a sben Torsdagen” den 2 juni 1968, 1 år 1968 inte” Kommier ' att äga å andra mot Sovjetunionens strä- Ryktet dan om. ryska. trupprörelser i södra Polen mot den -tjeckoslo- vakiska : gränsen väckte till liv . minnen” från” det "olycksdigra | krossades: av: ryska stridsvag- har, Våd som än"dolde sig bar kom dessa” rykten kan man nog lugnt utgå från att något. upp- repande. av de. ungerska. hän- delserna i Tjeckoslovakien nu rum. Förhålländena i östeuropa i slutet...av, 1960-talet är väsent-;. ligt anhörlundå än vid 1950-ta- lets mitt. Då höll Sovjetunionen de östeuropeiska staterna. i ett hårt grepp, bortsett: från: -Jugo-| slavien, som redan 1948 av nar tionalistiska - Skäl”. brutit med I” Moskva. Möjligen, kunde Moskva ” ha tolererat en viss uppmjuk- ning av ungerska kommunist- partiets kontroll över samhälls: utvecklingen i Ungern, men när den nya. regim, som trädde till efter revolten, ville dra Ungern Cut ur 'det militära östblocket kunde ryssarna inte längre tåla olydnaden:,De krävde en obrotts- lig sammanhållning mellan öst- staterna' utåt "mot västmaktsläg- ret, Samtidigt med - -händelserna Ungern framträdde :- också i Polen en kraftig opposition: mot de stalinistiska "ledarna av-dess F kommunistparti, en. opposition, som också hade sin udd riktad]: mot, Sovjetunionen. En viss: lir beralisering kom till stånd i Po- "Jen eftér' ärarmatiska överlägg- ningar mellan de. dåvarande ryska -ledarna och "antistalinis- ten, Gomulka och, dennes "med: arbetare, Den: | uppnickringsprogéss. om östblock ”för försiktigt, "nen" ihållanid. utåt” Mest; "märkbara rösultatet . av denna process "har varit, R na' i- östeuropa, Genom 'avpollé- teringe hårdföra v Tjeckosfovakier"- här upphicke pt rihgsprocessen fått en” drama” Ai och med händelserna a ”koslovakien, börjar vi. inse: hur ; pass djupgående förändringarna |» är, - Före ett. och ".ett..halvt..årti: onde sedan: var »allaYiöststater . renodlade polisstatet. "nu kande skilligt från” stat till sta Uppluckringsprocessen- två huvudinriktningar, den ena riktar sig mot..den stela dogma- tiska kommunismeri. och:: den van at Iikrikta östblockets ut- rikespolitik't"enlighet med sina . egna da aspekten, bestämde” Jugoslar viens brytning. med, Sovjetunio- nen och" spelade också. en vär. sentlig roll för. den . politiska Ör, n hågra "dagar se a " ryska känslor har : aldrig .gjort > sarna "är 'en- permanent ' förete- . varande tiska-leninistiska : : dogmsystemet' " som före kommunisternäs' makt." ” ekonomiskt” . utslagsgivande: för: ”etg företags het att. själva. bestämma -pr LV; INövotny.: och. hans TkOpa. En) återgång” "till" sta » tidens: sovjetryska.; .herraväl intressen: Den sistnämn- . händelseutvecklingen 'i.- Ungern och Polen 1956, Den har också: åtminstoni Hittillg: varit den do- minerande faktorn I Rumäniens” ningen, 1. , Tjeckoslovakien, PÄLE de- nya. männen i” detta” lands]. ledning? vin gå. försiktigt. fram "för att inte utmana” Sovjetunio-] nen alltför. mycket.. De'ihar ssä-| » kért: inte för avsikt. att .bryta loss Tjeckoslovakien” 'ur: Warsza:) Wwapäkten.. Några, starkare, anti- on de storslagna na- : turvyerna 4 i ett "avsnitt av: landet med de många tusen sjöarna, det stämmer när man från den mo- : dernay finländska universitetssta- = höga nioarna till Saarijärvi av i sig gällande" i. Tjeckoslovåkien; , Som stämmer, Jo, en sak till: Här medan däremot oviljan mot rys-: kvar, . Man: berättar om hur han. som svältande :student kom från Abo akademi upp till .Saari- rvi. prästgård. Här började han else"i Polen. Den just för, när- starkt .manifesterade politiska; vänskapen mellan Sov-I oe " jetunionen' och: Polen har dåligt stöd i den polska folkmäningen, ! -Uppluckringen' av det marxis- Madéllen: var p stgårdsfri öken. an måste upp fill: Saarijärvi: möoar I i, dagens Finland för att hör [g Runebergs namn nämnes. har -gjort sig särskilt märkbar; inom "östblocksländernas ekonos mi; Den stränga och i detalj. ge "nomförda ”planhushållningen har? gjort bankrutt i samtliga 'dessa: länder; . Förl Tjeckoslovakien, Före idag Runeberz eller Topelius? ; > "alt övertagande" 1948! var ett” and. a »-Eutopas: högsk utvecklade. indu- 3 ; striländer;: char. den" doktrinär år : europaintegrationens j gamla” hjältekomplexen, rotade” Fänrik Stål. Man har gjort det; Sovjetunionen själv innebar: den. å en överhängande -risk »för att? den” skulle sacka efter världenst övriga - industristater:' ifråga 'o framåtskridande. Sakta men, säkert; har i, flerta: Jet” östblocksländer planhushåll' [g Saärijärvis moar. J 1 a. nda jordbr I MODERN BYGDESTRUKTUR hel 1. Den pr re URhet med kapitalismens att fungera;” Vinsten, "skar bruksbygd. 2 Saärij » 896 kyadratkilometer; Där -bor. cirka 11.700 mi inni- Verksamhet och "tabrikscheferna I; » ges i, "enlighet" härmed” störs fri Inriktning, £åtö "gått i a för denna utveck: "ling joch” >att. den ; gett teKniker må kräver? . git. til: | förängringarna i öste er hela. östeuropa är. inte. "De är gen tvekan” om” att” UKAS” förslag, .om det 'genom-' förs, innebär en' avsevärd: i för- bättring i förhållande till nu get.:Men UKAS förslag lider”av | 5 kommunen finns len” Jyväskylä åker upp över de . dåg,. Men det är nästan det enda + uppe ever Euneberg. Här finns ' 'skrivs. Här. skrev han, ”Hanna”, . Jag frågade en professor vid Åbo H akaderni: Läser Finlands ungdom av ? i 1 Svaret: blev: Nå, jag skulle säga intby'i varje fll mycket lite, Detta bör 'hog inte beklagas; Detta land, id i: svårigheter, men alltid. på t,' statt i en, sjudande 'snabb ig, fast kanske inte snabb itid, ra: sig fritt också från de Man ' har gjort det även bland änder. säger en: a att” fros- slår. Men bonden Paa- diken] har ersatts av andra. och V Soärijärvis moar är en småbru- kare? och- bondebygd.. Men : utan isst fullt riktigt som prototypen ; för levande landsbygd t dagens Fin- ""land.;: Blandad industri och små- vi. Komimyn omfattar : bara" 92.7 ; gårder: med" 15 hektar. Sr endast” en har öv er 50 d har. ännu ingen Ynave ”boskill- NäR mörialdirektör i toppen och); ettan” , : bygnsdaseltbbik dhis. "Höra" and- "mindre. företag, Den finländska" hgen på "Iokäligerinsen av-in- dill fönpliga 5 landskommuner Finlands viktigacte väzgknutpunkter |" Rv som :i hög grad. fråmti” s- | öcntalpunkteri” i Saärij järvi, dess ; kyrkby, har 2.200 i invånare, Där kan - man "just nu beundra en nyanlagd ttsplats,' som anses vara en av lands väckraste.: Inte mindre än å förstäplaceringar i tävlingar op vil- Y 19 folkskolor |. - pr 'en samskola, en Iantbrukssko- I Finlands främsta a tivselbygd i t lacerad framför Saar ledamöter HS koramunalfelsäktide Å 4; 'tenterpartister (tidigare ag- rarpartiet) 3' tillhör andra börger- - liga partier, summa 17. t mokraterna har 9 fullmåkti fölkdémokråter inodernt. oäByg - ned" I kom-" tal facknämnder efter samma möns- ter ungefär som. en i svensk stor- ; i TRIVSELKOMMUN ilden av' dagens Saarijärvi, så: mycket av gammalt och. nytt, i finländskt landsbygdsliv på. ett por silivt" sätt. bundits ' samman” skulle vara: orättvis . och skev. om” man förbigick: en rad speciella” kultur- yttring Saat har: föstrat "bildkonstnä- inda är skulp- tören Hannes Auteres; som '|'. Ur'dess' mycket: livak' a litte raturklubb här bl a den kändé,. un- ge finländské författaren Marko Ta- piö utgått, Saarijärvi arbetarteater har fått många erkännanden. ”Det- samma gäller om. dess” "teaterklubb. I Saarijärvi” hår” . vunnit ett” ka” landskomrriuner. I Finland som är 'de främsta trivselkommunerna, Placeringen” är " begriplig även för TFinland- med :--åtföljande arbets. strikomplettering, Men Finland gi Aa. der. snabbare. än. många ..tror in i 2 "större gemensamma : sammanhang, ökad: industrialisering; folkvandring från landsbygd till 'större tätorte "Bonden. Paavo som han kilårals inför; nutiden "i en skön skulptur | ijärvis vita kyrkan, a :'Men framtiden? medvete | om : dess ovisshet. . I it. tills” har man. "lyckats ”vål” balans ra den jordbruks- och skogsbruks«+ - | rationalisering: som ' pågår .;även "i kraftsomflyttning : genom .småindu> + Finland har i'detta nu :24' procerit : av sin arbetskraft.i jord=, och skogs- iv de högsta talen i Eu-- ras" bort, "Det. är:samma evange= - lium som Per Edvin Sköld predikazs de'i Sverige :år 1945 i ett berömt' tal i Kalmar. Han fick mycket ovett för det; Men han fick dessutom rätt, : Herr Koivisto kommer också att - få rätt. Om. Finland får en lugn ; utveckling, Bromsen på omvand- lingen i dag är takten i industriut= byggnaden. Med en fortsatt indu- 'striintegration - mellan Finland. och omvärlden "(typ 'samverkan . med SAAB). måste: enligt..en annan teo= ri befolkningen samlas ”mot kuster« cc nai stora Industritätorter.”, FS Är BORDE FÅ LEVA. a "Hur går dét. då med trivselkome munen ' Saarijärvi och "andra, fin= ländska' Inlandskommuner som nu är. levaride” ”ländsbygd men i nästa markanta brister. som framkom: mer vid en närmare granskning. Delvis är dessa brister beroende. av de direktiv som. UKAS haft . att arbeta efter. Allvarligt är att man inom ramen för UKAS' ar. Bi lande: undersökningar av "av- .nämarbehoven som UKAS: före-: Man mi st. vidare” uppställa |: utbrytningspolitik gent,” emot" bete inte har företagit' målanalyr | Vissa bestämda krav på materiel östblocket. Strävan efter större. ser, d v s mera noggrant ”ka Ja förutsättningar om' UKAS för: handlingsfrihet på : det utrikes. lägt : vilka: yrken som" de” före-,, Slag ' skall" realiseras. I första olitiska." omfådet” ligger helt "slagna :utbildningslinjerna kan. hand måste. studie .och- yrkes- Pp? EBer leda fram” till Detta samman-. Orienteringen upprustas kraf- Säkert: "också" bakom. omvälv- hänger med de högst otillfreds. | tigt. Denna: Verksamhet måste > res > fungera både på gymnasial nivå los ; . em fär bon I mrrmr tr aa SN och” "vid ' universiteten retlan in- & . ” : : re : nan"UKAS” förslag börjat tilläm- vv VV pas”i' praktiken. Ett sätt att för- bättra förhållandena på det här vt -"området' vore att inrätta särskil- vänt eri z da "yrkesvalslärartjänster ' även. s fr : vid gymnasieskolorna." Universi- Bora en matta blåbörsris v « "tetens pedagogiska' resurser mås- + som glimmar smoragdgrönt... "te: dessutom förstärkas. , lyser skönt : + För ' närvarande är både den iunisolen - "pedagogiska ' och metodiska ut- : .: bi ”universitetsjfärar- rna, undefutvecklad.” Inte : heller änn . lekande - sar mokonde a : : : såvida UKAS” försläg inte skat IR : bli.en Pappersreform: " . urarta ; para en doft a bog sr mössa och I kåda" v | HB-PALMES: TRIVSEL; . 20 Vv i. högsommoartic len, den brå JN Fn ; RECEPT. scn ma : OR ORT DD ud" ” Det "samlade + greppet. är ett s Nas a Nn S väg N ög en förmidda söre av. TT glada ..; av? 'utbildningsminister: Palmes - 9 ars” Tormigdags ing. t + > anvisningar: om” hur: .man skall I vr ; främja; goda: arbetsförhällanden sd skolan,” fastslår. Skolvärl- od a iks- är det så å underligt då att människan längtar a gen organ för Färarnas Riks 'h och längtar igen att få bo örbund, "ock tillägger: ungrar glar Ig ” Innehållet i direktiven är ock- vackert ;och värmd och skogsomiusad så 1 stora: stycken förnuftigt dé "svindlande: korta 'åren . l och. tillgodoser” i' vissa avseen- å jorden sa . blad s den krav från personalhåll, Så- PA: pre - st :- lunda ” beställer ” hr ” Palme "en € Rudolf Zetterquist. ='"kartläggning och analys av exis- va w : PN vw > terande. förhållanden, : Han . vill . i +yr” - me eeeyee mn - - se till rätta med problemet, Därefter ha. fram ”den" inställning som . €levér, föräldrar, lärare och: öv- : rig» personal i: skolans samt de lokala --'skolmyndigheterna .-har-- till.:'skolans mål, arbetsförmer, : kursinnehåll och "yttre organi- sation”, . En. sådan kartläggning har påyrkäts' av ER i flera sam- manhang," senast i . förbundets remiss på Sö:s förslag till "Jläro- Blansöversyn för grundskolan. Hr Palme: vill "också ha en kartläggning och analys av sko- Jans anordningar för elevvård, LR her också framställt förslag: i.denna riktning. Förbundet an- såg att man :' därvid :' skulle kart- lägga det rent kvantitativa. be- hovet av personal och övriga re- surser för elevvård. Nuvarande normer för tilldelning av t ex tjänster inom elevvården ste D] I vara tillyxade på: en Höft...Di - har också kritiserats 'starkt .a organisationer ' för : skolpsykolo- ger och kuratorer, ös Det är nödvändigt” att: den: avi utbildningsministern. " kartläggningen också tar sikte - på en realistisk analys av beho- vet av personal inom elevväår- den, - - ETT. ORD on PÅ VÄGEN "På en av mina” affärsresor" kom jag till Tusegee Institute,' Alaba- ma, Där sammanträffade jag med George Washington Carver, en framstående vetenskapsman och pedagog. Vi talade om hans ar- betemetoder. Han beskrev dem i stora, drag så här: , Första steget:;kallade han sitt eget ”spadtag; ”hahs första 'nog- granna försök 'att själv: komma att pres= 'sas..som. citronen "på den ungdom som är "nödvändig i en Jevande bygd? SN Frågan tål att” ställas: Den ställs I Saarijärvi, tv lite tyst och tre- vande, Den svävar i luften, är lik- som inte aktuell, inte riktigt än... Och då så. Man säger bara: Vi skall + "slåss för vårt liv "=> 3 Jag ställde frågan till en av våra yngsta: svenska" vänsterradikaler, .demonstrationsman och samhälls- omstörtare, som såg på Saarijärvi i bl a mitt, sällskap, Ilan svarade: Den här bygden borde få leva. På något sätt var det en positiv upplevelse" att åsikternä hos' en svensk demonstrationsradikalist av utveckl | i dag kunde förenas med kommu= : nalgubbarnas i Saarijärvi! Här var - för ett kort ögonblick avståndet mellan generationerna krympt till .nall "Vad det nu kan vara värt, "när Bonden Paavos bygd på allvar drabbas av evolutionen. Är det möjligen "revolutionen ' som' "då skall rädda den? DS Ivar Peterson läste "har "vad "endra' har” kommit . till - klarhet om. Om inte heller detta gav något svar, lät han den- na' kunskap arbeta i sitt under-; Att -fiska forell.en sommarmor- gon i en liten bäck är en av.till- varons mera upphöjda - glädje- stunder, då särskilt" för den: som dagligen arbetar inomhus på. en fabrik. Man kommer ut om morg- narna och . hör fågelsången : när den är som "mest intensiv; Här 1 våra ' träkter har vi: verkligen glädjen av ' att ha.” näktergalen häckande på för mig kända: fyra olika platser; dels nå Edemberga gård, dels i Karsefors. gamla åfå- ra, dels i Såghuslund och dels via en moss och 'träskmark invid |: F orcllfiske en. sommarmorgon. | Väl nere vid bäcken ligger vat- tenytan. blank och solmättad mel lan de täta busksnårer och mäng- den av brännässloj gör det myc : ket svårt att komma ända ner till vattenbrynet, Då och då hop; Par. en fisk. efter en insekt, men sedan ringarna singlat "sig in mot strandkanten blir stillheten, ännu djupare: — — nästan dystert dröm- mande, : Nere I en djop hölja ' står en halvkilos vacker: forell. Han har en fin; men samtidigt, skyddad utsikt över hela vattenytan på Sofiero. Glädjande att näkterga- len återkommer år efter år till. ungefär ' samma. häckningsplats. Men: detvar "om forellfiske jag egentligen "skulle "skriva lite, Det ' första — solknippet - har” knappt rödna« färdigt i nordost,” förrän ' sommarnattens — dunkel skingras. Konturerna framträder i ny glans, dimtöcken förtätas ji ett sammanhängande töcken, lik... som ett mjölkvitt täcke, som sak- ta. sänker. sig” över dalarna, I ett milt ljus; komme den: nya Aagen . över marke är alltid mycket 'spännaride! att vittja' de utsatta för ellmetena, fastän -en-massa småfisk ofta ren-- sar Erokarna rena från mask, så- som 'småforell;. havsöringsgli, el-: ritsar; ' bäcknejonöga, ål. : Dét händer ofta att större mörter. fastnar nå kroken liksom ålarna, . fler ålar än foreller, men vad gör. väl det, ålen är iv: lika fin som forellen.: MN : På vägen: ner, mor”. ån hackar en gök; tvekande på avstårid; Det är" ”någöt hest öch klanglöst i gö- kens” annars "så välljudande stäm - sedan hans .måka lagt: småfå, nad nästen, sak- nar hans: NIER någon be; fen: glömd ensling.” | E körsspindelg fångstnät hänger tvär över sti silverstänk” i de tunna trådarna. Jag tar'ett steg åt sidan för att; rädda” smycket, often av . växande : grönsk är stark, friska ' morgonluften. ' -Aliting xN som rentvättat och nyputsat längs ' stigen ner mot bäcken. . = PSA visats i England, :Det är en helt ny' modell -— "med karossarbete av Vanden Plag i London — som nu ' kommer "att ersätta tidigare Daimlermodell i den allra" översta |bilklassen men. som också "ersät- ter Austin -Princess -— som allt- så därmed helt . försvinner ur marknaden, Den nya Daimlern är avsedd för de verkligt kräsna, en xlar |- diplomat, direktions- eller repre- sentationsvagn men är: naturligt- ' 1 ga, a magen, mört "och / många "gånger får” man 4 I bottnen en. 1 gen; Daggdropparna glittrar som! öl En ny Daimler Limousine har en stor omkrets, Ingenting som händer omkring honom, kan und- gå hans skarpa ögon — om det så bara är den minsta lilla myg- som” svärmar över vattnet. Men sådan; gör han sig ej besvär med —' dem får småfiskarna hop- pa efter, Nu står han där nere i höljan, mätt och däst: efter ott skrovmäål "på elritsor och nejon- ögön,'som kömmi för” nära hans domäner, Men en” för nimmelse av , välmåga [ och ; tillfredsställelse, känner ' ha ' Solstråtarnå ”brfter "nig" Ar gåde". Knipper "genom det skimrahde dunklet; .Vågeirk! ärnas darrande reflexer. dansar . nå bot- tenstenarna och; småforellerna kl: och. tillbaka, mot det D Nlötstlgt något, Jen: .slöande forel- lens, uppmärksa "Mmhet” Det' "var, en stor fet daggmäsk som, liggér på it, honom. Fres- telsen blir. för stark: för forellen, I: en 'snabb'rusch-är han framme vid? masken; slukar den glupskt och. kännew.en' Brännande ' smärta nére 1; svälge Söm en mörk Spo- tenarna Invid 'söker göra rett «halvmetern- Ögt.å över. vattenytan, hat te: spänner i men ; den "osynliga . kraften, har - svälget- och: sluta, så småningom att: kämr -emot; utan, ställer" Big, blick: still: under. bäck- : När jag: :så konimer” ram än metet' ser jag en, mycket vacker . : öch' fin 'forell: som fastnat vå me: : tet :och "han gör, ett: fint tillskott kr ett vackert knippe. or 22", v Gunnar Svensson, redas god plats "på! säten, som kan , fällas ut. Förarplatsen och framsätet är avskilt med en glas- vägg. I baksätets armstöd finns askkoppar, cigarrettändare, ”lys- knappar och i det ena armstödet dessutom - knappreglage” för vär- me, och ventilation. Den tjocka heltäckande ' mattan - förstärker ytterligare intrycket - av. -bekväm- lighet. Motorn. är på: 4,2 Ijler och har dubbla överliggande kamaxlar och ' en kompression så pass låg som medvetna, - medan han själv, iv- vis också ett alternativ för den 8:1, En. dubbel SU-förgasare skör rigt . började "bedja : Gud om de röra tankarna,. Ofta kom svaret, en' blixt, ibland mitt I nat-' ten. bland under morgonprome- naden eller: när han :' satt och läste. Han sade att det var Gud som gav honom det.- Denne man lärde, känna san- ningen, därför att. han gick in på dess villkor. Han var alltid i Faderns tjänst och bad om Guds rike, Han, bad: med . hunger och- törst i hjärtat. Han bad och trode de -på bönesvar.. verkligt kräsne bilköparen. Karossen som, har helt nya fn jer är självbärande och ger plats; för åtta personer. Vagnen har också —vilket. är ovanligt för bilar i den här klassen — ett väl tilltaget bagageutrymme, Vagnen är luxuöst inredd f hög- polerad valnöt. Utrymmet | bak har tre bekväma sittplatser, "men ytterligare tre personer kan be- ter bränslefördelningen- och mo- torn. utvecklar 245 brittiska häst- krafter : (cirka 250 DIN-nk). vid 5.500 varv.” Bästa «vridmoment cirka 40 kpm. ' :Bromssystemet är dubblat: och givetvis. servo-assisterat,' Skiv- bromsar på alla fyra hjulen, Även i styrningen är servo-assisterad och det krävs bara 2 3/4” rattvarv . för - fullt” I Bjulutslag. - rr rosa j N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.