ån nats Än al hn a” LAHOLMS TIDNING Tatt fär RED rr . villningsutskottet avstyrkte Onsdagen den = IT 29 maj 1068, " Våld lönar : sigi inte Det lr bara glädjande om de' lindriga gatukravaller 'som 'före= . kom :vid veckoslutet i Stockholm mellan vissa studentfalanger och polisen, samt ockupationen 'av studenternas kårhus'kan avveck- ; i Jas utan att lämna några öppna: sår efter. sig ur såväl fysisk” som i psykisk” synpunkt, Den ansvariga, för stockhol t . terna bidrog positivt härtill genom : sitt lugna och fasta uppträdande : och bör ha en eloge härför; - Mer det finns även andra gläd- i jande företeelser i den här his- :! torien. Den bestämda = attityd i partiledarna — däribland väns- terpartiet - kommunisternas leda- "re C-O Hermansson — intog mo våld och antidemokratiska u tryckssätt var på sitt 'sätt ett vär- digt. svar på dessa demonstra- tioner och ockupationen av kår-:: huset, — Centerledaren ': Gunnar? Hedlund lämnade inte rum fi någon som helst misstolkning ni han framhöll, att det är samhäl- lets skyldighet att se till så att! våldshandlingar och annan brotts- |" lighet inte lönar sig. Varje efter-: "gift i det hänseendet tolkas som j en uppmuntran av de grupper / som tror sig kunna agitera genom : "att störa lag och ordning; Det i bland den stora allmänheten finns .. måste stå klart att man inte vin=s ner gehör för någon åsikt genom ' sådana ' metoder. . Detta gäller oroselement antingen de är vän ter- eller högerextremister eller av något annat slag, Våra . främsta politiska ledare har alltså ingenting till övers för. " inte lönar sig i det svenska sam LIT = denna forms av. opinionsyttring. Det har inte heller ansvariga arbe- tarledare, Vid Norrbottens jämns verk har till exempel ett, hund-' ' ratal anställda fått besked. om att | deras timlön 'sänkts med tre kro nor. "Ytterligare ett hundratal. ar”: hbetare' har fått mindre nedjuste-. ringar. av timlönen. Detta: måste kännas mycket bittert för de be- rörda, Men några oöverlagda må motdrag är det inte fråga om. ” >. Vi tar helt avstånd” från den tud upp som d erar i Stockholm, säger Metalls ordfö- rande -i Luleå” Aron Marklund. — Läget jär. för oss betydligt. all: 'varligare, tillägger han, och ”av- ärdar därmed det sympatitele-', gram den demonstrerande : stu-" dentfalangen i' "Stockholm sänt till järnverksarbetarna, Även detta är ; klart besked om hur klen jord- mån det finns Å vårt land för de metoder :som. Au 'senast lanserats u i huvudstaden, ' ät Även studenterna ute i landet - tar "avstånd från . våldsmetoder som argument. I en enkät" med studenter i mellersta Halland, som " publiceras på annan plats i da- | gens tidning, är svaren entydiga mot ' våld och olagligheter, Och »lika liten resonans, : Vetskapen -härom borde kunna ge de age- : » rande en nyttig läxa om att våld ” > hällsarbetet,' Vill man nå 'posi tiva resultat måste problemen , angripas efter demokratins. spel» regler, Solen ler i över r vång och kvartér + ”Vårrapsodi- ar. En flödande sol vräker sig öv ver slätt och stad i de första vårda; garna. Vångar : och längor, hus och bråte liksom oroas i en käns- la av osäkerhet inför den avslöj- ande och .genomskådande blicken. Som om; de. triviala. tingen -inte riktigt vet hur. de ske bete. sig i all denna plötsligt överflödande härlighet. ser Blott, krokusringen - finner ' sig så där riktigt till rätta 'och öpp- nar sina -kalkar till'en -tyst lov- sång åt altet. , Men människan. då! -.Hennes bil- jagaryra. ”och': brådska "blir." den- samma, , Hennes tanke att sola sängkläder kommer i första rum- met och" alla opolerade 'fönster- rutor skär' sina" sär:i tusen 'hus- morssjälar.: Endast en- och annan struntar: för 'en stund' i mattpiska och fönstersprutar: och lekamen emot, den evigt: liga 'solen ' i "trots" av” all anst dig ' pliktkärisla” free En sådan”"dag hör man"inte bara lärksång, man andas-»den. Och som"”en sten uppkastad av en okynnig .pojke. kan, den; lille sångaren :dimpa ned..efter:. en serenad i etern, Dimpa ned. mitt i en vång. med nybrodd där sten- bumliggarna- vid renen .huga sig ljusgrå. Men . ock: i grannskap av ståden, Staden” med sin raffi- nerade' bensinpalats' och bilverk- städer: "Där kan den'dimpa- ner endast ett stenkast :ifrån honom som grejar -med det blänkande; åket, och -komma honom att tän- ka på sommarstugan. eller .segel- båten . Stader 'och liv! : ”Kompli-] cerat Och kluvet, Men också in- 3 Axel Persson,” - Oändliga rader av hus. med svalbon av "balkonger lika .var- andra som "det ena 'bäret';det andra? Ja, må så vara men inte bara detta. Fabriker med. lunch- rum och. svänghjul? "Visst! Men inte- endast ; detta, . Muséer . med tubodlad könst i äldre eller 'hyare stil! "Ja" visst!" Och "det ' må. vara att staden har bensinlukt på vissa av de yttre vingpennorna:.innan- för kan det glimma till av rent lantliga - idyller: och livsyttringar värda att fästa på näthinnan, en sådan dag som denna, ..y ts Som beskäftiga.' torggummor medvetna om sin. säljarvärdighet står husen och lapar:-sol, Det ena ej det andra likt,. Något med kup- utväxter på takhuvudet.. Ett an- nat med sonpresentad gipsdam i fönstret. Men! Alla, vart och ett med "dem .. sitt "något". Som ej huset" vid sidan -om' "Har" "Der svarta ' katten 'som ' hoppade in under grannens uthustaksprång ”var min” och slipstenen med sin ärliga järnsvängel att dra för hand ”var vår” -och vill grannen slipa sin' kniv får han "allt ' vara snäll, knacka på och fråga först. Men nu är den nya tiden: med sitt höghusvälde på väg hit, ös terut. Omedvetnå härom :- pelar några askgrå höns i närheten sin tunga fjäderlekamen med näbben, De balar sig förnöjda under tjör- nehäcken. Möllan reser sig svart och” ving- ad på sin granitkvadrat, Solen spelar i de ”segellösa "vingarna. Du gamla -kvarn som gnolat mången sång till vilken melodien skrevs av . "i betong och sten," ." heta. sommarens” ” problem” år 2000. med '9 av 10 svenskar som: stadsbor ELEN Ad z tv erhåller NNE ns rn Bo företräde: .ä Om” nägra årtionden. — kring . ' sekelskiftet år | troligen endast tre ,storstadsom- 2.000 — har. vi råden i landet.: De heter Stock- holm, Göteborg och — Köpen- hamn, Koncentrationen till, stor: städerna som pågår världen över drabbar även. vårt land. -Vi står 2 uppe i den revotionen.: möjlighet står uppradad i oklan- derlig form och blankhet.. Koniskt rund och sotiskt svart'välver sig en” oljecistern baköm vett "plank däjg ' bräderna tåras av spikrost: | Cisternens” botten : vilar" rund vid sidan ” av ' den.” skimrande -kru ningen från - bilupplagets” ” alla : välvda. plåttak: Det : nya och det : gamla. Det. fula och det 'vederta-t:; get vackra. Det tjänande kontra det tjänade, Det. livlöst” döda och 3; det' levande-döda. I ständig frik. 7 tion "mot vartannat.” Till.:en. me lodi, "Melodi" i'.moll: eller ”dur”.E ler: bådadera! :'Vem 'dömer,' Skil jer det" vackra" från" det fula; väsen och varde. Ett par 'svarta byxor till tork" där: krökningen sefter ett par knä tolkar mannen i hans strävan, "är det, fult?. Ett ekerlöst cykelhjul, rostbrunt:- och bortkastat;" sär: det fult... Det "sköna och det fula be spänningen mellan sig" ör, kunna bli till något. levande: melodi; : " Under "tiden lar allt: "så vil dare, Solen, möt. väster. Den. nya tiden mot. en, nyari ver att e Hus "och kvarter vräkes ner, .- ” Skylten hos en. ”konstsinidar står på nåd tills. ”vidar Hus och kvarter ' reser sig: : med sopnedkast ” och' tevemast. : Mt På hyllan i rummet en: tressant'”att söka -komma nära; " vänstanvind, ', ;, fånga.” Definitionen: land och stad |” faller skuggan din hätta, te : - nyanser; Alt Vandra SY RAnad och fönitren äro bileken hos. en, ltt vänd . blind, .. . kan vara något av att vända i Tiotusental av konserverad mil På golvet en grabb - : bored medan mamman drömmer om . :mormors höns -, : : | > Omkring år 2.00; — Markexploateringen kommer. in i detta framtidsperspektiv, sä- ger ingenjör ” Sven Nylander, Kommunförbundens konsultbyrå, som bl, a. "specialiserat. sig : på samhällsplanering, Omfördélning- on framgår” av att: MONS [] omkring" 1930 var glesbygdens '. Och; tätorternas befolkningsan- del" hos oss -ungefär lika stor,' e fölkräkningen 1960 visade att." tätorterna." hade 55 miljoner. nvånare; glesbygaen” endasti2 1,5 miljoner...” "I. fr mtiden "kommer, fem pio cent” "av "befolkningen - att ge Oss ..de" livsmedel vi behöver. För livs- medelsproduktionens skull" behö- ver "vi alltså inte. dagens vid-" sträckta” landsbygd, I ne fa jo: pro ätör - ider” :människor' har. fyra "tusen I 'miljoner- pressat... sig samman. i storstadsområden, : vilkag storlek och, dominans. vild dåg knappt, 17 Detta kommer att. Jeda till”den ”heta sommarens” problem "som; USA redan fått börja känna! på. : Bakgrunden till att folk" söker . sg till storstaden är dess valmöj- ' ligheter, dess förmåga att: säkra "jobben, I storstadsregionern : föds och dör företag stup i ett, utan” att ' det vållar särskild uppstän- delse "eller svårbemästrade sam:" hällsproblem. : Småstaden klarar omställningsprocesser, Vi ser det "lund och 'Söner 1 Mellansel och inte :sådana . .Å dagarna I industrifallet Hägg! dens styrka I ligger 1 större valfrihet, På varje arbetslös i storstäderna finns det i dag två; ” sa . lediga platser, på varje ledig plats I skogslänen - Bär: "det däremot sex. arbetslösa, i Oskarshamn med dess varvsbe- kymmer,” i |: Sårbarheten är stor när en ort står och faller med en enda in- ”dustri. Nybyggda köpcentra, va- ruhus,: egna hem, parker, skolor, fritidsområden'. för Plöfsligt nöll och intet värde när företaget som bär upp Kommunen råkar. j svå- righeter, bh Den ' "geografiska" - ördelningen av. dagens "arbetslöshetssituation. "vårt länd” visar . problemet bett nötskal? vi finner vatt på. varje? jagbetslös 1 'stors Dent aa: "Staden. maste klara” sig: ha' ett. differ entierat: nä ringsliv, :med ? företag. "äv lagom torlek:- "Jobb. skall” finnas för bår > ett företag: I mindre bra skall -man kunna tacka för sig och g över. gatan till nä ta” äre betsgi . När "det illa samhällets kom: munalmän - löst det. problemet växer orten genast till en mellan- [stor stad, som har chans över leva och' ta upp. 'trygghetskonkurren- sen :med storstaden. Det blir: alltid betydande skill- nader mellan. den mellanstora 1o- kaliseringsor' ten och . storstadsre- gionen i: dess inverkan på invå- narna, te Mellanstaden i | glesbygden, be- lagd med tillräckligt mycket i "folk sysselsatta i "många för tag, är självsanerande, Den är' nämligen inte tät nog att:byg- derna finns det: tvä' dediga- -plat-4 - Studenternas majfirande- är över. Nästa år blir det inte någon stU- dentexamen här i landet. Epoken:ä är "slut; Det har hänt mycket innån det kom så långt.: Det har varit både pompa och” Poesi ' kring stu- denten. Förr var det nästan -bara de högre ståndens barn som kunde kämpa sig fram till en student- examen och det ofta' med möda, Rikt folks söner låg vid universi- "teten och Mörstörde sin pappas pengar och blev. ingenting ändå, Fattigt folks barn försakade och svalt sig genom åren vid universi- teten och fick bristsjukdomar som . förstörde: dem för livet.” Men de som hade tågan gick igenom eklu- ten "och" såmlade berömmelse både åt sig: själva och studenten. När, tiderna började bli. bättre ekonom- "iskt började det bli- trångt uppe i fakulteterna" och. vår tids reform- ivriga jade oroas, : De studiety- riga lägreståndsungdomarna börja- de fylla lärosalarna; :och det vanliga klientelet kom ingenstans. Univer- sitetet: blev ingen” iyxtillvaro utan en plats där ungdom började träng- as och slita hårt för framtiden, Alla såg inte detta med förtjus- ning, Efter åtta år. i närheten av Universitetslokalerna ' Järde man sig mycket om -studenter . och stude- rande, Det fanns plats' för refor- "mer: och det fanns plats för be- Undran av:den flit, och studieener- gi unga människor: kunde prestera för. framtiden, Då. fanns det inte många överliggare "och iingen be- undran för sådana heller, Då ha- de folk från arbetarhem och bon- dehem börjat strömma dit. : Jag brukade ofta åka till riks- dagsbiblioteket. Där. var . aldrig trångt och 'där - fanns det mestå. Nästa gång kunde ' jag "bli bjuden ”på' lunch av någon” "riksdagsman från' landsorten, En dag. träffade jag Johansson i Brånalt där ach] han: tog' mig med tili riskdagsres- |- taurangerr och" unde vägen dit vi ”Studentepoken i är slut- —A Av Märta Leijon; S Sh sade han mig "lokalerna. Inne I i res: staurangen satt 'ett par” rödlättå frodiga : riksdagsfarbröder .. vid i."den tiden -var, det folkskolan skulle bli grundskola” och det var inte' i de / rödlättas smak. ' De' sa något för= smädligt 'om' att han måtte vara >. glad.- Nu kunde ' vilken "bondunge som . helst blir student. Men Brånz alt svarade. stillsamt -att det var - kanske Vår Herres mening alt det skulle bli så.. Men: många, makter, spelar i. det :fördolda, ' De rödlåtta" vann spelet: till sist. När man inte kunde hindra bondungar och lantå ligt . folk från "att" studera. och: hli studenter bestämde man" att från år 1968 skall ingå studerande kunna bli studenter, Redan förut -har- skol- mössorna propagerats bort ur. sko= lorna., Realmössan används ej efter : vid 'majfirandet men sällan” mer, kanske. vid några ivbileer och vid första maj. Det har. inte” alltid . gått: heder samt till vid studentfesterna, De överdrivna festerna. för nybakade studenter har blivit ganska sjaskiga - till sist-och dyra" för hefnimen: Den myckna spriten" då studenten skulle sipas" under bordet vär” "avskydd både av Studenten och häns : an? ” höriga: Man" får: bara ' hoppas” att de som står. för reformen .. också står , för de. nya traditionerna så att” de blir hedersammare än de gamla.' Men; lit>, festivitas” bör: det bli; En” examen är en styvare pres-" tation-'än de: oinvigda förstår. Mai- firandef har. vårit något att minnas och det bör väl kunna "fortgå där- för att, här är det inte fråga om ' pompa och s ståt utan om enkel, na- turlig ungdomsglädje. Och om man hurrar 'för sitt land och'sin kung - så kan "det: finnas, ärliga ' skäl. till det. Värre är det ' i: andra" länder. man ningen : Bär” samtidigt ' "oerhört fort. ' AL 2 Förtalleg” spride; epidemi ; fortare" riva ned "och. "bygga. nytt. Man. får. slumområden som > och våld, ” UNGDOMSREVOLN . Ungdomens sätt att” livet blir i storstaden. "Man gör uppror rade som ' en 5 töljanitveskling ” av storstadsmiljö! 3 a Det' ger. nya livs 'och värde” normer ned intima "klubbar som samlingsplats; egna. biografer etc. I dag står hela" världen ” inför” detta oerhörda problem; .Storstä- derna utvecklas till rena biku-. porna' sammanbundna” av trafik- . lederna, vilka helt dominerar ar-: kitekturen och . människans ? livs betingelser, n. man. "hinner: skapar; anonymt, våldsamma problem, aggress ner I. amla 'skju- Ps. 92 15 Briggs hade levt el ket vörksämt liv söm arbetare "rike, Helhjärtat engage- ; rade-han'” sig”i den; kristna” guds- i tjänsten. En :halv mansälder.. har . de bh naervisat I en-bibelklass. an ycket generös man, -.och » mång fick > «välsignelser "av hans gåvo om - han” oftast” >Bav "Vid åttio ärs der d og han sig "tillbaka "från" sin” afi hän: var. fortfarande: aktiv i H rens tjänst. Glädje strålade. från | hanstansikte. och hans blotta när-, ma: sig, Varo piggade upp dem han möt- »Fem år: efter. hans --pensione- : g, frågade en vän honöm. hur mot ”dét: etables. Kan kundeX vara (sä. - glad, ' fästän hans jämnåriga: var borta. : .Han svarade:” ”Jag saknar. dem. Men Herren är med mig" och hål- ler: mig i. farten : sår att jag” kan tjäna honom”, 1: När åren blir. änänga blir, verk- ” samhetslusten mindre. -'Det-, kan dock' bli så att den;senare delen av livet. blir mera brukbar för.” Gud 'än. den första, : De som, har vandrat: med Gud ”i många 'år har”ett rikt vittnesbörd om Guds godhet. ..Derag” vittnesbörd upp- « muntrar yngre människor, tröstar dem, när, de finner. livet svårt, + en veckotidning. Pan under buxbomshäcken i somras. Under remissdehatten , 1906 an- såg finansministern. att apanaget till kungahuset kanske borde hö- jas något,. då bidraget från Nor- ge hade ”bhortfallit, men: att riks. dagen” borde ta initiativ till höj- ning. v,'M, menade att det inte ' Vär något för en enskild motio- när och framförde samma syn- punkt 1909, Vid gemensamt .vote- ring hade då med sex rösters majoritet beviljats ett anslag (ef- ter motion av friherre Famstt - erna i "Första . kammaren) : 175 000 "kr för ' konungens ut: ländska resor, V. "Rydén motio- nerade därpå i Andra kamma- ren. att detta belopp skulle täc- kas genom : progressiv: beskatt- ning av Högre inkomsttagare, Be- mo: tionen. . v. M, var inte glad åt utgången av den gemensamma omröstnilgen och kritfserade att det upprepade: gånger kommit Propositioner om tilläggsanslag till hovetg huvudtitel, nu även av en ensklid - motlonär, . Motionen avslögga, med .100 -röster mot 1, segrade 1 Andra kammaren men föll vid, den gemensamma voter ringen,” "Fast. v. M.:s fader adlatg sym- patiserade 'han med en motion i Andra karmmaren 1904 om upp: hävande "av konungens ' rätt att adla, Konstitutiorsutskottet välvilligt.-men det fanns många reservationer för avslag, v. M. hade ett långt anförande, bagar var I: En frispråkig vilde För Laholms Tidning av Fil lie. Artur ' 'Almbult tydligen hang fader. Så Ironise-' rade han över diverse adlanden, bl. a, massadlandet 1719, och "mé! nade att adelsinstitutionen :'var föråldrad, Han yrkade bifall til " konstitutionsutskottets :" omtedi- gering av ett par paragrafer I regeringsformen, . men utskottets förslag fälldeg med, stor: majorl- tet, 90 röster mot 19. — Frågan kom igen .1908, då konstitutions- utskottet "yrkade avslag: på- en motion på 1904 års grundval men ålansåg att det "vore konungen, d.v.s, -regeringen, <obetaget - att komma med en proposition :om adlandets ' upphörande. 'En reser- vation . om bifall till motionen stöddes, av v. M, men utskottet segrade, med 82: röster mot 36. Ett par gånger" sade v. M, sin oförgripliga mening om rangrul- lan, som indelade ämbetsmännen efter milltära paralleller, 1901 väcktes och/godkändes 1 Andra kammaren en motion om upphä- vande av" 'rangrullan," Tillfälliga utskottet I Första kammaren till: styrkte motionen,” utom för ho: vet, v. M, viftade med 1714 ära rangordning, ännu '1.bruk 1900, fast många nyare ämbetsverk. in- te beaktats I den, Han kom med en liknelse, . om höns som ville kliva högst upp på en stege, mot en . vägg: ' ”De som placerade sig på de högsta "pinnarna betedde ,sig in: te alltid fullt korrekt. mot un; derklassen."”. NN uppstågnde kräge, värja och tre- + | erbjudits ädelskap Yr "vissa fall sen på 'samma: nivå, "och ranig- «I helst "velat slippa — det gällde , stridigheterna: upphörde; VI M. ansåg att hela” rangrullan' var otidsenlig, och yrkade bifall till Andra” kammarens ' beslut, :Ut- skottets kompromissförslag” . 8eg- rade dock med 53 röster mot 48, och frågan föll. — 1906 återkom v. M. till rangrullan - med en motion om 'hovrangs - skiljande från ämbetsrang. Han gav I mo: tion många dråpliga exempel på föråldrade - bestämmelser, ; t, ex. att professorer och förste. kam- marpagér placerades i 30:e rang- klassen. liksom . kaptener, 'medan kammarjunkare och majorer kom i 28:e. I. den sista rangklassen, den' 40:e, placerades bl a. råd- män b- Göteborg, efter underlöjt- nant..-En motionär 1 Andra kam- maren föreslog 1907 att' 1714 &rs rangordning skulle : upphävas, : 0. detta. . blev. båda kamrarnas be- slut. Första kammareng' tillfälli- ga: utskott hade tillstyrkt :motio- nen, -men. en reservant, kammar- herre Kennedy, hade reserverat slg och -yrkade 1-ett kort, "anfö- rande. avslag, I ett visst samband med dis- kusslonen om ' rangrullan ' stod frågan , om skyldighet. .att . bära elyvfl uniform. "En . motionär 1 Andra -- Kammaren, ville fritaga ämbetsmän, ;' vilkas tjänst inte krävde bärande, av uniform, från skyldighet att bära sådan. Andra kammaren godtog motionen, men Första: kammarens 'tillfälllga ut: skott sympatiserade visserligen med molibnen men avstyrkte av formella skäl, . Vid. debatten be- telliserade kvarstående adelspri- vilegler och antydde att den som . SÅ För att avhjälpa trängsel "och slagsmål .m., m. placerades hön- skrevs uniformen; / a frack med kantig hatt. v, M. yrkade bifall till utskottets avstyrkande (han var ledamot av utskottet), men det: blev återremiss, jämkning och = riksdagsskrivelse till Kungl, Maj:t i motionens syf- te, - Y " 1908 kom v. M. med en mo- tion om stämpelavgift för riddar- och kommendörstecken med sam: ma belopp som mottagaren er- lagt 1 inkomstskatt. Bevillnings- utskottet avstyrkte, då det ble- ve svårt att' få en sådan bestäm- melse effektiv. Vid debatten om motionen var v. M, i hög form och gav slängar åt byråkratin, som = föreslår ordensmottagare, Han erinrade om greve Kornins- kl i operetten Niniche, som ploc-, kade fram ordnar ur fodret och bakfickorna på rocken: ”Man "utdelar ju " numera dekoratlo- nerna 'hektolitervis med skyffel och grep”. (v. M, tog inte emot någon orden.) Så vitsade han på nordstjärneordens 'devis, nescit occasu (hon vet ej av, någon: ned: gång), sade att occasus även kun: def betyda occasion, tillfälle, an- ledning, och devisen skulle följ: aktligen betyda: anledriingen obe- kant, v. M. yrkade bifall till en reservation . av Hj. Branting 1 motionens syfte men fann sena- re att detta av formella skäl in- te kunde göras. Utskottets hem- ställan + bifölls utan: votering. : 1901 "och: 1908 savslogs motio- ner om avskaffande av fideikom- missen, 1907 väckte C, Lindha- gen en motion om rätt att för- vandla fast fideikommiss till pen: ningfidelkommiss, "eventuellt av- veckling av återstående = fidei- kommiss, Lagutskottet tillstyrkte förstå delen av motionen men avstyrkte den andra. Flera: tala: re i Första kammaren ömmade för fidelkommissens bestånd, v. M. bade sig inte vara någon vän av privilegler men gjorde dock undantag för fideikommissen. Han förordade : utskottets förslag, då mänga fidelkommissarjer hade samman- svårt satt klara "sina egendomar. 1905 beträffande borgmästårval. Vv. ändå än en. gäng; Efter: ett par omröstningar av slogs lagutskottets -förslag. DIVERSE FRÅGOR Onekligen var v. M; en av Förs- ta kammarens flitigaste ledamöter och ovanligt mångsidig. Han sök. ! M, menade att liksom lantdomar- na tillsattes av Kungl, Maj:t, kun- de väl även borgmästare och råd- män . göra det, och ”statsverket "borde bekosta.” domstolsorganisa ; tionen även i städerna.” En av v. Mis' framgångar var: sammänjämk- ' ningen med Andra: kammarens be-, slut - misslyckades, "och det kom att. dröja många är innan statens pen- ninglotteri- -kom till. stånd. "I sina Hnlägg förde v. , sparsamhetens. talan, särs han fann att: förhandskalkylerna te bilda sig en uppfattning i de:av ganska makaber natur. Stödd "varit optimistiska så att tilläg; frågor som han framträdde i men på ett material med ganska ruski- anslag krävdes. Så hade ju bl.:a.. erkände ibland sin bristande sak. 'ga detaljer. om mindre lyckade av- varit fallet med” Bodens fästning. kunskap, så 1907 vid behandling 'rättningar motionerade han 19014 och riksgränsbahan, men det gäll- fältläkarkåren: ”Det kan synas: vara förmätet av mig att uppträda i en sådan sak som: denna, vilkens detaljer : man såsom fallet är med mig, tek- niskt icke tillväckligt förstår. Men kanske herrarna säga ; detsamma även om andra personer, som ytt rat sig i denna fråga.” v. M, kritiserade ett vanligt ar gument för avslag, att ”Kungl Maj:t har sin uppmärksamhet rik. tad på saken”, men det trodde M, inte alltidyhöll streck; här gäll de det bara en utredning, Det blev ändå avslag med 56 röster mot 30. I sin ungdom hade vi M. under fyra år varit inskriven vid Upp- sala universitet, troligen för att läsa juridik, men avlade inte ens den förberedande examen, prillan. I riksdagen förklarade han flera gånger att han inte var jurist Icke desto mindre ingrep han ett par gånger 1 lagfrågor, så 1909 be- träffande motioner om upphävan- de av straff för hädelse, Han bör- jade: ”Det, kan ju synas förmätet av mig att uppträda i dessa Juridiskt svåra och till sin Innebörd $å'pass djupt viktiga frågor.” Han påtalade begränsningen av händelsebegreppet, att paragrafen endast gällde statskyrkans bekän- nelse. Lagutskottets avstyrkande utlåtande . godkändes utan: vote- ring, v. M, hade ' inte framställt något yrkande, ON Det hände som antytts att 'v. M. .Jmotionär i en motion om inrättan- kändes utan votering. + >» -- En fråga som blöttes och. stöttes åtskilliga gänger' i riksdagen långt innan den mognade gällde införandet av statslotteri; Den ha- . de varit före flera gånger innan 44 motionärer föreslog det-1902,. Tillfälliga — utskottet : förordade motionen dels av. statsfinansiella skäl, dels av moraliska: många pengar går till utländska lotterier. I debatten ' hade' man särskilt ett gott öga till danska klasslotteriet och drog fram agenter, förtäckta annonser och annat smussel. 7. M. lade;lök på laxen. Han talade om att han fätt prospekt på svenska om ett lotteri för Sofia i Bulga- rien, v. M. tyckte att det inte var mera omoraliskt med statslotteri än att staten håvade in pengar ge- nom brännvinsskatt., Han höll allt- så med" utskottet, av; vilket han var medlem. Dess utlåtande un- derkändes emellertid med 78 rös- ter mot 43. — 1908 var v. M. med» de av ett -penninglotteri. Tillfälll- ga, utskottet var välvilligt, och Vv. M.! ville remittera ärendet 1 och för sammanjämkning med Andra av en motion om organisation av att dödsstraffet" skulle: verkställas de också enstaka - tilläggsanslag. med » fallbila, och. motionen god-: Restaureringen av Strängnäs dom- » kyrka, hade sålunda "blivit dyrare än, man trott, främst genom; att man kunnat knacka fram gamla målningar. v. M. insåg att detta blev dyrt, men man kundé ju först ha -gjort "undersökningar för att se om det fanns målningar undér putsen, — I ett par fall visade sig Vv. Mis. sparsamhetsnit på längre sikt, vara misslyckat. 1905 av- styrkte han inköp av ett vatten-, fall i Göta älv och 1906 av All- männa telefonbolaget i Stockholm; båda affärerna blev bättre än han trodde, " 1903 yrkade v. M, avslag på be. gäran om: anslag till, svenskt -del- tagande i världsutställningen i S:t Louis — riksdagen avslog —:och =. protesterade mot ett anslag till undsättningsexpedition till. Q.: Nor- denskjölds forskningsfärd T Södra ishavet; han menade att många fat- tiga och sjuka kunde" haft-stor hjälp av de 200000 kr. det var fråga om, men de beviljades." 1898 pläderade han förgäves för ett gemensamt hus för operan och dramatiska teatern. I debatten ha: de'han nedvärderat Eleonora Du- ses beröm : åt gamla. dramatiska kammarens positiva beslut. Han var dock ironisk mot alla välmen- ta förslag att stoppa utländska lot- teriers " fångster 1 Sverige» och tyckte det påminte om rädet att fånga en fågel genom att strö tjockt med salt på dess vingar. teaterns akustik och passat på att göra en av sina måhga utvikning- ar: slängar åt civil- och försvars- ministrarna som insinuerades' dri- va en firma vilken tillhandahöll dyra järnvägar och fästningar, . Hans yrkande om återremiss seg- flera . gånger .var före sin tid, så rade visserligen, men saken föll N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.