ngt ST - LAHOLMS TIDNING. Fredagen: den 14 juni 1968. — LT - Fredagen den MM juni 1968 LT -— Krav på lägre fartgränser Trafikolyckorna visar stigande härska, Personskadefrekvensen . ökar därtill mycket starkt, d v s astighetsgränsen på 80 dödsolyckorna stiger till det tre- km/tim på vanliga vägar höjts . dubbla och" personskadorna . blir oo upp till 110 km för vissa .Vägav-, , svårare och mer komplicerade. | snitt, Särskilt. pingsthelgen blev, — Skulle det visa sig att olycks- |” dyster ur trafiksäkerhetssynpunk- =, fallskurvan åter stiger till den ni... "Trycket på åldringsvården a väsentligt vå Utvecklingen på åldringsvår dens område illustreras bäst av skillnaden mellan dagens moderna - ålderdomshem och "gårdagens fattighus, Men hur fint det än är på ålderdomshemmet så är det väl än- då ingen som Jängtar dit. Vi +! dersson frin socialstyrelsen, årsmöte i Halmstad. - vill ogärna uppge vår frihet och vårt obe Stock holm, då han på onsdagen talade vi ter. I samband med kommentarer- ., vå den hade före omläggningen .: na till denna olyckshelg gavs i i denna spalt uttryck för farhågor gränser som då gällde, är givetvis . att den stigande dödsfalls- 'och olycksfallskurvan kan framkalla ' krav på lägre fartgränser om tra= fikanterna inte motsvarar de för- väntningar som ställs på dem, - Dessa farhågor har nu besannats. En av de främsta och mest auk-= " toritativa förespråkarna för lägre fartgränser är biträdande överlä- : karen vid kirurgen på lasarettet ' > I Uddevalla, ' docent Clas-Göran ", Bäckström, vilken i egenskap av läkare på nära håll upplevt flera &v de senaste svåra trafikolyckor- nas följder, Docent Bäckström är dessutom: trafiksäkerhetsforskare och expert i Trafiksäkerhetsver- . Docenten ställer frågan hur. vi. skall klara -turist- och semester- trafiken I sommar, när redan den: normala "trafiken : orsakat flera" ; svåra olyckor på E 6. Han ser: problemet även ur sjukhussyn- punkter." De två”senaste vecko-' sluten har lasarettet i Uddevalla: ' fått ta hand om inte mindre än 6 trafikolycksfallspatienter, En del av dessa dog, andra hade er- hållit mycket svåra skador. Själv- | stitutet, . Samtidigt : anordnas: ut- till högertrafik med de lägre fart. en sänkning av våra nuvarande . fartgränser, ''som docent' Bäck- . ström anser' vara detsamma som fri hastighet, ett näraliggande al. - ternativ. Det är tråkigt; om: det : skulle behöva tillgripas, Trafikan= :/ terna själva kan avvärja detta ge :x nom ökad varsamhet och skärpt ''' uppmärksamhet i trafiken, ; 51. ärmgslära + Stockholm : nås: från. läsäret 1968/69 "vid me- dicinska fakulteten vid Karolins- ka fakulteten vid Karolinska in- bildning i breklinisknmedicin och I klinisk medicin" vid medicinska” fakulteten. vid - Uppsala - universi- tet. . Nn Pigs de ; -UK-ämbetet . har nu: föreslagit regeringen att tills vidare'ca»20 klart medförde de en hård ar- betsbelastning för läkare 7 och . sjukvårdspersonal. När semester- ' tiden kommer. blir 'det ännu svå- rare för sjukhusen att klara så- - dana toppbelastningar, Detta gäl- ler praktiskt taget utefter hela ' E 6-an$ sträckning från Malmö i « söder till Svinesund i norr. | ;O Ikhusproble= met är étt ällvårligt inslag i tra= fikolycksbilden, så är det dock in- ä 0 r”det primä gen, att. 1 andra: länder med hög] trafikintensitet,;. bl: a USA, har, man genom” studier "av, olycks- . ch. forskning » fått säkra bevis för ått 90. km/tim är en magisk fartgräns. :Det ärlinte” endast detta att färteröver 90 km” A blir svårare. för förarna. att, be-- > FRIA” ORD: . Sommariisamlingen '1968 Kära Vänner! srt H Sommaren 68 håller” på att' bre- d das ut inför våra ögon, öron och alla sinnen. Den gångna vintern . har varit lång och isburider och därför längtar "vi, i” år: särskilt till vad: vår korta sommäårtid 'har "att ge av. vä " reation. r so Jag vet” många som'lähgtar 'ef- ter vad just Stadsmissionen: Kar att bjuda ' när 'sorhmaren stun- sNdar, Jag har mött i>Stads: missionens : lokaler ; wi get. I skrivande mälningstiden,' ju sommarvila på ft missionens idylliska 'och nyrenoverade 'Sten-|'” " fasta sommarhem:. Aldrig fö; väl strömmen . varit så stör, av : gamla och klena; 'som, 'söker. sig ut till sol' och sämvaro på 'lan- det, öres nn Så har vi Edesta' kolönt"i-Mölnz bo, som vi: räknar med att'i som- mar nyttja till” rékreationshem för dem som. under vintern sys- « selsätts - inom ". arbetsvården ” "på Stadsmissiorens skyddade .arbets- platser, Vi'vet” ä ingenstans" å är nog, för vädj från Er kära Vänner 'ock stödja- re, Dessutom” har” vi” de srmånga "som vi inte Kan "bereda plats” för sommarvåa.” Det är människorna utan he + flera avseenden + mållösa, som måste, ha .sinutill- fälliga bärgning även sommar- tid. För även då är behovet lika stort, : fast man ju- har. ”sängen på ängen”, : sn Och livet' nå Stadsmissionens > alla övriga arbetsgrenar har sin ” särskilda sommarrytm, då män- niskor blir hjälpta! genom ofta snåriga vägstycken, : Tack" för att vi 1 Stadsmissio- nen får räkna med Ert trogna stöd, när "vi nu planerar för « många avsidestagnas sommartid! . — Gåvorna" torde vänligen insän- "das på våra h JT men, utöver utbildning” YT Cnä irme, av sol och rek- "om: bidrag |. studerande” tas' in 'varje läsår vid Utbildningen ' vid Karolinsk föreslås. anordnås. så 'att' studier: na normalt kräver två' terminer, Den anordnas” inom ramen för fil kand examen och för; att få ut denna examen fordras att exa; | rängslära, omfattar. minst. , fyra befygsenheter. För. tillträde - till utbildningen "fordras ' förkunska- per" motsvarande kraven för två betygsenheter, i kemi och” en, tygsenhet i zoologi. >” g . Utbildningen 't Uppsala är, ett. led”i 'en' blandäd medicinsk "och farmaceutisk-kemisk ” ”! utbild as så att) stu 1E "kräver samman. minst..tre. betygsenhete få". börja ' utbildningen" kunskaper” Tåotsvarande fördring: stron-i-sig själv död, om-den icke har med sig gärning- ar.: (Jak. 17.) nee aa ER Jag: hörde en "gång 'berättas om : två" män" som; kom till en snål bro, söm gick över én. våld- sam: fors." Båda förklarade: att, de litade på den som "byggt bron, men « endast” en '.av.-dem vågade sig ut på den,” ' = Pola Många människor -förklarar sig ha tro på -Gud,. men..de: vågar in- te riktigt förlita' sig på honom i sitt liv. Vi "Säger - att vi:tror. på bönen, men beder vi verkligen? Vi måste använda oss av denna stora förmån för att få erfara svad bönen förmår, sea is ver Bön 'är den bro som leder till Gud. ' Vi kan gå ut på den med stor förtröstan..att fästena hål ler, Den kommer: inte. att brista, även .om vattnet :under oss bru- sar farligt, «= Le. 4 bankgiro, --- "nämligen "++ 90 03 öl Stockholms . Stadsmission, :. Fack; 103 10 Stockholm. 2. : En glad sommar, som ger .häl- sa och krafter, önskas Er alla” av sv ev Eder tacksamme ; Arne" Dahlin +: |. 800.000 ” åldringarna i "genomsnitt +" Andersson, Många. äldre är beroen- Utbildning. i näringslära: anord-]. Karolinska institutet och "ca ,40]” : vid Uppsala universitet: "5 3 Tro på bönens makt är inte nog. | - . 2 — Bostadens dåliga beskaffenhet + kan.dock många gånger bidra till att åldringen , tidigare än nödvändigt . söker "sig till - ålderdomshemmet, Den socialpölitiska kommitténs ut- : redning 1960 visade att de då. ca -...bodde -sämre'.än den yngre gené- .. rationen. 130.000 hade inga som helst « moderna bekvämligheter att till- "gå. 1965 års bostädsräkning konsta- ” terade" dock en väsertiig förbätt- Uringar oe ” ”— Men "det är inte” bara bostaz den som är viktig, sade byråchef ”n - . de av att få en. viss hjälp i hem- met, Den Svenska hemhjälpen sak- z nar motstycke i världen; Inte mindre än 300 miljoner "kronor sat- "sas varje-år från stat och kom- muner, med tanke på de:'enorma ..summor som läggs. ned - all anledning att ta en ; rationellt. som” möjligt. Det krävs : kvalifikationer för att leda. och för- dela sådant arbete, Alltför ofta fin- ner män" tyvärr att derna syssla: munalkontoret,' Därför" har man nu | "startat kurser med 'stöd från skol- ! överstyrelsen för att ge dessa ar- "”petsledare en viss utbildning, ' os i — Trycket" på ålderdomshem- starkt men kommunerna själva kan göra mycket"för att lätta på det. . Fotvård, matdistribution och hjälp ” del..I detta sammanhang kan man » också konstatera: att det bästa sät-' "tet "att bevara det kommunala självstyrét” är att se. till att t ex ; en sådan .sak om "åldringsvården | "finner. man; också Y lagningar ' le- frus i fungerar, Ofta att komm sjukvården, ' frågade" han." Nej, det finns en mycket stor ”mellangrupp” sjukvård rhen som likväl är i be- gondagens .ålderdonishem . kom- mer att behöva betydande resurser bygga stora enheter. Man har kom- mit fram till att:40 platser är mi- nimum, eft faktum som redani vål- upp frågan om avgifterna skall va- ra differentierade eller ej. Detta är tydligen ett mycket: brännbart äm- ne och det höjdes röster både för och emot, Just nu tillämpas sys- temet med differentiering i ca 50 nrocent av landets kområuner men hemhjälpen "verkligen ” bedrivs "så ” : sköts av en oerfaren flicka på kom-- 7 . att bryta isoleringen är några, me-:)' som inte. behöver någon dikrekt hov av mycket praktisk hjälp, Mor- |. eftersom de inte bara skall vara en förvari lats. Men tillgå na är man väntar på de statliga rekom. mendationer som skall- komma så att vi får ett enhetligt system." Vid årsmötesförhandlingarna av- sade sig Ragnar Johansson, Veinge och Karin Nilsson, Getinge omval ” roende, sade byråchef Ingemar An. d Hallands läns socialyårdsförbunds STYRELSEN , begränsade och därför ' måste vi lat många kommunala strider. ' ' oo ' Byråchef' :Andersson tog även som har sålunda ' följande . utseende: landshövding Ingvar Lindell, ordf, Edvin : Holm, Halmstad; v ordf, Hans Jakobsson, "Veinge (nyval), Gunnar Andréasson, Halmstad, (nyval), Erie Nilsson, Laholm, Rolt Nyborg, Varberg, Ivar | Carlsson, = + Ullared, Östen Johansson, Kungs=" - backa samt Olle Hed, "Halmstad, Den "sistnämnde har tidigare fun= gerat som "sekreterare vilket han nu avsade sig. Ny sekreterare blev . Gunnar Andreasson.” ne : styrelseledamöter: Styrelsen - Den sedan. något år tillbaka på Hal lå ndsk föreni ngsbistoria skall inventeras iso Sf MAR te Folkbildns ående O .. skall börja. Man önskar samla in minnen -(OFM) kommer under sommarens lopp för Hallands del gå in i ett alldeles särskilt aktivt skede, ms '' samhetens b Ilse i Halland, Till sin bjöl å men är. för' närvaratide "mycket .| - saml Is begynnelse i Hallan ill sin hjälp har man fått personal En. omfattande ”fältmanöver” detaljer " från :. folkbildningsverk= från Folklivsarkivet i Lund, som skall assistera vid inventerings- och intervjuverk het Vidare 'k Folkrörelsernas . arkiv I - Halmstad och Varberg samt Länsbibliotek att hjälpa bildningsför= . bundet, vn : £öt Sar oh nm > Trots: att” man: genom” de olika " ”arkivens hjälp har ett: mycket stort material att tillgå räknar bildnings- förbundet med "att det ute i byg- "den finns en hel del kvar, Man har »> därför genom - ett- "brev. till. bild- ”. ningsförbundens ' - Iokalavdelni £ immun. som känske. släpat. efter, sin "GAMLA HEM DÖDSFÄLLO "der till förhöjd standard för en" - ax "att 8.00 finns i trähvst och: 0 vårdplatser em” som helst” ' oerhört ; ..tungarbetade och har därmed svårt I; alt få" arbetskraft; ett problem som ven drabbar den ”dåligt” -lokali- serade; Med ' tanke" på att antalet onärer ökar ' med 205: 0 var je år. är det uppenbart att fölbyggnad "måste" ski kad + satsa . hårdare på en. uppsökande erksamhet, fortsatte byråchefen. Z Genöni! att' hitta ”vårdbehovet "på vett tidigt stådium och" genom! att .e: Vidta åtgärder .inom den öppna vår. den minskas. vårdbehovet på sjuk- . vårdssidan.; Hälsokontroller,' upp] "lysning, '.sysselsättningsterapi ' och "liknande hör hemma här. vo. 02 KÄN VI UNDVARA ', : »”ALDERDOMSHEM? Kan Vi hoppa över ålderd hemmen 'och låta, åldringen gå, di= ”rekt' från” riheten. till samma nummer: för postgiro och LT:s annonsörer ”eevevva + -v q LL a Kring: ödestugan Kring ödestugan där doftar gräset bland maskros hög och mandelblom "; 7 . Omkring huset och hälsar-oss liksom ”snällt ni kom”. Cox rosensnåren; bilen" surrar i solens den putsar' pälsen "Det,:susar uti trädets krona, en humlas rärket min tanke stör. ' De. vita" ljusen, jag .:ser de lyser i gamla "trädet innan Månghus de: rivas . och vägar byggas, ty allt skall.vara så nytt, och - flott så källan-skänkes en tanke till; dem" som :uti hemmen en 'gä - g 'ödestugan än -blommar häggen, än lyser blå och vit syren: +" : de n sommar, och fagelsäng. från kastanjegren., ér. ännu i dag - . Den "står. så ensam bland .många buskar som sprider : dofter av välbehag . 200 4 FRE : sken i Så mjuk och len vx. : det dör. ng. har; bott zäroovd ste” Byråchef : Andersson konstatera | : ('de vidare"att man'idag'i'sfort seit ', s biblioteken; kulturnämnder:- m ”m, |". uppmanat : niedlemmarna att > leta "UD så Å . ia CC BRÅ” FLICKBOK Katrin, en” liten flicka sor av sin "mor" lämnats. till” en. fru: som ot Jan : : rolyckade dotter” hade, ett” barn. När” de. så: småningom”; får veta om "dotterdottern;. gör. de afispråk på att taga "vård. om henne, vi ket. de , givetvis får: Katrin "sör- jer! över: att» behöva flytta från ”far,; mor och: Per-Olo”; men hon måste.” finna sig i; flyttningen. Morfar” vinner herines kärlek med -| detsamma, . men det är länge. ett] spänt förhållande mellan Katrin och 'mormor.: Men isen dem 'emel- allt blev gott, Spännande är Kat- ring” levnadssaga: vilken skildras från späda barnaår tills hon blir sjutton: år. ''Tre pojkar figurerar också i boken: Per-Ola, Hasse och Kjell — så boken bör kunna" lä- sas med «lika stort intresse :av pojkar som äv flickar: Katrin 'för- ledes 'ibland: att göra 'det som är. ”orätt,.. men lär sig så' små- ningom att: göra det 'som”är' rätt. "| material och: göra intervjuer, vilket - lan ” smälte "så" "småningom > och |. vid forskningen. Det man är ' spe= ciellt intresserade "av är fotografier ', men naturligtvis är allt mäterial li. ka välkommet. Det kan vara pro-: tokollböcker, kassaböcker, tidni : Tanthushållsskolan fick | + en strålande-avslutning [ .. Avslutningarna på Plönninge du ggar tätt. "navårdslära var ett av ämnena på schemat och "många, barn- kläder hade förfärdigats i textilsalarna.. Här är det fr v " Bengtsson, Träslöv, Lena Johansson, Frillesås, och son, Laholm, som. visar fram ett av alstren på I All Alla tre fick för övrigt premier ngela Gunilla 'Johanse- .textilutställningen, av "olika slag! ee På onsdagen var det dags - för 40 flickor på lanthushållsskolans vårkurs att la farväl av varann ' efter 21 veckors gemensamt slit vid vävstolar och spisar. = . :.« ; Vid avslutningen talade talpeda- > gog Olga Tengelin över-ämnet ”Hur - talar du?” och-rektor fru Maja Er-] d Melin redogjorde för kur. klipp, jubileumisskrifter, :mötespro=. gram: och "affischer, : bara det har med föreningens verksamhet att gö-" Tä et |. Man hoppas: ckså att det skall. innas någon ' kvar "från den allra första tiden då folkbildnirigsarbetet': var helt nytt; = ” den tiden. "Det är. inte : bara . bild=." ningsärbetet ...man « vill :, kartlägga utån' även: andra: folkrörelser - som. ha funnits i Halland,” "> 4 7 N hoppas -då aft: kunna samla in allt" sköts av personal från Folkarkivet i. jlighét > att :' arkivera "papperna, hos Fokrörelsernas arkiv i Varberg . eller. Halmstad eller i kommuner=' nas arkiv, Men det är då viktigt. att det är välskött, att'en ordentlig förteckning görs upp över vad som finns och att. denna. sänds. in till närmaste folkrörelsearkiv:- . cv . Bildningsförbundet. framhåller att -; utforskningen av folkrörelserna är"! och folkbildningens århundrade, går "som en ' röd -:tråd"..genom skildringen," förutspås .en 'stry- kande åtgång, vilket 'den är värd. ; "Karin > Medén-Adde: : "> FRAN" BLOMBACKA. Boken,' i "vilken "gudsförtröstan "EFS-förlaget, 'Häft, 6:50, ' 2 = till: :e sen;> Elevrådets” ordförande Lille- VT No bt -"+ Alldeles isärskilt Micka + blev trädgårdssköttel”sämt' smådjurs- skötsel: och "på dens teoretiska si Idan har det.pluggats kostlära, bar= ' navårdslära, ekonomilära, samhälls- lära med farbiljekunskap' och psy= - Att flilen varit stor på den tex= tila sidan visades på il Å vutstälfning där; det mesta var utställt, Ljuvlig 3 plädar: +och:; praktiska barnkläder, ger. kyrkoherde David Svenning, Denne |: .Premier: é ar'med på Plönninge för'sista gån-|.' Premier tilldelades. följ Å Å åh får från 'sin tjänst | ver;.-” Gunilla" Hellsten, .Ingelg eh” 'med "anledning | B sunnel Sve , Elisa- shöll/ han: ett' tal! på vers leverna:: och, Plönninge. Han avslutade med 'en betraktelse. - ..., Flickorna har bott på skolan, se- dan den, 10 januari ' och. under ti- , GC . Beth -Åkesson, "Anna ! Carlssof,. Eva , Nykren, 'Gönilla Johansson,i Lena” ' Karlsson,: Kerstin Jönsson, Lisbeth Alvbring, "Lillemor 'Stenberg, Mar= gareta Abrahamsson, Anita Löfdahl, Gullan Nilsson och Anvs Ränl, Läs rarnas premium delades ut till Lena Johanssön, . Hillevi Carlsson; Inge. - «a matlagning, och. sömnad; Britt" Iarsson, ' Ulla 'Abrahamsson, Anita Karlsson .och' Ingå Svensson, "av stort värde då "just 1900-talet Pe kan betecknas 'som folkrörelsernas . ; ' "KATRIN I .Buchmänneng. språk . utgöres som bekant mest: av smackning- ar, andra: afrikaner sänder med- delanden — till" varandra "geriom trumsignaler,. dövstumma ”talar” med. ett slags fingerspråk och ge- nom: att röra läpparna. På Gome- ra, en grannö till Teneriffa,' med- delar . män "sig "genom ' visslingar och - infödingsspråket, ”Silbo” an- ses ha. anpassats till spanskan un- der : 1400-talet av "öns snanska er- övrare.” Människor, som bodde på varsin sida" om en 'bred dalgång hade svårt att meddela ”sig 'med varandra; ropa: eller skrika gick inte; "då "avståndet : var - alltför stort. Så uppfann man visselsprå- ket; en” kraftig. vissling hördes mycket längre än om man ropa- de; ja, under gynnsamma väder- leksförhållanden , kunde man på så vis ”tala” med varandra på upp till två kilometers avstånd. Fil, dr Arvid Wachtmeister, som besökt "Gomera och varit i kon- takt med infödingarna och viss- larna. berättar: . ”Vi delade -: upp Oss i två grupper med en ”silba- dor” och en kontrollant i varje grupp på ett avstånd av cirka 300 - meter ' från varandra, Silba- doren i 'grupp: ett hette Chinea, i: grupp två Cabeza, Följande samtal utspannr: sig mellan de bå- da visslarna, varvid kontrollan- ten i grupp ett beslåmde det när- mare förloppet, som alltså inte var känt av silbadoren i grupp "| Linnéa Norold..” € ce Där flyger svalor runt « Fjärilar fladdrar bland 5 "En snövit katt invid häcken ligg . Kästanjen står. som. en vakt vid:stugan, stolt och vack f€ + a juni, N od en visslingar ringssignal . sitt namn ”Antonio | Chinea”; Cabezar:”Vad?” — Chi-', neat »”Är du klar?” — Cabez ”Jag hör. inte så bra” — Chinea: "Ta. av dig hatten" .'o. s..vV.. På frågan om: även kvinnorna använder. visselspråket fick han: till svar att det gjorde.de, men i "mindre: utsträckning än män-; nen. Man berättade också att en! resande nyliken hört vilda .viss- lingar, påminnande om :rovfågels- | skrän, från en ”kvinnag: läppar. | Det befanns sedermera vara två, kvinnor på ömse sidor om en! djup ' dalgång som eftertryckligt' skällde ut varandra, om Man berättade även' för ovan- nämnde Wachtmeister,. hur det | gick till vid en silbadors uppvis- ning för kung - Alfonso 1908. En X till trafiksäkerhetehs. fromma med TLänspolischef N L Eklund hedra- des på "onsdagen. för :sina' insatser - NTF:s förtjänstmedalj i guld. Den "överlämnades av landshövding Ing- var Lindell vid en liten ceremoni på dänsstyrelsen, ”Länspolischefen har varit vice erdförande i länets trafiksäkerhetzkommitté åren 1953— 1967 och ordförande i dess arbets- utskott åren 1960—1967, Medalien utdelas såsom erkänsla till perso- ner, vilka utfört flerårigt förtjänst- fullt. arbete" för - trafiksäkerhetens främjande eller på annat sätt ge. nom verksamt bistånd gjort sig för. tjänta av NTF:s "tacksamhet och uppskattning i arbetet för ökäd trä fiksäkerhet, heter det i stipulatio- nerna, H H : ' På bilden ses landshövding Lin« dell fösta utmärkelsen på länspo« Jicch ; på långt avstånd ståénde"sitbador I visslade till en annan som befann sig i kungens' närhet: ”Ta av dig! rocken!” Sedan han. gjort detta I visslade den andre: ”Säg till kung-; en att han inte besvärar dig läng- re utan bjuder på vin” - | Till en -början .skämdes kung . | ens' silbador att tala om vad den andré visslat men.då han slutli- gen av kungen nödgades att säga - det, tog monarken det från den skämtsamma sidan ”och "bjöd på vinet. sola : "I krig har detta språk kunnat vara spanjorerna. tilljstor nytta, då det gällde att lämna för fien- den oförståeliga meddelanden an- 2 é För den som vill ha en billig men ändå läcker och" . mättande middag brukar ' bräckkorv vara en bra lösning. Tittar niier - ' butik hittar ni säkert " en som det står Sean” på — smaka gärna der £ ikvällt - a & gående" trupprörelser - och dylikt.. Lå 2 " Silbador- I vwvisslade som .lyst-|. (Forte, & ald. 7) | i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.