i ; i Rn SN ; : Bekämpning... - osant NE asker SKER RA nn : vid "sportfiske. — Det ”svarta"” Måndagen den” 1- in 1968 É. . 7 Lu NEN. — den svenska cypressen Enträdet, eller enbusken, som är släkt med cedern och cy- ..pressen. har. en rik och intressant historia. Enen var under medeltiden en helig växt, som framför andra fick tjänstgöra vid likbränning och andra offer. Från det senare härledde sig efter kristendomens införande; växtens användning till rökelse under mässan, wo - Enen och med den AK " Enen, det heliga trädet, har spe- lat en framträdande roll i kultur- historien och inom folkmedicinen: Den gör också nytta i skog och mark; lämnar bla skydd åt små- fåglarna och hör intimt ihop med den svenska landskapsbilden, Om G trädets intressanta historia berät- t--: tar här T, Ekelöf. NV — tighet i markerna, har det varit på "tal bla inom vägförvaltningen för : Stockholms län, att finna andra me- -del för utmärkning. Bättre vore att ' en gång för alla plantera enen ut- . föl skrock har följt; människan genom|- årtusenden och den omnämnes redan i bibeln där det heter om Elia i 1 Kon 19:45, att han lade sig och somna- de under ett enträd, Att enen fordom även fått tjäna sominödbröd framgår Ä av Jobs bok 30:4, Över hela vårt land "uppskattades enen livligt i forna dagar och man tillskrev den magiska ' och ' gåtfulla krafter. På grund av dess stickiga barr och starka lukt trodde man ock- gå att den kunde hålla häxor och troll " på avstånd. För att hindra ”otyg” att . komma in i köket, dit de gärna ville emyga sig för att'bedriva sitt ofog, hängde man en enkvist ovan dörren. Detsamma . gjorde man ovan ladu-|- gårdsdörren för att hindra mjölken att bli förhäxad. I en skildring från mitten av 1800- talet heter det, att enen inte alltid sågs med blida ögon. Det var tex ett dåligt tecken att drömma om den ty då skulle man snart råka i fara. Huld- ror 'och sh ån höll till i na, och dessa svor och väsnades gruv- " ligt när busken brändes . En man som en gång högg en en- buske, hörde hur det sjöng I stubben: ”Husvilla ä vi, och husvill ska du också bli”! Och nästa dag brann hans stuga ned. . läkekonsten nyttjas både de mog- na bären och rotveden De förra före- skrives i form av pulver, mos, te eller giråp, som ett urin-'och svettdrivande medel samt ett medel att befordra matsmältningen och aptiten, Enveden användes hackad som dekokt för samma ändamål som bären, Till rök- ning av 'köttvaror lämpar sig.enve- den också mycket bra. Bären använ- des. även : för brännvinsbrygd; för gin, genever och likörer mm, varef- ter de långa rötterna är eftersökta till "korgar och: annat /:flätverk "eller till - gmärre slöjdsaker. Enträ är också bra möbelvirke och på ett av våra många slott ' finns en praktbyrå av : enträ ” som en ' gång tillhört drottning Lovisa Ulrika '(Gustaf: III moder) som bär drottningens , monogram . under : en kunglig krona. . Enen förekommer fiitigt i kultur- . historien, ävenså i sagor och sägnerj! 1 Värend gjordes förr alla dryckes- kärl av.enträ enär man trodde att häxor och troll då inte hade makt att dricka ur dem, Änni i däg hår man en viss respekt 'för- enen i Småland, så traditionen lever kvar. I Skåne, Dalsland och Värmland, brukade man |' ända in i,denna tid:vid. högtidliga tillfällen strö häckat, ens på golvet i stugan, - >: i - Ena blomniar "här ' braxen leker, — |darnas' enbestånd för att lämna: virke Enen växér ofta i skogar vilka genom avverkning glesnat och då är den till gagn till följd av. den skugga och det skydd busken lämnar marken, vars utmagrande härigenom i viss mån för rebyggs. ». Enbären. har ofta olika färg, gröna eller. mörkblå, och de förstnämnda bildas på våren, när braxen leker. De gröna -bären sitter kvar över vintern och "nästa sommar blir de, blå. De är då mogna Enbuskarna bereder ofta” småfäg- larna en relativ trygghet och skyddad fristad. Hit flyr de in, då en sparv- hök eller någon annan av de smärre och ' orren lever på vissa skottdelar och. barr av enbusken och dess skott förtärs också av vilda hjortdjur. God tillgång på enbuskar sägs även mins- ka älgens skadegörelse på den unga tallskogen ty enens bark ätes vinter- tid av både älg och rådjur, men så har också enens, barr och 'skott sam- ma fodervärde som prima hö. Simfåglar döljer gärna sina: bon under .:den täta envegetationen. För harar, orrar, tjäder och de häckande andfåglarna, är tillgången på enbus- kar av stor betydelse. Många sällsyn- ta fåglar får också räknas till enens vänner. ars M öst 'och oftast skattades väl går- till de förr så-vanliga gärdsgårdarnaj| I den mest använda typen av dessa ölls de li - sades det, liksom att ”enen ryker” i maj—juni. Detta kommer. sig. av att na av på bestämda avstånd i marken som för i större mängd än honbusken; då utsl pper - sitt frömjöl. — " Md sig” oöverträffat ' på-: grund "av. sin stakpar.- Det: var just till dessa parkstavar som envirket visade När enen når trä kan den aft mot röta och förrutt- uppnå "en ganska betydande storlek På utställningen i Stockholm år 1866. visades i genomskärning en enstam från 'Gästrikland vilken hållit 13 me- ter i' höjd ”och en meter i, omkrets och som sades ha. varit omkring. 120 år gammal, ." På mycket blåsiga ' ställen, "tex på fjällen blir enen krypande men med. korta, breda och mera tilltryckta barr. nelse, något som annars lätt drabbade de i marken nedslagna stakparen. +. Under äldre tiders bristfälliga väg- vård togs ofta enruskor till hjälp för att utmärka vägens st Nå- fålkarna kommer svepande. Tjädern]. . med å ett d av 20-- : 30 meter. Huruvida den goda tan- ken förverkligats är inte ; känt i, ” skrivande stund, mer denna metod har med framgång kommit till ut-. förande inom Grenholms marker i "Östergötland, : + va Bland småfåglar som även bygger bo i enträden kan nämnas grönfin- ken, domherren, gulsparven, koltrast joch björktrast, järnsparv, törnskata joch 'gärdessmyg, så man förstår en- buskens värde när det gäller att skyd- ' da dessa våra små, bevingade vänner, Entre sägs kunna bli mycket gammalt, beroende : på växtplatsen, ' och det finns sådana träd i vårt land > som kan räkna många hundra år. ': Gamla enar finns som följt genera- tioner människor och fortfarande står 'Ipå sin plats. Ett sådant träd är det ' som växer i Ingatorps socken, Jönkö- . "I pings län. Det har en stamomhrets av ' 2,2 meter och höjden är 14 meter. Dét lär dock finnas ännu grövre enträd, : särskilt ett sådant någonstans i södra : t lär mäta hela tre meter . En riktig gigant; Beträf-: fande enen i Ingatorp berättar orts- bör att deras förfäder talade om enen och aärför kan man följa uppgifterna långt tillbaka i tiden. En ortsbo har berättat, att enen lär växa mycket långsamt, ty hans farfarsfarfars far - hade gjort anteckningar där enen på hans - tid tycks ha haft samma höjd och redan då var känd vida omkring. : I utländska uppgifter talas det om enträd med en ålder av 3000 år och det är högst sensationellt. , .:« En märklig en, kanske Sveriges -' te, finns i s0C- ” ken, Kalmar län. Den växer direkt upp ur ,hälleberget genom en smal. : ränna och har en omkrets kring - brösthöjd av nära 1 meter. Ortsbor- na säger att den generåtion efter ' generation hört talas om enen och att döma av detta skulle åldern vas” ra mycket. hög. oe Enbuskarna ' och enträden hör in- timt ihop meå den svenska land«-. skapsbilden och man kan knappast tänka sig. en ljuvlig sommaräng en ; solig morgon utan detta inslag i na- - turen... Ännu finns det också många naturvänner som tar hém enved och placerar några bitar inomhus, för att få känna den ljuvliga doft av svensk ' skog .som veden 'sprider. Men den är inte "beständig, ty oljan 'är mycket flyktig och" efter en tid" doftar" den : aållt mindre och mindre. Jämför man lukten av cederträ — av vilken en del - blyertspennor är tillverkade, — med - doften .. från svensk . en, . skall. -man knappast finna någon :skillnad.' Förr :: i världen? tog man hem enved; men då var:det: inte för den angenäma ... doftens skull, utan därför att man då trodde, att eren kunde. dra till:sig vissa sjukdomar bla. lungsot. Och : [vem vet. Kanske den flyktiga oljan kunde ha någon inverkan, ty man ' vet ju att gamla huskurer ännu i dag : erkänns av den moderna läkarveten- ! skapen och att många av vära förfä- .. ders örter och kryddor:fortfarande : Man vet att - got som ännu i dag begagnas ganska allmänt, men nu endast vintertid. ' :. Med tanke på den. rika: avverk- ningen ' av "enbuskar. för - nämnda av våra förfäder planterade vissa växter nattetid och att de skördade dem vid fullmåne, kanske en torsdagsnatt. Och detta var inte endast skrock, Det, ändamål, och på grund av dess nyt- har man också kunnat konstatera, a (Forts, fr, sid. 4)... emellertia av. vikt. tt se upp. med den seriäste. tillåtna användnings: , tiden före "skörden för de olika bekämpningsmedlen. Det, må; il. det sammanhanget. påpekas; att. malation 'med 7 dagars karéns- tid glvig god ' effekt mot, frukt- bladvecklarna. He orterna Skaffa dig ordentligt fotfäste bergeg är, halt. som såpa, Använd ” halkbroädar, . livlina, . flytväst. , ndagen den. 1 jul 1968 | Nn I ang: "ARON : Solen går upp kl. 3.19 och ned kl. 21, 18, Vänern tr I morgon: ROSA ” Kl. 21.11, Solen går upp I kl. 3.20 och ned ' GRÖNT, "Bonden i'sin nyinköpta bil" har just stannat i en i gatukorsning med trafikljus, ' Det . blir grönt men bonden kör. inte.” En förbi- passerande polis. ser Händelsen; går fram till' bonden och säger;; - Det "har. blivit grönt nu. -. Ja, det har det, men om det nu bara ville” pli "ite regn också. , - INTELLIGENT ; .— NI är .den enda här på Kon- toret, som man kan tala med, sa- de .den. vackraste av kontorsda- merna till .unge herr Pettersson. — Menar nt verkligen det? frå- gade unge Pettersson och rätta- de: till. slipsen, : — Ja, de andra är ju så otäckt Svenska Livräddningssällskapet intelligenta" .. : De nd Den i Sverige FART ESEAn bet- skördemaskinen ”Hilleshög”, som ursprungligen" konstruerats "av Sockerbolaget och sedan 1954 till verkats” av AB Överums, Bruk, Om ' nästa” år att stads” Aktiebolag.” : : Hilleshög" 'upptagaren sin ; tillkomst: långt” öre” sin. tid och "vann snabbt” insteg hos bet: odlarna. , ling i ;samarbete; mellan, Överums "Bruk ”öch" Sockerboläget har." maskinéns ställning :" inom befästs betodlingen;; ytterligare arealen i Sveri & Tack vare” en robust "Konstruktion Har den. gjort sig "känd" för att- klara. betskör. den. även under besvärliga -väder- och markförhållanden: "Den når |; därför varit avgörande ' för mekd niseringen av betskörden, en ra- tionaliserings :som. inneburit: att | i kunnat inbeåpa- rag. under shetkampanjens. tre må B. lig, självstyrande plog, yliket gör "Iden lätt. att manövrera, Eftersom den både: blastar, far upp; 'rensär fordrar stor noggrannhet och yr: kesskicklighet vid: framställning Joch såmmansättning..F. n. finns cirka: 2.400 :Hilleshögmaskiner.. i drift: och" det ärliga nytillskottet utgör 200: å 250 exemplar, ' När "Överums . Bruk 'efter. att i 15 är' på ett förtjänstfullt sätt sva: av: Överums nya Ploglingé; som rönt stor efterfrågan såväl inom som: utom, landet' samt på ökad AA ME EE Lilla Harrie. FREDA som nu" övertar tillverkningen sär! lik- som” "överum" ett” uksmaskinområdet mest känt sina, harvar: och ördbearbetningsredskap. Det är ett fereföretag I, i tredje : generationen? och "sysselsätter [a dag cirka 20' tjänstemän och et » GO-tal . arbetare. : För. Lilla Harrie, 4 som för” ett par år'sedan byggt : Nya. rymliga» kontors-''och : verk" åtadslokaler;” innebär 'övertågandet "av Hilleshög-maskinen en bi&dd- ning av produktionen, som beräk- nas öka den nuvarande omsitt- ningen med cir ka 5 miljoner kro: nor. För det sydsvenska jordbru- ket innebär Lilla Harries engage- mang att en för betodlingen vä- sentlig maskintillverkning flyttar in mitt i centrum; av, denna od- ling, . Marknadsföringen | 'av Hilleshög- " upptagaren kommer att ske på liknande” sätt som hittills. Den gemensamma . strävan :är att till- godose behovet av .ändamålsenli- ga betskördemaskiner, För 1968 ärs betkampanj komnier överum att svara för såväl framställning :. av maskitien som service och re- ”serväelshållning ” på. samma ' sätt som. tidigare, Fr, 0. m, 1969 kom- :-mer Lilla Harrie : att övertaga "service och fr. o. m, 1970 jämväl fullständig? . reserydelsförsäljning etc; ” "Den förtsatta utvecklingen . av ia Hilleshög- -upptagaren - = 'garanteras genom” ett samarbetsavtal mellan : Sockerbolaget — genom dess. Bet- mbkaniseringsavdelning. '— och Lilla Harrie, Detta samarbete in- | riktag' Också på långsiktig utveck. lingsverksamhet mot|en' självgå- ende” flerradig bétskördemaskin, > De är. sex. år. sedani.de . arbe: tade ihop på scen: 'och : hela: tio år 'sedan .de” gjorde. sin” sista film tillsammans; Men. nu har. de, hit- tat varandra igen — Catl Gustaf och Arne: RR Ser A rat. för” framställningen av. Hilles. gi hög-upptagaren': nu: lämnar ifrån sig denna .tillverki: ng, :beror det: ta på att tillgängliga" pröduktions- och marknadsföringsresurser:. :kon- centreras' på "fortsatt utveckling : man äv) laes Bergel — även kar lad Sverlges' P.: GG; Woodhouse. Den - gamle” PC E fIGustafäArde” — jargongen hat mån” Fäock gått ifrån. i iden: här filmen, där de| if i Julia Caesars” badkar I an BAR GE bg två - vistigkurrarna spelar ett par karaktärsroller; Carl: Gustaf. ge- staltar” en gödsägare med en Högst besvärlig sön” = Freddy, "spelad av" Tomäs Bolme: Arne är polis- man och de'två” parhästarna möts i ett av filmens festligaste avsnitt Ogh"' hela gardet" av svenska Tustspetsaltb er finns Paturligt- vis ned i denna uppsluppna ars: Hans Lindgren, Julia Caesar, Rolf Bengtsson. ( Carl Axel Elfving, Gus Dalilst örnA 2 pörjé Téllvig, ”, Gun- har» fIKnas”a I Lindkvist ” och” "Kärl Arné? Holmsten, som också: gör TT. i Arne tillsammans igen! fr, vi Carl Gustaf, Caroline: Christensen "öch Arne. - comeback i svensk" film, : Operettsångerskan Md Christense debuterar « Cåroline pd Tyskland, -Hon spelar moder en '. annan filmdebutant, Freddy (Tomas "Bolme) och . Freddys fästmö i; filmen görs av blonda : i svensk film, men. har tidigare filmat bl; Susanne, Hovinder; vilken i sin. tur, är syst I1:”film kan”allting) vara möjligt. : Vår ' meste Å lustspelsregissör, Ragnar Frisk, Yregisserar” filmen i"färg och vidfiht "och till hös-' ten kam - vi: få ke hur ”Ereddy. klarar biffen”, - i ören Cz>rRraR AT "talat med portieren. . "45 Iz + söder st vy Utan tvivel, svarade han. Jag har Han postade brevet i går kväll. Dessutom stäm- mer handstilen med prov som vi hit- tat i Leos 'plånbok, Vad bägs om det här då? fortfor han och gav mig ett annat brev. : : Det "var samma grå affärskuvert, deh med skenbart samma .vårdslösa . handstil stod skrivet med blyerts: "Fru Helen. Lessler,. Furusundsgatan "18, Stockholm.” Till vänster om adressen satt ' ett rött bxpressmärke. i Det var skriwet med blyerts på ho- tellets papper oh tydde: : "Helen! + oc : Jag uthärdar inte längre. Jag måste få ett slut på denna mara som ridit mig sedan i mandags. Det är något gom har. med Svens och Gilberts död att göra, Jag tänker gå till' polisen och berätta alltsammans; Men först ( i un a mig klockan no 1 morgon "kväll - alltså torsdag — vid Franska Bukten nere vid Slussen, Det är alldeles ne- danför trapporna til Saltsjöbanan, Men håll detta absolut för dig själv och svik "mig inte, Du är den enda jag vågar lita på. . . LEO.” - - Det är. ju nästan samma orda- lydelse, utbrast jag. Det är bara mö- tesplatsen söm 'skiljer, : + Det är något ännat : också, för- klarade han, Det är inte Leo som har skrivit brevet, Dessutom är det avskickat i. dag på hållande till själva Sluäsen? frågade jag. + — Det är strax bakom det där hör- net som ni såg oss runda när ni kom tillbaka: med grabben över slusspor- ten. Jag gick först åt det hållet och fick syn på henne på kajen. Hon för- sökte smita in I ett språng, « — Vad tror ni?. cc Han ryckte på axlarna, + — Naturligtvis har hor teoretiskt sett kunnat begå mordet. Från den plats .hon stod är det bara ett fem- tiotal meter till den där lila garage dörren, ' . — Men om hon nu verkligen dödat Leo, varför blev hon stående på ka- jen hon borde väl ha skyndat lsig 1 väg fortast möjligt. ' — Ett stycke längre bort stod två karlar och lagade en 'sänkhuv,- För att komma dit måste hon passera dem. Det kan tänkas 'att hon ville "vänta tills de avlägsnat sig. M "Jag kände en obehaglig ilning, — Ni talar som om nm var över- tygad om: att Helen 1 själva verket är mördaren, as Helen fick det vid 'sextiden, Det är ju inte svärt stt förstå varför avsän- daren 'i största möjliga utsträ jag. Han slog ut med handen. — Jag tror allt och inget. — Hade det inté likaväl kunnat va- använt samma ordalydelse. Dels pas- sade det bra, dels var det härigenom lättare .att efterhärma handstilen, Förfalskningen' är, för resten "rätt styvt: gjord. >: ra Nils Lessler? Han befann ag ju på Slussterrassen, |": — Han påstod att han stod kvar där hela tiden, men det b2höver fu inte vara sant. Han' kan ha dödat sin vill jag tala med dig, Kan du träffa - var Neger F Frantka Buken fi bror, men i så fall måste han först . |tydligen lokaliserad t garaget, fram- ””Ihålla' til där nere' vid. Slussen och ha gått ner till Slussplan, sedan för- bi statyn nerför trappan och så tä git sig över den' där smala plattfor- men på slussporten. Och efter mor- det måste han ha vänt. tillbaka sam- ma väg. Det är enda möjligheten. H -— Vem! mördaren än är, var han kastade. jag. En som aldrig varit I garaget skulle väl knappast .veta om att det finns en liten dörr som vet- ter åt slussen, + skor fo Han nickade, et — Nils Lessler har, besökt garaget) vid, Slussen många gånger. Garage- mannen kände mycket väl igen ho- nom. — Kände han” också igen Helen Lessler? frågade :jag. — Nej, sade han, Henne hade han aldrig sett förut, "Däremot var poj- ken 'en gammal bekant.. Det är .en föräldralös liten krake som «brukar ha hyss för sig, Han lär bo hos bin farmor. som tydligen inte alls har någon hand med grabben utan låter honom löpa fritt. Fojkstackarn. är all- deles förvildad. — Han borde väl ha gett orå nå- gon passerade över slussporten, sade jag, Han uppehöll sig ju strax Intill. Kriminalchefen .niekadé. — Men han' påstår "att han: Ingen såg. Han satt .och metade och blew igen er, sedan I tisdags. åå ni jagade honom; från garaget. . = Tror ni på. honom? Yan höjde på axlarna, — Jag tror. alla och ingen.” Han tycks 1 varje fall ha metat, Han'ha- de en trådrulle i fickan med en. rev omkring. Den var fuktig: Det blev én liten paus, Jag den, i — Syrenen spådde, svängen anmärkte jag. - Han skakade på huvudet. : — Husan , tog fel) förklarade han. Den röda syrenen :var ; Leos. Hon ringde 1 förmiddags och: meddelade att hon tagit miste. Hon hade talat med gumman Tapper.' Kör, resten — det: borde ' vi självarha kunnat räkna ut. Den röda syrenen stod sist I ra- den, och Leo var ju yngst av sysko- nen. — Det var altså därför. som ni ställde Leo Lessler under bevakning, sade jag. ' ” Han nickade, + : — Dessförinnan hade vi fått en rapport från danska legationen som verkligen var överraskande. Det vi- sade sig att Leos båda danskar inte var några fantasifigurer. De finns och lever i bästa välmåga här I Stock- holm,' Men under kriget hade de an- vänt sig av en rad;olika täcknamn — dechar nämligen varit medlemmar "|Hellsen. och Mogens -Frick..:1. verk- 'Istämmer! Danskarna hade" också va- "Jmycket.” rå av dessa fingerade namn" Det var därför "som legationen till en början inte kände till de båda” herrarna. Max ligheten "heter de'något:helt annat. «— Har ni. talat ' med dem?,.;. .— Ja' visst. - Och Leos uppgifter rit på. cirkusrevyn! 1. måndags. och riktigt sammanträffat ' med!” Leo Lessler 1 första mellånakten: Han när de kom ' fram och "dunkade ho- nom i ryggen. Och. då var klockan några minuter i nio” H ICA Då: hade”, .han alltsä, Värt alibi, utbrast: jag. :- - Otvivelaktigt.i, instämde - Vesper ohison. Vid den-tidpunkten var re- dan Gilbert. skjuten, : och : mördaren stod i begrepp att dränka Sven Less- ler i badkaret. För övrigt hade; Leo redan tidigare alibi "för - en annan viktig tidrymd morggntimmarna på tisdagen. N oo Morgontimmarna ” på sägen? upprepade, jag frågande, Han log sarkastiskt. ' — Den episoden. borde ni vékrli- gen minnas. - Var .det inte då, som glaset försvann mittför näsan på oss? Nå, Leo'Lessler 'kunde med andra ord inte heller vara glastjuven, åter- tog han. Från att: vara misstänkt för mord upphöjdes han till tillämnat 'of- av " motständsrörelsen och Leo rädd när han fick se er, Han kände tycks. endast ha känt Vem und (er någ- O fer, Vi skuggade honom som iglar. stod just och sprättade upp ett brevl; Hans ansikte tert. — Nu vet vi 1 alla fall att det var” efter pistolen han letade; Hur den har hamnat där inne under smörf-. bryggan vete fåglarna, men på ett på det eller misstänkte 1 varle fall att den fanns där. "Vesper Johnson tog sg över "pan" nan. — VI vet mer än så, sadé han uk giltigt. Minns 'ni' oljefläckarna på Sven Lesslers kostym? Minns ni av: 1 trycken av mördarens skor på gum mimattan 1 bilen? Det. var olja, sot och fett; | — Visst tusan, utbrast Jag. Det var förstås inne i garaget som mördaren blev kletig om fötterna. ' Hd — Det : var ' med . all. säkerhet i smörjgraven som han smetade ner sig, Garagegolvet för övrigt är ju tämligen rent, men nere I smörjgra- ven är ju ett tjockt lager av fett och sot. Och det är mer än troligt : att det även var där som Sven Less- . lers kostym blev nerfläckad. I «— När skulle det ha hänt?- fråga- de Jag förvånad. Innan han blev dränkt? : Kriminalchefen ruskade. på huvu- det. — Efteråt. När mördaren hade kört 1 väg från Urvädersgränd med hang kropp, t sluta så' här, . S v Porta eller annat vis hade. Leo fött reda: .: var mörkt och ble SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.