nl. Åres P FASIKEN & SI J Aten Rdr I vär Ane Rd Torsdagen den 20 juni 1968 President de ' Gaulle övervägde enligt, . egen utsago under några / kritiska; majdagar "allvarligt tan= «ken att avgå från sin post, Han Nm beslöt emellertid icke följa denna inipuls och vaktande iden usykologiskt : rikti? ga tidpunkten för ett resolut per- . sonligt ingripande satt han lugnt - kvar och; följde uppmärksamt ut- "" undgick > den överhängande" ris-, M vecklingen: Mellån måndagen den 27 och torsdagen den 30 maj inz träffade den" stora vindkantringer: inom fölköpinionen, som tog "sig "s uttryck”iXatt/Hundråtusentals el- ler en miljon parisare ställde” uvp - "till en” måssdemonstation;' vars 1 » ke Fränkrike aldrig skådat — en: . spontan och. mäktig demonstration " för då Gaulle och "hans femte ”publik.: "Detta. var, Frankrikes' 30 maj, en dag; som kommer att gå - till historien.. | Frankrike inför Byvalen . emot Cuba, å andra” sidan: dess » "krisen? som man hoppas” på: "De utrikespolitiska vänsterorientering -u Vietham,' i Algeriet och, gent= ekonomiska, monetära och" milt-; ära inrikespolitik, som karaktäri-' serades av.:en Klar. högeroriens SS tering. TE s a > Även. om- -Frankrike tack I vare, gr de Gaulles -resoluta ingripande: ken; att -bli kastat in i. ett in : bördeskrig," så är det problema tiskt, 'om de' nu omedelbart". -restående valen till en ny nat "nalförsamling konimer att kuin: ge iden definitiva? 1ö ning äv, ”: franska nåtionen. är splittrad socks di en valkampanj,. som ' förestår » ormmer: knappast > vatt midsk denna” ena snarare Jwväntoma” 11 mellan Innebö yttring var att: de Gaulle had + lyckats flytta över den inrikesno; litiska striden om sociala probe och utbildningsfrågor till patriotiskt plan, där. han ”6om: gammal mästare i gamet kände sig som fisken i vattnet och med su verän skicklighet förstod att, vä da situationen till sin egén fördel; . Studönternas "och ” "arbetarnas : upprdr :-mot auktoriteten " "inom . universitet, . fackföreningar: om statsorgan hade urspr rit av en idealistisk karaktär — även om det på ett farligt vis ha- de kommit att”utnyttjas och di-” ' rigeras: av rent anarkistiska och revolutionära klickar utan” andra. syften än att åvägabringa kaos och omstörtning . av samhället i' största allmänhet. Upproret åda- : - galade 'emellertid nödvändigheten :- "av en:djupgående förnyelsepro=": » Cess, som de Gaulles regim hade underlåtit att ta itu med under, sitt 10-åriga ”maktinnehav. Man >. kan också säga; att upproret kas-" i tade ett avslöjande ljus över. den. . stora självmotsägelsen . ir gaulis- : ism, Han själv och hans'r erligen med rätta” 'mejoriteten; av franska folket”. gt nom” arbetar-: och studentorolig: heterna fått en så hård minnes- -beta, "att en segér' för de Gaulle dv lir det : givna '' resultatet : , 'den allmänna förskräckelsen in för det : kommunistiska revolu: : tionsalternativet.” NS Naturligtvis blir en valseger de Gaulle icke” någon säker ga "ranti för att.den i många av: seenden föråldrade sociala struk turen i Frankrike snabbt kommer "' ” att kunna ändras i i bättre harmp- , ”ni med: en' ny tids kra e man: kan hoppas och tro den genom ett nyval stärkta” re gimen skall: förmå slå in på ny och genomtänkt väg ,av.re= ... former. och. omdaningar, -som på.v : . längre sikt kan minska och upp:s;s häva ' den. djupa splittring, :som. > råder . inom | det franska folket; och återge detta folk en” "kler och > , "självmedveten insikt” om. sitt ges mersamma': medansvaär för den 1 . mens: politik: . å, ena'. -sidan dess': - Så rik ärl kariske” ej j Horan av” seder och bruk kring ' midsom- sommaren : i. Norden -'som ' vid många andra. av. årets fester och helgdagar, men det; ligger en tju-, sande romantik, en säregen poe- tisk stämning däröver, som ' väl svarar mot naturens: egen vemo- diga. skönhet vid denna. tid.- .: « Först och äldst är. väl 'midsom:! som . det heter i hävdern marvakany,:som :firades' sen heden: ! 'hös med 'dans ”och "upptåg "av vid flammande: :Bal- enom >: . århundradena ' . en tde ungas privilegie- Kärlekaföst," : ursprungligen / rade symboliseraridet' avskedet till Bal: der — sölgudén:— 'd. v.'s. solen, . som nu beger: sig :på återtåg från ' Norden, ,men.- sedermera ett kär- ; lekslängtans : och ' kärleksuppfyl- lesens manifesterande 'och' därför en ungdömens afton. och natt per preferenöe, Det är därför helt na- turligt attyfolkliga. sedvänjor” vid ed - "kärlekens. myster Där är ungfruns lyriskt ljuva ' metod attfå se sin -tillkommande i drömmen genom. nio. sorters. ör- ter under; huvudkudden. 'ge vilket ax, som "under midsom- Johannes” "mest. kom att -syssek| , > Eller ; ” europeiska ' utvecklingen. ; desständ. Tätt under” axen P dem knyter "man 'en” röd,” en' grön och. en svart tråd. ”Sen' fick man marnäatten skjuter "högst och- där- "efter" utläsa "ödet. : Den : röda. trå- den: betydde /' giftermål, den -grö- ria” rikedom . eller ingen : ,föränd- . » ring," och den svarta: —'” 2 Kombinerar man tre 'i' folktron "så "mystiska ting som midsommar- natten, tolvslaget och en korsväg, är det ' givet att resultatet måste bli: något. övernaturligt. '—i" all :synnerhet ' om. man : till denna Korsväg kommer ensam; tigande, 'och' fastande, Man blev” då,. vad "man i modernt språkbruk kallar ;clairvoyant, - d.v.s. skåda in i framtiden och" även tillbaka i gångna tider och: till och "med 'bli' varse: sådant, som samtidigt. hände: på .andra, långt bort belägna platser. .,.:. . I dessa, timmar :,..måste. man emellertid" även - vara försiktigare iän eljest med naturen, Inte lukta på: pioner,” inte kasta' sten; "inter skära käppar. och inte tala” .håré lä ord. .z Den kloke "och ' insiktsfulle' "kan « man :-kunde ]' ock frågär hon ensåmt" kärleks dock även böjd naturens krafter örten, Sedum” "Telephium, "av :vilk "till eget fromma. . Han I skär «en ken tvåkstänglar: ska. sättas un” :slagruta, som med osviklig säker- der takbjälkarna 'ochs förkunna "het fyller sin. uppgift.. Man ska sitt viktiga "budskap genom'””att då" komma ihäg,', att - slagrutan, | under midsorhmarnatten . böja 'Sig: om: den 'ska "vara" som : bäst,” ska under. sitt. . milda vissnande,' an: 'sammanfogas save fyrar kvistar | tingen rhot varandra eller fråt från olika träslag, nämligen rönt] varanäraj. Och: naturligtvis "må asp, mistel och vide, Därmed bin- man hoppas -gå -sant.:som.. jung- .der man samman” en 'klyka 'av "frun älskar att böja sitt huvud aen sedvanliga formen, och med mor den; kärastes skuldra, att. de dep mellan :sina »händer :i:tradi- ljuvliga små” blomsten' skall bör; tionell ställning skall man .snart. ja sina huvuden' mot: varandra. "finna vattenådror 1 jorden” och I Men: denha Sedum” är också :'den” annat som man: ivrigt: ä$tundår. magiska- bäraren . av kärlekens] - Nu söker man" också dö:hel- budskap 4 mellan 'de' .unga, .Den prägdagörande- källorna. och -bo- blomman, sänder de älskande till tara sig där . mot. åtskilligt . ont. varandra ' och berättar ,. därmed nm. det ska, förstås inte vara om sin" underbara lycka: "långt " Vilka "källor som” helst.: Urgam- mer änijmed de' längsta värl | VIKA tradition "-har” redan > noga brev, Och' så länge" kärleksörten utvalt .dem;' Några 1: 'stär' frisk,:är.det ingen fara imed-'kända' Johanniskällör är. / kärlekeni. verket "Porla, "Sätra "och " Medevl, ” bass Net man "4956 öppnade "Jöginda- IX riske Lars Gathenhielms mar- imorsarkofag i: Onsala" -kyrka . i .'Halland visade det sig att den gam- "je kåparkaptenens vrister var hårt sammanbundna ; med. en linneduk. . Så gjorde man förr i tiden med folk som man ville hindra från att "vakna". igen, "folk.som varit fruk- e och hatade i' livet. Men” det pte mn inte den här: gången, om än. får tro "alla de gengångarhi- Efter Karl XII .Jand 1709, fö > 1910 blev: blockaden. så k " megistraten, i. . Göteborg” heniställde | omedelbara Då: huvbdpatten äv den svenska ” flottan: 'var- Engagerad i "Östersjön vär "det. nödvändigt att: kontraktera ee privatägda” kaparfartyg för ätt säk- "att hahs verksamhet fick ävgörande |; ;rbeydelse för: värt dänd.sunderid -nomyatt den « stärkte”. försvaret på < västkusten: (kaparfartygen; räknades kaptener Jämställdes med. örlogs- : flottans: kaptener), . dels genom att els genom "att den vållade kraftigt av- « bräck f' Danmark” Norges € egen > hand : hia: "ges 'nom ” kaperiet,. plus , diverse "ljus- . skygga. affärer. en av. Sveriges. kaste män, Och fast alla som kände onom visste att han egentligen var en skojare blev' hah 1715 adlad åv Karl "XII (han hette tidigare" Gate > efter fädernegården Gatan'i Hal- 4 land). :Kungen; insåg att kaperiet var 'en .mycket .väsentlig. faktor -i andelskriget. ; >, -. - För att bedriva kaperi fordrades HH av myndigheterna utfärdat ka= "parbrev, som ' erhölls mot kontant "betalning: "Lasse i Gatan”” — känd im. samvetslös "och djärv och" som jen” -man med - fruktansvärt humör fa — utrustade raskt 'flera 'kaparfar- "tyg: Vinthunden' (där han själv var :kapten);-”Snappopp, » Lilla Jägaren Ne 'öch: andra. Han hade gått. till sjöss . tidigt och var bl.a löjtnant i hol- ländska' flöttan;: och hade förutom. i: stor sjövana skaffat” sig en, hel: "del ; slantar, De kom nu väl till pass,” fa ”Kaperiet' var en lönande 'hante-' "Hin för den djärve; särskilt ' efter ' 1711 då det dekreteradesatt kapar-'|s' ; kaptenetna” hädanefter skulle ”be- + komma: allt vad. de av våra fien- ; den röva, och. uppbringa”, (förut « bkulle ; kronan .ha en. tiondel ”av .- den tagna :prisens. värde). Gathen- higlms flotta hade redan från bör- "jan 'stor "framgång, och" under of- ta mycket blodiga strider uppbrin- ” Bådes en lång rad fientliga fartyg. ” | Gathenhielms förmögenhet växte ” raskt, Att det inte bara skedde med |” sanktionerade metoder visar bl'a de' nånga rättssaker han vär inblandad ”"f> 1711 (samma 'år' som han -gifte ” sig. med ” skeppardottern ." Ingela +. Dessutom blev Gatl ""- Hammar -och flyttade till: ett. högre ståndshus i. Göteborg). -hade han en besvärande process med ägaren till " kaparfartyget Packan; 1712 fick han höta 400. riked>ler silvermynt $ för att Men ' det dens växtlighet,.som. är de . .unga | sommarhaltens dagg på. sitt - la." till hjälp: Går man ut:på sädes- Fk ,- väkern, skall man utvälja tre sär finns mycket”av'Jor-' Och: nu samlar man - ock: mid [> i Ny > (Forts, å sid. 7) ”« "Lassi i gatan” oja | .|en strid skadats i höften och kun= - fornådigaste "förbud olovligen hyrt sig fyra"enrolleringsbåtsmän”.: 1713 . stämdes. han av släktingarna till:en av sina kaparkaptener som dödats i strid. Till denne hade' han en klar skuldförbindelse : på 300 daler -sil= - vermynt, men fö; kte nu slingra : sig undan, 7" : : Gathenhielm hade fö ö börjat dets ' ta år,' 1713; med' ett flagrant. låg= brott.” Han : gick. "ombord . på far= tyget La Revange utan att äga per- sonligt. kaparbrév;.- lastade in er sannskyldig vare Med: frans .ska hamnar. soth bas "opererade, Gä- "I thenhielm'i i Engelska; kanalen: nen utsträckte snaft ”piratfä erna boka så” till svénska arvåtten. Härvid Ida: shandgemändr : : Upphbringandét var: klart sjöröve= ; ri och sträffet. rv detivar. gälgen, . Men Gatherhielm; klarade; sig jZen,. - Man kunde aldrig få. fråm fällande ' bevis ”mot honom; ochi irätteg ången ' ; rann ut i sandén. Även det: gamla ... målet om hecksmugglingen tystades . ned; säkerligen” jenom :bestieknin=" "i KAPADE 100 FIENDEFARTYG | :1715—18 var én verklig guldålder för: dé "göteborgska " kaparna, "inte minst för Gathenhielm, "Bara 'vid ” ett tillfälle kunde han; auktionera , bort prisgods —— vin, salt, tobak, ty= . | ger, -ädla metaller - för 200.000 VE 'majdag 1618 -— alltså för 350 år. sedan — trängde'en deputation |; böhmiska adelsmän : in i' slottet i Prag .och kastade ut några av kej- sarens ' hatade ståthållare genom ; ett fönster från en höjd av, 17 me- ter, ' (Ståthållarna räddades från allvarliga .. skador - genom; att .de hamnade i en avskrädeshög!) Den- na ryktbara händelse brukar man räkna som början på ett' av. Euro- "pas längsta och mest 'segslitna krig; det trettioåriga kriget! Vl . . Stridi heterna Y "hela; Tyskland. ; Andra" "makter: in- grep; och. 3 kriget ätvic id Trettioåriga krigets upptakt, Bö ctill ett ÖRKROSSANDE NEDERLAG En sådan framgång för. katolicis- men skulle även. föra. med sig en motsvarande ökning. i yttre makt för. den" tyskhabsburgske. kejsaren. Detta var; en sak som: inte bara berörde” de protestantiska staterna, utan även det' katolska Frankrike, som sedan" mer än hundra år hade känt sig Hofat av det habsburgska furstehusets maktställning. Det var. dock, få avi. de eurö- peiska länderna som förfogade ö över tillräckliga resurser: för. att. kunna Frankrike, var. ee kriget. . av. motsättri = a "Medan ”uhder 1500-talets” senare örre" delen av: Europas" riken =" eler: bådadera. — rådde det bred "Tyskland alltsedan”reli- gionsfrödén 4” "Augsburg 1555, Men det: var: "många "religiösa" och 'poli- om inte, hade" lösts red, "och: flera. av fredsbestämmelserna ' kunde tolkas på olika sätt; detta gällde t ex för- hållandet . mellan fur "makt «och den” > tysk-habsburgske skojar ski rnionen, Väårs "ledare: var: ”kur- "furst: Fredrik av Pfalz. . Som” mot- sättningarna alltméra. - ”oåriga: kriget" inträffade. alltså i Böhmen. Detta land var en:delstat i Tyska riket och var nära förbundet med. ; kejsarens; arvländer; sedan 1526 | tillhörde dess : kungar "den habsburgska ätfen, Böt invå- "syttrel hi kriget. dare 'för,- den protestatiska: -saken gar mellån kungs, och ? irlament, | Hölland var" sédan” -1621: på: nytt + Kristian IV. .ensarn, uppsatte & e 1625 tågade. han.in Yr Tysklan . år:senare:led.hen”ett" "förkrossande nederlag” mot Tilys. tyrkor.: Ö genöm” RSMEWE kejsarens räkning kuperade- Jylland ;och? började be sätta tycka Östersjökusten: Wallen- tes "ha: för. avsikt: att” anz si är. |. I svenskarnas”. hmarna kastar. ut de kejserliga, äm betsmännen från slottet i Preg | en fullständig seger." Segern vid Breitenfeldt" gjorde i ett slag. Gustav Adolf till herr€ 1 Nordtyskland och öppnade för. ho= nom ' vägarna - söderut, ' Rhenlandet intogs, och därifrån gick marschen . vidare" till' Bayern, vid. vars försvar den gamle Tilly blev dödligt sårad, : Gustav Adolf stod nu på höjden '.- av sin” makt, Hans här uppgick till ” över. 100.000 'man, till större delen: värvade, tysk trupper. .I Tyskland vimlade” det. förbindelse: med:-hem= landet: Gustav: Adolf "blev tvungen att tåg ” norrig: De "båda: arméerna : vid Lätzen. Wallenstein kl Striderna” fortsatte--ännu sån std: men de" kejserliga" :styrkorna" hade - allt. större" framgångar.” "Svenskarna ständigt nederlag vid sidan. I'avsikt' att” splittra. Sverige fortsatte - emellér 1 get, Enligt. svensk - uppfattning tills godosåg'. freden inter de krav: på era darna "erbjöd -hähd Danmark' en bil- lig fred: Kristian. möttog” anbudet. Men måste dock lovå att aldrig mér skulle hån” -kunna "förekomma: den fara, som 'gehom ”kejsarehs makt- tillväxt och -Wallénsteins planer 'ho- tade Sveriges nyupprättade | Nälde vid Östersjön. Samtidigt sökte den katolske. . kardinalen. Richelieu "i dealer silvermynt. 5 ägt be= räknas .Gathenhielm ha' uppbringat omkring ett :hundra; fientliga far= tyg med sina drygt trettio fregatter, '. 1717 utnämndes han som tack till kommendör, vilket' innebar att han blev chef för. alla kaparkaptenérna Pr. Göteborg — ; ett ' femtiotal., "Själv kunde ”kungens kapare” inte läng=. re gå till -sjöss,, Han hade. under . de numera bara ta'sig fram med 7 hjälp av kryckor..; ' 1718 fick Gathenhielm 3 allvarligt åtal på halsen — han ha= ' de försökt att smuggla myntåde kopparplåtar till Holland. Men må= "; lét kom aldrig före, Den store ka=" påren låg för döden. "Han: vled in= . nan saken togs upp, -- Lars Gathenhielm .hade levt "fort. och "fatligt, > Han - var 'bara' 28 år gammal "när hän dog, avskydd av nästan" alla ' söm "kommit 'i ”berös > ring' med -honom.” ”I Madagaskar lärde, de' honom sörja, men" iknap= past: annorstädes”, som Jonas. Al: strömer. prtryckte det. Det hindråde!. inte att ”Lasse i Gatan” snart blev föremål för em omfattande -legend- bildning. Ända in på 1900-talet be= '. rättades det här den Vilde kapar- hövdingen nattetid” -rumsterade i sin sarkofag för att. få loss duken han var bunden med. - Men, som: sagt, , vid gravöppnin=' gen 1958 visade det sig att knuten höll. Däremot konstaterade man att kistan vid: något tillfälle: efter be- gravnihgen"' öppnats :— dock : inte : inifrån. Tydligen hade graven fått påhälsning ' av 'plundrare.' Vid den 7 medicinsk-antropologtskz ”under- sökningen av Gathenhielms kvarles nare -— av. vilka de flesta var pro- testanter och kalvinister — frukta- de att deras rörelseförmåga starkt skulle begränsas då ärkehertig Fer- dinand; 'som 'var en nitisk katolik, blev 'kejsare. De hävdade sin rätt "att välja sin egen kung. Så kom det i slutet av maj 1618 till den rykt- bara händelsen på slottet: i Prag, från vilken mån alltså brukar räkna begynnelsen a av det trettioå iga kri- get. + noe : Kort därefter - blev det. kejsar- skifte, Kurfurstarna valde som pro- testänterna hade'fruktat Ferdinand till kejsare. I Böhmen valdes emel- lertid inte: den' katolske Ferdinand utan iden protestantiske. Fredrik. — unionens ledare — till kung." +: - Ferdinand vädjade nu till den ka- tolska ligan och till sin spanska 'ku- .sin Filip III om - hjälp :att' störta den uppstudsige Fredrik.” : vo « Mot : en, :sådan 'övermakt- kunde Böhmens "kung inte : hålla "stånd. Hans här blev i:grund. slagen av den katolska ligans trupper under] befäl av greve Tilly — "munken i krigarrustning”.” Fredrik: fråntogs såväl Böhmen och sitt arvland Pfalz . som sin. kurfurstevärdighet, De höbmick ha "des efter nederlaget utomordentligt ; hårt, "Kejsarens och katolicismens seger i Sydtyskland väckte oro på många håll 1 "Europa, och denna ökades när Tilly 1623 drog upp till Nord- tyskland med sin här. : Han framträdde mer och I mer tydligt med åtgärder till katolicis- "mens stärkande och återställande i dessa delar av riket, Frankrike "ett. medel att fortsätta striderna i Tyskland. De båda slöt ara | Tyskland. som den: svenska "regeringen med v Richelien. fann” uw att. iden grip ratt bryta det” "Kabsburg= ska herraväldet i Europa och kros= sa bl a,Spani ; makt, Till en börs jan .var..de” spanska arméerna 'se= gerrika, "Men. de franska. arméerna fick ökad erfarenhet 'och- bragte slutligen strömmen att vända sig. Holländarna förenade sig också med fransmännen. Och 1634. förstördes . i) det ka infanteriets stora jan« ett: förbund -varj' försåg Gustav Adolf med vapen och pengar på "villkor att han garan= terade / katolikernas” ”trosfrihet " i de områden han erövrade. Vid midsommartiden. 1630 lände steg Gustav -Adolf 'med 13.000, man i. Pommern. Han -satte sig genast i besittning kustområdena för att trygga sjö örbindslserna” med hem- landet, 0 - "Detta underlä tades av att -kej: saren äv de tvska furstårna tvin-|- gats, avskeda Wallenstein" och" upp- lösa. en del av” hans här; många furstar. fruktade nämligen att kej- saren med -Wallensteins: hjälp äm- nade . utplåna alla. furstendömen och göra sig själv till ensam her-. re i Tyskland. 2 tona > FULLSTÄNDIG SEGER - ae 'De mäktigaste” "bland" de tyska protestantiska furstarna ' var Johan Georg av Sachsen och. Georg. Vil- helm 'av-'-Brandenburg.. De- sökte förena :de tyska protestanterna- till ett neutralt ”parti och avvisade ett förbund med: Sverige. Härigenom gjorde de det omöjligt för Gustav Adolf att undsätta staden "Magde- burg,. som öppet förklarat sig för honom.” Magdeburg. stormades av "Fillys trupper, och staden förstör- des. - Detta medförde "dock att Gustav Adolf fick” de tyska protestanter- nas stöd, Han förenade ' sig med den sachsiska” hären och ryckte norr ifrån - mot Tilly. Slazet kam tt stå seende, genom den "franska" segern vid Rocroy. i > é ' Under detta "skede blev det stora ' krigets politiska”karaktär allt tyd> ligare. På ena sidan stod Spanien, - kejsaren 'och 'de- flesta av de tyska ' furstarna, både katolska och pro= testantiska, på den andra Frankri= ke, Holland, Sverige och några fys ka' "stater. : CEPOK I EUROPEISK ISTORIA Så småningom blev dock krigs« tröttheten så stor i Europa, att da stridande makternå började inleda fredsförhandlingar. , Efter: flera års förhandlingar kom till slut den sk westfaliska freden till stånd 1648. Det långa blodiga kriget var, äntli= en slut. . >, |E "Westfaliska freden pildar” i "flera avseenden en epok i europeisk 'hi= storia. Det var nämligen ff första gån=; gen en världslig kongress med :om= bud för de flesta europeiska statér= nä yar samlad med uppgift att för framtiden reglera de politiska föra hålland N allan PR | Ulf Niblén> i batnen' hårdast!.: a RÄDDA BARNEN vid Biéitenfeldt, Gustäv Adolf vann! pämligen. av, värve «+. 1634, I februari” samma > [d ; vor fann, män f ö.def ioner i skelettet som bekräftade. att kapa- ren kunde ha avlidit i sviterna ef- ter skador som 'tillfogats honom 1! -Istrids . ; +. Björn Nihlén Axel Oxenstierna i'spetsen ställde. SN ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.