74 ; .. LAHOLMS TIDNING . : Fredagen -den-31- maj 1568 31 maj 1968 RT LT Fredagen den >> Bygdegårdarnas framtid... "Tillgången på offentliga sam=- . Yngslokaler har varit 'och är ”ällt=', jämt"ett ilivsintresse för en le- vande "landsbygd. Det'har vid något tillfälle sagts att samlings- lokalerna på landsbygden kunnat' indelas i tre stora huvudgrupper: ; frikyrkolokaler, ordenshus ' och! sig just nu osäkrare än någon- Sveriges Lantbruksförbund och . RLF har på senare år varit hu=. = . vudfinanstärer för Bygdegårdar-'' "nas Riksförbund.' De, har ' också lämnat, garantier för förbundets verksamhet t.o m år 1970, men ' bygdegårdar, Av 'dessa har byg-' degårdarna visat sig vara bland ' de mést; frekventerade och där. med också bland de mest'segliva- de, a s et : Under föreningslivets blomst- ring på 1930- och 1940-talen väx. te det upp många bygdegårdar ute ' « i bygderna, Nu är tyvärr den ti-; den förbi. I. våra dagar byggs det -knappaåt några nya samlingsloka- : ler ute i glesbygderna, och de: som finns kämpar ofta hårt för: sitt fortbestånd, Avfolkning, för- eningsdöd 'och kostnadsstegringar har på. åtskilliga håll. kommit de offentliga,.” samlingslokalerna . på « fall: 2 FT Bygdegårdarnas ' : Riksförbund har i snart 25'år varit ett sam- lande ”brgan för ”bygdegårdsför-. eningarna i vårt land, Förbundet ' har bistått de lokala föreningar- . na med sakkunnig hjälp i.sam- band med om-! och tillbyggna= der, har utverkat anslag, förhand- lat med myndigheterna o s v.' Under senare år har det dock ” pågått en ständig debatt om för- "bundets framtid, och denna ' ter sedan är det stopp, Ytterligare bi- drag kan inte påräknas, säger de båda förbunden; = vo cfto et Det var alltså dystra framtids=:: "perspektiv, som rullades upp vid " den årsstämma, som Bygdegårdar- :" nas : Riksförbund - nyligen « höll 1 > Stockholm, "Man medgav visser- ligen att ordnandet av samlings- ,. lokaler både på landsbygden och .; i städerna i stor utsträckning , -. blivit en kommunal: uppgift, Det :' finns: dock ett stort äntal bygde> gårdsföreningar kvar, som är an- ” slutna till förbundet:—' noga ri nat 435 stycken — och de behö- . ver stöd och, hjälp också i fram-": tiden, För närvarande kan man nämligen tala om en viss förslum-! ning av: lokalerna, eftersom un- derhåll ” och: förbättringsåtgärder . ' ' mångenstädes ' blivit , eftersatta.! Många talare i debatten framhöll" / behovet av en särskild organisa= '” tion för att tillvarata glesbygder- nas intressen ifråga om samlings- , | Iokaler även" i framtiden. Man , hoppas därför att Bygdegårdarnas . Riksförbund skall kunna fortleva -' i någon form även efter år 1970, Omvända ”syndare” ger. oo. .0SS N ör - f a 4 '-— En ny'lagstiftning om effek- tiva ' vattenvårdsförbund. ' skulle lösa "många av: de "problem "man" nu har i fråga" om" vattenvården,.: säger hovrättsrådet Staffan Lars. son, 'Vattenöverdomstolen, i artikel i kommunernas konsult- byräs: tidskrift K-Kontur; vars senaste nummer .helt- ägnas frå- . gan" om vattenvård.: mt Civilingenjör Sigurd Avén K- konsult, , hävdar z- att ;lagstiftning- en inte hunnit utvecklas i takt med behovet att skydda våra vat-, ten. I Karlstadsregiorien ' har vij i dagarna, fått landets första ge att plarnmässigt skydda” värdeful: la vattentillgångar. i Planen bygger på "en" ning mellan. olika intressen att utnyttja .Klarälven,. samt-..på för-. slag till: -skydd av: vattnet med hänsyn tr dessa | En sådan 'vattenvårdsplan får emellertid.” ej" med” vattenlägeris : nuvarande". utforrå «i och tillämpning en lagligt bindan- de verkan. . Da - by ME ESS Regeringen har få att mans bland "annat skall. kunna få till stårid” er samordnad sane- ring av" ett' vattenområde. Det ochö hällen industrier under en an vill även hå -möj- ÅVväg- |. : EN «för "konstruktion gäller inte bara att inordna sam-1 av reningsanlåggningar. Des ett bättre vatten. co Lisvår | mejerlmarknaden, "Tnebär : MH ala - «N3 likhet inför lagen, säger överinig- enjör Anders: Cronström, Stock- holms Gatukontor. Medan ett sam- hälle enligt. lagen och kanske I dom måste rena sitt avlopp :kan en i.vissa fall en industri, som inte ”' jämställs" med ”samhälle” ”btan” påföljd. förorena samma , vatten- område, . Det finns på motsatsen. et EE "GLÄDJANDE, TECKEN. överdirektör Valfrid Paulsson »" FE påpekar: att 'inrättandet- av - Na- turvårdsverket inneburit. en" sam-” ordning” och- viss utbyggnad .zav: na'att öka, I j en för- bättrad.-vattenvärd i .vårt: land. > — Utan "ätt statistiskt” kunna, bevisa " det tycker! man sig ha märkt . vissa "glädjande resultat av. värt . och" andräs "arbete," framHål- ler "överdirektör ' V;” Paulsson, " e Kommunerna ' har aktiviserat planläggning 4 i "Det på Jång sikt mest, r de är ett påtagligt::ökat.: intresse och'utveckling "Problemen är 'emellertid svår och kostnåderna .kommer att: bli: lighet att: upp gällande, vatten- domar till omprövning där sär- skilda skäl talar för detta: ' — Det finns. många exempel på att det:i praktiken :inte råder stora. Trots ,den' goda viljan" som nu- finns även- hos .”syndarna”, kommer det'att ta lång tid innan , Vi" når” den "tidpunkt då vatten- "föroreningskurvan värids nedåt, även exempel . "Konstgjord — vegetabilisk — grädde har snabbt gjort sitt. in- tåg på 'den svenska marknaden, På kort, tid 'har "två amerikanska företag + i- livsmedelsbranschen "fått en andel av: grädde--kaffe- marknaden som beräknas till om- kring fem . procent, framgår av en artikel i RLF-tidningen. Fram- gångarna för den . könstgjorda "| grädden "har varit. överraskande stora. Baserat på 19G7 års siffror motsvarar. den; nya : produktens andel av, gräddförsäljningen mel lan "700 ,och: 750 mjölkkors års produktion, eller 2500 ton mjölk. | I fjol såldes 18300 ton kaffegräd- de varav, 15 procent. gick" till gräddfil ; och: tillverkning "av ost- kaka, i . illförs «marknaden ; ett tredje ”gräddmärke. Det ' är hon- deägda" Semper > (mejeriorganisa: tionen har tre. fjärdedelar av ak- I tiestocken) som, lanserar en vege- ; ”grädden” HARARE ersätter redan 700 kor kaffegrädde med en procent ' till 18.300 ton. Allt. färre använder i grädde i kaffe men i 1400 :mil- joner av de' totalt 8000 miljoner kaffekoppar" som' årligen dricks i Sverige hälls det; fortfarande "grädde, ' anse [ETT ORD 5) Ty av nåden ären. I frälsta ge- nom tro, och det icke av. eder än Guds" gåva är det. (If. s. Förl Under alla" de"år, som jag” ha känt .den här” mannen, : har: jag aldrig sett något uttryck för” tvi- «vel i hans ansikte.-Jag har ald: tabilisk grädde med namnet Red- "ig sett. honom" tveka, . när. det. dy; Av' hänsyn till mejeriorgani- sationen har. Semper tidigare 'av- stått ”från., att ' gå ut med 'den här produkten,” . ho ! — Vi skulle: ha kunnat först i Sverige: med gräddersi ning, men det är en känslig pr dukt med tanke på den ordin säger ' direkt Hans Westin i Semper. Men tar. vi, ihté' hu upp konkurrensen in- det bara att vi lämnar marknaden helt fri för. importe- rade produkter, Konsumenterna har accepterat gräddersättning —- bli itt: Jdet måste vi acceptera. | Försäljningssiffrorna för den vanliga kaffegrädden och visp- grädden "under 1967" ger ingen anvisning om den fortsatta '”ut- vecklingen. Försäljningen av visn- grädde steg med tre procent ti!l 33432 ton och konsumtionen av ; framåt, gällt att göra något, fatta stånd- punkt, eller' tala i: Guds namn. Jag har sett!hur: han tagit emot kritik utan något tecken på kla- gan. -Mer än en, gång har livet. farlt omilt: fram- också ' med ho- nom. Men hans livssyn har varit densamma, Han har levt för Kris- tus. Han har alltid "kunnat se "Som: de. flesla av 'oss har den-- ne man fått göra sig förtrogen med hesvärligheter. Sorgen har . varit hams följeslagare. Han har mött motståndarnas. eld. Fastän ihan började livet som vem som helst av oss, så satte han upp ett mäl för. sig, fastställde en kurs. och fattade sitt beslut att' följa den på allvar. cc. ' Han är en Guds man, en trons människa, vars, kristna liv gärna kan tjäna som föredöme för oss. STATE DE oc vatten att svalka sig I Många olika grupper och Intressen konkurrerar om ett vatten- drag. Byggplatsens jobbare är av de många som behöver friskt , under sonnmnarhettan, | sig på 1963 års siffror — var om- 'sattningen "Srdela sig på följande "det stora antalet textilaffärer kom- samverkan 0. köpmannavaruhus ger här en aktuell informa- , tion om svensk textildetalj-. Textildetaljhandeli går mot öka .. handel: ”. . MH > "Omsättningen - inom butiks- ”' handeln var föregäende år ca : 32 miljarder kronor. Av 'om- | . sättningen. i:butikshandeln ut- i: gjordes denna'av livsmedel till : . 47 procent samt textil- och be- - klädnadsvaror till 19 Procent, vilket tillsammans är: 2/3 av > - all butikshandel, | | Enligt. den senaste statliga före-' tagsräkningen — vars resultat ny- ligen: publicerats och som grundar sättningen av textil” och bekläd- nadsvaror något över: 5 miljarder kronor.. Sedan» det året. kan man” uppskatta, att omsättningen -volym- mässigt ökat med ca "10 procent; För' år 1966 torde den textila om- sätt: enbutiksföretag (utan någon filial) och specialiserade filialföre- tag 71 procent, Epa och Tempo 11 ,procent, konsumentkooperatio.- nen (Domus) 12 procent samt post- orderhandel 8 procent. | Nyssnämnda statliga företagsrök- ning redovisar 9.300 företag, som saluförde textil 'och beklädnads- varor. Även i fortsättningen torde >: ma att ha en relativt blygsam om- sättning. Enligt den utredning, som utförts av 'Detaljhandelns Utred- ningsinstitut (DUI) och som publi- cerats i tidningen Köpmannen, framgår dock, att filialföretagen är dalrikare och större 1 textildetalj- handeln än inom någon annan de- tzljhandelsbransch. Detta kan för många vara en nyhet, eftersom > man' vanligen hyser den uppfatt- : 4 . ningen, att de'största detaljhan-, det av:T inköpsföretag. med syn- fosföretagen återfinnes. inom livs- barligen' stor framgång. Inköpssam- "edelshandeln. Co Ci dens verkan i textildetaljhandeln är vis- Nyckelorden ihom distributionen | serligen inte någon nyhet; eftersom är i dag koncentration "och specia- | många företag sedan decennier till- lisering., Utvecklingen mot att h baka: har samarbetat. Men genom deln — starkt "koncentreras ' till |etablerandet' av” inköpsföretag blev köpöar i städer och på större 'or-| det fråga om ett mera fast) och, "ter: med stora butiker. som publik- kontinuerligt samarbete. magneter kring vilka den speciali- | Vissa av de. kostnadsbesparande serade fackdetaljhandeln fylkar sig stordriftsformer, som storföretagen blir allt mer; accentuerad, :I de|linom detaljhandeln ; kunnat. tillso- ] många beskrivningarna av de. se- Idogöra' sig, har visat sig vara appli- naste årens”snabba utveckling på | cerbara även på den! mindre och distributionens' område har strål- | medelstora händeln —' genom frivil- kastarljuset tyvärr varit alltför en- lig, samverkan, 'Samverkan-”har” i sidigt riktat. mot uppkomsten och | dag ' blivit- något. av fackhandelns tvecklingen. av "de nya stordrifts- | egen kampmelodi, .en.semverkan örmerna samt. kedje- och filialfö- byggd på den fasta övertygelsen att 'retagens tillväxt, Detta kan ha bi- |”enighet "ger 5 fa” en sam- dragit till att många fått en felak-1| verkan som stärker utan att tiöd- tig bild av det faktiska läget. vändiggöra ett uppgivande av den i egna friheten, den egna individua- liteten,' som är fackhandelns stora tillgång i dag. set . Dizektör" Per" Bri dner, Sveriges Textilhandlarfö bund, att den-tendens : mot ökat behov av kvalitetsvaror, som varit tydligt märkbar under senare år, kommer att fortsätta, Med; högre levnads- stendard,” större ”:;penningtillgång . och mera mänsklig fåfänga (nume- ra benärånd status) följer, att kya- ” litetsbehoven av stat mböler- nå ökar mer' än innehållet; i lö- nekuvertet, , vilket förorsakar, satt många inte kan 'fillfredsställa sina c a önskad « utsträck- ' ” ledningen tvin- försé sig d "billigare ” och massproducerade standardvaror. - Vad "som ”inänga "företag hittills inte tillräckligt" väl "beaktat för att hävda sig i. konkurrensen är atmos- färens' och . miljöns stigande bety- I delse.” Atmosfär och? miljö. är. kon- kurrensfaktorer, som "kommer: att betyda mycket i: framtiden för ' den specialiserade fackdetaljhandeln. . - En gemensam nämnare: föratt skapa atmosfär” och miljö är. tids- enliga,' lokaler, säljande inrednin- gar och skyltfönster, kvalificerade medhjälpare” och - framförallt ” rätta varor,- Psykologiska- bevekelsegrun- der kommer att'påverka kunderna "ÖKADE OMKOSTNADER . Anledningen till att ett företags ininimiomsättning för att det skall vara lönsamt ständigt . förskjutes uppåt beror på de starkt ökade kostnaderna inom + detaljhandeln och att marginalökningarna p g a den skärpta konkurrensen inte kan ske i takt med kostnadsstegringar- na. Det är således inte konsumen- ternas önskan att göra' sina inköp i större företag som är orsaken. Med ' undantag för : byggnads- branschen torde löneökningarna i textildetaljhandeln ha varit större än i någon annan bransch inom zz KÖPMANNAVARUHUS I köpmannavaruhusen kån det enskilda företaget tillvarataga stor- driftens. fördelar utan'att behöva é avstå från möjligbeterna' att 'upp-|i allt högre grad vid deras val visa en egen profil” gentemot : kön- | av inköpsställe,: Detaljhandeln i af- sumenterna. - - söccc 0 "| färseity: och i väl: planerade större En - intensifierad. och "koncen- | shoppingcentra "gynnas ”obestridli- trerad samverkan ' på försäljnings- | gen åv”attraktiva miljöer som där sidan mellan köpmän har under! utbildats. Folklivet, rörelsen och 60-talet tagit sig uttryck i etable- | »ktiviteten över huvudtaget verkar randet "av s k köpmännavaruhus. | lockande. Inte minst i de nya bo- 4 Det första. startade” i Örebro 'år| stadsöråvådena i storstädernas peris > ' näringslivet under 60-talet. Detta beror delvis på att 80 procent av de anställda utgöres av kvinnlig personal. De tariffmässiga lönerna under åren 1960—1966 ökade med ca 75 procent, Då de sociala avgif-' terna under samma tidsperiod öka- de från ca'1l till 20 procent, är den totala, ökningen av -lönekost- 1963" 'och ” döptes till: ”Krämaren”. | feri hat':det visat sig, att konsu- Detta har efterföljts av. ett 10-tal det största är ”Kringlan i Sö- dertälje, ”Sigma” + Väcderås, Kv tu len” "i; Mariestad, ”Commerce” i Skövde” och ”Rosen” i Huskvarna. Den . företagstyp, : som” köpmanna- varuhuset utgör, . är speciell för liknande . könmonnavaruhys, varv] ns menterna och i synnerhet'de hem- sxde husmödrarna hars ett v att få uppleva den färge rika och, livfulla miljö samt ere " hålla ' den: kontakt. med medmänni« ' skor, som eitykärnorna och stora - Sverige ” och har: veterligen ännu inte fått efterföljare i något annat land i' världen. Detta är ett tyd- ligt exempel på att Sverige i fle- ra avseenden inom : distributionen är ett föregångsland. Plåner på köp mannavaruhus föreligger ”nu' såväl Målar-Kahe' fyllde år och natur- ligtvis "hade. han';ett rejält” kalas — gubbarna hade mycket ordent- igt skrivit på listan. Det blev måt 2 och dryck i riklig mängd och stäm- naderna under denna 7-årsperiod ca 90 procent, Därtill kommer de svårbemästrade löneglidni - tydligen lika oundvikliga för. oss inom textildetaljhandeln som för alla andra, . es Hyrorna i nybyggda fastigheter i första priset i fotoklubbens 1 Falkenbergs' | Fotoklubbs RE vt e > . a | at ee | "klubb ästerskap har nu den . . andra etappen avgjorts, Den andra etapp « svart-vita klassen vanns av Syl- via Andersson och färgklassen- « av Mats" Bengtsson. Jury för denna etapp har i svart-vitt va- | "vit Laholms Fotoklubb och för färg Varbergs Fotoklubb, ” Sammanlagt deltog i svart-vitt 9 och i'färg 13 medlemmar, Ännu är inte tävlingen avgjord' utan två etapper återstår, ” . Resultat, svart-vitt: 1) Sylvia Andersson, 2) "Gert, A Svensson, 5) Jan-Erie Bengtsson, 4) Mats . Bengtsson, 5) Sune Andersson, 6) -Helge Persson, 7) Gert Andersson, . -;-Färg:1) Mats Bengtsson, 2) Gert Andersson, 3). Helge Persson, 4) :Viggo Karlsson, 5). Gert A Svens- son, 6) Birgit Lindkvist, 7) Kjell Nilsson, . ” i. . «;-Efter 2 etapper är den .Jagda ställningen: N , Svartt-vitt: 1) Sylvia ' Andersson, 4é AT. 2) Jan-Eric Bengtsson, 17 'p, 23) : Sune Andersson, 18. p, 4) Gert A Svensson 13 p, 5) Ingemar Ohls- 'gon,'10 p, 6) Gert Andersson, 10 p, I FPärg: 1) Mats Bengtsson, 20 p, 2y Viggo Karlsson, 16 p, 3) Gert "A” Svensson, 14 p, 4) "Jan-Eric ”Bengtsson' 10 p, 5) Gert Andersson, '8'p, 6) Helge Persson, 8 p.''- 2; SOLDATER ur nationargardet » ..och kravallpolls patrullerade på ».. tisdagen 1 Loulsville, Kentucky, fler ylterligare en natt uv ras= "oruligheler, Omkring 200 perso- ner har griplte I staden, (TT— Reuter) Moa . . samman- För den här bilden me : a ujorda etupplivlingen + gruppen svart . N | t d motta Så Lanrontit Feyrka erövrade Sylvia Andersson första priset & den a -vitt nom fotoklubbem . i od . nysanerade 'citykärnor , och upp- växande shoppingcentra utanför de större städerna har stigit brant i höjden. Då den genomsnittliga hy- reskostnaden för svensk ' textilde- taljhandel för närvarande är om- kring 3 procent av årsomsättnin- gen, måste” man ställa sig mycket tveksam och kritisk till. de fanta- sihyror som ofta begäres i nybygg- da fastigheter och som kan uppgå till 10—12 procent 'av årsomsätt- ningen, De farhågor, som man län- ge hyst inom framsynta köpmanna- kretsar, att hyreskostnaderna . för nya lokaler tenderar att ligga över gränsen för ett företags ekonomiska förmåga, har på flera håll i besan- nats, Flera konkurser' och betal- ningsinställelser på senare tid har höga hyror som bidragande orsak, i Danmark som Västtyskland och det är säkerligen en tidsfråga, när det första köpmannavaruhuset i dessa länder kommer att se da- gens ljus: . fö 'Trots'höga lönekostnader är pris- ds= | Till sist h ningen var på toppen. RA Den ene gubben efter'den' andre 1rpg många och långa historier. Festföremålet tröttnade av den'an- "edningen, att han inte hadejen chans att göra sin stämma hörd., de han emellertid upp nivån för textil och bekläd varor” lägre: än för” någon - annan varugrupp. Detta bekräftas av kon- sumentprisindex, som-, raånatlisen publiceras av Socialstyrelsen. Vid senaste månadsskiftet var index för kläder och skor 157 (basåret 1949— '100) samtidigt" som totalindex för samtliga . varugrupper: 'redovisade en siffra om 215.. För jämförelsens skull kan nämnas, att' indexsiff- ran 'för' livsmedel vid 'samma tid- punkt var 251. Denna. siffra visar, att livsmedel sedan år 1949 ökat i pris.! nära tre gånger så mycket som | textilvaror. - Prisutvecklingen Riktiga indianer, + , >. spelar indianer! . Den unga, amerikanska ”protest= + ” sångerskan Buffy Saint Marie, av indianska 'föräl rar och tillhö- rande cr mit en liten men in fö Istadk har på festbordet, fäktade med armar=" na och skrek: : | . — Har ni hört historien om ha- rens svans? Den är kort!!! - te obetydlig sen- sation i Hollywood: Hon har över= lygat filmpamparna om att för förs- ta gången i Hollywood använda rik= " .Y ” tiga indianer som filmindianer. Hit- tills har bara i enstaka fall en eller - . annan indiansk skådespelare fått . «> Hdenna ära. Eden film, i vilken miss | Buffy Saint ' Marie "spelar huvud= ” rollen, skall 'nu medverka 55 in" dianer: av - hennes stam, Tidigare” har som statister i indiankostymer bara "anställts mörkhyade icke-in= dianer, såsom mexikaner, itallena- för textil- och beklädnadsvaror har således varit mycket gynnsam sctt ur konsumentens synvinkel. All- mänhetens uppfatining, att texti- ter och kläder fortfarandé är pris- värda, bekräftas just av; konsu- mentprisindex, fe > BEHOVEN ÖKAR . För "närvarande går meningarna starkt isär, huruvida man kan för- vänta, att kunderna blir mera kva- litetsmedvetna på 70-talet. . Det Minns' de som hävdar, att med hög- re 'l åsstandard följer mera in- köp av mnertillve kade standad- varor, Mest troligt är emellesltid, N ' ” [ö INKÖPSSAMVERKAN . Tidigare var det förbehållet de stora företagen inom detaljhandeln att I inköpshänseende utnyttja stor- driftens fördelar. Men tack vare ett ständigt stegrat intresse . för sanwerkan i inköp bland enskilda köpmän har motsvarande fördelar Å stor utsträckning kunnat erbjudas även de mindre och medelstora fö- retagen, vilka därigenom påtagligt stärkt sin konkurrensförmåga. Sär- skilt under åren 1962—63 :vidtog Textilhandlareförbundet olika åt- gärder för att få sina medl att förstå värdet av inköpssamver- kan, Della resulterade i etableran- KT re, greker och spanjorer.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.