LAHOLMS TIDNING Tisdagen oden. 18. juh 1968 [3 fr i 4 "+ gens politik synes mera ha varit i + —"Jag. vill inte beskylla social-' demökratin för" vanstyre — det. vore överord. Men vem kan säga ' "att den socialdemokratiska rege-" ringspolitiker: har varit lyckad; att : « den gett den önskvärda tryggh ten de-möjliga framstegen? .- ' Det kan 'man' inte säga, :sade-:betslöshet.- centerledaren Gunnar . Hedlund .Centerledaren ägnade sig även” , bl: a:/i:sitt..s.ck rikstingstal - åt att.. belysa ' skillnaden mellan. - vid fasgag ganfeotionernas stora' . "den socialdemokratiska' maktkon- dagen i' Vis" i litiken!' och” centerns , by. Men hr Hedlund stannade in- ” decentraliseringslinje. Regeringen te vid" detta konstaterande. Med ' siktar till mycket'stora företags- en råd 'konkreta' exempel belyste '' enheter, men vi är övertygade om ” - han sitt' resonemang. Arbetslöshe- ” ten under 'senaste. tiden har.varit ' värre än regeringen velat medge. . Man har nämligen när man redo- "framsteg och utveckling. a visat siffrorna inte "räknat in bes '.. Jämlikhetspolitikeri togs” "också ning, :ar= upp till granskning, och i sam- band härmed: ifrågasatte hr. Hed-,, "lund rättvisan FH skillnaderna på ; pensionsålder, "mellan de! kropps- : näringslivet " kämpar . med bety-" "dande svårigheter, - Ja ag är öve tygad: om, sade han; att den hö räntepolitik regeringen fört'brom- sat utvecklingen under de. senaste, åren 'och bidragit til ökad + vare! ”centr liksom familjejordbruk och famil: -jeskoc:bruk.. betyder : mycket! för” beten, kivarbeten och 'skyddad .syssel-' . sättning eller den betydande dol- ' ..da arbetslöshet, som. förekommer ' bland i småbrukare, som : behöver arbetande, yrkesutövarnas obliga= > inkomster utanför jordbruket för toriska” 67-år och andra gruppers” att. kunna. leva » på. en- dräglig 65 år,. Det, kostar för: "mycket? att. "standard. :' Hr> Hedlund » befarade ,. "sänka. gränsen. till ,65. år på, en. även..att. den" kommande" hösten ' gång, menade talaren, men ma : och vintern kan: bli besvärliga ur skulle kunna tänka sig 66 år söm + sysselsättningssynpunkt; : val "ven första etapp. Vill någon fort- Men vac är 'då orsaken till ar-. "sätta i produktionen längre. bör ; betslösheten och de förekomman- ; han få göra detta, men många ' har '< de ”företagsnedläggelserna? , Cen- + behov av att få koppla av: tidiga- ””terledaren gav själv svaret;:I det-'' "Ye än som nu är fallet; : . ta underströk:han den internatio- . ». Valdebattens uppgift är att pe " nella lågkonjunkturens roll i or-- lysa” de områden : där, det . råder ' sakssammanhanget; men har :la> de även"ansvar på regeringen för att den inte sett till så att nä-. ringslivet kunnat arbeta i ett till- ' fredsställande näri litiskt kli-"' mat. Den .erlanderska ” regerin- : ringen "och, främst: mittenpolitike: " hävdade centerledaren: Det är där väljarna skall beredas” tillfälle att: bilda 'sig "uppfattningar 'om" vilka: «linjer de : bör ' stödja: Däremot - -tyckte''centerledaren» att :det' är inriktad på. press mot närings- . alldeles onödigt att dra. upp "strir "livet. än på" omtanke. om detsam- + der :i,t ex - försvarsfrågan. :- Mel " ma," framhöll han. Ett animärk- -' lan regeringen och mittenpartier. ningsvärt "drag -i' denna närings-' "na; skiljer. det endast 150 miljo-. politik är den ringa uppskattning ner: och det är inte något som ". mindre företag fått röna, och ty="' värr förefaller småföretagsamhe- ten även helt ha glömts bort i de näringspolitisk cialdemokratisk kuterade för" några” dagar sedan, "underströk hr Hedlund. . ningen i en budget som "omfattar 5 miljarder, SEN :.; Centerledarens ” rikstingstal > lyste åtskilliga andra;aktuella frå gor bl a eventuell, regeringssam- än ”socialdemokraterna om nä ringspolitikens” "utformning; ”fort-- gering > på mittenpartibas om de tinte skulle lyckas att få "med hö” gern; på - mittenlinjen.- Men: den : i Nu: gäller leras. Vi. måste föra en' aktiv nä "ringspolitik isöm' främjar "produk. tionen. och därmed. skapar: ökad : att.-även mindre industriföretag I han olika uppfattningar. mellan, :xegen;- . ER arkivets - Jag var. med i' ett Yradiopro- gram" för'.en del år .sen, i Got- lands-Olhagens' . Riket-Runt-Resa när den nådde ' Halland, Då kom åter- tankarna igång ' kring detta som rör det " provinsiella; Det började: med - en. undran: över dialekternas liv: i. det moderna samhället. '; Alldeles - särskilt ' ak- tualiserades "dessa "tankar genom ett : brev. jag fick ett” par .: dar efter" programkvällen. -Det- var en Laholmsbo som skrev och.talade om att han ' upplevt en 'så' för- "underlig: befrielse; en nyväckthet i: ursprungskänslan; här han hör- de -mig' tala hallandsdialekt.- (Jag hade gett ett par prov. på ia | Vinbergsdialekter,. ' på Okomemål'! och - slutligen” på :det : praktfullt exotiska; 'Morupsmålet); Det ..vari Morupsdialekten,. . brevskrivarens | barndomsdialekt, sont hade gripit den" ursprunglighet, som : tydligen” känt :som "delvis! asfalterad i det -moderna .stads-; Denne. ""Mårpebo,: 4 fom. vågade sticka fram huvudet ur. den ano: nyma oe önkors Harr gav mig: en' het, de : annat att han” upplevt "detta : att: dialekten ,- kan..: vara. . en : person.” Nä han) kommer på besök / hos: sina föräldrar” i'Morup' blir han! en' annan ;jän” där han char 'sin dagliga - gärning det, moderna: stadssamhället; Ne Det är” värdefullt att "veta att dialektintresset: ännu Jever. Lite varstans stöter vi på människor , holmsvän känner : en -barndoms- :! sträng» dallra. när,..den';provinsi-- ella. hemdialekten yr sig. hörd. Här -'bör. vanmärkas ” att detta : moderna ; diålektintresse": är :.en, helt annan -sak..än det: 'systemati- serade - hembygdsintresse,: som ti-, digare” varit i rörelse . och också någonting. annat än det diajektala historieberättarintresse” som -vjag kommer 1. håg: från. min--barn-" Äomn på: 20-talet. Nu. är, det: i stället: fråga ” om . en impulsstöt; från barndom och hembygd med; en 'djuppsykologiski-verkan i ett ivrigt --moderniserat ' sinne, -;rent, ut. håller ..på' att över-, flyglas ; av, storstadssuggestionen:? é: genuina landsortsdialekterna- är; alldeleg. tydligt! fi utdöend Men finns det: ändå; inte.:en; möj t. väcka ; ungdomens, dia- ressé" genom att låta, dem komma; i köntakt" med: "landsmåls-" : nspelningar?: Det. är sen? ursprunglighetskälla ; örlorad i och med. att: dialekten /. i Där” finns en: "must, en ' ” kärakléfiseringspo-” äng, en. humor 'och' en livstevandé direkthet;” som ' ett tandardiserat riksspråk nglar (Och. vi" nt ogenhe som; går. ag ut Han 1 procent, kör bil med en synskärpa & som ligger under den grä få körkort, - - a Undersökningen gjordes 1 samar- : bete mellän-:.Statens :Trafiksäker- i hetsverk; Motormännens: Riksför- bund och Sveriges legitimerade Op- tikers Riksförbund.” Det: var "den första i sitt slag i vårt land: > 1967 publicerade rektorn vid Op- > tikerskolan” i ' Stockholm, : Robert + Sandor;'forskningsresultat om 'syn- skärparr:hos bilförare. Den under- ; sökningen hade till stor del använt utländskt: material. I denna under- ' sökning hade 300.000 bilförare ,stu- : derats, Man visste genom denna test Ouppmärksamhet i trafi en.” Dånj enskilde individen lokaliserar sällan själv” besvären till: synorganét, ef- tersom " besvären '' sällan förenas med oskarpt seende på avstånd, Undersökningen bjuder. på en hel del siffror, Inom :åldersgrup- pen 50—75 år testades 1.897 per- soner. 214 "personer (IL2 pro- cent) hade lägre synskärpa än körkortskravet och hela 914 per-: soner ; hade astenopiska - besvär. (48,1 procent!):' HAr "21 april tå år anordnades en- ”Trafiksyndens dag” i vårt land. 248 legitimerade? optiker: testade då” 6.801 HH . Personer, en snabbtest som skulle, fastställa synskärpan hos bilförare i samband med. bilkörning. Testen i. gav bl.a. detta utslag: 34 procent av. de. testade behöver synkorrek tion (d v:s'med glasögon) 'och 8,5 : » som är , stadgad för: att man skall. kunna ec pliktas att använda glasögon — om” det hu är möjligt att med lämpliga glas korrigera” synskärpan för .samt- et liga berörda, Hola ” ++ 83,7 Procent av de ”Ostade skulle” med "stor "sannolikhet se betydligt - bättre ir "Dessa personer kulle således för- ed Jämpliga korfektions- : glas än de; för . närvarande gör. - Det innebär" ju kort och gott, att'' dessa 2.100 skulle minska sin per= i I i i t Denna grupp utgör- 2.100 personer, se C ' H a .lekten - är” cf uden > "göteborgsk ÖPPNA FÖR DIALEKTERNA! - AV” WALTER DICKSON - - för en äytik ”import”; värs verk-! ningar - visat -sig - vara. inte en bart ' av, godo. -En spärr: inne människan. själv,, en originalitets ' känsla, . hjälp för , människan att . falla. i farstun för billiga sugges-' tioner över; huvud taget, Varför. skulle inte vårt föreningsliv kun- na få. en. liten. vitamininjektion - från landsmäålsarkivet? Vore det. "omöjligt . att..tänka sig en utlå- ning av band? Jag upprepar: det ' är inte. fråga om. något .national- romantiskt dialekt-Skansen längre — det är ursprunglighetens vara: eller. inte. vara det rör, sig om. Att språknyanseringen, 'spräksaf- ten' och .språkkärnan här spelar en viktig roll. är alldeles tydligt. Att bevara. den språkkärnan bor- de "vara. självfallet för kultur- känslan. Det. är. djupast det de- mokratiska självtänkandet - det gäller, - ar » Det borde skrivas lite mer rn mo dernt psykologiskt - och' populärt - dialekter" än 'som nu- är fal” om let. en... allmänna storstadssug-' gestionen att polera. bort dialek- ten i- språkaccenten är inte vä görande, . för " ursprungskänslan: liv" och. rörlighet. Det borde i” stället sättas igång en suggestion åt andra hållet: att stadsbon som ' : bevarar kontakten medrsitt språk: liga” ursprung är ett strå vassare: än den -”slätpolerade”, Sedan mås- te tilläggas "att. ett värde. "också ” vunnits genom att. ett riksspråk : som likt: min ””morpekariske” Lar t(inte minst” genom radion) ”sla- i. git igenom” över det hela och skapat en språklig: ” ”allmänning”, "där enhetlighet 'och- lättbegriplig- het": kommits » åstad. Men ' denna riksspråkliga tukt och ans i'ord- val" och' uttal. har' säkert sina bästa" vinster 'att notera när det gäller: att hålla undan för. slangen, som ofta inte är mycket mer än .ett språkligt ”bubbelgum”.: Den genuina dialekten däremot är en annan: sak,; den, ger. liv ' åt. ett temperament,” n - uttrycksnyanse: ring.” Én Ett massivt .beväran e.. dia- inte" det" jag är jute efter.--Däremot ett -umgänge med dialekten, .under.« den. riksspråk- ig: ”tjänstemannåytan”, en för- .måga att: + rörligt kunna '"växla sSpråkspår, "från: riksspråkets- hu- vudspår : till dialektensg- stickspår. Att. det" .stickspåret., .bär . ut. till en ”språknåtureng 'huvudädra . är en! "upptäckt: att:göra, att”finha.: Och inte behöver” nyan- sen. av..provinsursprunget skrapas, bort. vr; riksspråket. Hur: befrian- de är, det inte, när två” "rikssprå. kare. Hå upptäcker att ””hör: du, jag trot "du: bryter: dite..: på " mitt.” gamla -tungomål”. ;En knäpp-upp för Hur” bedrövligt vor i -ivrighetsstöten, den! Iskåviskas" trygghetsdiftongen, uppåtländsdialekternas;. och / :ost- centraliserad - språkautomat." le ”det.- int borgaren: själv. skåninge länningen,. hallänningen, gotta en "viss rotfasthet i. ett -' ”hemrha” rmåste räknas. som en inte . ara..-som- om: Sötert ua delar av Halland — dock f " reträdesvis, från: Falkenberg, He-" berg, Ät "i Veddige, : "och Halmstad = har fdagarna / fyra :'varit "samlade "till ett - läger "fö "IOGT-ungdöm' il 'söndag” vår' det 'slutsignal,' och då" :" hade: även :föräldrarna 'inbjudits” ” till-kaffesamkväm: och 'en :stunds - :L rymliga tomten: Matlagning; expe- -ditionsarbet samt en:del av läger-, Hningen kom: hort? 2 förknippning :- mellan romantiken är död i. dag och de + är gott deh. väl: Men en.landskaps-1.« : karakterisering' utifrån språket ; är 4 fortfarande | möjligt, I-en;tid, då "standardisering och nivellering : : "går. fram över: det.-Nela-är det angeläget Vatt "söka : behålla... ur- sprungligheten, -den. folkliga, och provinsiella ; nyanseringen.: — det har»: med :; själva -; tänkandet och kännandet att göras. ch Ne "Språket. går före "tanken, inte tvärtom,..; som " man: lätt kunde tro. Orden-och språksatserna tän”L -ker” åt Oss, Det. livslevande di-: rektordet, : ordet : med : klang" eller must; den färgrika” ordbilden ver-' kar :-förlösande:: på. tanken, : gör den :friare,: djärvare ' mänskligare, Dialekteng samband med- humorn ska. inte missuppfattas: här är. det inte. fråga. om : bondkomik, som är :'en stadsprodukt genonr turistbesök-i landskapen, 'Provins- "ordets-- humor. är: ett. med : den: Det: finns" en '- SÖC]ANS ÅN CS Olof : Mattssons fe; bjöd ungdomarna på en stunds kul: underhållning. Under Sven- ledni g sjöng delå både. gruppvis och ir kör, och ”dess-k n. främfördes "musik! pä Tiger Lz räslöv. j "Eri . 3 v) och Sven-Olof "Mattson, båda från Falkenberg, har: kaftién jobbig men | tack im: ec , E ledaruppgift vid" sommarlö ret öpstad, "Toch, tablåer. Alla mästare i i lägrets]. i a tävlingar. fick sina. priser, 'och l Avslutningen "av lägret på sön ' dägseftermiddagen blev extra fest- lig. edan: föräldrarna druckit, kafs« ferT ORD | ”Våäreni'så , till” sinnés," Kristug va (Fill 2:5). En. grupp studenter vid Mu versitetet i. Seoul, Korea, .samta- lade; om, ”hurudan ” "Jesus egentli-l.. gen ser. ut, Ledare. för. samtalet mm me 2 ” Arbetsgruppen har gjort.den här, | sonliga ”oiycksfallsdisposition”, om mänskliga enheten 0 snarfyndig- Må on tt hol manställningen av resultaten: - A 4”, er - io a i ir0s. synprestation Sion In RE Av. Samtliga testade har 8,5 pro- pA rketsgräppen summerar: det be K mo: ens död. i. det: moderna JE Ta Jag ha (Sett. hon öm; nen ”Don't Just Stand There” heter, alldeles riktigt ”Don't, Just , Mlasöeon— och 14 procent Fa cent — eller 528 personer — läg- | synens och synkontrollens betydel= ' FÖ gt IEA göra blivit "en" kristen?,'. bara-:Rhoades tycks ha. Stand There”, Barbara. är redan na grupp bilförare a de så låg syn- |2 synskärpa än körkortskravet (ca! se för trafiken och trafiksäkerhe= , |. |Den ; mekaniska komiken och | Je5Us lärde' sina lärjungar ' "att marningen" och satt sig ner i: "stäl- |en stor stjärna, åtminstone om: man 5 procent i-åldersgrupperna 19-—49 ten, en angelägen uppgift för myn- | crazyn ;-springer . fram på .stor- de. skulle lära. känna Gud genofn |. let. "Men så är:det också fråga om] går efter måttbandet; 175 centime= = > ; skärpa, att de enligt de svenska be- honom, Ingen. har, någonsin 'sett år). Många av dessa personer tycks, : stämmelserna inte skulle få körkort : med mindre än stt de förpliktades , att bära glasögon vid sin bilkörning. :; Den svenska testen 21 april var Ju frivillig. En avsikt med den var att göra den ökande skaran bilis- "ter i landet uppmärksam på scen- dets betydelse för trafiksäkerheten: ett tidigare helt försummat områ- ide inom syensk trafiksäkerhetspro- pazanda.' ; Testkorten från alla d= Jokala ' undersökningarna, som även 'ge- .nomfördes i Halland, skickades in till en särskild produktionsgrupp, som nu alltså sammanställt det to- tala resultatet. Man delade, vid bearbetningen! in undersökningsmaterialet i. tre ål- dersgrupper:, från 19 till 28 år, från 29 till 49;år. och från 50 till. 75 'år. : Updersökningen tog inte bara sikt på synskärpa under körkorts- tillåten gräns, Man undersökte ock- så de s k astenopiska besväreri, ' Astenopi är trötthet i ögonen, när. man anstränger dem, Astenopiska ; besvär kan yppa sig i form av hu- "wudvärk,: allmän . trötthet, fa N ykter ungdom - - framtidsungdom I; | Inom knallebyggd och högland, konstaterar undersökarna, vara yr- kesförare:, i. varje fall har optiker- na ute på fältet i många fall .gjort särskilda anteckningar om detta på testkorten. . . ten för digheter: och ” organisationer, Ar-' betsgruppen -hävdar, att det finns hög sannolikhet : för att 'resulta- =: [land från testen är representantivaX - Scouting | Håajkernas sommar: vol : "De "blå hajkerna" répreseniterar en: mycket populär form av scou- ting. Jägarhajken” äger. rum" 24 juli—3 augusti. Den går genom delar av Jämtlands mest särpräg- lade, . orörda - fjällnatur, Delvis går den, fram över. strida fjäll: bäckar och i regel får man kon- takt -med. renskötande samer, Ri- ka möjligheter ges också att stu dera' flora och fauna, vs oe Forsfararhajken = går, genom Värmland över blånande" höjder, djupa skogar -och:'trolska skogs- tjärnar. .Det blir, också kontakt med Gösta Berlings bygder, "lik- som med finnbygderna med de- rag gamla kultur. -Hajken -går 30 jul—10 augusti. - Hajken Friskyttarna är förlagd till Småland. Den gär både ge- Isom bjuder på ovanliga natursce- nerier. "Programmet vill "främst ge deltagarna tillfälle att prak: tiskt utnyttja vad :de lärt; sig under. åren i avdelning och; se i hela . gruppen bilförare i vårt i FT ER Tee kunna vid mer” aväncerat V frilufts- liv; Hajken "går. väsentligen till fots men tar sig också fram kanot. på slingrande' vattenleder, . Gränshajken 19—28 juli genom- förs. i samarbete -mellan ' Norge och: Sverige. Den startar i Beted i västra Värmland och går över älven, Björklången och Tann: sjön "i. Sverige" samt över Skjer- vangen, .: Skuleruds-vannet. ' och Rödenösjoen' i Norge: Tillbaka i Sverige ;går den över Stora. Le och. Lelången, varpå den avslu: tas 1. Bengtsfors. ” » På klättring, paddling och fiske bjuder Kopparbohajken i Malings- bo-Klotten 9—19 juli. -Den tär | Svenska scoutförbundets första kvalificerade friluftskurs för man- liga. och kvinnliga seniorscouter; I programmet ingår ”friluftsteknik, orientering. och utrustning, ka- notteknik samt byggande av fas- ta vindskydd I ny modell. ” Blå spåret är flickornas mot- svarighet till. pojkarnas blå haj- ker, Der ' pågår '2—11 juli och startar: vid Grövelsjön i nordväst- ra' Dalarna samt går genom Sve- riges .vildaste nationalpark 'Töf- singedalen och uppför Storvättes- nlorscoutlag .men upptar. instruk- tioner" och / tips som är bra: att ct hågna,. där mar, möter. både norsk -| stadstrottoar; rör sig-på rulltrap- por. Där måste den moderna män- niskan- kunna röra sig. Men att mitt: i' denna -rationalismens . och teknikens... automationsspråkliga miljö kunna: finna: svängdörren till den egna -ursprungligheten. är tecknet. på. en djupare: rörlighet. Nu ska. tilläggas att man ,bör- jat glänta. på. storstadsdörren åt det här hållet. Det. är en väsent- lig -skillnad-.på 40-talets och. 60- talets 'storstadsattityd gentemot provinsen: och: dess. idiom. -I 40- talslitteraturen hade' huvudperso- nerna ingen. kyrkobokföringort. — Ha abstrakta väsenden instängda --efterkrigstidens 'storstadsmiljö som i en Kafkakorridor, -Dessa litterära -gestalter, kunde inte heta Johansson, Bengtsson eller. Svens- son eller Hallberg eller Grankvist. Och de kunde för ingen del tala .»:I dialekt: «vx - Genom - 50-talets > ”ay.enkelhet” har vi kommit ut ur den stads: iljö som -40-talismen i litteratu- ren: uppfattade som ett» fängelse. , storstaden, den. moderna metro- polen, har. en stadsport,.en väg- förbindelse - med .ett. levande, grönskande rike ——, En tänkare och resenär att vid de riktigt. samla fina huvudstäderna — t, ex. Paris och" Mänchen — där luktar 'det dynga vid ..stadsporten, .De har med andra ord en levande kulturkon-. rätt "väg när också "vår "huvud; ! stad - börjår .”öppna stadsporten”: och svensk -fjällvärld. » åt provinsen till. Det börjar fak-- Man har -liksom -fått syn på. att; takt. med provinsen, Vil är. på | Gud, : men, många 'såg Jesus näf han gick här på. Jorden: Under ner lätt känna Jesus genom An- dens, inspiration" och bibelns ord. De har' sett .honom verka' i män- niskor som . varit. ö överlåtna, åt ho niskor i" "dag se Kristus + "våra! liv? Vilken bild av Jesus; får de som inte känner honom, när de $er. 088. i vårt dag- liga :arbete?. anat tiskt "höras: i, Sveriges Radio och TV att-den där stadsporten knar- rar .— man... har. r.spörjat bejaka dialekterna!” : i 2 ste: FÖRVÄXLING.. Heir "Rösenbom"' var tvungen att resa" bort: på 'tjänsteresa” just -nän hustrun väntade . sin , ned- komst... De kom. överens om -att så fort den lyckliga tilldrageisen q var. över, »honiskulle sända honom ett. telegram. Men för att undvi- a' onödigt ståhej, skulle hon er-|' ok - sätta order” barn”med ”kanna”. ] Snart "nog erhöll” manner föl- jandeé telegram! . Vv N — Två kannor. tyckligt: ”anlän- da. "Den ena med pip, dem andra utan. Ko ARE ärhundradenas: gång . har” miljo-]. ”film- debut för ör henne « och filmen ter- i. strumplästen är flickebarnets 'matjessill - | färsk potatis.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.