REL —=3 LT: — Författningsreformen i. hära Tisdagen Det: mest. väsentliga i den pare | tiella författningsreform, riksd : ar mot den 14 diskuterade, och. antog på freda- gen är, att vårt nuvarande tvål. kammarsystem, som inte. alls fyl ler någon vettig. funktion i vår ; mogna och stabila svenska - de--. mokrati, försvinner och/ ger plats” för en direktvald enkammarriks-" dag, "vilken snabbt kan effektue-. " fra väljarnas önskemål om "våd, "slags, politik de vill ha. Härom , rådde även stor enighet med, un- dantag av någon enstaka röst ur: det förgångna.. Denna enighet- bör : med :tillfredsställelse noteras, vil-;-«. ket bl"a såväl stats- som justi- " tieministern också gjorde i de- batten. '. : : : Men 'som tidigare påpekats "är hela; den partiella författningsre-! formen, resultatet av en kompro- ;' miss, och om" sådana brukar det:' ju sägas att ingen blir helt nöjd, men-heller ingen riktigt missnöjd. : Talesättet stämmer gott in på l komprömissens långt ifrån ovik-1 r tiga detaljer. 2 ” Låt oss börja med antalet leda- a möter i enkammarriksdagen. Det]. > blir 350 precis som föreslagits av grundlagsberedningens : majori- 1 . tet och vilket förslag "regeringen "tog upp som sitt-i propositionen. i I debatten hävdades från såväl re-! : . geringens som "centerpartiets: tar: lesmän nödvändigheten att ha en, så stor representation att det inte'; . blir för glest mellan riksdagsle- , + damöter under-det att högerpar- ' tiets talesmän ansåg att det bor- ; de ha räckt med 300. Även -flera folkpartiröster höjdes för den sist- nämnda synpunkten, motiverad med — effektivitetsteorin att en mindre församling arbetar effek- tivare. än -en "större. Någon all varlig motsättning mellan den av” centerpartiet . understödda eger ringslinj och red ; nom "att ' föreslå ; som kan uppstå. Om en sådan? ” ; "ten, Den spärren väckte mer oj » Riskerna för att den kommunalpolitiska debatten helt . .. kommer' i skymundan” för den 'rikspolitiska är” 'Uppenbara, ; men ; konstitutionsutskottet ' garderade den kommunala demokratin ge-. en. parlamenta=! ' risk arbetsgrupp med uppgift att: , företa en översyn av de problem gardering behövs eller om den är: tillräcklig får framtiden utvisa: För att motverka långtgående " partisplittring kommer endast '; par- tier som fått minst fyra ” procent . av' rösterna att få delta i.för- . delningen" av. utjämningsmanda-, position utanför än innanför rik: dagshusets "väggar. KDS ' anses nämligen komma att drabbas här-'. äv och ett 30-tal partimedlemmar . hade sarnlats utanför” riksdagshu-" : set med protestskyltar på vilka ' bl a kunde” läsas "Nej: till val". taktiska 'spärrar”, ”KDS vill de- mokrati,; vad vill riksdagen” osv. Obekyrhrad "av. dessa protester beslutade '. emellertid : riksdagen « 4 denna "spärr, vars demokratiska : lödighet - givetvis kan diskuteras, ; Praktiskt ' sett. är, det emellertid: inte. önskvärt med en utveckling mot'ökad partisplittring. : Den” partiella förfaltningsrefor- men; "som-måste bekräftas av den . riksdag :'som nyväljs i höst förvatt > upphöjas: till. lag bö - dra till att aktivera det allmänna. intresset för rikspolitiken, vilket. Jen av debattens inledningstalare,., ialdemokraten och led i — konstitutionsutskottet 'Georg: : Pettersson i Visby mer högtidligt uttryckte så här: ”Denna geriom-' gripande reform är ett bevis för” ten: "livskraften i den svenska "folk. styrelsen. Förändringen av val--. " vets företrädare är det dock inte fråga som; Jämfört med enkam-" - " marsystemet är frågan av isekän-, där betydelse. «= i 4 s + Det kan man däremot knappast ; säga om den gemensamma valda- gen och det var: äver kring den bär att folkviljan i stort ' mer .. riktigt och . rättvist") återspeglas i riksdågen” Det: är i just detta," som är det mest vä-"” ” sentliga i denna 'författningsre- förm. > ” som debatten mest rörde sig, Ifre |;> 2 val på:sämma gång blir tekniskt tungrott. Men det är inte huvud- ta : fåtal "Våldet .c och. Det är egentligen överraskän: |" de . vatt” riksdagen skåll' behöva vänstergruppers” agerande har emellertid upprört "der svenska opinionen till den grad-att riks- dagens ledamöter”känt fet nöd- Riksdagsdebatteh ” upp: ter det svar justitieministér |: Kling lämnade på :fnterpellatio- |: ner av: bl. a hr Hedlund” "och I Justitiemi- och Jäm ade "ingen. 1 okunnig- het om,.Y vad han” ansåg om hän- delser ., av typen Båstadsinter- niezzob...t Han ».deklarerade att utan lag och rdning kan ingen demokråti fungera, Det får de- monstranterna 'finna' sig i'och rätta sg efter. Gunnar Hedlund underströk dessa tongångar yt terligar Han sade sig ha' full förståelse för de ungdomar som starkt: na i” ärlden. Svält, fattigdom prörs över orättvisor-]' av: då överflöd och: lyx, Men; der som tillgriper våld för att ästad- Komma -ändri ingar använder där- med just de; .medet. man Y' protes medlen”, > detär. en. itegel,som, - inte; kan få användas som täck- ” mantet för " våldsmetoder.: = Det finns Inget ”farligare” i "demo: , kratin. än denna. filosofi, sade : Chr. "Hedlund i riksdagsdebatten, Arrangörerna ' av" tennismat- "chen i Båstad, hade ordnat silt, arrangemang fullt - lagligt och borde därmed: kunna - påräkna samhällets: :skydd för att genom- ina" planer” utan inbland- ä ning av utomstående, Den prin- cipen . "måste man acceptera hur - illa, man än må tycka ' om ten- -"nisförbundets . beslut att "ordna ”matchen. : Ad : Men samtidigt > borde ungdoms-. organisätionerna 'som en pro- test --- mot”; tennismatchen.. haft : möjlighet att demonstrera Jag "ligt och i demokratisk ordning. ”Det är, beklagligt att så intel blev fallet., Bräket startades up- " penbarligen av extrema väns- tergrupper som inte accepterar vårt: lands demokratiska 'styrel- seckick och som accepterar vål- det som ett medel att sätta den: na demokrati ur spel . so tryck drabbar. stora. "ae l.. rä inskligheten medan a Den ststa muntliga studentexa- men vid Halmstads Högre Allmän- - na Läroverk eller som den nume- ra heter' Örjansskolan, inleddes på |, lördagen då följande abiturienter .. Eodkändes: nn Z Ulf: Halldin, Halmstad, "Lisbeth "Carlsson, Kvibille, Christina Nils- ' "soh, Laholm, Barbro Nyström, Ma- ''riihne Spetz, Carl-Magnus Eric- son och Roland Nilmarkér, Halm- stad, "Monika Andersson, Torup, "Eva : Gerdhem, Söndrum, Birgitta » Pålsson, Laholm, Peter Flemme, i och Olle Hagström, Halnistad, Jör- rn gen. Nilsson; Harplinge, Hans Tre- , NA Kistinge, Barbro: Olsson, . Halmstad, Agneta Ramber, Örebro, Curt :.Gårdmo'; och Hans Lindman, "Halmstad, Gunnar « Lundberg, I Böndee Lars: Lundberg och Eva : Elvestig, Halmstad, Birgitta Otter- 2 bröm, Söndrum, Bengt Fornell, "> Halmstad, Torkel ' Heijel, Söndrum, !' Eva-Li Lindqvist, Söndrum, Ingela > på. 3 Örjansskolan. "0 om häck; med sonen Mamma” Sonja, och - -peppa Håkan Lidman, i d exroparekorähållare p på Svensson, :Kristina Söderberg och .Uli Andersson, . Halmstad, . Anders :- Isaksson, Knäred,' Gunnar Kahl- | meter 'och Henry Pressfeldt, Halm- "stad, Gunvi Gunnarsson; Våxtorp, Anna-Sigrid. ;Kullendorff,'.: Oskär-- ström, :Claes "Christiansson, Harps linge,, Rickard" Efvergren, Söndrum Carin Backlund och Lena Håkans- son, '' Halmstad, "Birgitta Larsson, Ränneslöv, . Maud Fredborg, och Kerstin, Hafström, Halmstad, Ing- Britt: Nilsson, Markaryd, Annika Olne, Söndrum, Elisabeth. Skantz, Hylte, Marita Lennskog, och Arne Johansson, :. Halmstad, Per Lundin, Hylte, ' Håkan Söderberg," Svante: Bosson, :- och > Lars” Bredenfeldt, Halmstad, : Boris ' Sahlin, Laholm; - Meit' Halvarsson,.' Anita Oskarson," :' Marie - Rössborn, . Sven :- Ehinger, :. Christer, ' Ericson, /..Claes-Jörgen Wadstén, - samtliga - Halmstad, : Eva Nilsson, Ränneslöv, och Sven Hall- din, Halmstad. ' Hans som nybakad student. Kl 7 "kliver - hon ur. | fänk,” "så, Jänge, kan hön: få ligga ; på morgnarna, sedan hon för ett ch er. Hon drar upp rullgardine: itlar” Det är ett härligt Soft "det i 'vintras sades 0) stormen fen 11 januäfi, att an : inte”, mindes en. sådan, så säjer 4 man” nu, att. man in sädan ; första maj. , Vallår '. och gräsmattor är 'grö- na, 'och” många träd står'lövåde. I ”"lönnatna har humlor och "bin '? sedan länge dagligen, "tidigt och: sent; ” "sjungit sina '”rallarvisot” ' och 'starar 'och , andra ' fåglar ! ackompanjerar varandra. "något "mer: Sedan maken. för ärr "ett "år" sedan gick bort, är hon" mestadels ensam 1 sin: stu- ga. Men hon lever tillbaka," IkKia mycket "som from, : - Deftr" första aj hon verkligen mätrins är, nät” hon med sin tro- lovade” ”firade” i residensstaden, På "valborgsaftonen. satt de' på en soffa i:en park och diskuterade framtidsplaner, och tidigt morgo- :' nen därpå: var de med i mäng- den; som 1 en annan park lyss- nade på första majkonserten, Se dan såg de från en sidogata före tamajtågen marschera. med ' gande : fanor och ' till klingande spel öv «cc En annan "första maj, när hon drabbades av . reumatisk värk, sängen. fa isom å; till fönstret" "för och ett halvt är sedan. sålde .kon! spå ;henr e .med: blommor och. »gröna jen Jiten krans, inte minns tidvis tyckte sig: flyga. "fav. "den månaden -; ble som: yckligt nog, eft: är . blivande hemmet; " förnödenheterna, i plats valdes" till [L på 4 sjukhus” Don. majmär «fick hon inte : så umycke att'.se ut Vänner kom till Ta Ba; Hr ingen. tklöv. "Av en kvist" vin. e.hön im” hon ;luktadé - hånden,. när ipå "och länge" hon omtöcknad. starka pulver, Följderna hon och ' blivande, utan möbler, GöN” Ted en svis” det näppellgen gick att elda i, Längre fram i månaden flyttade de dit med allt de" ägde av dösöre på en lastbil, ioch så började ”livet på landet”. De var kristid, och :ont om livs- De plöjde, ner potatis, på en äker” som Pp tyckte var stor, och”han'”trös henne med, att i sommar "blir: den inte helt arbetslös, men vill de sej blir ni till vintern inte allde- jles utan något att äta. En lämplig trädgårdsland;, och när tjocka. gråstorvor. vänts, sattes och såddes en massa, och förunderligt nog, där blev skörd. y- | Som stället. var när de.kom dit, födde det väl knappast en get, men nästa sommar Hade de ko, "]' Halland -.skall "utplånas och -delas Bengtsson, Vinberg, Ta färdade en stör del av Halmstad di 1.3" HÖGTIDSMÖTE Den vackra len i Halm- Förtjänsttecken i guld utdelades av dir K E Gillberg Ingen kar väl kunnat undgå märka: att den | gångna veckan i Hal jubileumsutställnings tecken. I lördags tjuvstartade man med. finalen: och höll ett mycket välbesökt hög- : tidsmöte där vader av gratulanter ställde upp och hyllade. 60-åringen . Hallands Köpmannaförbund, "På kvällen hölls en stor jubileums middag på Tylöhus och i går kväll när portarna slagit igen om utställ- > ningen meddelade en högst belåten -utställningskommissarie, Gustaf Dahlén, Stockholm, — Alla förvänt= ." ningar har överträffats, Inte mindre än 17. 353 besökare hade räknats i in på mässan och i går, sön ag, vall= till (fr v) Karl-i Olov Lindberg, Halmstad, . Ture age Östergren, Oskerström, s samt Arnold Finsöter, Drängsered, - so tad. - helt "gått I kö t eller drygt 8.009 personer, Olov Lindberg, Halmstad, och Ture att” EB "Vinberg: . RG -|till "stads: rådhös var platsen för hög- ta plats. Det var inte bara mötes- deltagarna som, fyllde salen, ty al- la'de blommor: som strömmat. in tog upp en ansenlig plats. » Ordf i Hallands Köpmannaför- bund, dir Gunnar Lanker, gav i sitt . hälsningstal en återblick . på de. gångna 60' åren "och konstate- tidsmötet och den var fylld till sis-| ; - "HYLLNINGAR se Bland de gratulanter som infunnit sig. till " högtidsmötet : medförande blommor med eller utan vas, tavlor och andra nyttiga -ting samt en mängd penninggåvor, främst avsedda att " lårsmötet.: Anledningen till detta ärvas man "dessutom" betalar 65. kr sefvicebolag, vilket bildades vid kostnaden ”för iservice är, av« dragsgill vilket inte är fållet med "= i årsavgifter, Förbundet hade vid å års- : skiftet 1967. 726 "medlemmar ;vilket betyder en nedgång med 26. Det är främst > livsmedelsbranschen - som hl 1; som stipendier for utbildning inom |d förbundet, märktes bl a: Hallands län. företrätt. av landshövding Ing- av bortrati ” "VALEN te LU SEE Varberg, ordf, rade därefter: +... + var Lindell,” "Sveriges : Köpmanna- Gunnar Länker; --—'I' de yttersta av (dessa dagar förbund, Hal i stads stad, Halmstads | Herbert Kri "har vår kära , huv isation | Sparbank, Hallands Hi dersföre- fantiasis och fått för sig ..att det "skall vara -stora. länsorganisationer. upp mellan: Skåne :och.: Göteborg: Lika hått: Sön" vi” stred "mot: sven: skarna' när / vi; ka hårt om 5 här har detaljhandeln som..den "viktiga. uppgift. att" fyll ationer-, de "dsteljhandeln” såsom ” närings- "gren den starka ställning som den har. i dag. Numera är det ingen - som-tzlar, om ”onödiga mellanhän- en "väl: utvecklad, effektiv "-Jed inom ' ett näringsliv' som byg- ger på arbetsfördelningens princi-' per. i a - —. Med -tillfredsställelse har vi. ” konstaterat alt: enskild 'detaljhan- del under de gångna 60 åren häv- dat sig' väll Genom "vår 'domine- rande sektor 'av varudistributionen! löper! 2/3 av den varuström som' går till konsumenterna. Detaljhah- deln har /alltså -kunnat väl anpassa sig :efter den aktuella konkurrens- situationen; shotade dir Gillberg. : FÖRTJÄNSTPLAKETTER > I samband med högtidsmötet de- Jade dir Gillberg ut Sveriges Köp- mannaförbunds hederstecken i guld och året därpå en till på till- : - (Forts. ä sid. 7) till "Tage" Östergren,” Oskarström, "Arnold -Linsäter, Drängsered, Karl- uppe i Stockholm gripits'.av ; 'ele- ning, Svenska Handelsbanken, Hal- f' lands ; Nyhetér, LMC, Hallånds Läns] Y rn. | tagareförbu iv Inaförening, Haridelsanställdas för- rd; slutade” dir Lanker, det en i kedjan sin stora och - års na bi ldades för 60 år. sedan sakna-'. ribution är "ett nödvändigt -Ide en far ute med, förbund . äv. RLF, SCAN,: Appel- tofftska ” och "Östra / bryggeriernå, Biå Band; Smålands-Bank; Haridels ABT 'B' Berggren, Hallands -Hant- verksdistrikt; EOL-bolaget, 'Ma- zetti, Vårbergs Damklubb; Hallands läns tilhandlareförbund,' Förez det, "Halmstads ' Köp, bord, Fölke Tarssop, Falkenberg, 2 e Nilsson,$ ström, -Haln F, Hägerström Laholm, Knut Karl" stedt, . Getinge, 1:e vv : Varberg v sÅker "Arvidsson, ra M mannaförening, ; . Varbergs Köpman? Hallan ka Gretä: "Limme;” Borslöv; Halmsta Gunnar Länker, ' . a Kristensson" Getinge,” Folke , Lars-, son, Falkenberg, « Halmstad, "Åke : Ysberg, Halvästad, > "Fälkenberg, I KO ul Arbetsutskott: . Jarbetg, Herbert : Nils Holmström, rvidsson, Mestoc-- Curt: M Joharisson- Halmstad. ov Valkommitté:" Ernst Olsson; Halm- Öhlså sson, F Värbejg, Stig Vid "mötet baslutådes bl a'att års- -lavgilten skall uppgå till 10 kr men (ETT-ORD - <> PA VÄGEN dig: du håtler mig vid min högra hand. (Ps. '73: 23). od "En kall vinterdag promenera- sin. son. Poj- ken gick "med händerna. djupt nedkörda i fickorna på .sin rock, för att. hålla. dem varma. i "När de kom till en halkig väg föreslog fadern: ”Det är bäst att jdu' håller i- min: hand, pojk! Men han ville inte,..utan fortfarande händerna. i fickorna, de. han? handen ur fickan så att jag kan ta tag i.-dig om det behövs”, .. ”Pojkert föll snart igen, hans eget” "svaga grebp i faderns rock: räckte inte til: Förödmjukad höll han upp :sin hand och sade: ”Det. är bä st att du. håller mig i. hand, pappa”. Ne "Våra försök att leva i egen: Dock förbliver jag städse host a till dess han. föll pladask; Då sa, ”Pappd; nu skall jag ta; Riksinsamlingen "mot cancer I Postgiro/Bankgire bv "901951. — kraft "avslöjar vårt "behov "av hjälp. Lycklig "är den människa som vet att hon hålles ..fast av Guds kärlek så som den. har up- penbarats för: oss '1 Jesus, + .. blev "hon för en månad framåt Vid samma riksdag behandlades en motign om behövlig sabbatsvi- la för wissa tjänstemän, och v. M. utdelade i ett långt anförande fle- ra slängar, bl. a., åt telegrafstyrel- sen. vid en "debatt om ändringar I sjölagen ; för. att' motverka fara vid sjöfart ”påpekade Vv. 'M. att man .hara häde ömmat för fedarna, inte för sjömännen. . « Även 1902 fann v, M. anledning att kritisera telegrafstyrelsens per- sonalpolitik, särskilt dess behand- ling av kvinnliga telegrafister. — En motion om löneförbättring för vissa ”betjärite” vid" SJ 'som fått sin Jön sänkt hade statsutskottet avstyrkt, då' en allmän Tönereglte- ring var. förestående, . vi I Mi Bav, exempel” "på hur uselt åvlönade” vis- sa grupper 'var: bketlan, ' yra och skatter m. m.. bejalate < "plev- det 20-27 öre kvar äv. dagsinkomsten. — 1907 stred v. M. förgäves för bättre lön 4t'dällgt betalda:tjäns- temän : och 'kvinniig. arbetskraft vid telegrafverket och för ”posthe- tjänte”, vilkas lön han ansåg för i tikss skottet v. M. vädjade till kamma-' rens ledamöter att' visa barmhär- tighetskänsla och göra detsamma, mer! det blev avslag med 80 röster mot, 36. Motionen återkorn följan- de år;: 1905; och lagutskottet var fortfarande välvilligt. v. M. ansäg alt: man bör, söka. sätta sig in i andras , förhållanden. Här gällde det inte en .normalarbetsdag (ett rött skynke" för de stockkonserva- tiva), och köpmännen ville "ha en reform, Det blev ändå avslag, med 86 röster mot 30. : Vid 1908 års riksdag uppkom det två intressanta penslonsfrågor. fi proposition: hade begärts att Os- kar. II:s -tjänare skulle få stats- pension, inalles 18000 kr. täten. skottet :tillstyrkte, men v. M,. vä gade . opponera .sig:' det gällde ju ett rätt litet belopp, men, hur ble- ve. konsekvenserna, som annars alltid kördes frarå även vid öm- mande: fall, :då statsutskottet bru- kadé Pruta?. Vv. M. sade vidare att dessa tjänare även fick/pensloner från kungahuset, och/enligt lego- stadgan skall husbonden sörja för låg för att medge äktenskap. '. sina hjon, Han yrkade avslag, ar- En motion om lagstadgad - -bu-slaget godkändes. dock utan . : vote. ängning godtogs” av” ”lagut:” ring "men föll vid den gemensam- ma voteringen, Samma dag diskuterade kamma- ren' länge diverse små pensioner; protokollet härom. upptar över fy- ra sidor. .v. M, påpekade att stats- utskottet. hade, prutat ned en än- keépension från 300 kr om året till 200.' En talare meddelade att kvin- nany: en ”renhållerska”, haft 217, kr; 1-lön: och då inte kunde få 300 kr i pension. v, M. hade som van- ligt satt sig in t£ saken: och kunde svara: ”Ja, men då hade hon även fri bostad och vedbrang.” Statsut- skottet segrade med knapp majo- ritet. "Då: Andra kammaren bevil- jat den: högre pensionen blev det gemehsam votering. Då hade flera kammarledamöter infunnit sig vid voteringen, och det blev majoritet med 69 röster mot 53 (i Andra kammaren 158 mot, 53). Vid riksdagen 1907 fick v. M. tillfälle att dels ge byråkratin ett nyp, dels dra en lans för ”betjän- te.”: Han "hade motionerat om in- förande av söndagsfrimärken, för att ge postpersonalen söndagsle- dighet, Civilministern Juhlin, för- ut rektor i' Skara, sedan general- var för resande postiljoner? Ut: torens personal hade. varannan söndag ledig v.M. undrade hur det skottet hade frågåt den högre by- råkratin, som avvisat v. M.:s för- slag. Utskottets ordförande hade rådfrågat postdirektionen, men v. M. påpekade att det nu -gällde brevbärarna, och de är positiva till förslaget. Motionen avslogs. : FÖRSVARET : Ett genomgående drag i v.- M.:s riksdagsmannagärning är att han mera ägnade sig ät delar än det hela. Ett exempel. bildar försva- ret, där Vv. M. lät andra kiva om övningstid och de stora frågorna i övrigt. Hah var kritisk mot de upprepade = tilläggsanstagen ' till Bodenfästningen, som blev betyd- ligt dyrare än beräknat. Då anslag till fästningen debatterades 1905 höll v, M. ett långt anförande, som knappast kan sägas höra till hans bästa; det var då han sade sig va- ra den obetydligaste i kammaren, Han meddelade att man bett ho- nom inte yttra sig, inte störa fri- den och lugnet, men: han pratade på — åtta sidor i protokollet — och slutade med att framställa en del frågor om fästningens utrust- ning m. m, De: besvarades inte, skulle väl avslöjat militära hem- ligheter. Han ådrog sig emellertid en reprimand från ,statsminister Boström, som fann hans kritik malplacerad:' ”Det är dock hårt att nödgas. stå och höra på dylikt, om det också kommer från en person, som själv förklarar sig: vara den obetydli- v. M. släppte dock inte taget om sättande, vilket godkändes av kam- maren, ox. "Vid sin sista "riksdag fann Vv. M. ytterligare anledning att kritisera utgifterna för Boden, Han anmärk- te på slöseri med fästningsbyggan- det men samtidigt nedprutning av avlöningar där; tjänster i Boden var inte: attraktiva, inte så ange- näma, det var.dyrt att leva i: Bo- den, 'svårt för ' officerare: utan för mögenhet.' cc Det. hände flera "Sånger att v. M, körde huvudet mot de stockkon- servativas palissad mot nyheter och reformer, och han var i mån- ga stycken flera "hästlängder: före "a sin tid. 1909 kom det:en motion om ss; 'k.. samvetsömma värnplik- tiga, som borde åläggas annat ar- bete än militärt. Lagutskottet av- styrkte, men det fanns en reser- vation för bifall, vilken v. M. In- stämde .1, med hänvisning. till norskt prejudikat: 1902 hade man godtagit att samvetsömma kunde slippa egentlig militärtjänst: och i stället utföra handräckningstjänst. v. M. ansåg att de samvetsömma vid verklig "själanöd 1 fredstid kunde få” lättnader, vid krig bli sjukbärare; det gällde kanske tio om Äret.'v, M. hade inget yrkan- de, och mötionen avslogs. Andra Det "hände mer 2 än en gång att skottsledamot och , från sjöminis-'; .Itern men: vidhöll sina synpunkter , och slutade: : "Ja, herr talman, då kammaren börjar tala samtidigt med mig är detta för mig alltid ett tecken att jag bör sluta.” Vid riksdagén 1908 repeterade han "emellertid 1905 års synpunk- ter... Statsrevisorerna' hade 1904 an. "| märkt på att hemliga handlingar , | förvarades på ett 'olämpligt sätt.- , då kringgärdades.av olika ekono- . v. M. blottade I ett rätt långt an- förande en /militär idyll: general- stabschefen hade sagt att blott de allra viktigaste, handlingarna för- lifinande frågor. Så skedde också Boden, När nya änslag begärdes :y.:M.- upprepade -sig- själv, åter-- 1904, då en motionär föreslagit ;ett 1906 gick: han 14 ett längt anföran- kom till. synpunkter han framfört anslag på 900 000 kr till torpedbat- de till angrepp rbot.den dåliga pla- vid en tidigare riksdag. Ett sådant .teiier vid inloppen till Stockholm neringen av fästningen, som blivit fall var !en fråga '1905 varför inte och "Karlskrona, Statskontoret ha- mycket dyr. Han instämde i'en re- statens : egen ammunitionsfabrik . de avstyrkt, närmast för”att såda- servants i statsutskottet formel för 'tillver kade det krut som behöv- na anslag borde föreslås av rege- anslag: till fullbordande, inte fort-! des, Han: fick svar från en -ut- ringen, inte av ”enskilda' motionä- jonslaget. oo se Ar ;rer. v. M, bemötte detta argument med flera ,prejudikat,' föreslog ett ' anslag på 348 000 kr. för”ett tor- pedbatteri, vid Stockholms inlopp — vilket Ahdra kammaren bifallit' — och fick kammaren med sig se-' dan statsministern” tackat ja till RÖSTRÄTTEN "Vid årtiondena kring> sekelskif- tet gjordes det ideliga framstötar för utvidgning av: rösträtten, som" miska restriktioner. Samtidigt ha: de. större inkomsttagare 'upp "till 100 "röster "(senare . reducerat till varas. i” kassaskåp, och. det fanns där- inte. plats. för andra.'v. M. "hade fått admonition att icke uppträda i denna fråga... enär det icke vore lämpligt att allmän- hetens- uppmärksamhet fästes på vissa förhållanden.” - v. M. frågade: Om man vetat om. missförhållandena, varför har man inte rättat till dem? Krigs- ministern, föll, undan: Saken skall: undersökas och lämpliga åtgärder vidtagas. Innan v. M,. "yttrade sig i någon fråga, brukade han söka sätta sig in i den och beväpna sig. med tryckta argument, från olika håll och beslut eller' synpunkter ' vid kammaren tog reservationen, men postdirektör, omtalade att postkon- SE vor ” 4 gaste av de obetydliga.” ” as frågan föll = framåt. tidigare” debatter ” 1- samma eller Lå ' N a 40) och kunde' därför di tera ber" slutån- 1 många. kommuner. Även Bolagen; hade rösträtt; och smär- re. inkomsttagare hade" inte myc- ket att säga till om- 1 allmänna frågor,- om de -ens- hade -rösträtt. Systemet -väckte .. häftig. kritik, som fick ett-vältaligt uttryck i Heidensthms Medborgarsång: Det är en skam, det är fläck. på Sveriges baner,» att medbor- arrätt heter pengar." . 'v. M. tillhörde de båsuttna med många röster i det korimunala men deltog. inte i rösträttsdiskus- sionen förrän 1905, då det gällde att. minska ' bolagens inflytande vid- prästval, . . SÅ ' = (Forts.) e
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.