> + "LAHOLMS TIDNING v Tisdagen "den '2:juli" 1988 Tisdagen den 2 juli 1968... Å För modern svensk handikapp- och forskningsverksamhet som in- vård : är "tillkomsten av statens handikappsinstitut den 1 juli 1968 att beteckna som en av de mest betydelsefulla . händel Ti om och utom institutet bedrivs beträffande hjälpmedel, :. Avdel-.. ningen skall bevaka behovet av ' kesutbildning för speciell -per- institutet knyts det omfattande konstruktions- och forskningsar- bete som pågår på skilda håll och som i takt med den tekniska ut- vecklingen blivit allt' mer inten- sifierat. Den splittring som känne- » tecknat.-hela, fältet har förvisso >, bidragit till att den önskvärda ef- fektiviteten av insatserna inte ge- nomgående uppnåtts. Det nya in-" stitutets angelägnaste uppgift blir: att samordna hela utvecklingsar-; betet inom” denna viktiga' sektor' av samhället, ” : Handikapputredningen, på vars sonal inom - hjälpmedelsområdet och medverka i denna utbildning. : "Genom framförallt den samlade ” överblick som institutet får över. forsknings- och utvecklingsarbe-" tet bör en snabb, och säker in formation till berörda handikap-; pade och. vårdare åstadkommas, i vilket bör betraktas som ett.av.: de "värdefullaste ' resultaten .'av.. har hittills inte fungerat på ett” tillfredsställande sätt, vilket i stor ' " utsträckning måste tillskrivas den ' "splittring som karakteriserat han: förslag riksd beslutade om det” ippvården. 2 nya i har pr et I bör också bli ett. ef- ambitiöst arbetsprogram för ins . tutet, som skall drivas av sta- ten med - landstingen; samt de landstingsfria städerna,, Verksamheten fördelas på tre av-: delningar, planerings--och utred- so fektivt förbindelseorgan mellan". offentliga myndigheter -:och.: de ;' många , handikapporganisationer= : nå, De sistnämnda "fungerar, som”.? ”handikapprörelsens ">" fackföre-— ningar” med: intressen 'att-beakta ' behov, men des; avdelningen för teknisk verksam- - het! RNE Genom = planeringsavdelningen . räknar man med att institutet får underlag för en effektivare sam- ordning av insatserna både på planéetingsstadiet och vid projek". .tens utförande. Man samordnar t ex åtgärder för svårt rörelse-" hindrade på sådant sätt att en » forskargrupp gör behovsanalyser en utarbetar tekniska bostadslös= ningar och en kartlägger beho«= vet av personella” serviceåtgärder, En annan samordningsuppgift ' äl gemensamma enkät-”och'interv. formulär för behovsanalyser mm: - De forskningsprojeky som pågår inom fältet såväl: inom. som uto » ” landét, följes kontinuerligt, vari genom bl a utbyte. av. erfaren= heter och tjänster kan underlät- . tas och ' dubbelarbete: undvikas, , .Informations-" ock -utbildningå- ” "avdelningen ' skall : svara för. förs '. medling : av information, :konsul- "tation jöch medverka till och'an- | » ordnå ”utbildningskurser; "konfe- renser m m. På avdelningen an-' komnier ' att fortlöpande ”publi- | cera - rapporter', om. tekniska'våt= gärder och hjälpmedel med upps= "lysningar 'om deras beskaffenhet; 1, användningsområde, --pris,; var de " kan' erhållas, statsbidragsbestämsh ' melser;ete och:vidare; att sprida , kännedom;:om den : utvecklings=.: fortsätter: passerå "från skogen" till. indu-' + strin, men ett nödvändigt krav ”tydigt med ett förtroendefullt . ningar, med -tesurser. att sköta " keshantering, framhåller” Skogs- - kusten, ,skriver Göteborgs- "4 överdåd förde med: sig bl 'a. " råa överfall, . kvinnor. GT: oe ' "Nästa midsommar finns det med all sannolikhet utrymme "re mot dem som förstör midsom- . Och för lugna och-sansadeé som- ytterligare åtaganden:fös alt: na för' ett utökat åtaganderi sam band med : Virkesleverariserna, skriver "Skogsäg: bon Inte,-heller, skogsägarnas .mag- ra f kaka. kan 'naggas ytterligare 1' kanten, Föreningsskogsbruket har en, .,positiv inställning - till ket är en!skälig ersättning för det merarbete som erfordras. Dot är | ani. ett gemensamt intresse parter" att medverka 'till en ra- tionell; Insamling, av.. virket, I praktiken bör, detta vard] samarbete "mellan. industrisidan och livskraftiga .skogsägareföre- planläggning och rationell. vir- ägaren, =. c : SA RR Rrs soo on or DR MIDSOMMARFIRANDET ” - tet Midsommarfirandet -är ingen- ting som vi skall' visa turister, åtminstone inte firandet på väst- Tidniningen (fp). Makalöst skinerl;' har polisen karakteri- serat det som på vissa håll. Sprit i ett par: fall på för att sätta in ännu större re- surser och ta i ännu litet hårda- marnöjet "för orteris befolkning g , : skilda handil och utbildningsavdelningen samt, ras roll i.sammanhanget "behö- ver knappast minskas av han . kappinstitutets" tillkomst. 7 ;; i, >t. " Däremot torde det vara nöd-; 'vändigt' att de "olika: organisatio=' nerna '-—" trots egna: specialom ":råden' — actepterar 'en' enhetlig syn på handikappvården och etab- ;',.Jerar'ett gott samarbete med ha; ”dikappinstitutet,. Det gagnar 'sä-"" kert bäst alla parter, men fråm- : förallt de handikappade som” « reformen avser." a skonsamt. De vet vad de kan rå- kd ut för om de super sig. från såns-och vett.” ve; huv ten "' Fler poliser alltså, också fler ” polishundar, tillråder. G'T.. Sä dant” verkar. tillnyktrandé. ;på "mänga." Tidningen är med i en "Danmaärk,' och 'som - vanligt” ut- "faller" den inte" till våf förd: "I DanmarkK'säljs 'sprit-och öl i fästan "varenda speceri-. och. to- fyllesvineri 'som +, Sverige: före- kommer - sällan. Händer - det :är et: vahligen. svenskar. som '.:va- srit i färten, Ändå: har danskar ”nä:i forna tider druckit. bränn- | i: enorma kvantiteter.” :Men ”deras' brännvin var och är starkt " kryddat; vilket "inte inbjuder till samma. hejdlösa. konsumtion" som "VID" ARBETSLÖSHET arbristen har under många tidigare år. skadat. skolväsendet, S Srenat. med avsevärda svårigheetr' att. beräkha lärar- "tillgång och lärarbehov. Inte hel- "ler är det'så lätt att upplägga ' det ; framtida .lärarbehovet,, nå- » got som framförallt framträder. "inom" den. akademiska". lärarut- bildningen. Lika litet som det varit möjligt att gardera sig mot tillfällig lärarbrist' torde det 1 planläggningen vara möjligt att "eliminera | tillfälligt läråröver- skott. Under. dessa "förhållanden | är det nödvändigt. att upprätta sådana trygghetsanordningar att övertaliga lärare i god ordning " kan överföras till ny sysselsätt- ning, Sveriges lärarförbund an- ser att förslaget från TCO-S om B-avdragslön under. ofrivillig ar- betslöshet mycket väl svarar mot ”vwimliga anspråk på trygghetsan- -Ordningar, ua eg TE ”. Inom .” 'fackföreningsrörelsen pläderas från många håll för att fackförbunden ska ha, hand om -försäkringsskyddet' för sina med: -lemmar genom -'en . sysselsätt- ningsförsäkring . som" åtnjuter. | samhällets 'stöd. Man vill sär- skilt, framhålla. att:fackförbun- dens årbetslöshetskassor-väl fyllt. margäster. Det finns ingen an- ledning” att: behandla vare 'sig" bråkiga fyllerister,' våldsverkare” eller " härjande "raggare särskilt. . arbetslöshetsförsäkring.. Till dem som "inte har möjlighet 'att.an- ” sluta. sig till. ärbetslöshetskassa bör under sådana förhållanden cr AN Det är nästan synd att skära Scans lökkorv till smörgåsen. Den kommer bäst till sin rätt om man tar rejäla bitar och äter direkt ur näven, : itunna skivor : Mot H ; Effektivare handikappvård : Uppe ifrån det runda utsikts-. sina trynen och ryggar med pon- tornet i betong -— som troligen 'dus av en viss tillgiven uräldrig- också ' tjänstgör. som - vattentorn ' het, Men 'det finns också verk- — - fångar man lätt in Hönöns liga 'små lustgårdar. där rosorna konturer och karaktär av typisk klänger i blodröd väldighet och bohusländsk 'skärgärdsö där det; äppelträden . med sina mörkröda idylliska léende i naturen' vetter: kart redan lovar en rik skörd, inomskärs, österut, mot Göteborg] - - ) LR | med "sina - förtonande silhuetter. ” man. ta tu ” - H rag >. Den: lila kyrkan med sin väl dv värdiga varv och fabriksskor. synliga spira i koppar "ansluter ;' Västerut : däremot ' välver sig sig också synnerligen väl till be- väldiga, rundslipade granitkedjor ,'73 opfä : - ut mot. ett- öde hav, vilket i klädnad. Moderförsamlingens tem återhållen mäktighet .slickar - de: "I massiva. . hällarna -' med "sträv, skumfradgande tunga. Vinga fyr: ljus -sitter som ett vakande. öga i en väldig. sjöfågelkropp och ki-' sar. Ömsom utåt havs, ömsom in: åt..land, och "är vår yttersta ut- post .F väster. . oo firerva : Härute samlas de störa farty- gen .frår: Hönön och angränsan- de öar till en väldig fiskeflotta för att bege sig den. länga fär-. den till. Island: Båtarna betingar: inga spottstyvrar 1 pris; Omkring 650.000 kr kostar en. sådan och härtill kommer dyrbar. fiskeutrust- ning. Fem. veckor” stannar mån borta..- Ofta' är vädret hårt och Jogint och fisket krävande, "Men däremot till sin skepnad: betyd- nitblocken bygger : sig 'stegvis klipporna ter sig templet i ens- -.Jig reslighet mot" en. ofta grå ' himlapäk, > : Nere i'en "däld .har” kyrkogåt- 1952 utökad med en ny och vid- sträckt ' sådan -ute på heden, där den” slipade marmorn blänker I strama . rektanglar över gravar och: öden. En protest mot. den kärvhet i hav. och: granit som sina. händer blodiga emot... varma : källorna, där vattnet, är«-året. om och man gissar att. be- | temperatunen 'i havet: endast är! till' det tredubbla; Bilfärjorna går 4 grader, Men fisket ger för. det' då 'i , skytteltrafik - och "på 'de mesta god bärgning åt: de:lång-; smala . gatorna och .vägarna : hän- Väga --mannarna,” > Besättningen; ger. bilar i otal -på mer eller byggelsen.. Samma . vita brädbe- : "pel borta på Öckerö veser sig ligt karskare öch" de huggna. gra- . . mot höjden, och ute från de kala : den fått sin. plats, men är sedan -. befolkningen här-ute ofta får slå som omväxling . badar man. i del Två. tusen människor, bo här : upp till 40 grader. varmt: medan folkningssiffran . sommartid stiger -: » | kosthåll; «.: "jämförelse med förhållandena i ”baksaffär, 'men” något: liknande « av'renat;: Dessutom dricker dans-| och -ett : framtida. Täraröverskott: lärarutbildningen i: relation: till + sina . uppgifter, inom nuvarande. uppgår - till åtta på varje fartyg och ' bildar var för sig ett eget : Men. för. att återgå till mera att här på Hönö är ett. av de få ställen, som urväxten för. socker- betan är; tillfinnandes. Ty. detta skärgårdsområde är 'det enda ställe. i hela: världen ' där 'denna växt förekommer i sin -ursprung- liga vilda -form. En afinan växt som ,vi .fann —"ute på Hönö- heden —. var. ostronväxten... vi g : grad bidra- ger... til säregna ” skönheten på ön e ”vita, - välvårdade villorna; d si ursprunglig brädbeklädnad. och. väl harmoni k. snickarglädje 1. gavel- spetsar och 'väggfriser, ”Källarvå: ningen” är oftast "lagd ovanpå” ur- berget "och ; härpå -;Hat:" man Y så. byggt . huset ; «en -veller...två "vår ningar... Någonstans har” man” ly' frisk .mattå. mellan nägra "väldiga. stenbumlingar: vilka: sticker: upp 2: Om « ”frivillighetens.- e” plir Iden segrande. ifråga. om ' syssel i sättningsförsäkring, bör vi emel- ” lertid ha möjlighet att :omgåen- »slåget från TCO-S om :B-avdrags: "lök » vid : ofrivillig arbetslöshet. +;ska vila' på :det : enskilda. initia- Htiveti-som den-idag gör, är-det i medden statliga <arbetsgivaren "göra, upp härom, Ifall. svsselsätt- I mingénsförsäkringen-. blir... : det ; Obligatorium "torde ' det. emeller- j tid .vara. förenat med: betydande svårigheter att inrätta: ' någon | F”säranordning” av det slag. som | iTCO-S föreslår, "2 or öskg ; ". Sverigesi lärarförbunds "$tyrelk se "finher sig' böra' förorda” att "det ””frirättas en” allmän försäk- tiring för. bortfall av inkomst" vid rofrivillig's arbetslöshet”. Försäk- "ringen , bör utformas så, att j betslöshetsskyddet. ställs 1,'relå- "tion till, inkomsten 'och :materi- : ellt motsvarar; det' skydd som: reslagits .av TCO-S.. ” I SKALL REGERA : . SVERIGE? ör , Debatten: om regeringsbild- « ning och regeringsmakt går 'vi- are, Det råder förvirring i dis- ”kussionen, konstaterar Väst er -bottens-Kuriren:. (fp) som :"äriser/att den som drabbats hår: ”dast' av förvirringen. är. statsmi- i nister Erlander. ts. N HN Taktikresonemanget har gjort » att man helt: bortsett från den normala demokratiska 'procedu- "ren, Att vi skall ha ett val för ” att utröna vad väljarna vill, har man ' tydligen glömt. Hr Erlan- er' anser till och med att det r han och inte valmanskåren som skall värdera” det ' borger- ; liga programmet — och det.:re "dan" innan ' något - sådant" existe- i: rar! Men det är ju först sedan "det" parlamentariska läget -klar- nat och regeringsförhandlingar- "na "blivit; aktuella .som ett bor- gerligt . regeringsprogram " kan » utarbetas. Till. dess är det: tre . borgerliga partier som går till : val, två i mitten. med ett i stort sett', gemensamt "program medan ' det tredje — högern — I några väsentliga frågor företräder en annan linje; so RE '. Visst kan man' granska förut- sättningarna. och spekulera över | i utsikterna, .menar VK: men 're- ; geringsbildningen avgörs vid 'va- "let, Detta gäller. också detaljer- na i ett regeringsprogram och det är underligt att politiker ' skall: behöva "undervisa ' om så 5 ära fakta, | bofästa., företeelser. kan . nämnas; kats. få lite gräs att: bilda: en. de till. förhandling: ta -upp:.för- |- ; Om Sysselsättningsförsäkiingen - nämligen fullt! i sin ordning att |' mindre : flata hällar. samma fotvandringar, ty då kan man få den: verkliga: inlevelsen joch få insuga den halt av mus- tiga skärgårdsdoft varav, kapri- folen ger: sin :goda del. ' "En 'sista' utblick > över” nejden! En vingblåst. väderkvarn i röd Det enda som -— jämte en mängd mossbelupna gärdesgårdar minner om att här: på ön har: det en gång. funnits odlad jord med be- tande boskap 'vid vajande 'sädes- fältet see, aan NT Sedan tiotåls är tillbaka ä emellertid ; dessa ej mera tillfin-: nafwles. här och | den odlade -jor-: den <växer. alltmer: igen och :bil- ig ;och hed; där: en -okatalogise- rad, växtlighet frodas till vingslag av tusende fåglar. ..':3 - Ne "Men det "finns 'också: bevingade väsen, som kräver fri; 'saltmättad rymd: '-fiskmåsar. som I otal ger "tidlöstaccent. ät allt det' fria och vindömsusade här i. havs FMent Trots: nackade klippot:-a ser -man vackrare gar omkransade av: snäckskal och Ö r sden-vindomsusade = 2 enligt : kyreslagen? ;-Uppsäga hyresgäst? ning ske på. vanligt sätt, Men kla- . gar: hyresgästen inom 14 dagar hos ' " hyresnämnden, där sådan finnes, är .det möjligt att uppsägningen ogil- . tigförklaras.'I annat fall står: upp- -: -sägni fast och hyresgä har att. vid 'äventyr: av vräkning, av= >; flytta på utsatt dag, == EE "' FRÅGA: "Jag är förmyndare för ; en' liten pojke, 'som är född utom - äktenskapet. Hans mor är gift, men ej. med pojkens far, Pojken är nu sjuk och ' styvfadern vill, att jag med ' "pojkens medel" skall betala ”sjukhuskostnaderna, "Är ej styvfa- dern skyldig betala? « +"... "5000 Osäker förmyndare |. - SVAR: Styvfadern är skyldig att efter. förmåga bidraga till styvso- - hens underhåll. Emellertid kan han 2j förpliktas utge något till pojkens underhåll, så länge denne äger eg- : Men trots detta är. Hönö en, plats: som” bör: seg under" still- brädkåpa lyser från. Hönöhedens” båtplats uppe från en klippavsats.. softa: någonting "mitt emellan ; .s kalvarna föda bandet, i "nn id Lantbrukets. Bok' tre. inhemska :' boskapstyper,' nämligen 1) Nord- svensk ras, 2) Smålands- eller Got- > Finsk ayrshiretjur : a Nöt efter den' gröna växtlighe- : ten ger husdjuren liv åt det sommarfagra landskapet, De betan- de flockarna av kor och ungnöt är hart när omistliga ' blickfång . för sommarens -turister, men ej mind- re intressanta studieobjekt för bio- logiskt ; intresserade fackmän av skilda kategorier, När man för ett par. årtionden sedan:upptäckte : att bönderna i hög -grad. var ”slavar” under. sina kor; och kreaturslöshe- ten här och var började sprida sig i landet, yttrade en äldre lantman att en gård utan kor är ingen rik- ”tig” gård.” Med" större” rätt "är man frestad. säga' att ett landskap utan husdjur är icke något fullvär- : digt. landskap. I: varje fall.bör stå klart för;envar, att nötkreaturen av ; olika "raser: och > färger ; utgör. ett väsentligt "inslag" i" landskapsbilden. För den: resande turisten liksom i för:djurägarna själva — redan 'då is:— är hårfärgen den É i egenskap" s i flesta':s tro : SRB-. och > ayrshiredjuren' är. röd- sbrokiga "eller :-helröda :( bruna) .samt vett. den"hörnlösa? (kulliga) : böska- r itbrokig . eller :hel- . intresserade. öriskar närmare "lära änna..de förhållanden, ' som - sär- skilt på" de ' sista decennierna för- ändrat' den svenska' kreaturskartan. id :1800-talets början ägde Sve- F A Kreaturskartan än Åv agronom Erik L Larsson- | Zl s av den röd-vit-brokiga typen, den 3 k skotska typen... igå | kullerasen :och dels av. åvelsiripor- tr itid SR inom fjällrasen : under flera år- tionden varit i betydande grad in- riktat på den vita kroppsfärgen hos de djur, vilka utvaldes för. besätt- ningarnas rekrytering. Denna före- teelse betecknar vi numera som färgformalism, Förhållandet torde haft ett nära samband med urvals- metoderna . vid de' statligt 'under- drar få a gröna betesvallarna utgjort "myc. ket tilltalande inslag i landskaps« ——— bilderna, Helt naturligt" hat resan de främlingar ' därav fått intryck av. ett målmedvetet, framgångsrikt avelsurval men den :kunnige -kri= tiske husdjursmannen vet att iden mån färg- ' och" exteriörsynpunkter varit de har de'ek isk viktiga: na trängts, till- stödda — 'avels besät vilkas verksamhet som tjurleveran- törer för länge sedan är nedlagd. Ingen lär sakna dem. ' i Sedan : professor : Karl Eriksson m fl på 1930-talet påvisat en -ut- bredd ”hypoplasi” (underutveckling av testiklar och ovarier) inom fjäll- rasen ; och "I Settergren konstate- rat ett. samband .mellan . denna fö- pigment i huden. på vissa: kropps- delar ” (bl-.a; i öronen)-. kan” färg- att” bli” långt" mer : brokig : gare, vilken” :utveckling;. dels" på- skyndatsi av: samgåendet -med ”röd- ten fråri "Norge 'och Finland, ' Än mer 'påverkas utvecklingen av från södra Sverige inköpta SRB-djur och äv: vitbrokiga finska ayréhiretjurar. På senare ”tid. har, vidare 'norrlän- ningar gjort- attande inköp av svartbrokiga lågländsdjur från lan- dets.. bättre ”jordbruksbygder, , Så- lunda; kan-' man > förutse "att den norrländska > kokartan' . framdeles blir långt mer melerad än- hittills men" därvidlag. torde" ave"nrvelet vid ..Norrlands Tjurcentral i 'Ny- land ä ,jå ilängeon. vara den mest betydande faktorn; Det är emeller- läget för "nörrlänni e' enligt professor Jandsras .och 3). Stor 'skånsk: mörlk- ,brun herrgårdsras. Helt visst är det -av - ringa "betydelse :att' den. s k herrgårdsrasen '; är ” angiven . som i ”skånsk” "och -”mörkbrun”, Säker- ligen. .var” den. mörkbruna färgen + rätt” konstant inom 'vissa stammar med anknytning till såväl mellan- . svenska. som, skånska : besättningar. I övrigt var kroppsfärgen hos kor- na över hela landet mycket varie- rande 'med. starka” inslag av. såväl svart som "vitt, Därtill: var: stickel- hårighet ingen ovanlig företeelse — i sydväst talade, man om ”skäviga kor” .-—,'och ansågs" denna kropps- färg vittna om främmande inbland- ning "sannolikt engelskt 'korthorn. Emellertid är det utvecklingen un- der innevarande sekel;' som mest bör. intressera : såväl lekmän ' som illgå Det är: sålunda fullt bsin ordning, att pojkens egna me- del tages i anspråk till bestridan= de av hans sjukvårdskostnader, ” FRÅGA: Om den' ena maken fal- ler ifrån, "hur "mycket pengar får man ha utan att dela med sig till «barnen? Har hört, att man får ha -|. 6.000 kronor. Är det pengar eller är det hela boet? +. false Pla » Änkling "SVAR: Lagen "stadgar "härom: "Efterlevande maken äger av gifto- ""rättsgodset, såvitt det räcker, städse ' bekomma egendom till så stort vär- de, att den jämte egendom, som må enskilt tillhöra honom, uppgår till 6.000 "kronor. Med ”egendom” me- "nas givetvis såväl pengar som an- nan egendom, +". : 7 ve | ETT ORD "< PÅ VÄGEN "Den 'jord' vi: känner: idag har skapats under. millioner: års ut veckling ledd av Gud. Den san- na lyckan för människor skapade av Gud kan endast uppnås ge- nom ' överlåtelse ät Gud och hans vilja. co on kr - -.Gud .ger : varje . människa fri- het att forma sitt liv. Tyvärr formar millioner sina liv på ett Helt ' annat ' sätt än vi har lärt tar inte emot någon ledning som kan hjälpa dem med deras prob- lem och "svårigheter, Själva -på- av- Jesus, som världens ljus. De” fack "och;:i främsta rummet djurägarna, 7, fon. oc a Rätt allmänt . anses ' den vita kroppsfärgen vara en rasegenskap hos fjällrasen, - av Funkquist be- nämnd . ”nordsvensk boskap”, men numera kallad SKB-rasen eller Svensk 'Kullig Boskap, enär. den- na rasbeteckning även omfattar de helröda ”rödkullorna” i" Dalarna. Några bevis för att SKB-rasen är nära befryndad 'med annan in- hemsk. boskap i övriga delar av norra Skandinavien torde icke här behöva redovisas, Vid tiden för det första ' världskriget berättade . en äldre, jämtländsk "lantman att va- riationen - bland. norrlandskorna på 1800-talet var: mycket" stor såväl beträffande Hornlöshet—behorni än de jsamma ”kul- lorna”,;: Med -djurens. kroppsfärg har detta icke'något .ssmband. Cm det gäller att rätta. munnen efter mat- säcken så "måste men även välia kreatursras — icke efter färg men efter fodertillsånarna, Ju produk- tiorskraftisare djur terial: Cato större blir kraven, på' växtproduk- tion och jordbruksdrift. oa Den ' röd-vit-brokiga ayrshirebo- skapen :var i början av detta sekel vårt lands numerärt största krea- tursras, vilken emellertid då' inga- lunda präglades av. enhetlighet 1 kroppsfärgen. Som bör vara. känt stod länge striden hård mellan de övervägande . vitbrokiga. djuren (av s k skatsk typ och härstam- ning) i. de mellersta delarna av landet och å andra sidan de röd-, svart-' eller gulbruna ayrshiren i Skåne och Halland. (s.k skånsk ayrshire). Medan våra finska ybkes. bröder omkring 1920 valde att ar- heta mot den skotska ayrshirety- pen: inriktades avelsurvalet i-vårt eget land på en möjligast enfärgad brun eller rödbrun boskap, där- vid den vita 'kroppsfärgen trängdes tillbaka” Icke. obefogat har. detta slags. avelsurval betecknats ' gom ”uniformsavel”.. och den som" vill veta mera därom hänvisas till Chr Hedströms: bok .”Svensk Boskaps- avel” av år 1924, Emellertid bidrog denna utveckling till den s k sam- manslagningen av de båda krea- tursraserna, Rödbrokig Svensk Bo- skap (RSB)- och Svensk Ayrshire- boskap, vilket skedde år 1928, när som kroppsfärgens" utbredning och art, röd eller svart. Efter låhgvari- | ga strider i samband med nötbo- XY skapspremieringens tillkomst be- stämdes '1892 — enligt uppgift på yrkande äv de kommersiellt inrik- tade jämtarna med stöd från Änger- manland — att. ”färgen skulle vara övervägande vit med mindre 'svarta eller . röda ' tecken.” Djuren skulle vara" hornlösa' och utan lösa horn- nabbar”. (Ivar Johansson). Härmed åsyftades tydligen att vinna avsätte ning fö det jämtländska: tjurma- terialet -till de övriga noörrlandsli- "nen. Olvivelaktigt har' avelsu valet de båda Isför g uppgick j SRB (Svensk Röd: och skap). Under de år som närmast följde bedrevs över praktiskt ta- get hala. landet en intensiv färg- avel i den £ k formalismens tec- ken. Det kar' väl knappast ' längre råda någon delad mening därom att denna ytterst dirigerades av ungtjursuppfödarna, vilka t o m anförde : ”omslagspapperets”.. bety- delse för den vara de hade att sälja till den. s k tjurbehövande "allmän- heten. Mors eb RR ” Ingalunda skall, förnekas att de ensartat röda eller brura djurfloc- kar turislersa kunnat skåda på de sd - kommer i' kontakt med dem. Välsignelsen - kommer "till. mä verkar de i stället människor som | niskor. som :lever Rerren Jesus och undervisning” > i fast tro n- ,” .reteelse och, djurens -ävsakriad + av | ayr | det och” med. importerna ' av. | turskarta blivit allt me Vit Bo-PI ch som: följer hans aven "om "de 'får baka. Med insikt härom :' har man på senare" år importerat vitbrokig finsk ayrshireboskap (”skotsk typ”), vilket i realiteten innebär ett er- kännande av; nederlaget för den svenska uniformsaveln.som den be= - drevs för några. .få årtionden till- ensk :seminavel "numera. finska ser : mellan SRB-SAB-besättningar och svartbrokiga- låglandsbesättnin- gar. Till denna" ökade ”melering” av kreatursflockarna; vilken? överlägsna: SRB-SAB, , Från, pro= duktionsekonomisk: synpunkter finns'iveterligen inga bara: be=", vis ör "och bör i varje enskilt fall”ett påtänkt dyrbart räsbyte 'all« varligt- omprövas. - 'tresse. är satt 'numera” införas" röd= brokiga låglandsdjur med svartbro= = > kiga föräldrar 1: SRB:s: "stambok, vilket -visar./att;rasbegreppet ick Jängre anses hel i : Med den . ökade” efterfrågan låglandsdjur till mellandelen ä av lan= skilda -köttraser såsom den helsvar= ta "anzus. och. den. hjälmiga ; (vitt huvud) hereford har landets krea=' t - "brokig, vilket rätt tolkat innebär att pro- duktionse”enskaperna "numera "äg= nas "betydligt större uppmärksams« het än kroppsfärg. och” exterii Den... ”brokiga utvecklingen” för stärkes därav att över hela landét från "Skåne till Norrbotten :finns enstaka besättningar av den nyans- rika smutsgula jerseyrasen, som-är . välkänd för 'sin goda mjölkavkast= ningsförmåga ' med hög: mjölkfett=". halt. men också för sitt relativt lå= ga slaktvärde,. Ett än. större. bidrag . till denna; utveckling kan "bli en ökåd användning av den vit-kräm. färgade - ” frunska.; charolais<rasen (köttras), vars korsningar med vå= ra” inhemska" nötraser : stundom framträda med överraskande starkt varierande färgnyanser, Den avgö-, rande frågan är dock inte kropps« färgen utan om vi har behov-av sörskilda 'köttraser.. Ty lika väl som mjölken alltid blir vit öberoen= " e av kornas kroppsfärg, så finng..—- heller intet sumband mellan: köt= tets smak och slaktdjurens kropps- . färg; 0. DTS nes Må vi icke sörja . över "att ' den svenska kresturskartan blivit och framdeles blir allt mer brokig. Men ' må vi glädjas över att den tidiga= re färgformalismen ställts iden - skamvrå den förtjänar, Att den kos = > ! tat landets djurägare rätt mycket Dengar kan av ingen förnekas, Det kan vara anledning att: vid ett'se= | > nare tillfälle återkomma härtill. . >. — Felet måste gifter är dte natlig, .. ste vara att mina ut« | ' dagliga" och min lön mås , på me tänga bördor, "i Trons män | + <Or finner en stor” fri oo rik välsignelse. i- livet. inet och LSE. SYRA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.