ih sl åt Å fanan mand är : LAHOLMS TIDNING —= IT. Fredagen den 28 juni "1968 se FN Geneve om förbud mot spridning : av kärnvapen har under våren och / - försommaren diskuterats i. FN:s generälförsamling i' New" York, Några ' nämnvärda förändringar av det förslag till avtalstext, som ': . antogs i - Geneve har inte före- - tagits under” behandlingen i ge2 7 Hörs . förslag : som" ställdes "under - omröstning : neralförsamlingen. . Det. vid det slutliga avgörandet i för- samlingen var i identiskt. med det, varom man i Geneve, Vid 'omröstnin- gen i 'generalförsamlingen erhöll detta förslag 92 röster, medan fy-: ra ' stater :röstade nej och 21 av- stod. :Nejrösterna' kom ' från - de båda kommunistiska staterna Al- = banien och Kåba samt från två . afrikanska stater) T ia och Zambia, Det var. allmänt väntat : ". att Frankrike, som ju också är ett ' kärnvapenland, inte skulle accep- : tera det rysk- amerikanska försla= : get. Så skedde” inte heller, men . Frankrike röstade dock icke emot - detsamma utan lade ned sin röst, Överraskande och glädjande ut-'' fäste sig den franske: delegaten att hans land varken skulle över- bringa kärnvapen eller det nöd- > vändiga tekniska kunnandet till : något annat land., Frankrike har alltså handlat i avtalets anda, ' / De icke-kärnvapenägande län-"; derna ' på nedrustningskonferen-' sen har'som bekant krävt mot- prestationer ”av ” kärnvapenmak= terna för att de/skulle godkän- : na ett' avtal med förbud: mot : spridning av kärnvapen, Det skul- : tas av avtalet, Men samtidigt har, | le vara en överdrift att påstå, att det nu godkända avtalet präg- : las av..någon. högre grad av för-" ståelse för dessa krav. Kärnva- penländerna har gjort vissa ef- tergifter, som på "papperet : ser till-' fredsställande ut, men .'.deras " praktiska värde är svårbedömbart, : - USA, Sovjetunionen och "England > har utfäst. sig att genom- fortsatta. : förhandlingar. uppnå ett inställan - de "för ; alltid”. av. underjordiska" kärnvapenpro och att med stör=: re energi och ”på en "tidig" tid= följa förhandlingar om : -kapprustningen ” med kärnvapén,' detta ' med” sikt på "kärnväpennedrustning: - "Om kärnvapenmokterna kom" +, > mer. att bokstavligt.följa vad som - vw skrivits i avtalstexten,' skulle man kunna; bedöma det” "tysksameri- kanska I samarbetet 7 ifråga I kärnväpenspridnin; igen som ett av= görande” steg": ot nedrustning”. och fred: vac utfästelserna ” värda. President Johnson -har '; velat..demonstrera USA:s" stora "intresse för. avtalet mot spridning av kärnvapen; Han - infann.sig oväntat i FN:s generals | församling, "då omröstningen skul: le äga rim, och efter. .'densam- ma höll han ett''talj: väri! han '. beskrev avtalet som: den viktigas- te överenskommelser” på 'nedrust= . ningens » område ' sedan ; kärnva- penåldern "inträdde: Men han” er- kände trots detta att avtalet dock endast var ett första steg mot att avlägsna faran för ett kärnvapen= krig. Det beror' främst vå den politiska viljan 'hos "USA:s ” och Sovjetunionens regeringar om detta- första steg skall följas av nya och allt längre steg fram mot, fartgränser Två 'stora ' helgers, pingstens och midsommarens, dystra ' tra. fikfacit aktualiserar .som en första åtgärd ' allmän" översyn "av fartgränserna. Detta helt Be: roende av. hur” mänga”. av de « svåra olyckorna som kan till- skrivas för hög fart. Redan ' nu står det; klart ” att” hastighets- siffror på do och 110 km/t. är alltför högt tilltagna med” hän- syn till' vägförhållandena; farligare är 'att dessa ' farter uppfattas av många ' bilförare som något slags genomsnitts- fart som man mäste hålla för att inte utgöra” ett "irriterande hinder på livligt trafikerade vär gar. Man anser sig vara tvung- en hålla maxfarten för :att tra- > fliken skall ”löpa' smidigt” söm det hetör —”oavsett om fordonet tål den eller om man”som bil förare ' behärskar den, De . mycket låga fartgränser som tillämpades « vid trafikom- läggningeng första tid blev gan- ska, snart hårt kritiserade" av både expertis och allmänhet. Det ansägs'att' dessa försiktig- hetsåtgärder , behölls under allt för läng tid. Utan tvekan fanns starka ' skäl för den kritiken . när det "gällde, tätorternas 40 km. Den låga farten hade fler- talet svårb att hälla med följ- den att den verksamt bidrog till trafikförseelser där Inte längre ens polisen” brydde” ste om att ingripa: > Men «det; anmärkningsvärda var att. 'myndigheterna — bara några månader efter dagen H godkände: kärnvapenavtalet!. Det :tysk-amerikanska förslaget . vid ”nedrustningskonferensen : i. allt "väsentligt: : : mer nu att underteckna detsam"' . rustningsbegränsningar som” .Sve-. inte "bara . kärnvapennedrustning utan begränsning "av" alla ”militä- fa rustningar överhuvudtaget. En utomordentligt viktig' uppgift för. eventuella fortsatta nedrustnings "förhandlingar bör också. vara at förhindra användning av. biolo giska. och kemiska vapen.. Dess: vapen kan bli'mera ödesdigra för ; "mänskligheten än kärnvapnen. ” ”.USA och "Sovjetunionen har blivit eniga,' därför att det-ligger i i. deras intresse att hindra, att? andra ' stater: får / tillgång - till ' kärnvapen, det kinesiska inneha vet av; , dylika "vapen gör- dem: båda oroliga. "Enigheten : mellan > de bägge supermakterna har såle + des. en" föga : tilltalande ;' baksida, - men trots detta kan deras egois- tiska intressegemenskap ifråga om kärnvapnen : leda - till förbättring : av: deras inbördes relationer: och : därigenom främja: en avspänning - på det globala planet, Spridnings ; förbudet konserverar” kärnvapen : pen, det är ofrånkomligt, men det skulle. för världsfredens. skull' va="' » ra ytterst riskabelt om - politisk' instabila .och våldsamt nationaF's-., tiska stater skulle få tillgång "til kärnvapen. Man behöver . bara ' "tänka på konflikten: I i Mellersta Östern.” : Sverige" har röstat för avtalet i ” FN:s generalförsämling 'och. kom-' maj. Något annat ställningstagan= 1 -. hänsyn .;till.: de : allmänpolitiskt - gynnsamma följder som kan vän=. den svenska . regeringen efter ” överläggningar med de demokra- tiska partiernas företrädare i. ut- rikesnämnden deklarerat sin be-' - svikelse över att kärnvapenmak- terna visat så litet, intresse" för : de. motprestationer. ifråga om: makternas monopol på dessa var, sc a " ket uppgick till 23 3 per 1.000 in- brott > 412; 6, : | Brotisligheten - - H avgjort störst i storstäderna |! "Den. hu föreliggande polisstati-1 stiken för: "1967 ger vid handen: att "brottsligheten ökar för varje är —: medan 1950 23,0 brott per, 1.000 invånare anmäldes var mot-! svarande - siffra '1960 36,9, 1961: F37,4,” 1962 38,9, 1963 40,6, 1964 jäs 1965 50,9, 1966: 52,6 och 1967; hela 55,5, Av dessa 55,5 an Anbrott; ...16,4 andra, stölder eller" "snatteri och. 1,4 ”prott. mot sta- ten” 7 därmed avses inte bara pioneri och ': brott - mot allmän. ordning. "Det; kän tillfogas” att de 55.5 an- . mälda. brotten per 1.000 invånare endast innefattar : brott " mot brottsbalken + därtill.” kommer . "lagen — enbart de anmälda fal-' «Jen av rattfylleri och rattonykter- tecknas” ”med indextalet 100 var ""antalel'"I967- 270,1, Men det är ;jinte, alla. förmer” av brottslighet jsom ökat. lika - mycket, För rån ivar. indextalet” 1967 544,2, för: in- för : andra stölder « ör. "misshandel 184,9 samt för mord, ; "dråp och bärnadråp 138,9." Bland brott mot andra lar gar än brottsbalkens : märks" ratt- fylleri” och 'rattonykterhet med indextalet : 520,3.” Ett : otäckt - inslag i i "statistiken är : det- faktum ”att brottsligheten tenderar att "gripa omkring. sig i e åldersklasser: "Av. de 181.058 « brott + -'mog' brottsbalken, som uppklarats/ under "1967; «hade i 33; 787. begåtts av arrushen I tog stege nit. och" "rade: hastighetsgränserna på” 50; 70; 90-och :110; Kni/t. Man-ville "befogat -detta” än "hade. varit "åt: ' minstone f över de » mest”. trafik- äta tiderna "av | året;-under: rå: sammanhang -omvittnas :- farlighet; "'olyckstillbud ” om: inte -hindras,.. i. varje. all” lindräs ju lägre farten hål- |? z Henna - regel - gäller inte rena bilolyckör utån äveh di Br "verket ' "all anledning ; satt; effek-: tivisera insatserna . på ” allmän upplysningsverksamhet.; se Den; brett, . upplagda"; kampanjen ', i "samband med trafikomläggning-. en var föredömlig; men den. av: staka kvarlevorna från: den är. .helt otillräckliga. . Allmänheten: mäste" göras "kontinuerligt: upp: märksammad på det ansvar var bringa” er massolyckörna. ETT” ORD. 2 > PÅ VÄGEN Ingen säge, "när han bliver frestad, att det är från. Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke: kan frestag av. något; ont. så frestar han heller Icke” någon. (Jak. 1:. 13.0. ” - När jag under .andra världskri-. get var "stationerad ' på :Slcillen: besökte jag ' ofta. katedralen. Monreale,. några mil från Paler-: mo. I Kyrkans 'åbsid står det "en underbar mosaik av Kristus, där han lyfter. händerna. välsignande mot besökaren, » .. Det mest framträdande draget: - i Jesu ansikte är hans ögon: - Vart blick, : " Vi vet ju att "närhelst frestel-! sen kommer så. finns ..det.. alltid; hjälp för oss att övervinna den. Vi har hans dyrbara löfte att han. alltid är oss nära, "VI behöver i inte. frukta framti. der, Kristus 'är alltid :på vår sida antingen frestelsen är stor eller| liten, Han hjälper oss till seger," Han vakar. ännu över bss under frestelser och prövningar. Bada -med för: då va at bli, änd, — del människor: är . överkänsliga för! kallt vatten och; bör, konsul: tera are, — Häll dig 4 rörel.' se 1; vattnet. Fryser du, är det signalen. till alt - du: omedelbart bör - gå upp: Gå inte: 1' våt bad- dräkt utan byt till torra kläder. och till den stora vär- och som- -. började -tilämpa de”. differentie: ? Ez ”en-säkta successiv: höjning, hur i a re! '57,8 samt : för" städerna-' 'med ipingarna och "landskommunerna hå, "har: trafiksäkerhets- slutades' alltför. abrupt... De: en-..7 "och" en” Har” nät det gäller att = .» mig : alltid: lika efter! ngtad. Där- Y för är jag mycket” där och för- I och. hallon :i' massor," även stora för förekommer, man än gär i kyrkans långskepp, men alla så kan: man inte” unäfly. hans i utom brännässlorna, >» som ; man "|ötieker” sig av" så mycket att hu- om det känns : motbjudande. ' En.” Svenska Livräddningssällskapet ' minderäriga;. d. vis barn under 15: år: ÄV, dessa håde 13. 13 ber ringar, 3.084 av-11- -åringar,. 1.906" av. 10- -åringar 7 barn "under 10 sär. Lejonparten av "barnabrotten, 27.815" Aitgjordes' av stöld, ” och andra” tillgreppsbrott j I motsvårande "siffra ' 118, z för Gö- "teborgs.s tad 87,9, för "Malmö stad 86,8, föj övriga städer, med mer än: 50.000 "invånare -76,8,' för :stä- «derna med 20.000—50.000. invåna- 720.000 invånare, ; kör mindre ' 32,8 — 'bröttslighetens karaktär av "företrädesvis: stoörstadsförete- else kunde icke fått bättre "belys: ning än' med dessa siffror. Högst i' brottslighet: bland länen . låg i "fjol "Uppsala län med :75,5 brott" per; 1.000. invånare "ock lägst Got lands .dän : med. 29,5. ' Motsvarande "siffra ' varför : Hallands Jän "41,7, "för Kristianstads' län 33,2 ' och för. Kronobergs län. 32,6; sr - Floran växer. "Min: barndoms lilla, å, är: för söker ' Jura. en och annan förell, men. mest ' därför 'att så många vackra " barndomsminnen : är för- ' knippåde; just vid- denna lilla å. Men "der lilla ån "håller" på" att växa igen, Där jag, för en 30—40 år. sedan :sprang och metade, står nu , ”ogenomträngliga ruggar av brännässlor,” vass, och diverse väx- ter, föratt Äinte nämna, björnbär Förr användes alltid. de störa stråndsluttningarna : till. höslåtter, nu fodras det för mycket arbete ; med detta och följden har. blivit en riktig, urskog - av" växtlighet, ; växter : tolererar. jag, den blir knottrig och en oerhörd ; klåda gör sig starkt påmind, lång, tid efteråt. Men” "vad gör väl det, huvudsaken är att man trivs med detta och: man åter längtar dit varje gång man "kommer. hem ef- "ter en utflykt. dit. Här har aldrig åldern spelat. något "spratt, det är alltid Jika roligt att. komma dit, trots intensiv "klåda och mycken taggplockning . från . bara armar och. ben, björnbären" har ju en alldeles trolig > förmåga 'att sät- ta taggar i huden efter beröring av dem. <A, 1! Varje! gång jag "varit nere vid «den lilla ån, har jag alltid något nytt med hem,. Tidigt på våren har jag ”sälg- eller videkristar, se- : dan grönskande björk "och and- mälda brott var bl. a. 1,7 miss X handelsbrott,; :3,8 biltillgrepp, 10,9! öch'. högmålsbrott” utan - även sådana saker söm motstånd : mot polis, våld mot tjänsteman :' brott mot. exempelvis trafikbrotts. : (Forte, & sid. 2 fer |D är tillåtet... sat.på olika 'sätt och "många: gånger '] kan: det..vara :svårt "att: veta :eller bestämma, var gränsen mellan” å "Trek och förbjudet g teging” ser' ut'vet:i bestämma: vad: som ä beträda én. annans; tomt eller .od- lad jord." För att. undvika "dispyter bör man "hålla" sig: borta från. bo- el dyl: Om "någon olov- ligen "tär" sin väg över. tomt”eller plantering eller. liknande som 'där- vid -skadas: kan -denna: person." dö- mas till böter, -enligt strafflagen: I regel kan dock inte. jordägaren in- skränka” "den" allmänrätt som" finns genom att. ätta upp anslag” som uppger Pr ivat förbjuden” etc." : nge får man" bada 'och åka: båt. utefter våra kuster: Men man bör naturligtvis inte fara fram så: att .man gör åverkan på fiske- redskap - och . andra båtar utefter stränderna: För vissa. områden, s k skyddsområden av militär betydel- se, finns speciella bestämmelser för besökaren, Numera -när:-det. har. blivit. allt vanligare: att ha snabbgående plast- båtar - bör - det , kanske påpekas att man: rent allmänt ' inte - får: fara fram alltför vårdslöst på vattnet. I fall av "åtal träder olika" lagar' i kraft, Åtal för vårdslöshet i' trafik och rattonykterhet kan" bli aktuellt även på sjön. - le pe STRANDHUGG.. - att. gräva förutsatt : att de Väinte än fldlysto eller : på . annat :sätt' skyddade från toalt, försvinnand Något: alltså . att pp blåsippestånd ' för plantering i som kor, "« tiv” metod för' att et ningen utefter” vägarnå.. som tas på bar k åtl "För den mängd ; campare ” som sprider ut sig i markerna vid'den- na årstid bör: de mest elementära regler vara, kända,' Och det" skall enna. allt viktigare prins cipiella fråga råder det" oklärheter. Vare sig det gäller: övernattning red tält eller husvagn så råder-d vägsträcka I göp. De enskild vägarna: bekö: . "Allemansrätlen och dess: inne bekant. av" enskilda: 'har många gånger varit upp : samma bestämmelser, vc, co. : En enda. natt kan inte anses vara något brott, men 'så fort det blir fråga om någon längre tids. vistel- se. på samma - plats. bör .markäga- ren tillfrågas. Under. alla” omstän- digheter - bör : camparen vara myc: ket rädd'om :den mark. som tältet me Vädärinna i vik slås . upp på så att inte 'marken tar skada. Och har man : husvagn så bör det ses till att: inte. - vägar- na körs sönder. me Rå : Fiskelagen och lokala fiskestad- gor reglerar noggrant var: man får fiska i Sverige; Rent allmänt kan man. säga att vem som helst får fiska utefter våra kuster 'och 4'de större sjöarna. Oftast krävs ' dock både tillstånd och fiskekort för att|| man skall kunna pröva "fiskelyc- at | HUNDAR | För st dsbon 'är hunden och - "Om: 'man vill gå' iland 'måste man se sig noga för, Myn- digheterna kan ha satt upp'något 'anslag | eller varningstecken som 'man . naturligtvis skall lyda: ' Vid en sjötomt, där. ägaren har byggt bryggor, sjöhus eller. liknande, får man ' inte: lägga «till utan tillstånd. Men finns” det bara-en privat tavla med någon uppmaning eller'förbud |. och man: inte kan se skymten' av något. hus eller uppodlad mark kan ingenting hindra. en besökare. från ; B. Enligt den svenska rätten är det fullt lagligt ”att' promenera: i:-en annan persons skog och mark. Men här kan det bli frågan om att de- "tiniera skillnaden mellan. vad som är tillåtet : och inte. tillåtet. Lagen räknar det som åverkan om man olovligen tar träd som: växer i. an- nans persons 'skog eller tar av väx- |- ande "träd; ' ris,. gren,- näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller' kåda. Eller tar 'vindfällen, sten, grus, torv eller "annat sådant ' som" är” berett till bruk. ', : Om man bryter mot detta kan man .bli. åtalad av markägaren. för stöld. Däremot får man alltså se- dan. mycket lång tid tillbaka ta vilda blommor och örter, svampar, vilda bär, kottar o 3 v. ' dess. rastning ett' problem, "Många gånger är det nämligen långt till lämpliga marker. Tyvärr skåpar det snabbt ökande hundantalet i våra tätorter' stora problem för de komz= munala 'myndigheterna.' Nedsmuts- ningen I parker och 'trädgårdsarn- läggningar vållar stor irritation. Inne i vårå tätorter krävs det därför "att hundägarna -håller sina skyddslingar under god uppsikt. ;: ; Ute "i. naturen 'får ' man”. na- turligtvis ta med sig "hunden men den får inte störa andra: naturvän- ner . och" inte Heller göra någon åverkan på buskar och träd. Det säkraste för alla "parter -är' därför |. att hålla hunden i band. Vissa ti- der är det helt förbjudet att släppa hundar lösa. i markerna med hän- syn till. de vilda djuren. " . VÄGVETT . Denna 'mellanrubrik innebär att man måste hålla vägstadgan i hmin- net, inte bara som trafikant. utan även som god naturvårdare och in- te som trafikant 'skräpa ner efter vägarna. Detta gäller överallt i na- turen. Tyvärr måste man säga att tendensen är den motsatta, Kost- naderna ' för ' renhållningen > längs våra vägar stiger kraftigt. Den som skräpar ner i naturen kan åläggas bötesstraff, Lagen säger ”att en- landsmän i Västtyskland. varå favo- [Sedan Hon har fem gånger segrat i Tarids- | nare, : Blommor får. man alltså plocka var skall tillse att han ej skräpar kaniper mot England, Frankrike, ter, r (DAD) . 7. Angelika Hilbert anses av sina Italien, Nederländerna och Éverige, flera månader tillbaka trä. rit vid olympiaden i Mexiko, till-|nar.hon nu varje dag, 50—80 hopp sammans med den tyska OS-segra-|om dagen. För olympiadens skull irinnan Ingrid Krämer-Gulbin. An- |har hon också slutat att röka. Hen. gelika är född i Berlin 1942 och |nes man som” är tekniker vid väger bara" 50 kilo, är 1.60 "lång. Volkswagen-verken är hennes träs De 'har en treårig dot-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.