att Da LAHOLMS TIDNING Lördagen den 1 juni” 1968 IT= = U hjälp i 1 ord och handling Dagarna före den": stora u-lands- det i riksda ä. tre- rade en grupp unga studenter framför "fiksdagen. mot den en- ligt deras” uppfattning bristfälliga - ' behandling svensk u-landshjälp fått i regeringens proposition till - årets riksdag. .Det var;en -låg- mäld demonstration buren av 1 som i så många andra är mitten- partierna, som drivit regeringen framför sig' för att få fram eh . mera generös inställning. . rett Socialdemokraterna ; har . inte ,. saknat .' storartade . paroller för -ökad: u-hjälp, men det beteck- , "nande för regeringen har” varit - att. det stannat vid paroller. När ut - D -tranterna”. delade: bl a ut ett ut drag ur' professor Georg Borg- ströms bok ”Gränser för vår till- ”varo”, Citatet ur professor Borg-' ströms bok har rubriken. ”Klyf- tan ökar,— jorden brister”. Ci-. tatet säger istarkt koncentrat vad dennas ödesfråga i själva verket innebär för mänskligheten. , Det regeringsförslag som ”riks- dagen hade att behandia innebär att u-hjälpen höjs imed. 100' milj, kr till totalt drygt 500" milj för nästa budgetår samt att målet en procent av nationalinkomsten till. u-hjälp skall nås senast: budget-. " året 1974—75, Detta "förslag var mittenpartierna inte "nöjda. De jyrkade att anslaget nästa budgetår skulle höjas med v ytterligare 100 milj kr utöver Vad regeringen föreslagit samt att :end' procentmålet skulle nås senast . " 1972—73, "vilket således innebär ” att målet nås två år snabbare, än -fastslog statsministern att ”stödet - realistisk så tillvida att detta . gått, om! inte" centern "och: folk-:F man hk it till Sträng för: att. i få pengar till" parollernas 'för-' verkligande har det uppenbarli- gen: blivit tvärstopp. Redan 1262 I . till de fattiga länderna kommer. ; att. utgöra: ett av de viktigaste ;, inslagen i 1960-talets - politik”. "Statsministerns framsynthet / var 3 stånd blev ett viktigt insläg i den focialdemokratiska ' propaganda meh i verkligt handlande har in fe mycket hänt.-Det sor skulle bli ett av de viktigaste inslagen i 1869-talets politik har nu skju -tits fram till mitten av 1970-tale' "Man "undrar: hur ; det 'skulle' ha” partiet" år efter år velat gå läng. re än regeringen och därmed föst. "denna framför sig. 2. co Klyftan. ökar — jorden Brig- ter” säger den ungdom, som idag förslaget. ; Högern anslöt sig till den socialdemokra= tiska ambitionsgraden ifråga om: biståndets ökningstakt. Nu är «naturligtvis inte denna - skillnad 5 mellan regeringen och . ..mittenpartierda” på 100 milj första året och de två åren för att'upp-' nå enprocentmålet av; frevolutio- nerande ' art, men man skall ha i minnet. att det. jenna fråga - vi kriga” | sanningen, via skall. inse. sitt ansvar. Mänsklig-. 2 hetens chanser att få leva i, fred ; och 'under lugna utvecklingsfor: - mer i framtiden är avhängiga av, hur : dagens. makthavare känner, > "sitt ansvar, ”Som 'ni bäddar" få ' sades det på en av de. erande d nas pla: kat; Detta är den' enkla nakna 3. : som namn vå ett: helsvenskt -| turnépaket i Folkparkerna i som- mar det är inte- -bära småfyndigt. Det särv dessutom ”. alldeles” sant: också.” För bakom namnet döljer kräver, on därvare "satsning sem . sig. det gångna svensktoppsårets: ul åndet. Denna ungdom, I mesta 'svensktoppare, ' Nämligen kräver att” dagens " makthavare; trion; .ClaesGöran ' Hederström, Mona : "Wessman och Nina Lizell.” Cides- ran - -torde inte vara : ett. ökänt ,begrepu vid det :här laget.” Efter. sin :;.rekordsnabba: marsch från; nästan ingenting till. segern , mil. innan augu i schlager, . SM. (och dem prydliga: femte-placeringen. 1- hård” Londons konkurrens). har han så smått . "fått börja vänja sig vid.att vara- en, :Jäktad och : eftersökt. herre. oto ”blöjålde Na samfällkommunikationer'g na. Dagens Har "gener tion . har upplevt de stora tekniska revolu- tionerna som- förmedlat övergån- gen från land till stad, Den ut- vecklingen ' "Komm r ingen makt: i världen att. kunna häva de.när- maste åren. ”Men”. :sedan,,'; påpekar att b-stasbefolkningen- — städer med, minst 20000 invåna- re — tredjbblades . ären. '1920— "60, från 266. till 760: i miljoner. .: Under de vå följande decen- nierna beräknas ökningen - bli " 600—750 miljoner, -varvid expan, sioneri blir 'särskilt' snabb i stor- öppnar sig en ny möjlighet: för yr Ytterligare C00—750 miljoner människor i. världen kommer att pressas . till 1980-talet, Strömmen från storstaden vänder först med: de nya samhällskonnmunikationer- svävarfark osterna, ' familjehelikoptrarna, TV-radiotelefone Yi MN städer. med. över ; 500 000 nare. SA - en invå- de enda att sätta a emot 'stor- ;stadskoncentrationen är att- vän-: tg på nästa steg i den tekniska; utvecklingen, -säger ingenjör Sven Nylander, K-konsult -, Stockholm. "Det" infinner sig när vi fått nya, snabba kommunikationer, Då många människor” att bo i kon- takt "med naturen långt utanför den centrala tätorten, :Motmedlet — heter telekommunikationer, koster som går med förbättrade svävarfar- ” + Nea H : vi ingst-. ; Det. susar eh storm genom Som klockor. det spelar i: "träden: ; te dalen, . på mäktiga ningar går ' det sjunger som. örgelbrus Guds Ande att. väcka sin. där kärlekens Ande får tända kyrka: ste det segrande livets ljus: al till splrande,. kKlarnad.' vär, Det. ringer,' det ringer till» ' Nu dränkes i lovsångstoner ros 0 högtid , sagdhetens. skymningsär, : från tusende tempelhus. M Las Ala "O, heliga! 'störm” söm befriar; vi tro på den helige Ande, s från vanmaktens tunga band; Oss given av Gud. en gång. / . din ankomst är bidad och ” "Vår svaghet i kraft han ,. hälsad sc förvandlar, ! : : som brevet. ir fränilingstand; i all'ängslan i jublande bång: : | Din levande röst upplivar Han" vägen till himmelen ' on likt källan. gene os omv VISAN la i till blommande - -sommar läng. t J Hudets' has: | etc; " tighet, över. land och vatten, fa- miljehelikopträr, som hoppar c över träfikproppade vägar. m.m; Dei generation som" nu föds 0. är. 1 blöjäldern kan : räkna "med att.:bo.på: landet,, och -ändå ha storstaden. mitt inpå: sig. i arbete och under fritid,- Sea I 'sköter. sina affärs och kon- . setorskontakter med . TV-telefon "som . bland "annat gör ' "det " möjligt "för dussintals personer gemensamt, hälla sina; i konfé- .rehser, Ek per sina varor via TV. Bar- nens undervisning ' sköts. i lä- + rarkontakten med samma, me- ;.; dia,' som ersätter: den centrala | skolbyggnaden” med dess klass- rumsundervisning., r väntan : på denna teknikupp- byggnad : "1. kommunikationerna H sjöss" och i luften na med att' dras med allt; större -" koncentrationer; tin storstadsomrädera ” av människor, vilka där." först. finner en : viss trygghet i anställningen - genom förekomsten av mänga” olika för retag. JULES ' VERNE MALDERN Det” är. märkligt ' att finna hitt" en man" träffat rätt när det gällt att sia om framtiden, säger ingenjör : Sven Nylander, Den .-.| franske författaren Jules Verne, om: vilke uppslagsboken säger att han ”skrev ett stort 'antal 4 I dag gästar. trion Halmstad. "”SVENSKTOPPARNA”.:.. s] unik urstatistisk . synpunkt, + plattproduktion , på” Ulf: Elfvings "spridda över hela landet” att I Även om han ”simmar lugnt” och säger: :— Jag tar en dag i "taget. Det "har jag altid gjort. Men de'se- aste månaderna har förstås 'va- de jobbigaste hittills i mitt liv, N "En jobbig: sommar har de fram för sig, Svensktopparna. Under : Folkparkssäsongen 1968, är . det bara Hen Stars 'som kör lika hårt — 105. platser, För” Classe. med damer; betyder :det.. cirka: 2.700 ti månad är slut. Som sig bör "är Claes-Göran ' ål- derman i trion, med sina 22 år, ' "Yngst är Mona . Wessman, Som dock sina ,19- vårar till trots an- tagligen här mest, parkrutin i gänget, efter. sina. vokalistår med Ola Hermanssons' orkester; - --MÖna' är också ”mesta” Svensk- toppan i gänget. Och. lite, smått ef- tersom ” hört på ett drygt år. som skivartist /lyckats med bedriften att placera nästan ”rubbet”.av sin ; listor, Från" Ina, Nina och: Stina” "Spanska: "Ioppan”, ”Arvid” til med | nägra s. k.” mini shower kring nya” fynd: - v AV en” gotndg "skapliga; och" tekniska Jandvin- ningar kombinerade” méd utopis- ka. fåntasier”,. hade rätt i nästan allt - han. skrev för «en häpen 1800-talspublik, Han förutspådde bland "annat e. mänraketen, Nara e ubåtarna ' "under Nordpolen, o ”dykarklockan” i. världshavens "djupaste, grav. | "Men em sak missade han, kapi- talt; ' det, största tekniska var- dågsundret: bilen. - . . Den tekniska plåtlådan på fyra hjul, 'som : världen är full av i dag (ca 191 324200 exemplar för att vara mer exakt). Den domi- merar.. hela -vår samhälls- och transportapparat, ger, - oss: nya stads -och boendeformer, ny ar- kitektur med sovstäder 'samman- hållna av" trafikleder i luften på smäckra pelare, under marken, genom berg och över 'havsbroar. ! DUBBEL BOSÄTTNING Vi har, i dag fått ett ökat in- tresse för dubbel bosättning. Bo- ståd på helår i tätort, stuga för rekreation under veckoslutet, hek ger och semester. : > Här har samhället inte ' hängt med i sin planering, vilket tekn lie "Karl Erik -Sandström, - 50, Uppsala, ' kritiserat 1 en artikel i tidskriften Nya perspektiv, där han säger: se — För den som acéepterar att bo tätt: är "det väl sörjt. Resur- serna i samhällsplaneringen har | heten, ; i stor. utsträckning avdelats för att inordna även husen för fri tid i tätbebyggda” grupper. Betydligt sämre är det för de människor som inte vill bo-säå, utan föredrar gles eller spridd bebyggelse, Inga plameringsresur- ser avdelas för att tillgodose de- ras behov. = Vederbörande myndigheter. är snarare inställda på att motarbe- ta deras intressen. Man hindrar tillkomsten av bebyggelse inom vida zoner utanför alla tätorter - i värt land, Nu finns svenskodlade grönsaker. bori i marknaden och det finns all an= ej ledning att, Följa PEETER råd. att altid ha grönsaker på de Sedan en tid tillbaka finns det/r svenskodlade grönsaker. som gurka, "rädisor, ”sallat och ' tomater, och det ..är inga svårigheter att följa näringsexperternas råd att alltid ha grönsaker på bordet. De, inhemska grönsakerna. har" vissa, fördelar ef- tersom : avsättningen" sker på hem- maplan; och ran vill gärna betona |! den "goda, smak” och höga kvalitet] som kännetecknar de svenska pro- dukterna.> H "Man "frossar | de: svenska grönsakerna -står' till | buds «och: det med rätta; "eftersom: : [vi "vet att "grönsaker ger. värdefull 5 serveringsfat -'och- håll. ue Fräs champinjonerna: och: persiljan | hastigt i i matfettet; Krydda" med salt tlökspulver; Fördela” "cham- tiden för ej tinad fisk., Serve; kokt potatis och grönsallad Kofletter med 'chanipinjoii (4 port) + an - 4 kotletter' (400-600 2; salt, vit: peppar; 200 gr för De 'vitlökspulver.. , Stek. koleelterka min; på. varje ; och 7 sh motsats: till; de: flesta andra, var > nj SE | ror är grönsakerna i i alla: åvseen en ' de konsumeras. Det gäller" därför att sköta dem så att de bibehåller ; konditionen så länge som möjligt, + inte minst. ed hänsyn till .fräsch- Gurka är en år våra mest: vat- tenrika: (96 -proc. vatten) grönsaker, | i och "det ser man lätt om. man skär -'snittytan skrump- och | " missfärgning k (dar man lämpligen snittytan "med en bit alu-' miniumfolie... Till, skillnad "från de. flesta andra grönsaker skall gurka inte förvaras i kylskåp. Lämplig förvaringstemperatur ä är 810 plus är särskilt känsliga för "uttorkning beroende 'på alt de har så stora. bladytor i förhållande till vikten. Rädisor som ligger i rums-, temperatur., blir, gärna. svampiga. Detta kan avhjälpas. om. man. läg- ger dem i friskt. kallt vatten någ- ra minuter. Man bör sedan äta dem så ' snart som. "möjligt. Eventuellt kan de' förvaras i . plastpåse i kyl- skåp. Grönsallat' är också känslig för utt kni Hatst söarast sköljas av och därefter för- varas i plastpåsar i kylskåp. Har sallaten. hunnit bli litet ”duven” under transporten från affären till hemmet kan man lätt få den fräsch igen. Lägg den i kallt vatten, Då återtar den snart sin naturliga vat- tenhalt, Låt sedan överflödigt 'vat- ten rinna av ordentligt innan. sal- laten läggs i plastpåse. ”Tomajer är olika känsliga för ky la beroende gå om 'de är omogna eller mogna; Omogna tomater" för- wvaras bäst och får eftermogna i'en temperatur mellan 15 och 21 plus- grader. Lägre temperaturer förse- nar mognaden och "medför ökad risk för mögel och röta. Mogna to- mater. tål betydligt lägre tempera- uderna bör "uttorknins v 300 g gurka Lag::1 dl: 1 äl je aN ”mök ”& den över" gurkan. [RAA AAA resten av tomatskivöria. "Klicka på fettet, Täck fatet med- aluminium- folie, Koka "fisken i' ugn, vid 200 grader 20—25 min, Den längre kok- en; stekpanna F da... Krydda och | lägg. upp kotletterna på varmt -varrat. > 'Koinstgjor | d. . grädde - | Den konstgjorda grädden, d Nä den vegetabiliska, har ' rönt "stor framgång i i Sverige, I fjol såldes c:a 200 ton och i år räknar man med en ökning med 100 ton,:Det: sat- sas hårt på marknaden, För när. varande finns ' det två märken, n, Prädd och Cofee- -mate, och” om "en . inte alltför avlägsen framtid kom-" - 4 mer det ytterligare ett som heter, I Reddy, Det sistnämnda lanseras av . Semper, i Beträffande försäljningen förde SN NN sej lad på städer och landsbygd av gräddersättningar skiljer det inte nämnvärt — kanske är konsumtios nen något svrre per capita i gles= 3j bygder där: det” är "långt mellan ål butikerna. Geografiskt är konsum- tionen störst i Mellan-Sverige och i Norrland medan konsumenterna Å kåne däremot & är mer svårflirtade, SS 3 WASA? 2SOUVENIR: Khunkvis måtts indelniag ' av "vinglas var inte helt ovanligt. på "1500- och 1600-talén. I Genom att. lägga, smala. trådar. hos risontellt på der "smala oc) höga "I glasen-fick -man-en gradindelning som visade hur mycket man drack i varje. klunk, Samtidigt fick gla sen sitt namn "— passglas. Fynd av ” -|sådana glas i Sverige är » sällsynta: Bland 'de "drygt" 20.090- Wasa-fyn=, den > fannsi. dock ett: åttakantigt, svagt 'grönfärgat vinglas; Detta till« - verkas nu, turer. Plus 7 grader. anges ofta som: lämplig förvaringstemperatur. Man. kan underskrida den temperaturen, men kommer man nära nollstrecket kan tomaterna lätt få en besk smak. Dessutom kan s k svettning inträ- da, Med svettning menar man att små vattendroppar tränger ut på ytan när tomaterna kommer" ut i rumstemperatur. Det medför att to- materna lättar i vikt; skrumpnar och gärna ruttnar. nn Tomatfisk (4 port) 1 pkt (450 g) djupfryst fisk (kol- -ja, torsk), 6 tomater, 1 tsk salt, 1 kryddmått paprikapulver, 2 msk matfett. " : Skär det frysta fiskblocket I c:a 2 cm tjocka skivor. Smörj en ugns- säker form. Skiva tomaterna och lägg hälften av dem på bottnen, . Lägg på fiskbitarna. Krydda med . galt och paprikapulver och lägg på FS Kroton, 'Codiaeum variegatum, hör hemma på Ostindiska öarna. Det är en samling växter med blad, som varierar både vad form och färgkombinationer beträffar. Bladen kan vara breda, smala, hela eller inskurna, Färgen på dem är mörk- grön med teckningar i rött och olika gula nyanser. ee Bästa tiden att anskåffa kroton är våren eller försommaren, De hål- ler bättre än exemplar köpta på hösten. Färgen och teckningarna'på bladen blir vackrast om. växten står i ett söderfönster, Men. man En ostindisk skönhet måste . passa den "noga, "så den får tillräckligt med vatten under som- maren. På vintern vattnar man sparsamt, annars tappar plantan lätt . bladen. Däremot är det bra om man då och då sprutar över bladen med ljumt Vatten, för växten har svårt att klara den. torra Iuften i våra.” centraluppvärmda bostäder, När rötterna helt fyller upp kru-! kan planterar man om växten på våren i förhållandevis små krukor: med kraftig jordblandrir a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.