Ca FN - la IN LAHO MS A s on ös Pe TLA lo or les fr leat vörlas cn a > > . LAHOLMS TIDNING : Da s ” : AR den 24 iuni.1 rn . . ; Å sea os oe - Måndagen den 24 juni:1968 N LIT "Måndagen den 24 juni 1008 ” IT = = ” | ot - TS . | ne | -—= ) - [Bladlöss i 1r stråsäd. Al en! när ärott a ocentiig ” | TS : vilka, även om de är rena pekoral och vimlar av .anakronismer, dock, alltid samlar en avsevärd publik. - Den herostratiskt ryktbare kana- densiske ishockeyspelaren "Darryl Sly, som vid ett tillfälle lyckades bräcka svensken Nisse Nilsso käkben på fyra ställen — otaliga" andra liknande bravader inte att . förglömma — skrev. för ca ett år sedan t en svensk tdrottskalender: en artikel om kanadensisk : Ishoca, " key, och, 1 denna. bekänner han : bla följande : ”Ni kanske undrar varför inte 1e epelar I något av proffslagen; Sva, ret är enkelt. Det är ett kannibals liv. Det är fint om man står ut, | med det, De som gör det hår det bra ekonomiskt, de som inte gör det' riskerar hela sin framtid," s - w Bladlöss - "förekommer : sedan: drygt. en "vecka . tillbaka. allmänt, ute i stråsädesfälten "och den var- -I ma och vackra väderleken tillta-' lar: i; hög 'grad lössen, :som ' för närvarande uppförökar . sig. kraf-, tigt. Det bör dock-särskilt under-: strykas, ” "att «det. överlag ..endast är' frågan om mycket. blygsam-: ma angrepp än så länge, Så länge: det, vackra vädret håller i sig, är emellertid risken stor för en: | betydande ' uppförökning 'av lös-" sen och särskilt havre- och .korn-. älten' bör- därför, . hållas" under: Pppsikt under "den närmaste ti-: mening började utövas, 'är natur- > ligtvis omöjligt. Kulturer har fötts och kulturer har gätt under, och därför kan man väl i stort sett in-” te uttrycka saken på annat sätt än att” idrotten "succesivt . utvecklats med fortskridande. mänsklig odling över huvud taget... så ” småningor K értyttades de kroppsliga färdigheterna från det hårda allvarets områden till lekens. "Tävlingar av olika slag befanns ge eggelse och spänning även åt dem ;" som av olika anledningar inte kun- de utöva någon form av kroppsöv- : ningar. Särskilt 1 det gamla Grek- and nådde. idrottsfesterna tidigt en enorm omfattning. Deras betydelse. för sentida släkten har varit oskatt- bar. De har spritt glans och ära kring idrotten och" därigenom loc-" "Miljöpolitile i 1 midsommartid ” Politiken borde kanske avlysas ' att han redan. 1960 hade kontakt” 1 fager midsommartid då de 'allra :med' ledande centerpartister om flesta människor helst koppla av ; dessa vitala samhällsproblem och " från 'vardagens problem och -sö- dessa "resonemang ledde bl a till ' ker vila och . vederkvickelse så . centerns : stora partimotion.: om nära naturen 'som möjligt, Men ' miljövården vid 1562 års "riksdag, just därför passar det kanske med i vilken krav ställdes: på ett mil-. hågra " miljöpolitiska , erinringar, '. jöpolitiskt handlingsprogram med Miljö" jämte ' socialpolitiken är en helhetssyn på människans si- ” nämligen . grundläggande ; förut- tuation;, Centern ligger' alltså : väl” sättningar för mänskligt välbefin-' "framme då det gäller positiva in nande, Vi är -kanske särskilt. ly- ' satser på detta viktiga. sarihälls-/ "hörda: för. detta -under midsom- ; område. : + + mar och semestertid och då i förs> >. Vi brukar ofta tala om stress och ta hand beträffande den: yttre" . stressade människor och att den=; miljön, i vilken ingår den luft vi. na orsakas dels av jäkt i arbetet andas, det badvatten vi lögar våra ” och dels "av storstädernas hårt kroppar i, den natur : :som.. omger; pulserande liv : och otillfredsstäl- 085 OS Vv. : --Jande .fritidsmiljö mm. Denna. Men till vä färden hör. även .' stress är ingen billig historia: för, . den inre miljön .-—" människans '. samhället... " Antalet - sjukdagar " " 2000 förhållande, till, vardagen,: till, "i lahdet. håller sig omkring" TAS hemmet; äktenskapet och arbets milj. I . produktionsbortfall och . Den. dominerande bladlusarten: - är -havre-; eller: häggbladlusen, som, den också "kallas, och. den; sitter ofta "längt nere i ”beständet' på de nedersta bladen eller. blad-' slidorna,' Det är: således ' viktigt. . att '. man , noggrant . granskar. de! nedre , delarna av beståndet, då” . man undersöker bladlusförekoms;! JR bl Möss k ij ka b ; kat 'miljoner- ungdomar” till täv- NS adlössen.. an ' örsa a bet i : ydande skada framgick klart och! lingsplatser. av 7 olika slag. lin . | D: finns det verkligen tor för. att tala om hårt spel; Mitt s.k. hår- ' da spel 4 Sverige är närmast en platsen för att nämna några” av »"sjukersättning. kostar: dessa" såm tydligt av” de, försök, . som: växt-; Ni de viktigaste områdena. grav av. ällst ca 14 An iljarder kr, Stres--'- skyddsanstalten ; lade "ut 'under? na är vi talar om Grekland "och . söndagsskolesuck jämfört "med vad > " fjolåret, .Någon.- regel, " som.: för. grekerna, får. vi dock inte glömmå” som presteras 1 de Protessiöriella yttre och inre miljöproblem : gri- ::/sen 'är till mycket 'stor' del orsak .- per ofta" in i varandra och man t, till: dessa sjukdagar, Alltså borde” når ingen effektiv lösning genom 7; "det löna sig väl att föra er aktiv” , : att bara eliminera ett eler" två kamp mot'stressen och detta kan: : i av dem,, , 2 ske bla genom att skapa en sund - Politikerna hår undet senare år .' och. riktig. livsmiljö för medbor-'/ börjat. intressera sig för dessa garna; ; Denna” livsmiljö måste an=" spörsmål allt mer och mer och : passas: efter. människan och ' int 1 nu är miljöpolitiken så på modet tvärtom, .som "man försäkt öra” i . att socialdemokrater och center-. ' vissa' extrema fall," partister t o m diskuterar . vilket «Dr Levi tog upp dessa” öp sm: . parti som var först på detta om- / "på årets centerstämma i Visb; | råde. Vid centerns riksstämma 1 '”Anförandet" följdes av en mil Visby i början” av denna' vecka 4 politisk debatt ” och" 'av denn; "talade forskningsläkaren Lennart + framgick 'att centerpartiet är be » Levi: vid Karolinska" institutets rett fortsätta och fullfölii de mil : stresslaboratorium om » miljöpro- — jöpolitiska initiativ. ; partiet tagit 1: -. blemen, 'och han "nämnde därvid. ' rik sdagen.' Ner SN våra "förhållanden ange : t' JE Skall vara ir hurssvärt, att den antika idrotten under Alex- kämpningar lönar. sig. finns ' inte, ” ander 'den stores tid'och de när- | och går inte heller -att utläsa. äv! : mast därefter följande århundrade- hittills gjorda undersökningar; Vi: nå gick' mot ett allt snabbare för- tror, emellertid, att det'mäste fir fall Tilltagande pröfesstonalism uch'- nas & ”bortät". ett; 15-tal.,lös ren md befinner. sig . under uppförökning: - därav följande förslappning var hu- : "t vudorsaken. ;» Hyllningarna :till de :. | Ishockeyrinkarna. ” » Klart besked, "etter hur? >Det ät inte utan att tanken svind< lar när man tänker sig att! all idrott en dag är etablbrad som hel--" professionell, Cår det då fortfaran= ' de att tänka äg landskamper, VM och OS 1 traditionell mening? Kom- "mer det hela verkligen att funge" ra enligt hävdvunna begrepp, om fair play? Kommer inte brackan , att definitivt "besegra" gontlornan- nen?” a . ' Endast framtiden kan ge. Svar n dylika frågor. Men en, sak torde var ra säker: den dagen då Idrott "inte | övervägande är tek, den” dagen är idrotten död. I varje fall gäller dets ta det vi 1 dag kallar Idrott, ven Sv LA i medeltal per strå innan bekämn ning är! motiverad. ' Att: bland! sen . befinner." sig ”under ' uppför-? . ökning” betyder,: att det finns, gott: i om "små, unga löss. ". Man kan: räkna” "med. att ett. "omslag, tilll svalare "väder avsevärt ' kommer "Tatt: dämpa uppförökningen : : och: därmed .också kraftigt minska: be-: SL kämpningsbenhovet. .. Särskilt. + is vs kornfält,. där man Tedan har € tila påtagligt”: mjöldaggsangrepp, man överväga” alt samtidigt ' be kämpa. mjöldaggen, . Något annat medel än varation! är inte officiellt: provat för blad-;. lusbekämpning '" stråsäd i Sveri-: ge.. Patation får" därför; trots der nya bestämmelserna för. använd-] 'hing av "detta medel, anses" tillå-| tet-att använda : tills. vidare, "Det "de skemäl skall: känna "al fredsställas. Tidningen" ger. "följande" omidö- me .om reformen, vilken. ju bl.a nebär att den. tid. då. :klasser- Hålls samman” utökas” avser DET. NYA HÖGSTADIET Te Fri alt; -arbete” kallas: den |: kanske" största” nyHeten Vår den p'- V se Ne | rann 0 har vi jämsidea med "den. stora. idrotten” "en del 'mo=' >, | tionsz och "rekreatlons[drotter, som ; Begrande : Idrottsmännen " fick till av att den. "moderna sportjournali-" - var där som amätörtänkandat föd- -| finns. smellertid Sara mede kan: e 4 oportioner, och -stiken'-bör; ta: på se en. väsentlig" "des ur ”— Just. prof ay Är Å sär ett större flertal ä än par 20 it mede + vidare' gle vadhållning' ' det; £ Engelsmännen var nä: bland "osa; ; Bllåkning,i TV- tittande - ä. öm" stillasittande”; arbete, har ökät "motionsbehoven; ehuru "dock Inte + thotsvarande grad - Spänsten,.-- Dva. möjligheterna utnyttjas långt fråm = professtönell : boxning nal "företeelser. att ;betrakta” "sportens Nästan” ålla" de -nufida Adde rotterna” > har? haft jen: sengelsk professionen, : 4 re det en | välkommen 7 . Frågan dock” "om: inte” "öykeln' biivit definitivt detroniserad ' v m0- ” ning? Om: inte 4 a fritt;. valt arbete; kall u > kskolor -utan : värde |.> tyvärr så att' det har. blivit farligt att cykla” Att från "storstäderna och > äntad nä! det gäller - idrotts-" t "vilken; bracka som. helst : + högstadiet. så står: mål sen. ovarlgher Lv stan <ringasté . ter. Och "Inte" nog 'med det — det D "har: dessvärre, också: på. sina: häll > börjat anses” som "en' snåla löjugt ven k notisternas skara- tycka .-glesnat... .Det..är röltgaré och :.'. gesvintare att fräsa 1. Väg med, en : motorutrustad plastbät. tycker folk. Segling, ; tennis”, och Hdntng hi I sfån trogna. anhängare," men, någo verklig. tendena till breddning. kan . man tyvärr Ante lägga märke Hill | inom dessa ur motfons- och rekrea=' « tionssynpunkt "annars eå törträfftl- - Ba tårotter.. Tennisen' har visserli- gen. "på. elstone ' fått ett markant uppsving tack vare paret Luridqvist" od — Schmidta VM-framgängar,. men, H frågan” är väl om inte fenomer et är i rent temporärt. "1 Euröpa:utbrett ki" den "nya världen. långt ov: vid nämn Rodrigo. innan”. Coluinbus och hans ' män » det även - Inom rent; "protesstonell — - -Adrottsutövning - skall” gå "att. fram- | > gångsrikt -hävda hederlighetens och : ärlighetens principer. Er så mäång- erfaren. och garvad idrottsskribent N "som Sven Lindhagen tror Aet t1 alla fall, även. om , han medger att: det - alltid .kommer att bil mycket svärt . . att dra gränser mellan vad .han 'kal- lar. stjärnor, B-klassare, och. ”kan- det sensationsbetona-: de. allt mer dominerande; Flera av de 'senare” årens : VM, EM, Jands- da ätt” studenterna: sala universitet rökta redan | i bö jan” av 1600-talet, - «.u sa obäksplantan, som: av: Linné fiök sitt” botaniska namn Nicotiana: (efter den” franske ambassadören Nicot "i Lissäbon, "som -.var den första som; odlade tobak; — dock endast som "prydnadsväxt: som bekant: var. Indlen.- I stället” tal 'Tökarna, anna bland” ett högt landade - Columbus med .sina tre kultiverat folk, -kallat ' "Mayas; i skepp Pint "Nine och-.Santa -Ma-' Centralamerika, "De -tillbad solen i Vv. Bahåmaöarna. som '.som. sin gud- och till: solgudens i dag heter Watling; Men: Colum- ära : tände de eldar, 'på. vilka "de bus steg i land i tron att han. lade? bränsle,'som avgav. en:aro- hamriat på någon: ö utanför 'In-'matiskt doftande rök, Teorivägen dieng kust. / Detta. hans misstag har. forskarna - kommit fram till, förklarar varför Amerikas -urin- att Mayas-prästerna, som utförde fversitet” och public : schools, samt mot engelskt iärotts-” nkande över "huvud taget.: ändå kan man 'inte komma ifrån att vi lärt 088, det "mesta som är värt att .Jdära fom. idrott Just”. från : England, : har "vältaligt burit :vitine. härom, « och? naturligtvis thar.« tendenserna i uppifrån - smittat äv sig på 'små- : - klubbar och lokala a ENE Europa, odlas i dag i: alla: vä Tids: , an ” > nevånare än. i dag kallas indianer. de: ceremoniella riterna : i 'sam- delar) «> S g : . : Gäller" det ”att play the game didater”., (någorlunda . kavlificera- årar 4 skog och märk gör ua Det förklarar också villoläran- i hand med : hyllningarna för sol) ;, Tobaken har. blivit "en världs . AN rusmosinen arbe I med- och motgång så är engels- de)..: srt ig ” Vandrar 4 skog 8 ' den allbekanta ramsan, om att. guden, så småningom personligen, industri, Det säger något om ci; ant tn att bli senbart 'en förskola männen än i dén "dag föredöm- M hel del gott. folk, men tyvärr långt vi lärt tobaksbruket från Indien. blev: beroe oende av att inandas rö-. garr.;' cigarrett- och . piptobaks- - liga; och frågan väl om det” inte" ifrån I "den" utsträckning som vore , -för 'dem' som "ämnar sig int de! : professtohella kretsarna. I samman- '-hanget' bör också” påpekas skillna- ' : den 1 publiksiffror | för de båda” kar. tegorlerna,” Rökvanan ” introducerades allt- ken från eldarna. "Rökningen har; så i Europa av Rodrigo: de Jerez, | alltså sitt ursprung i 'gudsdyrkan. Han hade sett ”indianerna” stop: :Detta gällde även sedermera Nord- pa ena änden av hoprullade torra” Amerikas indianer, för vilka rök- blad av' en för honom, okänd ningen också fick politisk. bet; växt i munnen, tände på: il rullens "delse — t. ex; vid fredsförhand- önsumtionen, att världens .störs- ta ' producent, av rökverk: — Bri- tish-American Tobacco , Company Limited (B.A.T.) intar. fjärdeplat- sen "bland ' världens största före- tag ”alla kategorier” med er: om- önskvärd. Det. är egentligen "bära "de exkl fjällvandr. som” . håller stilen. > Sportfisket har urartat Hill ren meningslöshet genom de hårt af: är just från England som även rys-" £ et helt bortse från professto- .sarna lärt sig det mesta 1 fråga om nalismens faror” är dock, : gott sportsligt uppträdande 1 tävs Den antika idrottens” nedgång och . ; lingssammanhang. - NN. jo ov förfall kan inte utan 'ytdare "bort- "förklaras med aldrig så 'vtdtyffiga . andra ände och. suga: in röken Tingar, am pina rök fick sym- sättning 'av' drygt 1,050 miljoner]; Samma är förhållandet ' när det , No H - teorier ' pm gångna släktens. oför- färsmöässigt arrangerade pimpel= t under åthävor som tydde nå stort bolisera fredsavtalet Cfredspi pund — då vis. cirka 13,2 miljar- "gäller fotboll. De professionella la-' nglan förvisso ett ' märkligt måg: ötö - 1 be ror ” — a j ) ga, Krigiska tyäné "osv. Ty det. och kastspötävlingarna Jandet runt. or behag. När han återvände, till sin. pa”). a > der kronor, Detta väldiga affärs gen världen 'runt blir fler och fler, en så till vida att'det "Den klassiske metaren tycks. MH hemstad Ayamonte i Spanien. 1493 tdrottsland är: ju Inte för intet som vn talar om” tog han 'sig före att själv röka en cr Från spanien, spred sig rökv + imperium — uppväxt ur tobaks- det” grekisl kulturarvet; ” nan. till övriga Europa, framför: plantah ocH folks tilltagande va- och samtidigt glider amatörfotbol- på avskrivning, vilket är djupt be- or medförda -tobaksblad, Det. stod allt till England, där. sir Walter "na ”att-röka' dess blad — här 140] len 'mer och mer hän mot en oklar . ba- Hj, — honom ' dyrt '—, han: blev. slängd . Raleigh,” sir. Francis Drake och: -fabriker; varav 55 utom 'USA och "gränsställning. Aven: här är det 1; Vidare går act hej ner inte G ten tr bvelat & är. det väl också a 1 fängelse, anklagad: för att stå flera: andra "berömda" historiska” är tlll'betydande: del självförsör-| . hög" grad berättigat "med böteck- » gatellisera den tilltägande fähetö : inom” i förbund med djävulen. +" — personligheter omväxlande ' till: jande med rävara från 41 tobaks- 8 Er rättigat "med betec " och ” hänsynslösheten inom ' olika "att "märkesraerlet även ino Men bruket att röka tobak var skrivits' 'introduktörens roll. I' plantager, H at i ningen förskola, N « idrotter. För att' nu inte tala om den många motionsidrotter gått litet väl na Självtallet är det meningen att "en färottsman skall! kunna ts vis: : EB risker och vara beredd på diver- 'ge hårda törnar, Men börjar man att 'alltför "mycket tumma på be- srepp sådana som . rent : spel och ' Adrottstigt värdiga former, då är det ! förvisso fara" på taket. Oförskämd- héter 1 tal' och skrift mot motstån- ; dare, överdrivet, gnäll över. förlus- "ter, yvigt, förhandsskryt inför vik- tiga tävlingar osv: är 1 flertalet fall ” uppenbart av ondo —' men tyvärr : Ber det ut som om dylika företeel- "ser ökar både när. det gäller små långt. En, alltför brokig märkesflo- på. många hån betänkliga bristen ra 'verkar 1 det s.k. långa loppet "på takt och” "sportsmannaanda, "hos ' publiken." Vad är det den vill se knappast stimulerande, snarare när den går på ishockey, fotbolla- »tvärtom.- s : . och -boxningsriatcher?." Vad är det” Så s som mer och 'mer drar "den ' från , friidrötten” till. boxnings- och 'mo- ” torarenor? Väd ' är det egentligen den ytterst väntar a rn tidens begynnelse var . det. de många, farorna som skärpte ' mä; niskans” fysiska motståndskraft. I dag hart välfärdsstaten bekvämlig- . het utaf. tvekan 1 avsevärd” grad , försvagat motständskraften, - men kanske är detta faktum” nte" ”bara- "att notera som' en milstolpe på vä- hske kän det också ses som en Yuspunkt, en a År få se sportslig kamp? Ja = men. otvivelaktigt med dragning åt show, Och därifrån är steget kan- ske inte så långt som man tror till | något som. betänkligt närmar elg > Och st ä H So ora Harottstävlingar, vad man på klarspråk kallar rent impuls tilY skärpt vaksamhet "och N + TR en ER slagsmål eller uppenbar. lek med = en'ny insikt om nödvändigheteri av — ,' ågot ' vadikalt: a i död 1; te tillät. a'K till ? osunda end an mot de Baron Pierre de Coubertwn,'i öden. Gtadtatorspel Är dne '"ö . att äga en a da aj - ren . Ä enserna finns väl knap= . . grundare av de olympiska oe na, som bekant, men, dylika före= den eventuellt sunda själen" £ ' past; men nog har: man en känsla lie svelen. ” «sc kommer ofta 1 historiska filmer, Lät oss åtminstone hoppas det; ” > - ”« . Christopher Columbus och hang män faller på knä och prisar” resas mål.., Indien, I sj es ye jälva verket hade de landat på ön Wafling i Bahamarj reruppen, Gud ' för. att de äntligen nått sin - t- MN vilse i de stora skägarna 1 norra Ungern. På många mils avstånd fanns inte en' levande själ för- utom vår lilla "grupp. Endast r ETT ORD VV. : PÅ VÄGEN hjortarnas ' råmande , hördes, Till oo och med fåglarna var fysta. Det Frukten alltså icke: I ären mer | var ' en spännande, men skräm- värda "än många sparvar. (Matt. | mande. ”erfatenhet. 10:31), vore Gäng efter annan I livet kan vi En oktoberkväll hade Mi gått känna oss' vilse och | ensamma, ” tå MN särsklit när vi möter svårighe- tv är inte övergivna, i ett oänd- ter; prövningar och . besvikelser. ' ligt universum. Inte ens en liten... Då är vi i fara att förlora tron sparv är för diten för Guds om- på Guds försyn. Vi känner oss borg. '- som' små prickar i' universum, | , Herren. Jesus försäkrar, 088 att alldeles för små för Gud; att bry vi är dyrbara i hans. ögon. Han sig om. - gåv' sltt I div för vår frälsning. ” Vid sådana tillfällen. blir. det - | citerade bibelordet till hjälp och uppmuntran, Det säger oss att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.