—=1T - lärjungar .ock Harr säger t ' hade blivit gripen "och LAHOLMS TIDNING Lördagen" den 725" maj I 1988 Lördagen « den 25 maj i9c8 IT = Våra svenska bostadsproblem, - Alla svenskar "som, har sin ho= stadsfråga ordnåd på ett tillfreds ställande ' sätt, d v s har en'bra bostad till en rimlig kostnad, bör . känna sig ganska lyckligt lottade, "åtminstone vid en jämförelse med . dem som antingen står i bostads- . köerna år efter år, är hänvisade - bo i den bostadsslum 'som trots . allt finns här och var, eller har | anvisats' eh så dyr bostad 'att hela '- livsföringen måste inriktas på att på det området.: ee H klara, hyran. Detta fick tisdags- Samtidigt som efterfrågetrycket - 3 kvällens TV-tittare en ganska > på bostäder i tätorterna fortsät-' "klar bild av i det bostadsprogram , ter friställs sannolikt åtskilliga re-' som visades, Någon god. propa- = lativt bra bostäder i dlosbrgdera I ganda blev inte detta program för ; na, Människorna: flyttar därifrån regeringens bostadspolitik, trots , — inte därför att dé nödvändigt-" : att företrädare för regeringspar« ' vis vill ställa sig i städernas bo- tiet visada stark optimism ' för H ;stadsköer, utän för att de inte kan: ; framtiden. - få” sysselsättning: i'. glesbygden= Den fråga ” medborgarna "ofta ' ; hemorten; Här kommer: lokalise- ställer är, om vi någonsin skall ” ri iken' in i bostadsbild lyckas bygga. "Bort bostadsköerna : 'Det är, inte så särskilt länge se-" och skaffa just en bra bostad Jill ” dan den socialdemokratiska poli" "rimligt pris till alla som vill ha en ; tiken helt : var inriktad" på 'att ' sådan, TV-programmet gav även + flylta' arbetskraften dit där Sys- besked om att de 90—100,000:1ä selsättningen koncentrerades, dvs. genheter som byggs årligen, inte ::still tätorterna, trots att det fanns är detsamma som en nettoökning:r Förutsättningar för att flytta före- av bostadsbeståndet. Atskilliga' » tag dit där tillgång på arbetskraft :” ” tusentals lägenheter 'rivs årligen fanns. Reaktionen: mot denna po-” . och i åtskilliga fall vore det c öns! . blev: emellertid så stark inte >- + värt ”att ännu fler kunde minst från arbetarleden i Norr= > d v s slumhusen,' Motsatsen f end, : att regeringen. åtminstone" i ” kommer som bekant också. Rela- : nåton mån prövat om denha sin tivt bra byggnader, som . skul'e ., inställning: Klart "är . emellertid '. . kunna repareras och användas till .- att en målmedveten "och förnuftig - bostäder ännu - «några år, slås. ut + lokaliseringspolitik skölle kunna '. därför, att den "nuvarande hyres- / bidra till at "minska efterfrågan på bostäder ätorterna, Samtidigt ” ' skulle givetvis de allvarliga gles-, . bygdsproblem; som redan. nu: är ett faktum på åtskilliga håll i lan- det, och som med: all säkerhet... kommer att” bli betydligt större och' mer ” svårlösta i ' > även. minska, = den, där förutsättningarna” för € förmodligen det gamla bostads- beståndet "betydligt snabbare 'i fortsättningen än det gjort. hits tills. Det brukar i varje fall ofta > framhållas att man inte bygger ” nutida bostäder för längre tid än 2 30—40 eller kanske högst 50 /'är.. Förr i tiden var förslitningstiden ”' mer. Förutsättningarna har: allt- spå ändrats mycket kraftigt även problejnet utgör emellertid, be-: folkningsförflyttningen. Omkring 'år 1930" var tätorternas. och, gles-' : » bygdernas Bbefolkningssiffror: un- / gefär fifty”fifty: Undéger.'de följan-' de 30 åren gick omflyttningén "från glesbygd: till + differentierad sysselsättning helt" 3 saknas, måste lämnas utanför. en. : sådan politik är uppenbart. Men. det finns ännu massor med mindi .. . visade, satt tätorternas folkmängd . "då hade stigit till cirka, kö miljo= "Vdas ”nied” et” aktiv ”lokaliserings-., otitik, inte, bara i, Norrland utan hela landet. Tyvärr er” det u ” "Tillgängliga ”prögnöser” tyder” då 1 att dennä utveckling | kommer alt -< fortsätta. Dessa" ' visar nämligen ått år: :19801kommer. ungefär sju mil, : lade täforter och” ai glesbygderna:, Mod + mänenta vårt bostadsproblem in= om överskådlig framtid även om alla tillgängliga i resurser satsas på” nn "satt lösa detta. orterna::kommer. alltså alt-.vara. konstar tminstone "fram ull detta sekels:slut, Samtidigt alltid funnits kristna örföljäre. martyrer. och bekännare. Villigt |; tåla? med”sina' | har" de gått i döden. i, tron :på, ill”derå:'] sin" Frälsare, ' Många har: blivit | Frukten "icke för” demiisom väl förföljda för att de. följt Kristus, kunna dräpa kroppén;” > dcke I”Här står. jäg, Gud hjälpe mig”, > hava makt”'attdräpa” yvtbsäger Luther. . Lärjungarna » behövde: predikan om frimodighet. De var gängen; tid till. "Vår egen tid sak- i grund och botten ganska klen- nar ej: heller frimodiga bekänna- modiga, Hälst ville de” gömfmä” sig” veTi änder ' där-: de" kristna för judarna, sedan deras] Sådana !länder + ligger” visst inte så, långt Men ' sedäti "Växte deras frimodig- borta. som 'vi tror. '”Jag tillhör het och -på första. :Pingstdagen ; Kristus. Han ' är 7 mitt liv. och: trädde en av, lärjungarna fram döden ”blir: blott : min” vinning”. inför tusentals, änniskor och "Denna är många "människors. be- höll ' den första. kristna. predikan kännelseé även.i dagens värld... 3 om Kristus,- den. .korsfäste och | Äger "då "jag denna” frimodig-' : dubbelt så ' lång, ”eller kanske |, | d som; höjs «.JOmM han sett i-en fin bil uppståndne.; hetens 'ande?. Den är: inte med- Detta var överhuvudtaget, .det . född. Snarare är det vanligt att, Bilradio standardi ny. skogstraktor! N : Då Fr inte bara offektiviteten inom skogsbruket pge- nom ständiga "förbättringar ” av den maskinella utrustningen, -Man har också börjat ta hänsyn till jobbartrivseln. : Senaste nytt är att ' en ”traktorförare i. sin hytt snart kam ha det -lika skönt som soNU har nämligen ' den :första skogstraktorn kommit . där: man 0: im. har en' förstklassig bil- adio som standard! — "- adion är en Blaupunkt ”Flens- urg”! to en UKV:mottagare som är : specialkonstruerad . för - sven- ska förhållanden "Den är så käns lig att man. kan. sitta praktiskt taget var som helst i'skogen här i. landet och. ändå : få . perfekta mottagningsförhållanden:' Högtalä-. ren "är. av" samma fabrikat" med . för . export" till. Kanada : eningen Värmlands Skogsarbets- studier u. pb. a. Namnet på "den aktuella” traktormodellen är ”Bru- nett”" och den” senaste ; modellen beräknas : komma i produktion omkring den :1 juni -i en första serie : om .. 135 exemplar." Intres- sant är att ett flertal är bokade det verkliga föregångslandet. > inom skogsbruket, .. .-Men en bilradio i en stor, bull- rande i; skogstraktor? , Går " det , verkligen att höra något? Svaret |: är ja, Dels "har Flensburg: så stor "uteffekt: som' 5—6 W, dels är förarhytten "mycket 8 väl 'isole- rad:-mot både, motorljud- och: ky-] "la. Även om: det smäller-till med | ta sig. ett ' bloss. .finng; minus 30. kan man sitta i "skjoftt- ärmarna sen "”Brunett”,” "samti digt.. som. det” går lika A hörar radio. som i .en.. -bil. gar- rettändare" som standard också och 'burkaprikoger'" — enklare kan” det'inte vara! Dekorera med små eliokladböhor eller flisad Plock- chokla : "Der tärtan. blir: lagom” för de Tila. ”fäfniljen; Lika god till: Mo. .Dags-kaf, et ' som: till efterrätt, jände" väror skall köpas” 'he marängbottnar eller 1 socker] aks”. "botteri, 2, dl. vispgrädde, M :rolleré "att: det” finns strösocker, |" käkaopulver och” 'stiabbkaffepälver > i skafferiet, | "Använder: mån "tunna .kaksbottnär behövs ytterligare 1 da mjöl, dl; j vispgrädde. Den "hela socker-: och kakao. samt. sikta” ned- bland-| kakan delas i två bot tnar.' a » gården eller has te nummer. Vardigköpta” bott" balkong, "| når soch" fyllning av" vispgrädde 2... liten Burk apfikoser och" 50 g: choklad: |. bönor eller blöckehoklad, : Kont- |. ! ker. [6 kladtg Arta passar 1 "Mors ;2 ägg, 3 "dl strösocker” «8 dl 10180. 2) "vetemjöl, ; 2: tsk 'bakpulver-1" msk vanilj "docker, 1 1/2. msk bakaopulver 1:1/2; dl. mjölk; in ener mör, mek socker. 1 al sg idde, 1 rask kakaopulver, "sne 2 : Fyllning |” Garnoring: -Vispa ' äggen, . och. sockret vitt socker. och pösigt. Tillsätt 'mjölken.: Blan- bakpulver," vaniljsocker ningen i äggsmeten. Blanda till . Häll upp aprikoserna i en sikt sist i det smälta, ävsvalnade mat- så att spadet får. rinna..av, skär dem sedan i klyftor. . Vispa? 2 dl grädde med 2—3: tsk. strösocker; 1:tsk .snåbbkaffepulver'och 2 tsk kakaopulver. Lägg. samman : soc- centrala i, kristen förkunnelse un-| man undviker "obehag och smälek. kerkaks- eller. marängbottnar med der den första kristna. tiden." Det-! och tiger., med « sin . kärlek till aprikoserna och hälften av gräd- ta att Kristus "var uppstånden, Kristus, . ja,' man kanske: t.o.m. var det 'stora' och. väldiga . som förnekar honom”: hade" hänt. "Det, var: också : det, | rus "också, Det är inte lätt att; som skapade, mod; i lärjungarnas säga, :att man. älskar Kristus av hjärtan. Nu vär /de” inte, längre hela sitt 'hjärta, i vilket sällskap ; räddhågadé, De blev” djärva och! som 'helst. "Men Kristus fordrar kunde säg: 11 sina, "motståndare: | en full bekännelse" Allt eller in-' Martera: os3, döda oss. Eller som: tet.,'. Inga kompromisser duger. Polykarpus -sade när han döda- | För Kristus led för våra: synder des är: 155, tros skull; ' korsdöden.. Han kompromissade t.. inte utan gick i döden för. vår och aldrig har;vhan gjort mig frälsning. Bekännelsen blir.också /” något ont, huk 'skulle” jag då något helt naturligt för den krist-; ne, Och mod att bekänna får man. | dery." Täck 'med resten av grädden, Det' gjorde 'Pet-! Garnera . smed chokladbönor eller strimlad blockchoklad, 1: Om man använder: marängbott- nar är det viktigt att de läggs ..samman med :grädden omedelbart före 's eringen, Annars blir de av: Kristus själv. s”Kasten icke bort eder ' frimodigt, ty den har en stor lön med sig, står det i ' Hebreerbrevet, fettet." Häll smeten. i' smord och "bröad form och grädda kakan i 200 ugnsvärme, -ca..40 "minuter, Vispa grädden. Dela kakan 'och fyll med' grädden, Tryck till -helt lätt . så. att, grädden pöser : över kanterna en smula. Gräddfyll- ningen kan. ev; uteslutas. kar kan . är . god: ändå. .. allae Blanda ingredienserna: 11 chok- ladsåsen .i- en. kastrull” och. .låt koka upp under omrörning; Koka såsen ett par'minuter utan lock så att den. tjocknar. något, Häll såsen över den nygräddade ka- kan och. bred ut den på översida och - kanter, - Rosta nötkärnorna - i torr: stekpanna, Gnugga dem .i hushållspapper, så. att skalen 1loss- nar. och : hacka sedan nötterna grovt. Strö dem ovanpå kakan, dl (65:g) nötkärnor |: FÖDELSEDAGAR sd | 75-åring : oc Sigfrid Norborg pj Förre kontraktsprosten och kyr- koherden 'i' Östra Karups och Skummeslövs församlingarsg' pas: törat fyller 'den, 27, maj 75 år. Han är född i- Göteborg, men studerade 'i' Lund... .1914 .. avlade han studentexamen vid Privata elementarskolan .där, (och: sex ' år senare "blev hän. teologie kandi- dat,- varefter, han prästvigdes för Göteborgs stift. 1921” blev Nor- hborg' komminister. för Askim och tre år senare” kyrkoherde” $ Vitt- skövle, för. att 1932 "komma tin "Östra: Karups” gamla ' ärevördiga kyrka och prästgård. Där trivdes kyrkoherdeparet:.: Norborg bra, och ' folket trivdes med dem, att de beslöt ' sig! för' att stanna.' Det 2 gjorde 'prösten också” till den dag då, -pensjonsåldern inträdde, a Makarna :flyttade: då. till: äng skedsartikel; och "han h vänsälle - mannen Skå "lyda, Prosten” Norborg” med: résning;' och”. han, har: "lagt: ned .e arbete inte- stbara: : INDUSTRITRYCK-- "AS APFÄRSTRYCK / : REKLAMTRYCK ” ”FAMILJETRYCK : ”Hörans ' priser 2 " Fackmässigt utförande : a a Begär offert : "Laholms Boktryckeri AB : : ":> Ängelholmsvägen '58' fö. OBS, Ny adress År. riesl ar nu” -bett |" | 088 att inte skriva 'alltför Jångt. Eftersom" "vi alltid "haft ett'syn- och endast: konstatera; att ät. :var nit och vi nlighet | inom, kyrkans” Lu döm ff” = läggare Erhst 7” Nilsson, 75 år en fyller på måndag f. hemmans- ägare Emil Jönsson, Björkered, "| Knäred, 76 är , oo VV fyller i morgon fru Anna Hansson, ' maka till f. 'hemmans- holm. 70 år ne : M fyller i morgon fru Annie Jo- hansson, maka till hemmansägare Henning Johansson, Alstorp, Rän- neslöv. - . 70 år fyller på 'mändag hemmansäga- re Emil Karlsson, öshult, Hinne ryd. i 60 är fyller i i morgon hemmansägare Oskar ' -LÄnägren, Eskilstorp, Öst- ra KA. 60 är fyller i morgon f. hemmansäga- "| re: John Hansson, Lögnäsvägen; Vallberga, N 0 är | fyller nå måndag fru Alva Nils- son, maka till mjölnare Claes Nilsson, Kornhult; Hishult, 50 år : fyller i morgon "jorabruksarbe- tare Ivar. Gran,. .Hasslöv, 50 är vy su fyller. i "morgon "fru Dågny Björnberg,-” maka” till hemmans- ägare Gösta Björnberg; Sofielund, Vallberga. | | Liner på måndag ”brödutkörare Torsten. Stråhle, öen, Växtorp. 50 är, : ” H tyler på "mändag hemmansäga- re "Nils fa .. Björnberg. Lantbrukare älder av 48: år. Han var. född” i Mellby - och flyttade” efter - gifter- mål, 1948 till Kövlinge där hån |; a'| köpte ett "lantbruk, . Han. har | helt -ägnat sig åt-lantgården” och: | sörjes. närmåst av. makan Dägny; I samt barnen Guävor, vårdbiträde, Halmstad, Carl-Gustav, maskinist, | Richard;--hemmasoen, '.samt.. Sonja och "Anita, studerande, . I'; sorgen deltar :också, syskon, broder. och tre söystrar,. ö ner: "Blenaa” ; På fredagen Favled efter en lång | tids ' sjuk: en ålder” av 65 år fru; Blendå "Nilsson, maka” till 'golv- "Laholm. Hon var, född i Hjörnered och in- gick” 1925: tenskap och makar- nar "bosatte sig” Laholm. efter" byggde de-en' vila åt sig på ''Mellbystrandsvägen. Maken hade karosseriverkstad åren 1930 —1938 'och' sedan en lantgård i Nyby i sju år." Därefter flyttade de' åter till Mellbystrandsvägen. Makan. var behjälplig med kon- tors-' och "andra ”skrivgöromål och + var en mycket" duktig "människa | söm sörjer förutom maken: av | fyra! 'barn, dottern — Elsa-Birgit ; Stockholm, Erik, 'byggnadssyicka- ”re, Laholm, : Inga, .gift med plåt- . slagare Eje Nilsson, Laholm; samt Te IN 07. ' Bror,” byggnadssnickare, Laholm, » barnbarn, bröder och systrar. ägaren Johan Hansson, Ahnla, La) v| ivkoft, Västergard, Rän- jörhberg,” Sofielund, : Vall gift med direktör Sture Ågren, : BEGRAVNING På fredagen jordfästes i Hasg- lövs kyrka. änkefru Betty Gran, Dömestorp, — Prestaverande ” vär lantbrukarna Karl Nilsson och Gunnar Gunnarsson, Hasslöv. Som inledning spelade. kantor Edit . Möller-Lundén, : Toccata . av G. Mutfat. Begravningsakten inled- des med ps. 297: 1 varefter :kyr- koherde Årvid FHallind höll grif- tetal och "förrättade ' jordfästning- en. Efter ps.' 297; 3 följde begrav-; ningsmässan och akten slöt med Ps. 207: 1—7.' Kantor Möller-Lun- dén sjöng därefter Tack O Gud för vad som varit av. Hultman och spelade när kistan bars ut för gravsättning Melodia Funebre av Daniel Olsson, Vid £raven toj de närmaste ett sista farväl och. tal hölls av sonen köpman Gun- nar Gran, Våxtorp, För heders- Hallind och som avslutning s sjön; ps. 396: 5, Många vackra Dom mor pr fydde båren, — På fredagen jordfästes i Tjär-, by kyrka direktör Evala Daniels- son, Genevad.- Musikdivektöp Hans Jönsson . spelade . som inledning Preludium i' h-:moll av V. Söder- lund. Akten inleddes med PS. 355 varefter prosten Carl Häland häll griftetal och' förrättade jordfäst- ningen.: Efter: ps: 377. följde be gravningsmässan och akten slöt med ps, 579: 1—2, Där fru Maja ”Håland, Tacksäögelse av J.A, Hultman, När, Kistan bars ut för gravsättning; spelades Me- lodia Funebre av Daniel Olsson. Vid graven tog de närmaste ett sista avsked och offictanten«för- rättade bön. och tackade för'he- dersbetygelsen, Ps, 66: 1. sjöngs, Många vackra” blommor; pr vdde, griften. les > "Lantbrukare ' "Artur Olsson, Öringe, . jordfästes på fredagen I Veinge kyrka, Prestaverånde var lantbrukarna Bertil Nilsson, An- ders” Andersson,” båda Ööringe,”Mu- sikdirektör Hans Jönsson spelade som inledning, Preludium av W. Walond' och vs... 472: 1—2 inledde akten varefter prosten Carl -Hå- land höll" griftetal och förrättade jordfästningen, Efter ps, 125:'4 följde begravningsmässan och ak- ten "slöt med ns, 126: 4, 5. Vid ut: gången spelades Åndante Funebre av AA; Runbäck, Vid graven tog de. närmaste ett sista avsked -och tal hölls av f. d. lantbrukare Nils ö Adala, "som talade ' för" oräbrukskaåsa.- lantbru- , "för Veinge e "Binär: Svens- . sön, Göstörp,' för .Välhge ' jakt- klubb, lantbrukare Gösta: Johans- son, "Kjellshult,: som" talade: Veinge hemvärn, samt; redaktör Sten ' Hedman, Stöckholm.. Offlol- antenn förrättade ön och ps. 66: 4 sjöngs. De, anhörigas” tack, för hedersbevisningeri frambars'” av . dssessor Jani Olof Tirigberg, Halm- ' stad. - = dr Markaryds” kyrka- jordfäs- tes i onsdags, fru: Inga +Svensson,/ Tiniskors. :Prestayerande "var järn- vägstjähsteman , Erik Rosander, Bjärnum och kommunalarbetare Tage Johansson, ”Timsfors. Under samlingen. -spelade kantor Maja Appelkvist O Jesu'när jag hädan skall av. Reinhold Andersson, Ak- ten - inleddes med ' ps, 7355 vars : (Forts. &'eld, 7) satt | VÄRDIGT : ” "ELEGANTA . svarta Kappor + Klänningar. Dräkt- klänningar / Välkommen till | DAMMODEHUS . So Östertullsgatan 15 Å USE EST | För > Låholms Tidr VE . än >; .Ide en av sina spydiga dagar: 1899 om annan. lagfråga ”fäliae Jättna- ' avstyrkte statsutskottet därför att - der vid hemmansklyvning, "1909 -ett jordbruksdepartement ' skulle , avstyrkte lagutskottet eri motion bildas; och .nu. därför att det höll” härom, v. M. avstyrkte också men: på att bildas, Han drog anekdoten, därför att den gällande skiftesstad- om Bbarberåren som hade satt .upp gan krånglade till styckningen avjen ”skyltr Här, rakas gratis' i mor- större egendomar, och vidare var gon — men den' dagen kom aldrig. lantmäteriförrättningarna dyrbara; Med denna parallell yrkade-v. M. Han kritiserade även den föräldra. "bifall 'till' motionen, och. den bir de mantalsindelningen » (1/2, 1/8" fölls. ? mantal etc:) av jordbruk. Utskot-'] 1899 godkändes ett anslag till tets » avslagsyrkande godkändes. förekommande av tuberkulossjuk-' utan votering... |dömar hos nötkreautr, dock efter » Vid behandlingen av en motion er lång debatt. Statsutskottet var om q 1904 om bredare. ”hjulringar å ar- "skeptiskt; så ock v. M,, bl:'ac vilka skulle -spara. väs isoleringen av sjuka "djur: s ” garna och! Zörd: att" "vagnen" ginge | ”Skall.man våga höppas'att näå- lättare, meidelade Vv. Mc att hän got praktiskt resultat skall vinnas, själv med 4 el-hade proberat så- mäste isoleringen vara fullständig, dana ringa Det blev avslag med och jag antar att man icke kar 54 röster t 44. 1907 kom en pro- nöja sig med att i ladugården spe- la ”En' natt i Falkenberg” genom att draga upp ett kritstreck på gol- vet samt placera de sjuka djuren på ena sidan, de friska på den Fandra;” äre mnet,. som godkändes osition i, P . M. . yttrade sig in- av riksda; te I debatten. 1900 kom det en förnyad mo-' tion om. anslag till en experimen- J id . N 1 ("En natt i Falkenberg” var ett I oglivat folklustspel efter ett franskt original som inspirerats av H.C Andersens” En Nat i Roskil- "de; svensk .bearbetning av J. Phi- 1 lipsons; Stycket gavs. från 1860-ta- let in på 1900-talet). + | ; Vidare framförde” han kritik mot förslaget att de sjuka djuren skul- le få säljas eller slaktas : "och — jag ber om ursäkt för uttrycket. — därmed förgifta sin intet ont anande nästa med råa ibiffstekar, korv, otillräckligt stek- ta rostbiffar: m. m.;” / 7 1904 kom det en proposition om ett. anslag & :50 000" kr ' mot 'nöt- "| kreaturstuberkulos, vilket statsut- skottet prutade ner till 45000 kr. "Tv, M. hade under debatten om det- ta anslag inget yrkande men till- Jät sig en anmärkning i förbifar- sten?” "”som jag ser att regeringsbän- ken i förlitande 'på Första kam- marens lojalitet är tom”... "1900 "förelåg och godkändes en proposition beträffande en jaktlag. När den debatterades var v. M. i sitt esse och gjorde åtskilliga ex- kurser. Han var kritisk mot nö iJesjakt i allmänhet och hovets j I gartitlar i synnerhet: överhovjäg- mästaren hade fältmarskalks rang, förste hovjägmästaren generalma- jors och hovjägmästare överstes, medan en civil överjägmästare fick nöja sig med majors rang, en jägmästare med kaptens. v. M. ci- terade Nietzsche och Thackerays Book of snobs om definitionen av en snobb och kritiserade kungliga damers och landshövdingars jakt- å kronans marker. Han ville införa rätt att jaga kringströvan- de katt och önskade skydd för stararna, inte bara i Skåne. '— 1902 motionerades om ändringar i jaktlagen. v. M. hade en del öns- kemål: Jakten å kronans marker borde inte' förbehållas ”vissa äm- bets- och tjänstemän och dem : åt- följande personer”, Vidare önska- de han bättre jaktstatistik, svåra- re straff för tjuvjakt och förbud mot giller och-snaror även i de tre nordligaste länen. Motionen fälldes av Andra kammaren. Vid en debatt om skottpengar på rovdjur 1900 drog v. M. fram formulär som ärligen -' skickades till alla kommunalordförande i ri- ket, vilka hade att lämna uppgift om antalet dödade rovdjur och om av rovdjur dödat husdjur. v. M. ansåg cirkuläret meningslöst i södra Sverige: Där dödas inga björnar, vargar, lodjur eller jär- var, och inga renar, hästar eller kor dödas av sådana; rävar, hökar och" kråkor dödar ' inte kor och hästar; renar saknas. v. M. tyckte att denna. statistik kunde slopas' men hade inte något yrkande, Han upprepade dock sin kritik vid 1902 års debatt om - jaktlagen. rea . SJUKDOMAR i Under v. M:s :riksdagstid var lungtuberkulosen en förhärjande folksjukdom, och riksdagen debat- terade olika åtgärder mot. sjukdo: men, 1899 motionerades om . ber eller spridning av i lungsot avli- den persons tillhörigheter. v. M. föredrog en allsidig kamp mot tu- berkulosen och var ' kritisk mot medicinalstyrelsen, . Dennas chef satt i Första kammaren och fann v. M.:s yttranden barnsliga. Mo- tionen föll med 49 röster mot 48. — 1901 motionerade v. M. om änd- ring av + hälsovårdsstadgans” be- stämmelser beträffande införande och utbredning av smittosamma sjukdomar. Trots att v. M. under : lavgifter.. Vid debatt 1909 om (be- ri viljat) anslag till ett jubileums- stämmelser angående försäljning |: bättre hygien vid sanatorierna: underläkare och sköterskor borde inte äta tillsammans med patien- terna; det kunde byggas tuberku- lospaviljonger - vid länslasaretten, eventuellt kunde det inrättas sär- skilda. avdelningar på sanatorier- na för folk som ville betala högre fondssanatorium i Spenshult, Hal- land! påtalade v. M. att staten byggde dyrt: 6500 kr. per säng medan Hallands landsting kunde bygga för 3 000 kr per säng. En proposition 1904 om en lag mot utbreäning av lungtuberku- los bifölls, v. M. kritiserade dock fyra års väntan på lagen och gjor- de i ett långt anförande en del ut- vikningar om spottande på golvet, smittofaran m. m. 1905 väckte v. M. en motion om försäljning av välgörenhetsmärken för Nationalföreningen mot tuber- kulos, tillverkade och försälda ge- nom :' postverket. Den godkändes utan "votering av Första kamma- ren men avslogs av Andra, efter debatten höll ett långt anförande, avslogs hans motion med stor ma- joritet.. : Till Oskar II:s 25-årsjubileum som kung hade insamlats pengar, som kungen anslog till uppföran- ingripande. av generalpoststyrel- sen. Av någon anledning hade få M. kommit att intressera sig för sin- nessjukvården och begärde i en motion ,1900 en fullständig plan för beredande av vård åt sinnes- de av ”jubileumsfc jer”, Riksdagen beviljade flera gånger bidrag till dessa, så ock 1904. Un. sjuka. Statsutskottet avstyrkte på sju rader motionen, och i debatten r- tion. v. M. talade för sin motion och det skrämmande behovet av sinnessjukhus” Han fick stöd av flera talare, bl. a. medicinalstyrel- sens chef och Gunnar. Wenner- berg, och motionen biföllg utan votering.” — Då sinnessjukvården debatterades 1901 påpekade v. M, att vaktpersonalen var för dåligt avlönad, varför det blev stor om- sättrling och sämre vård. — 1903 utlöste en proposition: om utvidg- ning av ett sinnessjukhus en lång debatt. v. M. ansåg att utbyggnä? den av sinnessjukvården gick, för långsamt och anförde mänga" be- drövliga fall av vanvård av sinnes- sjuka. för Nr KÖPET - (Forts.) SOLGÅVAN oe TILL BLINDA der debatten därom talade v. M. i ett längt anförande bl. a, för ansåg biskop Billing att regering- en -inte behövde någon. admoni- . . N 8:n0 900326 N wovel efter sjöng - bevisningen tackade kyrkoherde , |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.