Hr Hermänsson LAHOLMS TIDNING : Torsdagen” den 16 maf: 1968 SS Torsdagen den 16. maj: 1968 i De demokratiska principerna: omfattagyi "vårt : stand” sedan år- tionden' av inemot Hundra pro: cent av invånarna, Det är bära det i allmänhet blott några : få " procent av befolkningen. ömfat- tande kommunistpartieg: som vel lat uppnå "sina" politiska" 'mål med andra metoder är de. de- mokratiska,. Under lång;tid var partiet nära: lierat med de. makt- . havande i kommunistdiktaturer- na med Sovjetunionen i spetsen. Vad som skulle tänkas inom det . svenska. , kommunistpartit avgjordes sålunda i stor ut sträckning i Moskva. " Det ät, uppenbart att de sé naste årens händelser innebu- rit väsentliga ändringar 1 detta : avseende, Den "kommunistiska gemenskapen” "kar rämnat. Mosk- vas överhöghet tillhör det" för-1. gångna, : På samma ,sätt . som kommunistpartierna: £. de. sovje- tiska" randstaterna. åtnjuter det svenska kommunistpartiet. nu större självständighet, För det svenska partiets del kan också. noteras, att en namnömsning till vänsterpartiet: ;kommunister- na företogs vå Slutning” till den revision åv "stadgar och pi ogram "som. ägde :rum::för något ; r see dan. Ledningen ,för det moder- na kommunistpartiet i-vårt: land har också gång på gång under- « strukit den omvandling, i demo- kratisk riktning som partiet un- dergått, Numera skulle man:ac- ceptera . de . ; parlamentariskt-de- mokratiska principerna för upp: nåendet 'av sina mål, . En sådan sinnesän inig; Mm. mås te: naturligtvis hälsas :med. till- fredsställelseDet har inte fun- nits anledning betvivla hr Her- . mansson, när han: gett, sin an-l. , slutning till ' demokratin. : [ an]. "ledning av uttalanden som' han gjort efter. kravallerna ' i: Båstad - näste "dock uppriktig- |. i nyligen” heten i hans tidigare . deklara- tioner ifrågasättas: Enligt '.Da- son ' sagt: mig solidarisk” -med deaungdosF> mar' som ”stoppäde niåteh NN ligt sin egen "åsikt geriomförde es . de" det beslut:som träffats; så, de-1: mokratiské dning.; omr s bojkött. | .mop Rhödesld" ett bésluf som alltså regering" och ' riksdag :har Fr , uttalat sig för”, "De, som”dgöra: KOMPLIKATIONER Intagning Å Nas: ämneslärarlinjer - har: YXväckt en hel del uppmärksam-|- het bl a'i "dagspressen; erinrar Skolvärlden'? "om, I ger! i » "Anledningen är att. antalet s kande visat sig,bli :så,stoört,. det vida överskridit antalet. til nen 1968.-Därmed har, lärarhög- |; skolorna överförts. till kategorin spärrade läroanstalter. : Ingen har:med allvar velat gö- ra gällande,r att-lärarhögskolor- nas. ämneslärarlinier skall ta in alla 'behöriga.;.sökande, Intag- ningskvoten måste: givetvis be- stämmas "med '-hänsyn bl a tilll. lärarutbildningsorganisationens "kapacitet "och till behovet av lä- | " rare i skilda kombinationer. :' ; Det är haturligt, att det kom- mit som en chock för många be- höriga sökande, att de måste räk- na med att inte nu bli intagna vid lärarhögskolorna. Man har vant sig vid sedan många år, att är ingen a demokrat” ligen” nu att 'åter "omvärdera ' "hr i reglerna” för: politiska” viljeytt: de i Bästad hade den: Uppfatt- ningen; att tennismatchen . skul: le stoppas och det var natur- > ligt, att' de försökte genomförå det beslutet, ” menar mansson, . - "Dej är: uppenbart, att. en "så dan inställning” inte går att- fö- . rena med de demokratiska prin- ciperna.' Enligt" dessa' är rätten att ge uttryck för en uppfatt- ning av grund äggande ' betydel- se, Detta bör också kunna .ske (d "demonstratiohens. . form, ”och denna: utnyttjades ju i Båstad av- ungdomsförbund tillhörande de- demokratiska partierna; våld eller olagligheter:. åv annat slag kan, givetvis. inte accepteras. Många. ay .de.: demonstranter! i Bästad;., son "tillhörde nämnda. ung msförbund:: gick emeller tid utanför de ramar som demokratin . uppställer, De" "sy- nes 'ha a använt både, mekaniska och kem ska” medel för att.med verkliga. sin Målsättning, att. matchen skulle, stoppas. Her- .mansson; tycker. att. det var rik- tigt, att. göra" så. Han menar att den” uppfatthing man ' har bör I söka förverkligat . Det är lätt. att inse vad. - sultatet skulle bli om ' en sådan "inställning. kom. att, breda ut sig. De som inte får majoritet för sina . idéer "skulla i stället "tta till sin fysiska styrka. Syster met” är känt, från "de kretsar "som i varje fall en gång stod hr Hermansson nära och-'maxi trodde att vad han'”sett av det" tamma skulle ha: avhållit: honom d från uttalanden: som det citerar : Men naturligtvis är det bra att hr, Hermansson talar om vad |. han tycker! De framgångar, hans parti kunnat notera vid de se- a " vännig uttrö” hos "många män- i niskor, Dessa kommer ' förmod- Hermansson... : Dennes” karriär som. demokratisk: 'politikel SBÖMBEN i (MÅLA : Bombattentatet "Vietnamkonimittés" "och "student: | f reningen Clartés lokaler i Mal: natten. till fredagen — vilket ndast. av. eh "lycklig slump und: |: Bick att Kosta. människoliv" — ;ett, avskyvärt brott inte enbart i lagens mening... utan ' också mot sa ringar. i: :en demokrati anser D igens Nyheter (Ep): i Vem--ellér. vilka som står. bak: 'om detta: brott låter sig för när- arande' inte bedömas. Men äet är för självklart för att behöva sägas att "det är fråga om ett ut- slag av extremistiskt vanvett som är totalt främmande för en kompakt: majoritet av det svens: oka folket. . Som exempel på "förkastliga reäktionsmedel.:: mot -de' överträ- ter på vänsterkanten gjort sig skyldiga till står attentatet vis- serligen” i sär Klass, ” . Men det är dess värre inte det enda exemplet: ':Båstadsbor som -— i fullt fredliga och lagliga for- er. — motsatte sig tennismat- chen mot Rhodesia har under de det inte funnits > något problem av detta stag. : + senaste, dagarna . utsatts för för- . handlingar inte att de därmed delser” som 'en': del.: demonstran- |: t " Rut "svarade: ”Sök icke intala mig att övergiva dig och vända tillbaka -från dig. Ty dit du går vill; också . jag gå, och där du stannar- vill jag ock stanna. Ditt folk är. mitt fölk,.och din Gud är min Gud, (Rut 1: 16.) Jag uppskattar Naomi mycket mer nu- än vad jag gjorde när jag: var ung. Då tyckte jag, at hon ” verkadé- vara 'en tråkig, otacksam kvinna, som bara sök- te ; ;medömkan hos sina. förra: grahnar.' i Betlehem; men "inte nämnde någonting om Ruf, | Tiden har mildrat detta första intryck äv én kvinna, som säkert var mycket lik dåtidens änkor. Jag' har frågat mig,' vad det var hos" Naomi, som giorde- att. Rut dyrkade henne. Hon måste ha å en, älskvärd människa: "När: Rut hade lärt känna Nao- mi var hon redo förena sig med herines fölk. Hon var beredd att resa till Betlehem och möta" de fördomar. man hade emot henne för att hon var utlänning. Denna - ” hedniska — moabitiska flicka ' måste ha. upplevt något särskilt. i 'sin svärmors religion: hon "kände. "Guds kärlek. stråla emot 'sig'1' ord och handling, Rut lärde av Naomi att . förtröstan på "att "en "allvetande . Gud kan förädla "livet. SS gått. så långt att man har måst ordna polisbevakning: av deras Hem. under nätterna. : " Förstär. e' som begåt sådana -Ber uttr. yck för ett förakt för an- ständiga. ; demokratiska - umgäng- 'esformer som endast är ägnat att "ge . deras - "demonstrerande . me- ningsmotständare vatten: "på sin kvarn? : ! PASSERAD IDEOLOGI "Cs : Kooperativ ideologi är ett be- grepp - som" utövar föga- drag- ningskraft på folk" dagens sam- hälle, och som i varje fall utövar . ringa inflytånde på den praktis- ka Politik som: KF: och Konsum bedriver. Men. den har 'sina tro- ” ende, konstaterar Fri Köpen: "ska på en ledare,'och en av dem, är "redaktören" för "tidskriften" Kooper ätören, . som” nyligen "i: s bokform gjort ett försök att blå-; t - brottsäre : för”att Konsument: Kooperätiorien är något.; annat. : och;jför mer än den simpla. kapi- talismen med dess på effektivitet inriktade företagsekonomi .åbero- - spar. han; "att: kooperationen” på "sin. tid. frånträdde. » Röchdalepro- grammet så till vida att, den bö jade bedrivas s k aktiv: prispoli-' tik, d v s' planmässigt sänka pri | ser, Han glömmer då fullständigt ' «bort, "att det inte möjliggjordes: av någon. kooperativ ideologi, :- utan av att kooperationen i sin "ledning hade 'en av de skickli- ' Vgaste. företagsekonomer "som det- a. land frambragt, nämligen AI. in..Johansson” Denne: och hans. "medarbetare var. långt före sina. « Privata skonkurrenter i att inse- och.:utryttja stordriftens förde-' "lar inom varudistributionen, och därför kunde de börja driva ”ak- nom detta: och de. upplysningar "strävt : tiv” 'prispolitik. "Att deras 'efter- "”trädare fortsatt. att sänka 'och "handla; ”företagsekonomiskt” ' ef- "skulle läggas ned på specialarbe-. tuva knappa två meter ifrån mig, .ter renaste kapitaliska modell är också förklaringen till koopera- tionens "fortsatta framgångar. ”Opmförfattaren velat ta upp "sådana problem som t ex de som kommer att uppstå, när 'återbä- ringen måste helt slopas och lik- "nande, hade boken kunnat 'bilda utgångspunkt för. en . intressant debatt. ' Nu har den bara blivit en nostalgisk och smått patetisk bekännelse till en -”ideologi”, som utvecklingen: passerat och som , överflödssamhällets medborgare i gemen , knappast bryr sig mer .om än om. Odin, Tor, -Frej oc följelser "och trakasserier som "avsomnade storheter. . mm En | majmörgon i Edenberga skog » Denna ekorre gjorde mig sällskap,. och ät med god aptit: vad . som jag hade Så "här i "början av maj har de flesta träden fått sina kronor lö- Lärare som har : | RE GE hårt ansträngd : En. lärarenkät -, som Lärarnas riksförbunds facktidning. Skolvärl- den gjort vid ett antal fackskolor äl landet yisar klart att de. lärare som' engageras. i.s.k. specialar- "bete — alltså elevarbeten utöver den : schemalagda undervisningen på gymnasiet .och fackskolan '— får -en kraftigt ökad: arbetsbörda. I de fall 'där lärarna: ger mellan 11'och 20 specialarbeten uppvisas ; I. vissa ämnen. mycket höga 'siff-' sar lv i trosglöden från genom: , ror: Då- extra arbetstid fördelad på na för: och efterarbete. -Exempel. ges av, .biologilärare;' ;'som, med 16 uppgifter .- för specialarbete: note: " rat extra arbetstid: på 48 timmar, lärare i samhällskunskap och 'so- : cialkunskap "som givit 19. cialärbeten här kommit : 114 extratimmar osv. I ; där en lärare givit. 60 ,.uppg "uppskattas. tiden för senbartr eft terarbetet till. -över.:120' timma « I Skolvärlden omtalar "förhang Hlingssekreterare:.. Kjell” :Eriks på LR att frågan” om >dessa. ciålarbeten ' är: ett '. aktuellt f och angeläget problem som noga följs; av. förbun "Ifö önefi handlingarna" 1966 ingick specialarbetet som enj del .i det, .organisationsunderlåg som 188 till, grund för förhand- lingarna och :ö jferlämnades till lä rarorganisa onerna ” av” arbets varen, säger Kjell Eriksson.. Ge-, som lämnades vid :förhandlingar- na förutsattes att det arbete, som te, inte skulle gå utöver vad som ryms, inom ramen för den ”tim- me till förfogande”, vilken. är den form av ersättning eller kom- bensation som ' kan. utgå; nu omfattningen av dessa arbets- uppgifter-och man avser att få fram ' ett underlag: för eventuella ' yrkanden inför 1969.års förhand- lingar. Till LR:s deputerade. mö- te i'Stockhol mi juni: har läm- nats flera motioner i just denna ersättningsfråga och styrelsen har hos deputerade hemställt om att. få uppdraget att vid 1969 års förhandlingar beakta denna frå- ga.” een pörlande bäck. Så hör jag röd- ” På förbundskansliet undersöks . mn 3 att bjuda på. vade. . Skogsbryn: och | skogsmark väller. av frisk grön bladlummig- het, Näturen är nu som vackrast och ' "särskilt. lägger man märke till häggen, som står i full blom. Klockan är 5.00, "solen skiner]. D vev jänst . De sutto no båda så tysta : odlingens t — Mor Bengta och maken Sven Pehr. - I stugan, som grävts' uti backen, ' Så bygga det billigast är, > De redde i tjugoårs åldern, . Som nygifta, detta sitt bo, L "På län köpte 'obrutna märker." De hade sin: bergfasta Yro, [ dikade, grävde och "sådde," Och satte kring -jordbunden sten, ; Mcn skördade ofta blott hälften, Då frosten var niärigt gemen." De blandade ljungmjöl och. agnar . ” " Namnlösa hjältar i den fredliga s < Och åren de kommo De bäda . tillsammans Och Två människor: Av bondestånd ] RA möda, s som fäder N Har utfört:.i sekler 0 För barnen och kom Och mossa och ekollon, bark :.Tillsannmans med kornet, det lillan, Av kakan man blev inte stark.” "Men alltjämt, med hacka och spett Uti deras ” anletes svett, ” i En. dag, då de ren" voro mödan. och: värken och gingo, sägs ' strida gamla ' satt. spår," r och mödrar och ” "är Ed mande släkten. och det är en härlig morgon, Få- gelkonserten : är rena : kakafonin för en mänsklig lyssnare. Alla sjunger och ropa,. och människo- örat förmår ej att urskilja vissa arters sånger säkert. När" göken : gal är småfägelkö- ren: mångstämmigast, ' Förutom ra karaktäristiska. stämmor i den. omgivande fågelkören; ” . Från. alla: håll I skogen, - ör. Män, lövsångare sjunga; Man hör ”grönsängarens. silvervirvel, rens. snabba :klapprande:. örktrastens: morgonstäm- taltrastens variati nsrika jär: mycket : vackert "här i. skogen. De flesta: träd och: bus- kär' är. lövade, Jag drar mig sak- än, mot en" å.” Det är Edenberga-' Ty; i den . rinner nästan igenom, i utkanten av: och "vegetationer tät, mycket: "lämplig för: fle t- sångare och "andra småfäåg-' talet lar, Hä hörs törnsångarens sång- i trädgårdssångarens hak står älkända sång som be- en rad pärlande toner. i I snåbb.;följd och med en hetsig, Ofegelbundenis rytm. I: uppfloget från ”en- fasäntupp hör jag . ett skrälligt: kö-köck.. Så hör jag kol- jtrastens morgonkonsert,. Koltrast- ' sången är för övrigt. vackrast ef- I oxe förföljer. mig envist med sitt : skärrande varningsläte. j Från ängen, andra sidan ån hörs storspoveris ljudliga drill, I. en ligger en. ruvande gräsand:- Obe roende av min närhet, lägger hon huvudet under vingen och: ruvar vidare. Jag smyger mig därifrån i tanke på att jag inte vill störa henne:-Ett tiotal" meter framför mig lyfter en grå häger. Här bru- kar vara grå hägrar nere vid ån. Kanske kan dom få tag i någon |van i det på sina ställen grunda vattnet.. Så hör jag gröngölingens läte som varierar avsevärt ifrå- ga om betoning .och hastighet. Det ljöd ur rymden ett välkänt , rop, Det var någonting emellan "ett jamande och en fyllig ”viss- ling. Att det kom från en "orm- vråk, hördes genast. Då jag rik- gökeng läten, hör man. några. and-; tter. ett stilla duggregn., En talg-|' te. mig hört ljudet, fick jag syn på den stora fågeln. Jag stod en stund och beskådade den vackra fågeln.: Snart märkte jag att hans p hållning ' i. flykten förändrades. Han stannade till och sänkte sig, << började så smäåflaxa med vingar- nå och : plötsligt störtade han med; hopslagna' vingar : mot. mar: jken.” Tät:; övers: marken bredde | han åter ut vingarna, tog nägra i 'vingtag framniåt och dök mot mar- I ken, Så höjde han sig åter — och nu. dinglade en” åkersork klorna på. honom, :Störtningen var grandios,' men ståtligast var han: att.skåda,' då han. bredde ut de väldiga vingar. na'tätt över marken, "Under frukostpausen gjorde en ekorre mig sällskap. Den åt med god aptit av vad, jag. hade vatt ida på ; t >Från grandungarna. i duvornag', ;kuttrande, då...och då "avbrutet av; gökens Koande.. Och. strax över mig en. flock kajor. . På avstånd hör jag | bofinkens : "Vitsippan” tade blicken åt det håll jag tyck pö + gång njuta av en cigarrett.: . , Flickvännen; Varför, Inte? ta: ”ögonKastet,.. — Nej. : Då” Kanske ' si kan tr i morgon. Igen” l FRÅN "SMASKOLA ”T Om”du har fyra ägg. och”. lägger många har du då? ; - 2 ”Inte.kan jag ligga ägg! , — Sen jag t ffäde dig... kän . jag inte äta, sova eller. ens. en tre "därtill hur sv nh [sitt varningsrop,': ”tiek k KK a tick k. k k” hörs" det. å .vid åns stränder. pårke ett björnbärsånär ger. "rödhaken;: ut ” Somliga. - äter inget r rejä ät s . morgonmål; "Men Ni äter ju” filmjö Ik eller hur? ny sar NN "IV k 2 Genom v. M. IS riksdagsver ksam- ; het ringlar "en åder- av humani- tet, visserligen ofta förenad med ironi över. dem som inte förstod tidens tecken utan envist höll på det gamla, om det var än så murket, I de flesta fall var han väl före sin tid men vann några gånger på poäng, genom att inte släppa taget utan återkomma, En av hans vackraste framgångar vär att olyckliga självspillingar, själv- mördare fick en humanare jord- fästning. När -han 1902 väckte "sin första motion om borttagan- de av undantagsbestämmelser rö- rande självspillingars. jordfästning” gällde ännu eh lag om jordfäst- ning av 1874, som stadgade; att ”den som förgjort sig själv skall i stillhet jordfästas.” Det var inte våra dagars begravning i stillhet utan ett slags kyrkligt straff mot den som tagit. sitt. liv, fast . det ju! närmast kom att. drabba de anhöriga: endast den dödes anhö- riga fick . vara närvarande, det fick inte "förekomma klockring- » Nning,”sorgmusik, säng eler liktal. I debatten yrkade biskop Rodhe anförande, men hans motion god- kändes med inte mindre än 101 röster mot 24. Andra kammaren |” "hade bifallit motionen utam mo- tivering, men detta reformförslag fälldes av, 1903 sårs: kyrkomöte... ;. 1907” återkom v. M. med sin mo- tion. I debatten angrep han kyr- komötestalare. ..En. annan talare antydde att borgerlig begravning kunde bli aktuell, och v; M. hu- tade. åt en kyrklig motståndare som bedömt , självmordet, . med Jesu ' ord i ergspredikan: ”Dö- men icke, så skolen' I icke varda dömda.” - Ecklesiastikministern Hu- ÄR Hammarskjöld var på v. M.:s linje, och riksdagen godkände åter. motionen. — 1908. hade frå: gan "mognat, lagutskottet förorda- de en ny motion av'v. M., och biskop . Billing. försvarade visser- ligen. kyrkomötet men hade inget yrkande. v. M. uttryckte sin gläd- je över lagutskottets synpunkter och Billings yttrande, Det” blev bifall utan votering, och samma års kyrkomöte . inskränkte. den s, k.' jordfästningen i stillhet till dem som avrättats eller ljutit dö- den ' under förövande 'av ' grovt brott ,-— i sin motion hade v: M. i motsats till olyckliga självspil lingar finge vanlig jordfästning. i JÄRNVÄGSFRAGOR En proposition 1895 om statsin- lösen av de järnvägslinjer som se- dan Ikom att bilda västkustbanan avstyrktes , av. statsutskottet me- dan , reservanter tillstyrkte köpet. Det blev, en lång debatt. v. M. var siste talare, menade att de enskil- da järnvägarna sköttes bra och yr: kade bifall, till' statsutskottets ut- låtande, + men köpet godkändes med 89. röster mot 38, — Inlem- mandet . av västkustbanan i SJ skedde. inte alldeles friktionsfritt. Vid.en debatt 1899 om anslag till rörlig materiel vid SJ hade v. M. ett långt anförande med många ut. vikningar. Han klagade över att SJ inte hade infriat sitt löfte att västkustbanan : efter statsinlösen 1896 skulle få ha kvar sina gamla bestämmelser, bl. a. vid lösen av 1:a-klassbiljetter på kortare sträc- kor. Han kritiserade även den ohygieniska plyschbeklädnaden och schaggmattor i 1:a och 2:a pklass. vagnar, och bristen på spott- A lådor. statsutskottet att riksgränsbanan blivit dyrare än som förut angi- vits, v. M, gav utskottet en dubbel- bottnad komplimang: s ”Det är för en obetydlig Jantbo som jag alltid mycket angenämt att få läsa sä fint och artigt skriv- na saker; man märker att: de kom- ma från synnerligen verserade och fina män, och jag tackar för den hovsamma formen men ändå.me- ra för den allvarliga meningen.” 1901 var v, M. åter på krigssti- gen mot SJ och järnvägsstynelsen. Han tyckte att järnvägen byggde dyra boställshus, ännu dyrare än beräknat, och menade att arkitek- ten förs stationshuset i: Veinge åstadkommit ”ett alldeles ovanligt fult hus”. Vidare yrkade han på bättre hygien i vagnarna och täck- ta sittplatser för bromsarna på godstågen, Han tyckte också att beräkningarna för järnvägen Gäl- livare-—Riksgränsen var slarviga, ytliga, varför banan' blivit dyrare än beräknat, När en annan talare meddelade att begärt anslag över- delen, Riksgränsen--Narvik, an- såg v, M. att detta inte var något skäl varför. den svenska delen skulle bli så dyr och citerade ”en herre” som sagt: ”de säga att jag ej är vidare intelligent, men då skulle de höra på min hustru.” v. M. var diskret; yttrandet tillskrevs prins August. A Vid 1902 års riksdag tillstyrkte statsutskottet 328000 kr. till. SJ för ”diverse arbeten”. v, M. tyckte att denna klumpsumma innebar nonchalans mot riksdagen, men ct avslag. v. M. hade bara ett kopt påpekat att dessa båda > kategorier " vid 1900 ärs riksdag påpekade vilministern (v. Krusenstierna; N skridits även för den norska-ban-- under honom lydde då förnvö- garna) hade väl haft annat att tänka på: ”Ingen i Första kammaren miss- unnar honom vila när han drar sig tillbaka.” v. M. hade haft åtskilliga dus- ter med v. Krusenstierna, — Vid samma riksdag debatterades :an- slag till rörlig materiel vid SJ. v. M. hade ett rätt långt anförande men råkade komma så långt ur kurs att talmannen lät fråga om det inte var utvikning från äm- bildningskurser, fusk med" ku- pong- och returbiljetter m. m. och svarade att han tidigare beträffan- de den rörliga materielen fått tala om dess användning i trafiken. 1903 återkom v. M. till plysch- överdrag och schaggmattor och krävde över huvud bättre hygien på tågen; bl. a. borde lungsjuka på väg-till sanatorier forslas i sjuk- vagnar. Vid samma riksdag. påta- lade v. M. att den färdiga biten av bohusbanan blivit dyrare än beräknat, 29 procent. Han tyckte att järnvägsstyrelsen slösade. Sam- ma år avböjde v. M. en inbjudan att delta i invigningen av riks- gränsbanan. Han tyckte att denna järnväg blivit för dyr och att det var olämpligt med-en lyxig invig- ning, som skulle kosta -30 000 kr, när de nödlidande i Norrland ba- ra fick 400 000 kr. i anslag. 1904 begagnade v. M. äter till- fället att ge järnvägsstyrelsen en gliring. Det gällde anslag för un- dersökning av =inlandsbanans net, v.: M. pratade just då om ut-') > He slippa, sitta ute i ur och”skur brukar följas 'av anslag, och riks dagen är I en rättfälla." I remissdebatten framförde v. M. åtskilliga anmärkningar mot järnvägsstyrelsen, som han tyckte: saknade ansvarskänsla. Han påta-' lade olämplig reklam på stations- husen om humbugsmedicin m, m., för dyra boställshus, onödigt dyr torvbrikettfabrik' vid Älmhult 0, 8. v. Vid samma riksdag kriti- serade han järnvägsstyrelsen för dess svala intresse för. torveldnibg på järnvägarna. 1907 tackade v.' M. för att en del skyltar å stationshusen avlägsnats men tyckte fortfarande att bo- ställshusen var för dyra. Han yr- kade ånyo på att bromsarna skul- (det var innan genomgående bromssystem införts i godstågen). Vid samma riksdag behandlades lönereglering vid SJ. v. M. tyckte ätt” Jjärnvägsstyrelsen slösade men snålade in på läga löner, och kvin- norna var uselt avlönade. . ”Greve Hamilton sade att herr Fränckel hade strött blomsterregn för järnvägsstyrelsen, För min del tror jag att detta blomsterregn nog bestod blott av gottköpspappers- blommor och att blommorna icke voro så synnerligen väl förtjänta.” 1908 konstaterade v. M. till sin glädje att det blivit bromskurar I nya godsvagnar, men då kunde väl gamla vagnar lätt ändras? Så kri- tiserade han åter den däliga hy- gienen i vagnarna? . ”På grund av den bristande ren- ligheten av vagnen 'skall man till och med hava mänga tillfällen till sträckning: beräkningar brukar inte - stämma, en undersökning komparativa studier av vissa bå- de till form "och färg olikärtade små insekter, ty man lär efter vad som blivit mig sagt-få tillfällén att-praktiskt övertyga sig om san- ningen av satsen: på sig själv kän. ner man andra.” z BY RAKRATI OCH" LÄGRE TJÄNSTEMÄN "sd Byråkratin hade ingen värn vän I v. M. En motion 1902 om förenkling av arbetsmetoderna in- om förvaltningen avstyrktes av. tillfälliga - utskottet men försvara- des av v.'M., som påtalade -att många högre tjänstemän hade: en- skilda "uppdrag, Då en: talare för- klarade aatt fjänstemännens antal inte ökats men däremot arbetet frågade v. M.: hur: kan de då få tid för enskilda uppdrag? . Om v. M. var kritisk mot den högre förvaltningen ömmade. han i gengäld för de lägre statsanställ- da, ”betjänte.” Vid debatten om anslag till postverket 1901 anmärk- te v, M. på den dåliga hyglenen i Stockholms postkontor, där, en s.k. i vaktmästarens matrum. Civilmt- nistern menade att det finge gå an, då det nya posthuset ,bleve färdigt om två år och'gav v.'M. en gliring för att han tagit upp frågan. v. M. blev. inté' svarslös: - ”Skulle statsrådet sätta värde på att man anbragte en'dyllk inrätt. ning I hans matsal?” , " (Forts): anställande av entomologiska och kabbeleka. blommar allmänt” 'Pext 0; bild: Hans ': : Gunnarsson. bekvämlighetsinrättning. placerats -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.