Hå Glasbygdspoliikens, pådrivare ..; den "egentliga glesbygden, Men sel välvilliga 1. glesbygd har de ses naste årtiondena varit att se bu- tiker slå igen, busslinjer och järn- vägar läggas” ner,” småföretag i : tätorterna upphöra, Det'håar' varit att se ungdomen och de yngre fa-' miljerna, flytta, att se skolor stän- . gas och. 'Poststationer dras in, Of- - ta också 'att se jordbruk :läggas . ner. och med möda brutna - åkrar växa igen” ' . Många landsbygdsbor har be- - vittnat just denna utveckling, som - så realistiskt skildras i en alldel- les nyutkommen broschyr från den - socialdemokratiska partisty- relsens" informationstjänst: ”Den som vill hejda denna utveckling gör det till priset av stagnation och" tillbakagång”, ' skriver ' bro- - schyrförfattaren och fortsätter: ”Man -kan inte tvinga ut företag, : butiker och kommunikationsleder till bygder där de inte bär sig”: Vidare heter. det, att det är orimligt 'att de som bor kvar i: glesbygderna ensamma ska bära bördorna av omställningen, och ; så följer" en uppräkning av en rad : konkreta politiska åtgärder, Vik- ; tigast är den kommunala skatteut- : " jämningen, Genom denna ' förs ; 1 exempelvis 1,3 miljarder kr över från rika till :fattiga kommwmer $ budgetåret 68/59. Därmed ' kan" många: glesbygdskommuner hålla en rimlig kommunal service med - skolor, ålderdomshem etc utan att höja kommunalskatten. NM Beträffande: kommunikatioherna . är det på samma sätt. Skattebe- - talarna i de rika :delarna av lan- » Jet: hjälper till:att bära kostna- derna , i glesbygderna, - berättar + broschyrförfattaren. Lämnar . jordbrukare sin gård före 1972 får han 6.000. kr i skattefritt avgångs-" : od ” som inte ställer glesbygdernas folk | i vederlag; Den som är över 55 år” och som stannar kvar och som ti '-"digare haft småbrukarstöd får be-. - hålla detta till: pensionsåldern. Det. - nya äldrestödet på upp till 800-kr: od den -går till-i tagare .- över 60: år som blir. av -med' sin : anställning utan att, kunna få nå- . " got.nytt. arbete o s v.. oe - ”; ”Lokäliséringspolitiken » får | främst, indirekta - - verkningar på : 2 hört talas om detta tidigare.” De"! ., kanske” t o m' ihåg att endel” av "de, . partier som så energiskt som : ce os ok: en ""schyr till allt folket inför ett'vik-" ” tentisk utan denna: komplettering,- . livsduglig' tätort inom räck! : bortom”, heter det beträffande 10 kaliseringspolitiken? - ” - Allt detta och å kila: därtill". vill den socialdemokratiska parti-' styrelsens : informationstjänst' b rätta för väljarna inför det s dande .valet,. vilket är ganska. nar turligt. Men förmodligen erinrar ” sig åt . en del. människor, ”som läser denna ; broschyr, att de M or "allra mest minnesgoda ' kommer , "här: uppräknade. åtgärderna . emanerar , "från ' > centerpolitiska : krav. Det finns väl inget av våra: terpartiet -arbetat för den kom- munala..- skatteutjämriingen.,,. Den m "skatteutjämningskommittén; ', 'som "var färdig .med, sitt betän-". "kande 1964,' tillsattes efter motio- ner härom från centerhåll,-och det "var i huvudsak efter detta betän- kande 'som regeringen utformade - sin skatteutjämningsproposition. av, år: 1965. Beträffande kommu- ; nikationerna har .. centerpartiet ' oförtrutet 'arbetat för att till exempel ' järnvägsnedläggelser in- :. "te endast bedöms efter driftseko- > nomiska kalkyler utan att hänsyn tas även till sociala och .närings- :' "politiska aspekter. I återkomman- de motioner har partiet även krävt ' ökade väginvesteringar, för att Hllgodose :dels de krav den stän- digt ökande 'landsvägstrafiken . ställer, dels trafiksäkerhetskräven. Lokaliseringspolitiken har; också varit en av centerpartiets. "verkli? N ga käpphästar under många år. Alltnog har regeringen haft både. välvilliga och energiska pådrivare . då det gällt att föra en” politik ' utanför vårt s k välfärdssamhäl- 'le. Självklart talar inte socialde- ”mokratiska partistyrelsen " infor- : ”matiönstjänst om detta i en bro-"' tigt val. Det är för mycket: bet gärt: Men" bilden 'av' regeringspo-, -litiken blir liksom inte riktigt au- som vi gärna står till tjänsi med. mest är, ogräs som. .lyser.. från rabatterna är "verkligen Ingen ro- lig TG att möta när man: kom- sommaren : ger ti älgårdsexpe sen oss det här” rådet: : Yttäck! trädgården så slipper Ni det mes-) ta arbetet med > vattning; ”och' ogräsrensnin; gt Ad Ytfäckning? Ja, det är inte alls: så konstigt som 'det är effektivt. Det hela” går ut på att man hål- ler jordenh- fuktig genom att täc- ka den med ett lager väl genom- fuktad torvmull som dessutom hindrar fröogräset att sticka upp. En sådan yttäckning -får emeller- tid inte':göras för tidigt. Torven isolerar;” ”och' därför "måste jorden. vara värm innan 'yttäckningen' görs, För "större delen: av vårt! land iänebär :det att. rätt ti - punkt är slutet av maj eller bö jan av junt nt En uttorkad trädgård där det ot ordentligt. Tag så fram solmulls- latt torven” blir helt genomblötad, och då svämmar: den annars över kor även vid ihållande tork Nr GÖR = SÅ" HÄR: " Luckra” upp 'det översta 'jord- skiktet. i- rabatter, "kring buskar och träd: etc, Rensa. bort ogräset il samband. därmed 'och" vattna cken. och "luckra upp; torven .i jen skottkärra eller liknande, Men fyll inte. kärran mer än till hälf- ten! Nu skall Ni nämligen . med jälp av: "trädgårdsslangen- se till alla . bräddar-.-eftersom den: här torven suger upp fuktighet ända upp till 20 gånger sin egen vikt; Se till. att” torven är. så blöt atti” | endäsy det ee Av agronom Car He jordbruksnänmn Jordbrukets ' totalintäkter” steg under 1967 med” 300 miljoner 'krö- nor; till, i runt tal 5.850: » miljoner kronor. ökningen hän ör sig heit till ”'vegetabiliesidan] "söm 7 ökade med 410 miljoner Kronor. Värdet av: de. "animaliska '- produkterna sjönk ' däremot ' med” 160: miljoner '- kronor. "Uppgifterna "är beräkna” de” av” Statens jordbruksnämnd. är! preliminära | och "omfattar ga jorapruket: REKORDSKÖRD 1967 i Efter en” svag 's örd 1966 följ- de” så 1967. ärs rekordsköra. Den nrik Agron, Statens d, Stockholm. de i en värdestegring på 40 pro- cent, "Även jämfört med medel- skördarna för den senaste fem- årsperloden"” kan ' man notera eh betydande > Uppgång: Enda undan ördeären 1986/67! dämpni pr ocent, och / produ 3 procent. "> Hallands Smides- och Mcka- niska Verkstadsförening firade i lördags sitt 50-årsjubileum med” en festlig tillställning på Villa Nostra i Halmstad. Förutom or- egna - mar deltog en rad inbjudna gäs- ter i jubileet, som förutom, mid: +. dag omfattade en lång: rad tal, historik samt musik, dans o. un-= .. derhållning. + Föreningens ordförande, smed: terna, Bland dessa märktes ordfö "Riksförbund direktör Gunnar Lin förande, smedmästare Karl Svens son, Fredriksdal, ombudsman Joh verksdistrikts ordf målarmästa kd samt de egna hedersledamö ; ev PRISFALL. . Prismässigt blev utfallet dåligt under .:1967. Detta gäller 'speciellt för " vegetabilierna, : där en upp- gäng ,endast 'kan noteras för fo- dersäd "och oljeväxter. En” högre oljehalt' äh normalt har bidragit till oljeväxternas bättre pris, Den jämförelsevis förmånliga prisutvecklingen från sexårsavta- lets tid bröts redan. 1966.- Med digare' utveckling 'inte inträtt. .MJÖLKEN UPP OCH ÄSKET NED, Mjölkproduktionen Kar. än så länge minskat höjaingarna ha De gr prishöjningarna "Svårigheter » För ägg. i rådde une der. 1967- ett —' kanske tillfälligt” . gången. i djurbeständet 1967 blev ””Fots detta. 4 procent "mindre ' än Ni kan krama vatten -ur. den med handen! Denna blöta. torv läggs | så ut på den förberedda jorden: och” krattas' jämt så” att det ser snyggt: 'och ' prydligt ” ut: : Håller man ett 5 cm tjockt lager kla-|:. rar' det sig utmärkt. Marken be häller sin fuktighet 'i. flera vec! od : > procent - Halländska smeders rasket bade S0-årsjubileum i Halmstad. : mästare Gert Winbo, Falkenberg, hälsade välkommen, och han vän- de sig särskilt till de inbjudna gäs- randen i Mekaniska Verkstädernas de med fru, skåneförbundets ord- Erdtman, . Vinslöv, Hallands. Hant- "re Olle Kareld, ' Vessigebro, :Halm- stads Hantverksförenings represen- "tant skomakarmästare Karl Sand- 1967 .har någon återgång till ti: j -hade länsförbundet 1947 med 147. "5.520 miljoner . kronor, vilket. är- terna Emil Almkvist, Skottorp, Erik Wiberg, Halmstad; Karl Pers- son," Träslöv, Carl Hammarqvist, Skottorp, Erik Wiberg, "Halmstad; Karl Persson, Träslöv, Carl Ham- började man diskutera Inskränkniri gar: i lördagsarbetet samt frågan om semester.' År 1941 började pro. Diamen, med omsättningsskatt, och vidare har ma marqvist, Varberg, Verner Sjöberg, olyckefallefora tat Mine - Eldsberga, Edvin Bengtsson, Ge- hästskosöm' och mycket annat," PN tinge, och Sven Johansson, Lång- . ås, UTBLICK MOT FRAMTIDEN gav direktör Gunnar Linde vid sitt Blomprakten vid jubileet var stor, och likaså fick isationen mot- taga värdefulla minnesgåvor. Från Hallands Hantverksdistrikt över- lämnades ett bordsstandar 'och en inggå till ' dief speciellt avsedd för Tnedsmar. om utbildar sig inom föreningen, att "dagens läge för 'smides- och ' mekaniska verkstäder inte ter sig särskilt ljust. Man har. inget stöd att vänta utifrån utan måste lita till egen sammanhållning. Trots allt'är ' ; get ljusare för företagen i Sverige län i vissa andra länder. Ta -OM. DE GAÅNGNA 50 ÅREN slutade med att lyckönska "änsföre berättade smedmästare ” Emil Alm-|bundet och förutspådde.en. ljusare : kvist i sin historik. Han erinrade|men likväl mycket arbetsam fram- om att Hallands -Smides-Idkares| tid. - . Länsförbund bildades "den 8 juli] Efter högtidstalet följde middag 1917. Till detta anslöt sig fem 1o-|med sytterligare tal Roy Svensson : kalföreningar, nämligen Halmstads|spexade och' underhöll, och även ” [och Varbergs, bildade 1917, Falken-|musikanterna gjorde sitt bästa fö .J bergs, bildad 1916, Norra Hallands | att förhöja stämningen. 1917 och Höks härads, bildad 1907. > Tnitiativtagare och förste ordfö-. rande i länsförbundet var smid mästare Anders Johansson, Halm- ' "stad, I den första styrelsen kan £ ö nämnas vice ordf Carl. Hammar- qvist, Varberg, sekr. Henning hänsson, Halmstad, och kassören H Lindqvist, Falkenberg." Av övriga .. pionjärer kan nämnas Carl An-" ' dersson, Heberg, Johan Svensson, Mickedala, och Emil Almqvist, Öst-. ' :ra Karup, som under 28 år framåt : ". fick tjänstgöra i förbundets arbets- " utskott. ” Bland. förbundets första arbets- uppgifter kan nämnas framställning till Statens Bränslekommission om . tilldelning av kol: och koks samt: fastställaride av gemensamma pri. ser för sköning av hästar. Sedan dess har! organisationens prislista n [ETT ORD . ..— > PA.VÄGEN|. Vi var på väg FS ett, avlägset > bergigt område i Guatemala. året var 1942:och kriget. gjorde .det ; Omöjligt att färdas i bil på grund av bensinbristen, Vi fick en 'lä- kare . från 'Guatemåla City "som vår vägvisare. Ändamålet med vår färd var att uppsöka en man, ' som hade vigt sitt liv åt att bringa andlig tröst och fysisk hjälp åt avkom- lingarna till . Mayar indianerna i | Central. -Amerika. "Efter ' femton mil på' vindlande steniga vägar,” med "verksamma vulkaner: : synliga - - på: alla sidor, Mördar i slutligen mälet;::' ;Rossbach Käde besökt handlingar. , » Under:- de. gångna > 50- åren har länsförbundet - haft. 99 .möten, .Sty- 4 telsen 'har. 'sammanträtt. 82 gånger” och 'ärbetsutskottet” 121-gånger.-:ÅAr- 1964 var förbundet. värd för Riks- förbundets kongress på Tylösand; "Det" största! antalet ; ”niedlemmar I förs att. hjälp dem. ; Han att: det. måste: Ja hör nom" tolv ånga” värst "studier och Sedan; har det. gått : något, tillbaka, främst på grund äv. nedläggningen av smedjor. på: landsbygden, -så "år 2966; var " det ' bara=-105 företagare da; men; återvände gjorde yrtio år: tjänade: han des- behövande: indianer: Och älska- & initiativ f bundet tagit. . ens lopp kan:nämnas att. man, 1938" beslöt "inskränkningar i brediter för kunderna. Samma 'år er Fröken har. berättat. om, Josef. i i.brupnen och; ; Rubens föregående år . Fjolårets produlk- +. tionsökning" för fläsk- med 3 pro-| "cent Nf "ett prisfall på . al procent, i: denna: nost ligger I ' nästan hela. minskningen: av. sant I malieintäkterna le : En KOR BLIR. DET I .. FRAMTIDEN?.. + Jordbruksnämndehs Ä för” 1968 förutsätter. oförändrad” kant ut på até eliminera de kost- ahimalieproduktion. men .en.: 14. nadskrävande exporföverskötten. lägre 'vegetabilieproduk-. Detta. ger föga utrymme till pris- "tior, '. Prisförbättringarna «anses: höjningar, En "återgång tilttidi- ; bli, obetydliga, ” Därför anges 'to- gare års gynnsamma automatiska talintäkterna till. "endast . omkr ligare” sänknirig av. ”päskpriset" - Produktionsmålsättningen intar - en-. central plats: inom . svensk "skyddet är inte sännolik. En ljus- en minskning med. 200 miljoner - ning är ' emellertid; att kostnads- So pjUi PLÅGERI . Som en vacker röd tråd går ge. nom - V.4:M:s. riksdagsmannagär- i ning ömmade för dem som hade det svärts sjuka; fattiga, dåligt av- lönade, och hans . medkänsla ' sträckte sig. även still djuren. 1900 väcktes .en motion mot - vivisektion, avstyrkt av. lagutskot- ; tet. v, M. drog fram flera fall av plågande av djur :vid vetenskap- liga försök.:. men hade inget yrkan- de, och motionen avslogs, med stor majoritet, . En massmotlon. I Andra, kam- maren 1902 krävde större straff för djurplågeri, ' Lagutskottet av- styrkte, men"reservanter föreslog straff för uppenbar grymhet mot djur. v. M. yrkade bifall till reser- vationen' och ansåg att utskottets "motivering, ; att. sederna mildra& genom stigande ' upplysning, var för optimistsk. Han lyckades 1 sitt långa anförande även. komma in på stölden "av ljusstakar Ii "Les. miserables”:)' och. kom senare med ett kort .bemötande av anhängare . till utskottets utlåtande, men detta bifölls med 57 röster mot 47. — Frågan återkom 1903, då lagutskot- tet föreslog böter eller fängelse, v. M. upprepade tidigare argument och befann sig för en gångs skull på samma” linje som biskoparna Billing och Rodhe, men förslaget fälldes åter, med 75 röster mot LÅ 38, — I 1905 blev det samma resul tat; ' 58 "mor 33. 1907: "väckte v. M. en motion (16 sidor) om förbättrade anordningar vid cirkus. -"och varietéföreställ- ningar och menagerier, där det of- ta förekom olyckor och .djurplå- aa ; Tillfälliga utskottet var väl- Nigt, "och v. M. yrkade -i:"ett längt anförande även. förbud mot minderårigas tillträde till förråan- de -föreställningar. Ett par talare angrep ”kinematograferna”; Kam- maren . beslöt, en skrivelse .. till Kungl Maj:t i motionens syfte. .: 1. sin sista motion, 1909, efter: lyste'v. M. bestämmelser om mins; ta möjliga lidande för husdjuren vid slakt (bl, a: vid judisk schäkt- ning), Båda kamrarna godkände v. M.:s förslag om ' skrivelse till Kungl. Maj: t om sakens. NN +: FOLKBILDNING + os Drfen proposition 1905 föreslogs anslag .på 155000 kr. till föreläs- ningar» ”för arbetarklassen”, wvil- ket statsutskottet 'tillstyrkte och riksdagen beviljade, v. M. var även positiv men poängterade att före- läsningarna borde vara förståell- ga. Lokalfrågån var ofta besvär- lig, särskilt på landsbygden, där man fick hälla tillgodo med folk- skolesalar; 1 ett fall nekade skol: |, rådet att upplåta folkskolan, var- för föreläsningen måste hällas på , vinden till :ett: mejeri. V..M. hop- e äv 1 de nn Jäsningar -. (Ingen av "kammarens prästerliga ledamöter opponerade sig)..— Statsrevisorerna hade 1907 understrukit att föreläsningarna i "allmänhet. var lämpliga, och v, M. tackade för, detta uttalande. Han var. kritisk” mot föreläsningskur- ser ,i: glest befolkade landsdelar, komplimenterade » folkskollärarna för deras: nit och berömde. även vissa "präster, "medan andra satte krokben : för föreläsningarna, - för- bjöd ' föreläsningar på. söndagarna och "vägrade att-upplåta skolsalar- na. Kyrkoherde: Heman 'förklara- de! att majoriteteri "av prästerna var "positivt inställd. till folkbild- ningsrörelsen, ” och v. M. : under: strök" att det” bara var' en 'mino- ritet, som" 'var fientlig. . "Vid debatt 1905 beträffande en propobition 'om anslag till folkbib- liotek' kritiserade v. M. att kyrko- stämman ; skulle besluta om soc- kenbiblioteken. Han ,citerade Ver- ner : Söderbergs ..”Sveriges socken- bibliotek”; "I "många biblloteks stadgar 'föreskrives att samtli böcker skola stå i noggrann över- ensstämmelse med- den lutherska lärans bekännelse. Ofta förbjudes rent, av inköp av skönlitteratur.” v, M. 'slutåde med att yrka återri = miss, men fick nej. En motion av en: prost I Dalar- na, 1907. om. folkuppfostran £ mera praktisk inriktning föranledde till- fälllga . utskottet (1 vilket: v. M. | pades att:snart även kyrkorna måt- te öppnas för goda, bildande före- var medlem) att' rekommendera en ,skrivelse till Kungl Maj:t I obligatorisk fortsättningsskola, varvid man kunde minska timan- talet 1 folkskolan till förmån för , praktiskt arbete. v. M. var kr tisk "mot motionärernas Idealise- ring av jordbrukssysslor. — denne uppgav att gossarna i ett skydds- hem ”med hurtigare mod” gick till lektionerna sedan de skött gris- gården (”där ser man grisvårdens uppfostrande betydelse")... I fort- sättningen av sitt anförande tog Vv. M, fram en av sina gamla käpp- hästar och riktade våldsamma ,an- grepp mot katekes och biblisk his- toria; han underströk att han inte ville vara med om förkortning av obligatoriska skoltiden för att där- igenom ytterligare exploatera bar- nens arbetskraft till förmån för föräldrar eller arbetsgivare, Ut skottets förslag 'godkändes efter ytterligare några nlägg av andra talare och Vv. M. a "” SOCIALA FRÅGOR v. M.:s sociala intresse yttrade sig på många sätt: I kamp för låg- avlönade tjänstemän och kvinnlig arbetskraft, — 1906 drog han även en lans för lika ;ålderstillägg för folkskollärarlnnorna när det gäll- de lönereglering för folkskollärar- 'kären — och han hade moderna- re synpunkter på nykterhetsfrå- gan än kammarens. flesta ledamö- ter. Hans första motion (1896) gäll- de som nämnts utnyttjande av minderåriga vid offentliga ”före- ställningar, och hans förslag om skrivelse godkändes av riksdagen. = 1900 kom en propositton med förslag till förordning angäende "I minderårigas och kvinnors använ- dande 1 industriellt yrke.” Lagut- skottet ändrade åtskilligt I propo- sitlonen och föreslog att förord- ningen skulle kallas lag. Civlmt- » frågan. Det gälde närmast ”en icke "Kungl. Maj:t — men v. M, tyckte : tvärtom; regeringen hade neglige- [rat. riksdagens beslut 1896 om skydd för barn enligt v. M.:s mo. tion. Kammaren följde utsköttet och v..M. Denne yrkade vidare att minimiåldern för industriellt arbe- te sattes till tretton år. Utskottet hade föreslagit tolv år, och så blev kammarens: beslut. Ej heller hade v. M. framgång 1 sitt yrkande på avslag på bestämmelsen att tolv- "åringar i vissa fall kunde använ- das .i industriellt ' arbete. Ett av argumenten för ”tolvårsgränsen var att pojkarna I vissa fall skul: . kronor för vegetabilier och 100''stegringarna ' numera : förefaller miljoner "kronor för animatiér, att. ha dämpats. on "Tungt väger en förväntad ytter-. , " SLL Kontroll 'av' den kommunala 'fa ven - barnmorskorna. 1908 före- tigvården, ' Ett par talare fann'låg en motion om statsbidrag till förhållandena upprörande, men- barnmorska, anställd av kommun, man tröstade sig med att Kungl. .som var, skyldig att. anställa sår” Maj:t nog skulle rätta till saken, dan. Statsutskottet avstyrkte, men Om socknarna inte hade råd att det fanns reservation .om utred- ordna sin fattigvård tillfredsstäl-: ning, ”'V.- M. ansåg att. många lande, kunde man kanske. tänka : kommuner . var. för fattiga för sig statsbidrag. Landshövdingen ir-att betala 400. kr. om" året . till Jönköping försvarade i viss mån barnmorska, och hon hade i mån-' fattigauktionerna, då : socknarna.ga fall mycket” små, inkomster, ' och deras invånare inte hade råd : Han yrkade bifall till reservatio- till bättre fattigvård. Debatten neh, som dock besegrades: med. Urspårade och talare. vittnade .69 röster mot 21. ; : "hur" bra ' fattigvården - var och att man ju kunde klaga över | VILEGTER."' a KUNGLIGHET OCH PRI : le gå lediga några månader sedan de slutat skolan, Sedan blev det; häftig dispyt, om: yrkesinspektö- rens tillträde till fabrik. v. M. vil | le att orden ”efter tillsägelse hos ” vederbörande 'yrkesidkare ' eller ' arbetsföreståndare” skulle utgå, då eventuella . förseelser mot. lagen , om Yrkesfara kunde undanröjas', före "inspektörens 'besök, men hans förslag godtogs irite. s Läroverksadjunkten ..- Olsson 4. Halmstad motionerade 1904 om att bortauktionering av fattiga — omhändertagande hos . den som åtog sig det för lägsta "belopp — måtte > förbjudas.” Lagutskottet fann... visserligen detta offentliga köpslagande upprörande' och stri-. dande mot fattigvårdslagstift-;j ningens grunder men avstyrkte ändå 'motlonen, då ' Kungl, Maj:t. hade "eller. skulle komma att ta” I började sitt första anförande vid debatten med : "Under min ganska åriga Tiks- dagstid har: jag längtat att en en motion i detta ämne - skulle förekomma.” ; - Han påpekade” att saken varit |— på . tal' 1891. men . Inte: föranlett någon ändring, konstaterade 'att 483 kommuner ännu utövade bort- auktionering, « läste upp ett par nistern föredrog benämningen för- ordning — som kunde utfärdas av tidningsklipp om missförhållan- den och yrkade på effektivare ' D [ignet, och den avslogs 'utan vo- behandling. ,.v: M. märkte på att generalpoststyrel- förde dt na sen .legat för länge på ärendet o. terna var stängda 'på: söndagarna | en | skilligt,' före ' sin ; tid,” Han: och några emellertid: för 'döva öron, och det blev: avslag, med, 335. röster mot 26, dålig ”behandlinga v.> Mi a ler]. att de fattiga varken kunde: eller) - Atskiliga gånger. visåde. Vv," M. vågade klaga och önskade inspek-:stort personligt mod, då han, in-' ; tion av fattigvården. 'De obotfär-:te bara gick emot. den kompakta idigas förhinder segrade, och 'mo- förstakammarmajoriteten utan tionen avslogs . utan votering, v.säven vågade- vara, kritisk" mot . -M.:s yrkande med '91 röster mot , kungahuset ' och hovet. 1905 "kom 31. I Andra "kammaren talade ven proposition.. om ' vissa'. tilläggs- motionären för sin motion, men -anslag, bl. a. 12000 kr, som utbe- en ledamot av statsutskottet anr|talats för- en furstlig kro grep . motionens formella otymp-jligen till prins” Wilhelm; , v.- djärvdes : fråga vari mat, "inte : i vanlig ordning" fö tering. Förhoppningarna om : in- gripande av Kungl: Mai:t infria- des först genom fattigvårdslagen av. 1918, som uttryckligen för bjöd "fattigauktionerna, . Vid olika tillfällen ömmade' v. -.M. för de lägre tjänstemännens behov av -'söndagsledighet.' 1900 i begärde” en motionär- utredning ”om utsträckt sabbatsvila åt vis- sa: tjänstemän och betjänte” (vid 'posterv och telegrafen). v. M.-an- : vädjade till kammaren, att bere- da sabbatsvila åt ”dessa stackars utsläpade lägre tjänstmän”; han kunde tänka-:'sig att postanstål- även 1 detta fall- var han åt] =. oc ; meningsfränder: '- talade Vv. M 8 goda hjärta omfattadel : fu D i 2 på jubileet! Han framhöll ; : UU 4 'proghos> jordbrikspolitik, Den går, som be- . e. regler. "för, höjningar” av” gräns! : 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.