NV 4 LAHOLMS TIDNING Rose oPredagen- den: 7- Juni: 21968 =, LT | Fredagen den 7 juni 19087 IT. = ul T hr KSÅ dni AA vå. injer. i -Utredningen Tldådet i i Los Angeles JU AV JORMA ENOCKSSON ingen: | Pistolskotten i Los Angeles mot senator Robert Kennedy, utgör en ny dramatisk och samtidigt yt- terst avskyvärd, illustration . till den yttersta konsekvensen av vål- det som argument i den politis- ka striden, För fem år sedan föll, -president” 'John F Kennedy" och ' för endast: två månader sedan ne- gerleåaren Martin Luther King ' för mördarekulor; Det gemensam- «ov. ma draget hos 'dessa båda och Robert Kennedy är deras "kamp för att med demokratiska' medel åstadkomma en 'social och ekorio- misk utjämning i det rika, men socialt ' eftersläpande USA. -Att i negrerna utgjorde ett primärt in- slag i..denna 'kåmp bidrog utan tvivel till de tre politikernas öden: De var även väl. medvetna om. det hänsynslösa motstånd . deras ” ambitioner mötte, Tyvärr ser det ' illa ut. för amerikansk demokråti. när Åre” ”sådaria företrädare" för” densamma åom John "F Kennedy, ' ÅN Martin Luther King”och Robert Kennedy”elimineras med våld för att stoppa dess utveckling: Dessa händelser i Amerika 'har' i utlösts Samtidigt som våldstenden- ser ä "något ”ahriorlunda och av . mindre extrem "karaktär praktizes rats på andra råll i' världen. Vi har t o m bevittnat dem på nära ' håll 4” vårt eget land, om” än' i. ” lindrigare ' former.” Utan ” någon jämförelse, i; övrigt mellan dessa våldsdåd. i Amerika och de hand- gripliga demonstrationer som fö- rekommit på denna sidan Atlan-' ten kan. det dock vara, på "sin platsi att allvarligt värna” för de ' sistnämnda: I en demokratisk ut. veckling finns ingen plåts för "vå: > det, fet må vara en vettvillings' utbrott -eller ' organiserat sådant. Att det; trots detta "förekommer kan endast djupt beklagas; st . Vilka återverkningar attentatet ? : mot. Robert Kenredy får för den” . amerik: ska politiken & är svårt att, I Att han "vår' en av "de främsta- förespråkarna "bland "de . aktuella" amerikanska” presiäené ” "och Sovjet än det som växt fram. - Kepnedy djupt beklagansvärd. Me; Fler och bättre s: landsortsprogram, hög! : "mått. eller strävat- efter,” kan b "Alla som, inte kan få arbete men-som ställer sig til arbets- marknadens förfogande skall kun- na "få = arbetslöshetsförsäkring. Denna grundprincip Jär KSA- utredningen vara överens om, en- ligt" vad, vi erfarit, efter utred- ningens: sista vårsammanträde på fredagen i Stockholm, Utrednin- Ben. väntas komma fram till två alternativ... De kategorier som främst. kan beröras av en allmän arbetslöshetsförsäkring är ungdo- mar :'som' söker -sig ut från sko- lan till arbetslivet, De' som gjort : avbrott i sin förvärvsverksamhet, "|t. ex, :hemmafruar, :samt företa- .jgare som 'måste : avveckla . sina företag, t. ex, jordbrukare” och hantverkare eller" som drabbas "lav. säsongsarbetslöshet; = : 'KSA-utredningen består av rep- resentanter från de politiska par- tierna: och fackliga orgarnisatio- ner. och:-har” Ingemund Bengtsson” som -ordfö- rande.: Utredningen. tillsattes 196G och: skall vara helt, ,klar i början av nästa år. +: Enligt centerpartiets . ledamot i -KSA- utredningen, riksdagsman Claes - Elmstedt i Ronneby lutar det år satt de" krav som sedan 1963: framförts av centern i den- na. fråga : kommers att ha :godal, möjligheter att vinna gehör. Cen- tern svar. det första partiet som aktualiserade ' möjligheterna ; av datt bygga "ut. arbetslöshetsförsäk- ”tringen så-att den -omfattar alla "I grupper i- samhället. För när- "| varande. finns det -arbetslöshets- "I kassorwänom LO-förbunden, Nu " [resonerar även tjänstemannasidan, "| främst. TCO :och.-SACO över möj- ligheten : att "inrätta arbetslöshets- : arande mönster. - nam välkänt världen kring. Ingen av de kvarvarande presidentkan- ,- - didaterna torde ha samma goda , förutsättningar som Kennedy att -; komma överens med ryssarna, .- Trots vad som hände under Cu- bakrisen och brodern John'Ken-- I nedys presidenttid har namnet-£' Kennedy god klang i Sovjet och ' '| om Kobert Kennedy fått chansen Vv efterträda Lyndon Johnson ku e, detta ha bidragit till ett mer för. -troendefullt umgänge mellan USA ., a under Vietnam-kriget, =: Slutligen är den personligd EM gedin för familjen och släkten". . i den ligger även något av storhe- -.... ten'i politikern Robert Kennedyv -. "Han drog sig inte för Ått fortsätta den politik som dödsskotten i.Dal- las för cirka fem år sedan hind- rade hans broder från att; full- a följa. N i TV är ett av de önskemå en! "av de nyutnämnda' 'TV-cheferna. Håkan ”Unsgaard, gett: uttryck ::-x för i en intervju, Alla: ambitiot i - ner i den riktningen: kommer. att : "hälsas med tillfredsställelse av en stor tittarpublik i hela landet, söm" ; vid åtskilliga tillfällen haft berä tigad anledning fråga om det inte finns ' någonting ' utanför Stock.” holm "samt eventuellt i Göteborg och Malmö, som skulle kunna er- sätta vissa utomordentligt; svaga” ' eller' ointressanta program” fr dessa TV-metropoler, Med all - ståelse för de tekniska svårighe-. "ter -det kan medföra att: nå, uti. periferin kan ändå inte den” ens -diga storstadsinriktning, som TV. ' programmen ofta har, sakligt inoz:-« tiveras "eller ; försvaras: Håkan ”Unsgaard bör emellertid geno; <sin tidigare 'verksamhet bl a 'so chef för Radiotjänst . provins: "tral i Norrland och" som chef fi "distriktsorganisafionen i i Sveri 'Hr:Elmstedt Över; dylika kassor: också; 'estkassa: för -t, ex. fö Srsä kring: på som, inte .kan annat häll. St TVÅ LINJER SÅ-utredningen diskuterar nu två alternativ för: införandet av en: vidgad arbetslöshetsförsäkring, Den; ena innébär att man avskaf- far de "nuvarande kassorna ' och sj bildär en allmän ' arbetslöshetskas- sa - enligt...samma -- principer .. som sjukförsäkringssystemet, Riksfö säkringsverket” skulle. "då vara topporganisation, v Det andra alternativet. -—:som - anses: ha -störst -möjligr vinna ”utredningens; gehöj "I nebär. ett bibehållande” a varande" arbetslöshetskassorna: och - nya. iriom i de . Ctraktes söm”. mer "allvarligt res ade än s k ”fromma önskemål"; | ätt man "bildar Lycka Hill .kr Unsgaard! = "här sådana Cod dare "socialdemokraten |' - Claes Elmstedt framhåller att | huvudprincipen.: är att. det' skall finnas ett grundskydd för alla. -Därutöver " kan man tänka sig ett tilläggsskydd, som kan vara frivilligt. ÖVERGAN GSSY STEM! Några. ställningstagande har in- te gjorts inom utredningen men diskussionerna rör sig nu främst kring 'säljva utformningen av 'för- säkringen, - : Betänkligheter :- har framförts bl, a. mot att fack- föreningsmedlemmar obligatorisk måste" vara med i arbetslöshets- försäkringen. Denna linje lär tro- ligen ha majoritetens .stöd i ut- redningen., te behandlats. Möjligen kan man tvingas : föreslå . ett Öövergångs- system skäl, . or Hallänningar i Gustavsdagens rika -medaljregn: Gustavsdagens stora medalj- regn — medaljen för Nit och red- "lighet i rikets tjänst eller alter-". . nativt "en : guldklocka — stänkte > också över Halland : och : bland medaljerade . hallänningar och folk från länets grannskap märks: + > Vägförvaltningen: vägmästare flerbert J Iderud, biträdande väg- mästare'G Y Elvemar, hyvelförmän- nen E M Andersson och T A Jo- hansson samt jeepförman O E Ols- son, i. : Postverket: 1: e postexpeditör Mäl ta 'Ellström, Båstad, postexpeditör : Maj Hommerbe , Halmstad,” kon-.. torist ' Gunny 'Jt ohannesson, Halm- » stad, järnvägspostiljonerna Ch V-: Bäckman . . Falkenberg, och KR Svenring, Varberg, förste postiljon H : råre W'A Larsson, Kungsbacka. ” : braanschorganisationer som sak K G Cederlöf, Halmstad, poststa- ' H tionsföreståndare "Herta Johnsson, Holm; lantbrevbärarna. H Nilsson, Genevad och A D Börjesson, Fril- lesås, - postmästare 'G E Larsson, '|' Tranemo, förste postiljon A E Borg- . 2 ström, Kungsbacka, och lådbrevbä- i/ Hemvärnsmedaljer: hemvärnsche- ferna H Svensson, Tvååker, A An- "dersson, Laholm och M Bengtsson, Halmstad.” :. Statens Järnvägar: Signalmästare . resa till Austinville, Virginia." På den tiden” gick det en färja över floden.' När jag åkte.med' första en enda karl kunde gången ' förvånade ' det : oe att” Senare upptäckte jag,-att..det, war strömmen ' som" drog ' för) att mannen. använde styra med; ' - Detta: är. faktiskt-lik na livet.- Om 'vi,. likt låter våra liv, komma rjkarlen, i ni den. "helige Andes” 'strömdrag och häl "så ler oss fast vid hans Kraft; skall han leda oss till mål gémenskåp med” Gud. nb Människor; 'sorm upplevt anden verk, erkänner: villigt "att: det" sär hans kraft, inte deras- egen, som uppehåller. .dem genom både med- gängens och motgångens dagar., Den helige Ande är alltid "hos Jeda, styrka . och 'Hän: finns som: en til-' säng för alla, som vill ta emot honom MUST SEORRR S Visby -— brukade vil . behandling. ; av det förslag $ erpartiets rik: "hålls i Visby, be ett - digert arbetsprogr im. äv! riksdagsman, Erik. Grebäck ut: i Stänimödagarna "har"! j ökåts "från ”arbetat.:: Grebäck : inleder. ; miljöde- , batten' och i denna. debatt. kom:;.. jer även: en. av, landets förnäms-. tressexperter”, ” forskningslä- Lennart ; Levi, att. delta, "Dr övrigt: Har" rag med” 41. mo-; Levi: har. sedan. länge ' intresserat tioner.-« Miljön, -+ sysselsättningen: sig - för . miljöfrågorna och" aktivt "öch.. företagsdemokratin ;hör tilll medverkat.:i.. tidigare, överlägg-: de områden som. kommer att spor ningar: inom: partiet när, det "gällt cialbehandia; miljöfrågorna. aa stöt b fter rikstinget” doch i är blir detalltså- måndagen den 17 juni: Första . dagen ägnas åt” allmänpolitisk. debatt efter inled- ning av partiledaren Gunnar He lund; "Vidare ”skalt ”valprogram- presenteras:” och behandlas. örsta "dagen avslutas" med parti- Gustafsson, .Alvesta,,. som även banketten på Snäckgärdsbaden. "ar föredragande, I anslutning, till "Andra stämmodagen inleds, med . behandlingen av -detta 'program- ill. förslag kommer . de: 11: motioner annan av pår 5 grupper tt; presentera sitt. slag -till: programskrift;'”. Det. -Brogramförslaget för. sysselsätt- ning "och . samhällsplanering. som arbetats: fram-”av. en grupp un- retg 'stämmostad — är en” säregen blandning” av "ganimält" "och nytt. Ringmuren "som - . omgärdar -den gamla stadskärnan byggdes i-slutet av 1200-talet «av 'stadens köpmän som ett skydd - mot- -landsbygdens "farmannabönder, Ännu idag 'reser sig: muren ”majestätiskt. över vall: . gYaVvarna, i ) ri | organisationsled representerade på der ledning av riksdagsman Rune kan: man .förutsätta :att- den nya . och främst åt som. behandlar lokalisérläg, . nä lem ; att: behandlas. 3 Tis igen blir en :intensiv. stäm- modag "son : får "sin ”förtsättning vid fett: ”kvällsplena? kl 19: då den "kommitté som sysslat : med stadgerevisionen ': redovisar "sitt förslag; Detta” förslåg innebär” i :korthetg att partiets: beslutande instanser -- ändrar 'struktur, :..Till . Bartidistriktens stämmor” skall par- ; |tlavdelningar, "> CKF-avdelningar :bud på lika villkor. Partidistrik- i tens stämmor" "blir. alltså 'samman- satta av. representanter för' alla lika villkor. Då: distriktsstämmor- na sedan” har: att ja represen- tanter — till partiets riksstämma sammansättningen på distriktspla- 'net kommer: att: sätta sina spår på" de ' framtida riksstämmorna. Om .. förslaget " antas i år måste "det ' konfirmeras 'av "nästa 'års stämma och : således” träde ikraft 1970... :Tredje' stämmodagen; som allt- "så" är ny för året, ägnas ' först behandling av programförslaget ” rörande > före- tagsdemokratin. Den' arbetsgrupp " som presenterar detta' förslag har "letts av riksdagsman Harald. Pet- tersson, Kvänum, och han 'kom- - mer. även att vara föredragande. Sista stämmodagen ägnas I öv: rigt åt att behandla "motioner i ” den mån inte dessa haft: anknyt- . ning till övriga punkter" på dag- . ordningen, Där finns t, ex. fyra motioner som tär upp den 'sned- vridna | kvoteringeh av- bostads- . tioner liksom. SJ:s 'trafikpolitik. " Kommunal demokrati,. kommunal planering, länsindelningen” och . länsplanering 67 är andra områ- den som uppmärksammats av « motionärer, En motion: kräver :be- stämt. avståndstagande från kom- mersiell TV och reklam i TV, Två likatydande motioner från -"studenthåll tar upp partiets kul- : turpolitik till behandling. Motio- närerna kräver. att det skall till- sättas en arbetsgrupp av aktiva . kulturarbetare och representantér för massmedia ' för att utarbeta - ett 'kulturpolitiskt handlingspro- gram. Detta program bör presen- teras inför nästa års stämma. Vi- dare krävs en särskild ' ”kultur- arbetarorganisation” inom . cen- i tern, - " fre se mr Svensk koexport till” Finland ' Sedan 1963 har 17 jurar och över 700 kvigor. och .kor av läg- landsras exporterats från Sverige Kostnadsfrågorna har ännu in-]. av , samhällsekonomiska-; ringspolitik och låginkomstprob- |- byggandet, ungdoms- och nykter-1 hetsfrågor tas upp i några mo till Finland. Den finska låglands- stammen uppgår I nu till ca 1600 djur, åå .|.sa till synes ålderdomliga' livs- : i : Indien är de sagolika skat= ternas, maharajornas, mystiker- nas och fakirernas land. Men Indien är också den gränslösa fattigdomens land där miljoner människor. lever på svältgrän- sen, Vi "västerlänningar kom- mer väl aldrig att helt förstå detta av så många raser sam- mansatta folk, Men vi vet att befolkningen behöver hjälp och vi vet också att de. rikä”tänder- na bör hjälpa de fattiga. Vi fin- ner det märkvärdigt att inte indierna lindrar svälten genom att slakta de hundratusentals fritt kringströvande' heliga 'kor-" na och reducera de-miljontals taporna i Jandetz +. si . " Men vi har därför. inte . rätt. att sätta oss till doms över des- former . och . seder.. En. indier skulle säkerligen också förvåna sig. över vårt sätt att kvicksil- verförgifta sjöar 'och floder, så att fiskebeståndet' göres obruk- bart som -människoföda. = « Pastor -Uno Axelsson i Swe- dish Mission, som länge verkat i Indien och som" är kontakt- .man med Varbergs: fadderby i artikeln skildrar en legend, som ger en förklaring till indiernas djurvänliga inställning. Nr "> Sag gan Å staden - ÅAyadhya "regebade "en IF saratha. Han hade tre hustrur, men ingen av dem hade ännu fött ho- nom något barn, För att'råda bot" härpå ställde han till med en väl- dig offerfest, Gudarna blev så .gla=. : da över offren, ” "att år födde alla tre "drottningarna var sin. . son, .Den: skönaste och - starkaste - av. de" tre sönerna” var . "drottning ;" Kausalyas. Son Ram.. Crn > -Vid vuxen ålder begav denne sig : till: staden Mithila,-dit' andra" prin-" "sar samläts för att'vinnå den sköna prinsessan” Sita, "Man" tävlade ” "om hennes "gunst, men hara' den” som kunde” spö a den väldiga. förgyll- da bågen, : :som -under” generationer varitvi'bruk' vid sådana tillfällen - som. "denna i "hennes faders furs- . tehus, kunde få gifta sig med hen-' "Ram var! den" ende: som kunde spänna" bågen och vann'så prinses- ”. san. Ett: väldigt bröllop -ti"lreddes, > och när bröllopsdagårna”var-: till ändå, begav sig Ram och Sita ut i djungeln" för 'att. fira "smekmånad, - Deras lycka var 'obeskrivlig' och ki ärleken var stor dem emellan; Men. sett väldigt, troll; som -hette ”Ravana och härskade nere på Cey- .. lon, fick. höra talas om 'Sitas skön- het och ville gärna äga henne, Men hur skulle han lyckas bortförå hen- E A Eriksson, 'Halmstad, 1:e järn- ..vägsexpeditör H'E Björk: Varberg, reparatör E BE Ekström, Laholm, B H Johansson och Å A V Svens- son, Varberg, S:'V 'Dellnor, Falken- berg samt P H R Lönn, Halmstad, . £ d reparatörer/ A J. Johansson, Halmstad, banarbetare A V E An- dersson,' Halmstad, - busstrafikleda- re L-M : Ramström, Borås, lokin- : spektörerna F G Ahlengren,' Borås, och KET ' Haglund, Halmstad, tra- . fikmästare" T. U' Bengtsson,” Halm- stad, 11:e” OCK-E järnvägsexpedit . Hyltebruk, j järnvä pe- : ditör.P 'A G- Appelgren, Varberg, |. lokförare: E: Y Andersson, Halm- stad, K I 'Bengt och A H E Rydberg, Halmstad, förs- te reparatör A E Larsson, Halm- stad, reparatörerna. G H Engvall, S ER Hassél och A G B Holmberg, K G Lundstedt och J H Svensson, | - samtliga Halmstad, fd reparatör V A S Gullberg, Landeryd, motor- vagnsförare C A Henriksson, Halm- stad, f£ d motorvagnsförare H V. M Hultman, Halmstad, trafikförmän”> nen G E Angard, Varberg, och B E R Eriksson, . Halmstad, konduktör "CK G Nilsson, Halmstad, stations-|" , förmännen A R Bengtsson, Lim- mared, A'R Magnusson, Hyltebruk, 'N H.S Pettersson, Landeryd, £ d vagnsstäderskan Lr A IL Carlsson, " Halmstad samt bussförare J I A Aqvist, Halmstad, => oc oc Länsstyrelsen: Expeditionsförman A H Klintsjö och kansliskrivare Inga-Lisa Westerberg, Halmstad, ' ” Fögderiorganisationeni förste kansliskrivare Greta Bergqvist och » eo kontorist Dagny Forsberg, ] Halm- « stad, " Polisor 1:e pol stent G A Asp, Halmstad och kans- liskrivare Sonja Grönlund, Kinna. ; Skogsvårdsstyrelserna: Assistert A T Johansson och skogsvårdskon- sulent J V Svensson, 'Hallands län. : För medborgerlig förtjänst: Me- daljen i guld för femte storleken med "inskrift ”För medborgerlig för- tjänst” har tilldelats folkskollära- lrinnerna Hildur Karlsson, Vinberg, 'Kerstin Steinhausen, Laholm, O E lAndersson Löftadalen, och N E J Nilsson, ' Veinge samt småskollära- rinnan Ellen Cronqvist, . Veinge. s Indien — Bagthari — har i en. ST folkkär konung som hette Da= "7 Sagan och: "verkligheten. a om Indiens otaliga a ap öga " Bogtlart NN REN ÖL dte bus klnnnes. sot v fe nd blef Haskäsgufudse WIREVPVE. i EL ” RER ”Oclal Någgur : ge till resultat att rai (ca. 25 km) « ne från Rams sida. Ran var er i väl dig: hjälte: i” "strid, Jnodig och förs 1öv Tillsammans” följdes" de. åt upp till de djupa, djunglerna/ i. Centralin- skönhet "så r vände sig till si undrade sorgset: » -- :— Ack;yack, hur skall jag kunna få denna vackra kvinna med mig! — Det går : säkert . att. ordna, Sya» rade eremiten och. förvandlade sig hastigt. och. lustigt till, en silver: skimrändé” gasell,” som” sakta ' flytz tade. sig gråciöst fram mellan. den?" : -— Nej, men -se r! utbrast Sita, när, hon fick. se den'ovanliga ga- sellen. Fånga den åt mig, Ram! bad hon ivrigt, Jag villh ha den där. vackr ra gasellen. Ram störtade" upp: och skyndade fram mot. gasellen; Denne låtsades springa ”undan > och försvann ='in bland snåren. Ram följde efter, - . Under tiden skyndade trollet Ra- vana fram och, tog Sita tillfånga och. förde hastigt bort. henne. När Ram ' slutligen." kom tillbaka "med gasellen, var Sita försvunnen. Ram följde trollets änge "han kunde. Men 'när” mör kret föll på; måste han ge upp. NE När solen” gick upp dagen"d rpå satt han' ännu kvar -utanför sin hydda och sörjde- djupt efter | sin älskade Sit: sa : ” — Varför honom, : Rarn berättade våd som hänt; och apan hörde på. När Ram slutat ”sih dystra historia, sade apan: : — Det'är'Ravana, trollet på Cey- lon, 'som rövat bort din hustru. Jag hörde berättas om det i dag på mor- gonen. Någon av mitt folk hade sett trollet skynda bort med henne. Ram och apan, som hette Sugri- va, och var konung över alla apor i de här områdena, fortsatte att tala om den sorgliga händelsen. Slutli- gen såg Ram upp och sade: + : = — Men du ser inte glad ut, du heller, fastän du är konung? - — Nej, hur skall jag kunna vara det, svarade apan, medan en stor tår rullade utför hans håriga kind. En jägare av ditt folk sköt min hustru i går," | — 0, så förskräckligt! utropade Ram och "sprang upp. Inte får så- dart förekomma. '” — Nej; def borde inte hända, men det händer ”i allå fall. Så tystnade apan och fortsatte: Men kunde inte vi två ingå en. sorts överenskom- melse, Du blir snart kung "efter din far, förbjud" då ditt folk, att döda mitt folk, så skall mitt folk i gen- gäld rädda din Sita! Vi' apor kan klättra över de "väldiga murarna till Ravanas befästa palats, något som du och ditt folk inte kan. --. . Ram blev utom sig av glädje över det underbara förslaget, och" på stående fot gick han i i förbund med Varbergs. fadderoy” den tilla by Bagthari ligger i kartans mitt. Den insoniling. son pågå får ytterligare 'en br ke målet att förbättra. den dåligt väger - Hänu gade en apa "och stannade framför . 00 iInkevånasa U| Ur! byn konmtmer: dt ck. dessutom "kan elldn ”Bägthart”i ock Khäx ietning och kyrka lic - NH i "Med" NågEg uni mankalladé ; Hen -och > sättt förnäm; inför an i. spetsen: för £loc én och | sände i iväg dem att befria, S : I Så' småningom . kom" de k med Sitaj "och Ram kunde inte: nog visa sin' täcksamhet' mot ”äpledaren iv vilket »han:. lät. placera tor. bild av 'Hanumdit, "Och tolk 'kom:T strömmar för "att tillbedja ty bes om' apan Hariumans« bes spreds "vida omkring. Snart nog ipdhöjdes Hanuman till gud; och fick, en plats bland, den, stora massan. av, andra : gudar, Ty. folls resonerade. som så: :Hanuman 'hadé ju hjälpt. Ram att återfå” sin Sila Nog 'kunide kväl: Hanuman.: också hjälpa :088 ” andra' ståckare, :vi. som så väl behöver hjälp: både m d det ena och det andr; : Fler. tempel. bygg es ut det och fler. avbilder av”; Hanu= man gjordes, Och folk började tills bedja sochså/ andra "apör.! Det vär väl ändå inte bara Hanurman som - kunde hjä' pa, också alla andra apof ; besitta samma kraft, Fler i tempel” byggdes. och större mäns . des vid. ]| för. att TM prdja apbilderne. Rätt: snart! bygedes'> också tempel för les vande apor. ”Jevande- aporna / måste ju kunna hjälpa ; lika bra som 'de döda, Och 'så började man tillbedja" dem också, Ingen” "fick . döda en. apa. Ingen kunde Verkli gb eten Apornas" antal. i Indien är stort. Man räknar. med att det finns. lika många apor i landet som det finns » [människor., Och aporna skall äta, och de äter av grödan, av. frukterha , som mognar i trädgårdarna, och alla ätbara frukter: och växter: i djungeln, vid vägsidorna, och. kring byarna, Man sätter upp, vaktskjul på fälten och håller. vakt natt och dag över den växande säden för att skrämma bort apflockarna, ' när de hungriga strömmar in, över fälten. Men innan man lyckas få bort dem, har.de hunnit,äta en massa knop? . par och mognande ax, Aporna" är välmående och förökar. sig kraftigt, Folket svälter och dör. 'Den' unga regeringen försi ter landets frigörelse 1947 att stävja apornas tillväxt och” utfbvadé "en nätt liten summa. pengar på om- kring 2 kr till var och en'som på landets polisstationer visade upp en svans .av en dödad apå, Men inga svansar kom in på stationerna, Folk kunde. he!t enkelt inteYdöda sina gudar... Då kallade” regeringen in trupper, från! norr, folk som inte ansåg apan för någon, gud och kommenderade ut dem i djunglefha och i byarna att skjuta: sepor. Men soldaterna, som inte fick skjuta på. folket utan bara på aporna, måste fly för de uppretade människomas= sorna.som angrep dem. Apdödandet måste inställas. Och nu tycks ingen varken hå kraft eller” mod att göra apkungen Sugriva. : något åt saken,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.