> " ver . r fäckorganet : Kommunaltl " söka . företagets . A LAHOLMS TIDNING Tisdagen! den" 11 juni- 1968 Tisdagen. den. 11 juni 1968 :LT.= = Politikerna och miljövärden Aktiv. mi svärd kommer att ' bli en”av de” centrala uppgif terna för forskare och politi ker ätt. ta, med. Detta fram: går med al önskvärd tydlig- «het av, senaste. tidens samhälls- politiska diskussioner som präg- lats av glädjande stor enighet om nödvändighetén av att ”stä- miljön” kring männi- I välfärdens” spår” har följt fysiska och psykiska .stör- ningar - ; Varg. . skadeverkningar det nu gäller att eliminera. Det åvilar inte minst politikerna att medverka : till: den. nödvändiga miljösahéringen, ” I den ' ”miljödebatt som blossat » upp märks särskilt. det intresse som på socialdemokratiskt håll börjat utvecklas” för dessa livs-].x viktiga problem. Detta bör no- teras mot bakgrunden ay. det faktum att dessa frågor verk- "ligen diskuterats även på' riks- dagsnivå men helt "utan. det engagemang från regeringshäll som nu ådägaläggs, , ove ta Tvärtom har. man hävdat att miljöpolitiken är ett alltför in- vecklat problemkomplex för att diskuteras politiker: emellan och varje föreslagen” åtgärd. har när- + mast hånfullt avvisats's omöjlighet. Att den' 'sinnesför- ändring som .nu, -kommit.. till uttryck. inte; skett - nélt utan politiska födslovåndor ' bevisar demonstranterna ! nn. Upprörda' medleri- besprutades ' med mary, v,, Kommunalarbetareför- bundet,; som, organiserar yrkés- . brandmännen;,: undrar -« hur ”så- 1 därför upplysa. skri arbetarens-: redaktör Hans Backman: --att ingen : av - våra brandmän:fanns där. Båstad har borgarbrandkår. Denna hade. om- betts-dra- ut slang från en brand- post,,'eftersom.,matcharrangörer- na fruktade, att brandfarligt mar lis sbih” Börgarbrahämä Demöhstranterna Soskar slangeh'Li mer+imaterial från. chef borgärbrandkåren.. Denne g ” de, eftersom det. inte var, fråga om :eldsläckning utan besprut- ning av människor, Vid det la- get hade dock mänga fått vatten över. sig. Vattnet togs. f ö från en. brandpost och-:kunde därför inte innehålla formalin, vilket uppgetts i en del tidnihgar.” - Brandmännen inom de, nordis- ka kommunalarbetareförbunden, " har, för. flera år. sedan gjort. en deklaration, att mån vägrar del- ota i vattenbesprutning. av män- |: Yniskor. Polisen har helier ingen som helst. laglig "rätt . att kom- ” : mendera brandkåren till valltjänst”. För en del är. sedan”. :vädjade Stadshuset till Stockholms brand: kår om ingripande: med. vatten: . sprutf . mö folkmassor som sprängde g arna till Stadion . shockeymateh.. Brand- . chefer vägrade ställa upp mdé ”kra- Lå kan a vn "de mänga bortförklaringar som - bygger: sina uttalanden med samt den uppenbara ambitionen utav att'de gått I spetsen 'för den. miljöpolitik som: nu: börjat , utformas. ' Det är - tacknämligt att man börjat” inse sitt ansvar; . men felaktigt att framsta” som den pådrivande kraften i "sam: manhanget,, I en 'TV-dvell nyligen ” "mellan Jordbruksminister . Erie Holm- speciellt ansvariga statsråd upp:]. hos samma statsråd "att 'ge sken . nn att binda sanden, hotas av pa: parasitangreppen. Det är f ö inte bara utmed kusten; som tallen angripits av ide” da skad na. Även qvist och" centerriksd mannen "Einar" Larsson” i Borrby gjorde också ' Kr "Holmqvist tappra . för- sök att framstå som den aktiva miljövärdaren i regeringsställ- ning. Hr ”Lärsson har emenertid i riksdagen” "varit hårt engage- rad i dessa "frågor och utveck. lade i TV sin tunga kunska både sakligt och sympatiskt, På -Kort . stund var hr. Holmqvist :avväpnad > "och samtalet : kom därigenom att föras" på - exemplariskt” hög ' nivå: eaten : Det var” "inte bara av en hän- delse som denna: politiska” åuell . om miljövärden utspelades met: || an en. socialdemokrat” ock ceti- terpartist. Det var. .hämligen just. centerpartiet — vilket tor- de vara” ganska allmänt” "känt "vid "det ' här laget — "som för några år "sedan ' började 'att i riksdagen" aktualisera dessa ; frå- ” gor i ett stort antal motioner. : Vid 1964 och 1965 års riksdagar " krävdes" bl av i en partimotion sett omfattande": miljöpolltiskt .handlingsprogråm. i vid varje behandli g av! "des- sa "mångåriga framstötar; i' form av: både 'partimotiorier och en- "skilda; "motioner, a riktades från socialdemokratiskt ; håll hätska utfall: mot -centern., Först ; 1966 och ; 1967- kunde: centern. i all: > männa : béredningsutskottet np: tera” sådana” framgångar att: sor ialdemokratiska f talesmän F—— Öm ” utskottsordföranden "Nan; gåt. centern, Å ten- intog. em ktig: attityd. Denna” "Tekapitulering. -ternsfinsatser för aktivare mil. jövård mäste. ses' möt: bakgrun- = del Prav” dé horribla” sbeéskyllnin- | gar om .-propagandabluff” etc. i "den: pågående debatten ligger helt: 'på- ger partitaktiska plas Ir ”Iksdägen Mick” man; "upp? fattningen: ett det: "socialdemo: krätiska ' mötståndet byggde - ä allmän 7 negätivism : möt "m bytts” till. én: Ppösitiv. Anställning: Då är "det "ett : renlighetskrav. om, inté tillstå sina : ti- misstag ” 'ätminstone -sluta;> med" attackerna .mot cen-P tern som: hittills; varit: det en: da parti som aktivt. intresserat sig för: miljövård i dess vidaste inåt landet har sådana skador k ;, bl ai åland där man tvingats kalröja stora skogs- :, områden, | Den svamp, som figurerar i sam- marhanget, är Crumenula avietina, vilket på svenska närmast skulle .mötsvara Tallens grentorka. De lär- de tvistar om orsakerna till'svam- "peng uppkomst och utveckling, Man .. gisbar att det är väderlekens väx- < + lingar .mellan vinterkyla och som- [-Mmarvärme som bidrar, IT hallsnidskusten dör Tallskogarna utmed hallandskusten, som planterats för svampangrepp och larver, som redan ställt till med stor skadegörelse. På flera stäl- . : len har träden dött. Något medel att stoppa talldöden "känner man inte till. Man köppas att naturens egen för- . måga att upprätthålla jämvikten så småningom skall” stop-' SN [| Mestadels är det tallar med små, undertryckta kronor « som angrips « och dör. En iakttagelse man gjort är att årsskotten i regel klarar sig, De förtorkade tallarna utgör bes gärliga tillhåll för den besvärliga insekten Märgborren, som lägger . sina ägg mellan barken och veden på de angripna träden. Larverna , sprider sig sedan till friska tallar . och fortsätter 'sitt förstörelsearbete : på dessa, ' : i Tyvärr går det inte att göra nås. got åt dessa angrepp, säger man på experthålll Hoppet står : till natu- ren själv, att denna med tiden skall : å'erställa den rubbede jämvikten: ”Revolutionén : är | nu” överstån- den. -och.. allmänheten... kan.. åter andas fritt -medan revolutionärer- na; tar :igen: sig med :rågmjölsgröt och » flitigt. - studium > av -Pappa Maos lilla" röda. De försöker med någonting .; ”nyfiken, gul” i ögonen : "komma underfund . med vad det var som brast då de spär- de'sin båge ' Kanske "kommer de till klarhet. härom när de' blivit utsättningar att: bli. det, De: ut- ländska studenter” som: framträd- de:visade sig framför, svära och det är. beg mängen lyssnare, fick intrycket att: det enda de ägnat sig'ät att studera. ;har Å svenska, kraff- Uttpyck., så not id Nå; medan revolutionärerna hu: slickar - sina "sår 'och "i 'sig ! råg- älle, att -tala -om viktigare ting... Från.. bildningsfronten, : meddel sålunda ” lestå områden; Ett, be- kempel inrapporteras' ärmland, 'där: en 'dam .stått Tacks.vare att. hon: sunder . tiden .privattandläkare, kund rösten. I te efonen. Frågan är dock kr riktigt. Då är det nästan mer sy atiskt ä svara. som, den man” gjorde, vilken | på ; samma :sätt -efter, många år I 1 kön meddelades; att : tandkliniken' stod, redo, att laga. hans tänder. . — Ska, jag. "komma. personligen, | undrade . han” eller: "ska jag sänd in proteserna per: post” "Varav. ;förstås' ätt även han har de : brutit ,sig ur. kön. och. själv ordnat "sitt tandproblem.. ii iPås "bostadsområdet "ringlar. s numera. betydligt nedanför ten eller ” ända, ned . till ' andra - och tredje - generationen, Detta: :bestyrkes. av ett meddelan: I de från Umeå, där en pappa, an- I en ”tvärummaré. jon" på: temat: Det I ska hyras i -tid' som inflyttnings- klart. ska - bli, . Fotbollsflugan '. surrar för "fullt Och varje Jag sätter som. mål att göra så- -många : mål som' möjligt. Målsättningen är. erkännansvärd men fullföljandet kanské inte”all- tidisä-riktigt. De flesta vänskaps- matcher slutar. i .ovänskap och bemärkelse: + dt många ; dinarie i rena råkurret, Tider ” syns . mogen - Tatt under-! förutsättningarna : för en: successiv samordning av lantbru- kets riksföreningar, säger jur dr Gunnar ': Hedlund >”. en intervju med NyYå perspektiv. Han anser att det kan bli till: en fördel för en ”ekonomisk . förening att låta de” äns äNda” ; representeras i styrelsen, Jag höppas det skall visa" sig möjligt .. att : inrymma Sveriges Skogsägareföreningars' ”" Riksför- |” bund inom" Lantbruksförbundet och tror att även andra bransch- organisationer kommer att pröva en liknande lösning. Samgående av den här, arten kan medföra besparingar ; och, öka förenings-|P rörelsens. slagkraft och -effektivi- tet, säger hr Hedlund, Han fort- sätter: Bland medlemmarna och före- "ningsstyrelserna: - finns ” -allmän- kunskap .och omdöme samt för- måga att Se sammanhang, ta ini- tiativ och dra slutsatser. Men det- ta finns: också: bland de anställ- da — och därtill positivt intres- se för företagets utveckling, Kan man tillföra styrelsen detta ge- nom representation för. de .an- ställda så att dessa blir delaktiga glädjeämnen och be- kymmer, 'framgångar och mot. 'gångar, tror. jag det är en fördel. Det innebär att mån tar gemen- samma tag .för gemensamma in- tressen, och sådant borde vara lika angeläget oavsett: om före- :ka utvecklingen ändrar på detta = —— Hfaller det' naturligt att. man sö- -| ker” tillvarata - båda dessa goda Intngsltv” över huvud. tagét i värt :land ätt: man inte gärna går in.” för s.k. 'expertstyrelser, Jag' kan; "inte se.-att-den- företagsekonomis- [ETT ORD... CSPÅ VÄGEN Herre, bittida” hör du nu "min röst, ' bittida "frambär -jag "mitt dig. (Ps. 5:3).... I ett hem på. landet . näde på väggen "en gammalmodig" bo- nad, broderad med följande tän- kespråk: " "Livet är "bräckligt, handskas . med : det under bön”. Bräckligt 'gods; då tänker ' vi först på dyrbart porslin! Vi hands- kas 'varligt::med det för att det inte skall gå sönder. Tänk så. mycket : dyrbarare vet Gud givit oss är för oss. Det räcker inte att försöka” leva för] siktigt; vi måste bedja Gud. om hjälp att leva. Bön, det är att tala med . Gud och lyssna till hans svar. När Jesus. levde på jorden vi sade han bönens betydelse .mer än någonting annat. Tidigt . på morgonen uppsökte han en eng lig plats för att bedja, Först där- efter var han redo - att. börja da" gens arbete, Många problem både hos folk tagsformen är bolag . eller eko- nomisk förening. och . enskilda skulle. lösas myc- ket [ i förtiällande. offer: till. dig: och" skadar efter | -- Medlemmarna: har a en .allmänkunskap från råvarusidan och " dé” anställda -en allmänkun- skap :med. erfarenhet från föräd- lingssidan, . Med -den synen. före. = l ting i andr. eskedningen, / "slutar dré Hedlund. Vem' bétalar : z Vv för. romhyrda op platser? Stockholm (TT). Outhyrda: -parkeringsplatser ' i bostadsområden: :: har på många håll lett' till att bostadsföretagen fått: stora . hyresbortfall - som i sista hand. drabbat hyresgästerna i: form av. ökad" boendekostnad. Detta konstaterar: . Vår - bostad, HSB:s och hyresgäströrelsens tid- | ning, i en artikel om de statliga 's.k, parkeringsnormerna, Överproduktionen av p-platser är en följd av:de höga kraven i den statliga p-normen. För en tid sedan aviserade dock Statens Planverk att den pågående revi- deringen av normerna bl. a, kom- mer. att innebära lättnader i be- hovsnormen, för bostadsområden, ;. Det är få av de bostadsområden lättare om "vi följde Jesu. Det är karaktäristiskt för före- exempel. : . som byggts under 1960-talet som kommer upp 1 en 80Oprocentig i beläggning av. parkeringsplatser- I DAGENS FRÅGOR mer "mogna Mall de: fu -här 'för-1 mjölsgröten kan det -åter ges till-: "Det gäller emellertid ' att” -vinna "och även om segrarmålet sparkas in efter avblåst spel så beteck- nas - detta” riktigt... Det .vill- säga vanligtvis endast av det "lag, som gjorde målet. . Rent principiellt , förefaller. det nog: som om den verkligt : ambitiöse- fotbollsspela- ren knappast kan "fästa sig vid alla: de: regler som förefinnes,. I viss utsträckning bör han få spe- la fötbolt å seen händ, fycks det. - "ivern att: färg ett ; jslagsmål unde, e längre stoppas sin- framfart: Folk i-inlandet har börjat isätta” fart. mot. väst- "kusten: för att :täga-sina' stugor i oanie "Därvid upptä ofta. , radioapparatei r väldiga " avsi Catti dessa” inte skä, få förstöra semestern för:stu- ickön tll. en 'tandvårdsklinig i 16" gang. ägaré; gakdiner I får då. hon: häromdagen underrät: ". | tades, om satt. det. var hennes: tur., fall" har: "de "bak«och - spi ] n ' tagit med sig stugan, Det är mö jligt att em "och 1 som var rip m mn. att, e sig. "på g Sätt,” kom érfatti fira vanlig ältkusten. ' Långtids- fåhgar: från hölä låndet skall näm- ligen invadera Lit -län' för «att. ba "solsken, .en''föl cellsam -upplevelse.- Intressanta rapporter. från det 'stundände: bad- livet .kan väntas" under. rubriker sådana som ”Långtidsfångar fång. r långa” och” ”Semesterfolk ” som ligger: ute när de sitter inne”. .' Det" finns ' faktiskt också 'svens- .kar som. trots dagligt slit :äldrig «har möjlighet, tt-uppleva;en väst- kustesemester, eng 205 RÄTT MAN | En Journalist i i”Amerika fråga- de en boxningspromotor; var .den- ne hittade de bjässar han bruk de, skicka upp i ringen. .' = Äsch det är enkelt, sade pro- motorn. Jag tar mej då och då en biltur utåt landsbygden. och tittar på jordbr uket. i - När jag då ser en karl gå. på åkern och plöja frågar jag honom om närmaste vägen till byn. Om han; . pekar med, mere kör jag 2 Det där förstår jag le rik- . tigt, 'sade journalisten, UU "Jo, det är mycket enkelt, Om Han pekar med plogen, engagerar jag honom. bums! 2v ov fa na och i-några fall är man inte ens' uppe "i en: 50-procentig. be- läggning, . säger . Hyresgästernas Riksförbunds andre förbundsord- förande .. Ake. Lindh, Tvångsut- hyrning av: p-platser till. hyres- gäster som. saknar 'bil. motsätter sig hyresgäströrelsen bestämt. "Det gäller att hitta en.metod som gör det möjligt att. reserve- ra. utrymme för = parkeringsan- läggningar» och: färdigställa dem först den dag då de behövs, säger direktör Gunnar Leo i HSB:s Riksförbund. 2 -- Man: kommer inte ifrån att hy- resbortfallet, på de icke uthyrda peplatserna: måste täckas. Sedan kan man diskutera om utgiften skall : läggas på hela förvaltnin- gen eller fördelas på samtliga lägenheter. : Direktör Gösta von: Schmalen- sée hos Svenska Bostäder i Stock- holm menar att. det byggs all deles : för. många bilplatser. Det finns ' helt enkelt. inte behov. .av en parkeringsplats per lägenhet Inom överskådlig tid. — Enligt = vära: - beräkningar skulle 0,6—0,7 bilplatser per lä- genhet vara-en. lämplig norm i Stockholm, Då skulle : vi inom en' snar framtid kunna hyra ut p-platserna och även få ”illräck- Net många platser för besökspar-j kering, Svenska Bostäder förlo- som I sista -:-hand drabbas av: hy- si resbortfallet är hyresgästerna, ger direktör von Schmalensée, ; i Andorra, dvärgstat i 1 Pyreneerna- —' ”ett sista eko av Medeltiden (am: är en av de' små städerna vid ”den. vilda kusten” strax norr om Barcelona och där är det. q S högsäsong vid den här tiden, Solen bränner vita "turistkroppar, Ppara- soller och strandstolar bryter färg. grannt mot den vita sanden, och ute på det- behagligt ' varma. vattnet trampar turisterna fram på vatten- cyklar a 50 pesetas i timman, Fram på eftermiddagen flyttar turistlivet in i staden, där barer. och affärer trängs med ”varandrå och männi- skorna trängs mot väggarna av de framrusande” bilarna, ' som "verkar & allt för: breda för de smala grän- derna, i Livet. är precis som i andra spanska ., turiststäder, - antingen. de K< ligger på öarna eller fastlandet,” ! Vill, man utnyttja solen hundra- procentigt och slöa fram de fat- "tiga semesterdagarna stannar man "kvar "här : tills de; Det finns emellertid en annan möj- lirhet: man kan göra utfärder. Be- mälde, prästs resebyrå hör till dem som verkligen ä är på alerten när det gäller sådana utfärder. Hans bussar "år till Barcelona, Montserrat och till” champagnefabriker. De ' går dessutom till Andorra. En 70-mila- tär under: två: dagar till det le- :gendomsusade Andorra:'långt uppe i: Pyreneerna låter så. bra, att man lämnar calellastranden och solen: åt sitt öde och äntrar bussen för lång förd mot fransk-spanska gränsen, "GRÖNSKANDE DALAR ' OCH SNÖIGA TOPPAR ' mn nittio procent är resenärer- na från vårt danska broderland och resan "kommer: att präglas av det danska gemytet,:Den unga guiden är duktig,- söt och trevlig, och den inhemiske chauffören, piloten kallad, eftersom han skall. föra. oss till de höga. höjdernaå,. är rent. fantastisk. -Han har fyrtio passagerares liv i sin händ.: och handen är övermåttån skicklig. Vägarna. är visserligen as- <falterade, "men bredden” är, knapp Coch! kurvorna Jegio, Med suverän Tenskt” signalerande klarar han all "la möten och lotsar fram sin stora buss fram riot ett fäntastiskt land- skap; där: snöhöljda 'toppar' kom=-' mer allt närmre, Vi har 22 mil till gränsen mot Andorra och resan går genom Katalonien, där "medelin- komsten sägs ligga på 7,000 pesetas i .månaden, - Omräknat i. svenska pengar blir detta c:a 560 kr” och det Jåter inte mycket, även om skatter- na liksom: hyrorna är låga. Övriga spanjorer avundas dock katalaner- na, som är så kapitalstarka, att de betalar 60 procent av "spanska sta- tens skalteinkomster. Pyreneerna skymtar snart frans för. oss, först som grönskande höj- der, senare sticker en och annan snöhöljd : fjälltopp . fram, Det har varit kallt här i. första halvdelen av maj, det har snöat till och med nere 'på slätterna, men solen är stark och det vita på topparna kom- mer inte att ligga kvar länge, Strax före gränsen till ”landet i bergen” passeras Seu D'Urgell, där den ene av Pprinsarna av Andorra” bor, bis- kopen av Urgell, varom mera läng- re fram. oa Gränsövergången : till”. Andorra sker ganska "omärkligt. - Här finns inga stronga passpoliser bara en li- turistsinnade | i danske” ,: tjaereborgprästen — trans-' H Borterar 'oss-hem igen till Norden. -| talet. Här ligger :bl a Castilla de 2000 m ten: skylt som blan om, att a nu har vi-.kommit till-:ett. land .med ren luft, höga 'berg och djupa” dalar. Viv Passerar ” ågra mindre byar med ' slott och kyckör från 1200- Sant Vicens,. där andorrianerna en gång. - utkämpade . en. hård strid med en spansk greve, An?orra vann slaget genom att fästa facklor på en stor fårahjord,' som "av. grevens folk togs för'en övermi ktiz motståndar- rianskt område: & ks om; till Anderra Ia «Vella, havet; 2.000 invå - Andorras halva ”polisstörk oss I den. fögst "belägna staden. i Europa ' och "det är "onekligen ” en grann syn där den ligger med 2.500 höga .fjälltoppar 'runt om. Här övernattar . vi, men : dessförinnan skall vi pröva specialiteter på ho- tellet.. Deri jättetallrik stekta snig- lar unierlecknad blev serverad — och: delvis konsumerade — skym- tar ännu framfö Dagen därpå sker. återfärden, som emellertid går norrut genom resten av/ Andorra. Det skulle föra för långt att..beskriva. alla de minnen från 1200-talet som kantar vår väg. Kyrkor och borgar avlöser varand- ra ev uel betittas,, andra förbi- gå r' glittrar ' under o3s och fjälltöppar hänger över oss. Fyra sommsrmånader ' räknar: man med här, då turister 'vandrar -i bergen och” plockar - 'alprosor- och violer. Fyra vintermånader invaderas lan- det av .vintersportande turister, som inte torde klaga' på den service här finns. Flotta turisthotell hänger på fjällsidorna,' dit man "kommer med hypermoderna liftar. : 30 mil har vi åkt i Andorra och närmar oss franska: gränsen, Här Holländska tåg blir gula "Gul. färg lyser på de nederländ- ska statsbanornas nyaste elektro- motorvagnar, Alla motorvagnar och släpvagnar ska få- NS:s nyav «gula färg. Tak, "boggier och dörrar på fordonen målas grå. På varje lång- sida blir det två grupper av tre stycken meterbreda blå ränder som bakgrund till reklamaffischer. Ut- över. detta prydes fordonen med NS:s nya emblem. Även loken må- Jas i:dessa: färger, dock utan "de blå ränderna." . ILE " Herdbiträdet:'— Vet frun om ad- vokaten kommer hem till middan idag, Frun: — Nej, advokaten har "ringt - ANDORRAV SEO DE URGEL rar "mellan "400 000 och 500 000 och sagt att han håller på med ett, kr per är på outhyrda ” parke- ' äktenskapsbrott, och det kommer! ringsplatser i Stockholm, och el at ta honom hela kvällen. | ver v havet ligger "Andorra la Vella, Andorras" huvudsiad, + a "2.000 invånare ligger ”skidparsdiset och snön skäver ännu mot bussens : sidor, där.” den: far fram, Vi.är på Fra Miquel' den högsta punkten på. ter över havet. Snön ligger som sagt kvar. här och net; trets att .solen lyser,. Ett par : hundra - meter : från » vägen ligger världens högst belägna radiostation, ”Radio de les Valls” eller Sud. Ra- dio., Fransmän, och spanjorer kap= pas. om reklamprogra mmen i: iden=N . na radio, som naturligty ås har? stor | räckvidd, : Efter att ha Pisserat'gränseri mot - Fränkrike. går bussen” några, kia på ter liksom jäkten är, fris a andorrian, Exporte bestå virke, och dessutom; sär Andorra en stor leverantör ” av kraft” till-sina" grannar, t - 2 -- På "Tä00-talets' mitt stod "striderha heta "mellan å' ena sidan biskopen lav. Urgell på den spanska sidan och greven av Foix på den franska om herravä'det + :över » landet i bergen, men 1278 enådes de båda om fred och prinsdömet Andorra föddes. Muanseizneur Pierre D'Urg, biskop gen, 2.407 n mex. vinten. biter. i Skin=: De" danska " tesenärerna ” era sånger "ler”inget tvivel om, att Andorra är ' den ojämförligt intressantaste av de fyra unika .statsbildningarna, "där den ligger inklämd i de vilda Py= reneerhåa 30 mil från Biscayabuk« ten "och 12: mil. från "Medelhavet mitt på gränsen mellan Spanien. och Frankrike, 8.000 "människor, livnär. -sig på vad. jorden | ger: .och dess? utom — särskilt ide östra delarna. Bus sd. 7 Jav Urgell, och greven av Foix, Ro- i ger Bernard IH, blev båda prinsar — äv Andorra öch inledde ett sam- arbete, som i fred och endräkt har fortsatt fram till våra dagar, även om det” "knakade 1 fogarna under franska . prins” är nu.S E Modseigneur Ra- mån Iglesias i Navarri, och fransk prins är — i varje fall när deta / skrives — Charles 'de Gaulle, ken senåre . är den fyrtiosjunde franske prinsen av Andorra sedan 1278. Nämnas bör kanske också, att en fransk härskare två gånger ut= setts som prins av Andorra, nämli- gen Napoleon III : som --först var -> ' vresident och sedan kejsare . av Frankrike. - Förutom revolutionen. -”Biskops= en möned sorittande (Forts. & sid. 7) ESPARA an x i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.