”- — . - . Onsdagen. den: 8. Juli: 1988 —=IT. Erlanders fasthet och konsekvens - SE ' varit svårt ati finna någon fäst- ' mittenpartleina Nn "Onsäagen den > jul 1968” ; De senaste veckorna har lan; dets statsminister ensam eller tillsammans med sina närmaste försökt : övertyga oss om det absurda i tanken på" att andra än socialdemokrater skulle kun na sitta 1 regeringsställning: Han har gett ungefär samma intryck som högern, då den i början. på. seklet försökte klam- ra sig fast vid makten efter att han ' förlorat väljarnas för- troende, Detta har gett upphov tik en” ; Mvllg debatt,” Det är klart al; Erlander 'skall gå, om han förlorar valet. Han har ju eckså nu .sagt " ifrån att han inte längre kräver att få avgö- ra, om andra partier: har ett Tegeringsdugligt program. ; Vi förutsätter att han håller på att: retirera" och att han Inser, att. det är välfarna, som i va- let deh 15 september skall be- stämma om vilken regering som skall sitta "och om vilken. polt- tik som skall föras. Statsminis- tern har médgivit att han inte ett ögonblick kommer att be- hälla en regeringsmakt som Ic- ke möjliggör. för honom ätt fö- ra en fast och konsekvent, poll tik, ' Fast och konsekvent politik: "var det, Fasthet 'och konsekvens i karaktärlserar eri stärk regering. Värdet .avistarka regeringar har tillhört" Tage Erlanders kardi- naltankar alltsedan "han "under 1920-talet tänkte under "Lunda: |: gårds kronor. I synnerhét efter det att soclaldemokraterna 1908 " förlorade väljare I "stor omfatt- ning säväl till kommunisterna som tlll mittenpartierna' har' det "het öch konsekvens: 1 regerings- " partiets handlande," Lät oss 'som ' Askädningsexempel ta frågan om " hyresreglerihgens ” "avveckling. Den har för övrigt aktualiserats 1' dagarna genom ett" missriktat angrepp: på en av ;' folkpartiets | riksdagsledamöter” från 'verkstäl- Jande direktören” i 'skattebeta- larnag förening, Liksom En del "andra pe Nögerkanten' har hän : häft ltét för! lätt" att CM mot "det är. den soclaldomokratisk; eom skall; attackera : denna oförmåga med folk” uppe £ den högsta. högerledningen;”] Ut; | vil spelet rymmer inte, mycket, av sunt förnuft... . Om önskvärdheten : av a resreglerligen avveckl | teringen Kar permanentat hyres: da marknaden, som .Xeg- lerlingens spår har... ägenhetspri- sorna varlt: sädana,. (att. i.folk: i låga eller. normala; inkomstlä- gen inte kunnat :skaffa- ste en tillfredaställande bostad. fo. « När riksdagen I våren 1907 he: slutade" om nya riktlinjer. för bostadspolltiken . förutsaltes , att det också skulle bli nya rikt: Unjer för hyrespolitiken. För slaget tl ny hyreslagstiftning , fanns framme och riksdagsmän: ”nen kunde, När de skrev" bo- stadsmotloner .vären 1967, i en - med de'riktlinjer som drågits övr RTRAMP ve a Pressen har en hedersdomstol 1 Pressens opinionsnämnd, vars . uppgift är att påtala publice- ring som står I strid. med god sed, Det är en oskriven regel att den felande tidnivigen publ "cerar det: fällande utslaget utan egna = kommentarer; + erinrar TCO-tidningen: : Sverlges radio har radionämn- den, som. skall övervaka att fö retaget utövar sin ' ensamrätt opartiskt och' sakligt 1 enlighet upp för programverksamheten i avtalet "med starten. - Man tycker att det som efter frivillig: "överenskommelse gäller för pressen borde vara en själv. klarhet: när det är fråga om den lagenliga' granskningen av Sve riges- radio, .Så tycks dock, inte vara tallet,. För kort tid sedan riktade radiochefen i en skri velse; ställd till radonämnden, skarp kritik mot några av dess ställningstaganden. . Skrivelsen som bl, a. refererades utförligt i TV-aktuellt, innehöll både pole- mik mot och kritik av nämn- dens ståndpunkt i tre anmälda program, Radiochefens handlande strl der inte enbart mot vad som kan anses vara god sed i detta sammanhang. . . Handlandet kan rimligtvis inte heller stå 1 öve- rensstämmelse, med statsmakter- nas intentioner med radionämn- den. TV-tittare "som såg den ämnda aktuelltsändni mås- te ha, fått ett påtagligt intryck av att här använde radiochefen TV:s nyhetsutsändning till att splittringen och gett. upphav, un): IT = =. . Pr " Vi är inne i ärets Ijusäste tid lagrådsremiss läsa hur den, Pyaloch det. är blott några få tim-! hyrespolitiken skulle se ut. . Hyresregleringen . skulle av-, och ppgång. Tänk vecklas och. ersättas . med en er då en solig sommearrmorgon ny. hyreslag med bl.-a;:direkt och att ni få sträcka ut er på besittnings: skydd för Bostadshy-7 en mjuk och jämn gräsmatta el- resgästerna, Det var bra. Mind ser än hellre på en stilla och kalhyresgästerna fick något Al-täng. och blicka” upp i det blå, rekt besittningsskydd.. = koppla" av "helt och bara njuta ' Under hösten kom så försla" av friden, N 4 va get om ny hyreslagstiftning SOM j ”Sav jag friden? Ja, inga män-- innebar 7 att hyresreglerfngen ; niskor - stör ; mig, men att här successivt - skulle avvecklas. "I "finns ett otal små bevingade och , vanlig ordning motionerade där: ; : vinglösa. kryp, och" vare!ser mär- efter riksdagsmännen. Avslag på : jkér jag" snart. Först och! främst propositionen yrkades av väns-: ifjärilar, .små och större, enfär-' terpartiet. - kommunisterna - och fgade och brokiga, några skiftan- Några enskilda ' socialdemokra-? tiska motionärer ville , behälla ; regleringen ; för de mindre nä. Vingar,, de främre med fem genheterna i det äldre . bostads- ; svarta, fläckar, de bakre med beständet, Detta var, de Neg2 i två” röda; ” svartkantade ”ögon”. tiva yttringar mot avvecklingen | pa” en sådan här. blomstéräng som presterades från riksdags skulle” det "förvåna. om man inte männens sida. "Vidare framfördes! också . i solskenet skulle” få. syn - föl ättringsförslag rån: center; på. de vitfläckig "guldvingen.. partiet som ville ha, ett direkt i ;Dén "känns lätt. igen ' på” sina: hesitiningsskydd: även för, loka- sideng: änsande . virigar, . som hos ter för t. ex butiker, verkstä-' hanen är gyllenröda . med, svart. "der, ateljeer. "Y var sin motion! kant, medan, honan$” vingar här "framförde Så "centerpartiet. och! en något mattare gulröd färg med: folkpartiet” ett förslag - om - attitva. svarta. - mittfläckar. avvecklingen": av "regleringen ”Blavingar. . eller ”himmelsfjäri-” skulle ske uhder”en något King- "jap? har” vi, "ett. 20-tal "arter. här: ré tid än ' vad. som föreslagits |; lähdet;” a "allmänhet. utmärker. från regeringen, under 8 i sig: hanarna av denna. art. genom let för 4' är, för att de hyres: ;en intensiv, blå glans, medan. hö- höjningar söm kunde” inträffat nornar är". mer. .brunt tecknade. . skulle fördelas. på en längre tid! :Ett märkligt samband. råder mel? "Den 2 november lämnades, de: "Jan blävingarnas larver. och my- sista '"motlönerna,”Den &. nNOVeM: | forna." Blåvingelarverna har n ber - beslöt regeringen att: pro- Higen'” på. ryggsidan, av si tt, 'sjun- positionen om hyresregleringens: ide” åkkroppssegment "en liten! avveckling "skulle" dragas. tillba=! fvärspringa ur. vilken de: kan ; ka, ”Den önskvärda enigheten” [pressa fram en körtelbläsa, från hade” inte” ku nät uppnås.; Mån; vilken "avsöndras ett' r myrorna ; hänvisade. Inte" till” oenigheten:. rån Inom” socialdemokratin eller till "splittringen i frågan . Inom” det socialistiska” -blockét,'"” I stället :- motiverade” man med: att. mitten-' partierna” genom agerande I: riks: ”dägen och 14 utskött hade” de sannolikt: före..1970 års, val . blir. ett, parti; i en. trepartirege- ringsär: "detta. inte-lika säkert -— Vär .kan. uppstå. rader av olika "Medan mån I romissa | vatt Inte övergångst - och turister "under. denn; säsong det : verkliga skäle€"till ätertar prider över landet, . kommer väl ML klart fela tiden: Kommit | COM Vanligt att utlösa en pro isternå hade ”lägt” upp sin stra- teststörm, som till, stör. del' rik tegt i. 'valörelseri 'på ett frön] tar sig. mot” handelns : ”profitin- - talgtepp” "på regeringen" för av- | tresse” :beträffände” de nya; em- a vecklingen "ay. hyresregleringen; ” bållagemédlen 7 | förutspår. Fri » Ett sådant? ngrepp : vågar. inte Köpenskap 'i'en'ledare.:- - , rögeringen” utsätta: sig. för även ad Ten det är inte: bm. behö "oc leda: ett: stort '. jess , leverantörer -som, behöver om, mani säger: sg . uppfostras - «och. förmanas, utan öch enigt” 'paftl.. Man vågar. inb. de,.vanliga ' medborgarnas. an- te, även. om" man, "när det -pa: svarskänsla för. och önskan att sar, kallar. .Hermanssong parti.” vårda sin naturmiljö som — bla för en. ”betydelselög. sekt”. > : |" med massmedias ":energiska -bi- "När "sedan :hyresregleringsfrå- : I gan” blev” föremål för : en” ny? debatt 1: tet: av maj: "så kun de' -justiti minister : Kling pre! sentera ännu” en” förklaring : till; att ' förslaget "drogs tillbaka, ”Vi; upptäckte att "det förslag vi har de” lagt fram ifjöl” var behäftat |” vädret beträffar börjat så strå- - med "väsentliga svagheter, Där- ; lande, skulle man, "inte" minst för ' återkallade vi.det:..”'iSå.' från: handelns sida och-1' dess agerar den regering som' för en -'vällförstådda intresse, vilja utta- SAN H ua. | la en önskan, att svenska bilis- fast ' och" konsekvent -politik':| ter, turister, :friluftsmänniskor . Erlanders dröm om "att bli en, ; etc. i. betydligt högre grad' än "stark: ledare för en stark rege- ' hittills mäste "anstränga sig "att ring kan läggas till allt det and visa sig "värdiga att disponera ra 1 hans drömarkiv, - tionen skall. bli. nämnvärt.. bätt- re, Med förbud" mot vissa slag iv -emballage och liknande kom- , rer man ingen vart, så' länge ; själva viljan att Hålla. naturen en lyser” med sin. frånvaro, skri- ver, FKA r on Inför: denna a sommar, "som vad ' ” oe - . fogande,... MIN SOMMARANG i 1 - - mar- skymningsnatt mellan sol-" re bra var däremot att inte 1o- vacker -sommaräng. Ligga rake: av en, enskild socialdemokrat. : ide 1 nästan alla regnbågens fär. ger, "Här fladdrar apollofjärilen, ” en av vära bäst” kända, med tun-: EE Linné en | gäng givit. denna art namnet ”verrucivous” = värtbi- tare; vilket namn” "den fått efter att Linné under. sin resa på Got- | land 1741 av bönderna där fått höra, att man brukade använda en stor grön ”hoppande insekt”; för: att bita häl på vårtor. I des-: sa ingöt nämligén den gröna in- i sekten en brunt vätska. Och' här på ett grässtrå en:li - : . or re "ten nyckelpiga! Dess blanka, näs-' Qtatistiska undersökningar. visar, tan halvklotformiga kropp är för: att det 1 genomsnitt föds 106 sedd med röda eller gula prickar. "pojkar på 100 flickor. Dock inte «Den ' kallas också Gullhöna, Som ; barn. minns jag hur man, bru: , kade sätta "den på "handen och ö, naturen: strävar efter att fylla uppmana den att be med ocj de luckor kriget skapat. M iden: 2 Flyg Gulihöna. flyg tl dominerar bland: förstfödslarna :— i morgon blir det vackert väder ! turordningen spelar alltså viss roll: då får du nya kläder! (I. Föräldrarnas - . levnadsförhållan- "Då lyfte nyckelpigan sina röda :den kan också betyda en hel del. täckvingar, ' bredde ' ut sina flyg ; Dr Martanna a rrökning I jol 9 vingar och” SR. na till kamrar . Amerika, fann att det bland rikt terna.” Ätt ' nyckelpigan 'har sju : folk föds '120—125 pojkar på 100 mörka prickar på täckvingarna flickor, men t ex bland USA:s neg- sägs tyda hän på Jungfru Maria, rer betydligt färre pojkar än bland :ty-för henne speiade ”sjutalet. en "de - vita, . medan de- rika negrerna "mycket viktig -roll. ' Hon sades: hade fler. pojkar än de fattiga. I nämligen. äga de sju dygderna :iIndien, där folk är, fattigare. än i tro, hopp, kärlek, vishet, styrka, ; rånga andra länder, föds endast rättrådighet och måttlighet." De 3.7 pojkar på 100 flickor. ' medeltida "konstnärerna avbildade i Det är också så att de yngsta ofta Jungfru" Maria i praktfull? kan vänta sig söner. Något liknån- röd kjol och mantel, Dessa plagg ' de gäller mödrar, som i åldern 18— : var prydda, med mer eller mind-: ;22 år föder 120 pojkar på 100 flic- re' talrika små. "fläckar, "alldeles kor, medan det i åldern 38-—42 år - Med lie I. Goldman, "lärjunge till: den framträdande sovjetiske n och ten. N Dubinin, berättar här om hur långt -vetenskapen hunnit ifråga om att på konstgjord väg reglera blivande kön, . krits- och efterkrigstider t ex föds Snart har makar: må ÖJ om de vill ha sö dj "under alla omständigheter! Under 3 mh betydligt fler pojkar. Det är som S : tch även de äldsta fäderna oftast ' ' sommaräng ock) : centern, och! "folkpartiet så att | "stånd — måste: höjas, om situa-' de underbara. domäner, som go- ” . da.'makter ställt till . deras för- som nyckelpigans skal, I folkfan-" endast blir 90 pojkar på 100 flic- : tasin "har den lilla skalbaggens : färg ' och teckning - därför blivit en. symbol ,för. Jungfru Maria. .' ” Men även. på annat sätt stål namnet > nyckelpiga". i samband med, Guds ; moder. Främst , ägde ;ju Kristus makt att öppna och stillsluta himmelens” port, men én- ligt: den; äldsta kristna läran till- kom "denna rätt även jungfru Ma- På ätskilliga ., ställen - i. den ine” "därför avbildad” "med ”desså I "redskap i "Handen ; eller, knutna : Med fullt. skäl förtjä PA VÄGEN m! nu : Sonen. gör. eder : fria, å bliven” I verkligen. fria. (Joh. 8:36). Hjulen på. ett. tåg” nar på insi- dan en kant: som skall hålla vag- nen på rälsen." Om tåget. håller mn sig på rälsen: kan det köra, både sakta och "snabbt "och utföra sin «tjänst. Men när: ett tåg spårar” ur; förlorar "det, sin ledning och upphör att fungera så. som avsik- ten var. cc I vårt kristna liv är det också så, att så länge vi: lever under Guds. ledning: kan vi utföra det som. ger” livet mening. Om .vi förkastar. det som var Guds av- "sikt med :'oss förlorar. vi. förmå- gan att kunna. fullgöra den höga avsikten med värt liv,. Det: kan gå «dithän att vi fördärvar. Oss älva, > Jesus sade att "den han gör fri är verkligen fri. Denna fri het är den frihet : som -univer- sums : Skapare ' tillåter,. När vi är' £I' harmoni med Gud når vi "också fram till harmoni med oss själva. ; Vår ängslan och fruktan upphör att':hindra oss, ty' vi är fria i Kristus, . a Dyningar och hög med sitt sug dra ner dig pet. lt | Svenska Livräddningssällskapet MNTTENREGERINGEN ar s Göteborgs- tidningen + Up) spekulerar över det tänk 1 | bara valresultatet och menar att ;' även .om förskjutning, ät höger inträffar "mellan". de borgerliga partierna så kan:den rimligtvis - inte bli så stor att inte en-bety-! dande majoritet av dessa tre. partlers väljare" ger sin röst åt; : mittenpartiernas ” politik, "Folke; partlet och centern har alla skät ; att hålla fast vid kravet på mit- tenpolitik utan eftergifter ät nå- |. got. håll. GT slår också ett slag ” för ett alternativ som inte dis- kuteras så ingående, nämligen: en minoritetsregering på mitten- basis, Det är enligt tidningen framför allt två starka skäl som talar för detta. | : "Liksom kommunisterna, trots ; alla. djupgående skillnader inte" velat störta socialdemokratin till ” förmån för !en "icke-socialistisk : regering, lika lite kommer hö-” gern inom: överskådlig framtid . att vilja slå ut mitten till för" mån för socialdemokratin. Får man inte som man vill ha väl - jer man som regel det näst bäs. ta, För det andra: en mittenre- slå tillbaka mot” radionämnden, ' färsk «potatis | matjessill . gering kommer att svetsa ihop sjö kan : i dju-: kor... ..- Hur ä är det bland djuren? > Undersökningar bland boskap har at, att det vid mycket riklig ut- fodring blir fler honor och vid snål | utfodring fler hannar, I hönsfodret I har man tillsatt ämnen, som ökat syrabasprocessen -i organismen, var- vid hönorna fått fler honkycklingar. s;-Dessa rön, trodde man sig kun- na-vutnyttja inom boskapsskötseln: Men, såken visade. sig, inte.vara så enkel. Så snart; .man.' ändrade en i. Aaktor, ; visade naturen upp nya fak- if MIN 2 Genslikerna sökte då i stället” fin- na metoder, för, direkt inverkan på fer biologiska processerna i den. 1e- ; det två som gå" kromosomernå”". bestämmer könet... Om dessa är li- ka':> de kallas då XX — är det fråga :om kvinnligt. kön, om de är rlika — XY./— manligt kön; Det finns alltså: bara X-äggceller men och både, X- Y-spermier,. Detta växter i i princip. ; : "Kombinationen x pls X vid ber fruktningen ger kvinnlig och X plus -Y- manlig : individ. - Eftersom barnets kön alltså beror på de man- liga könscellerna, skulle man kun- na tänka sig en könsreglering ge- opm. inverkan på dem, Idén 'att rela spermierna i två fraktioner hos Svovdjur i detta syfte framfördes Firsta” gången för .30 år sedan av den sovjetiske :genetikern. N Kolt- sov. Tillsammans med den kvinnliga sovjetiska forskaren V Schröder föreslog han, att detta skulle ske med hjälp av elström. , ; Det visade sig härvid, att sper- mier med X-kromosomer i huvud- sak gick till den” positiva polen och spermier med Y-kromosomer till"den negativa. Experiment gjor- des med sperma från kanin, bagge, tjur, galt och hingst. Vid insemi- 'nation med sperma från pluspolen erhölls i huvudsak honor och från ; den negativa hannar. Det önskade könet erhölls till 75 procent — ett väsentligt framsteg jämfört med de vanliga relationerna 50:50. Denna upptäckt kom att spela en ofantlig roll för den fortsatta forsk- hingen; Först 1956 lyckades emel- lertid den brittiske forskaren 'M T,evin och året därpå amerikanen M K Gordon att upprepa Schröders experiment. m män” "inte tidigare förut- Så . I uppstod -;en. ..fullvärå | håncell med. för hannar" typisk. kro= Dn. ell Ett annat fenomen 'är att pojkar SS Fyra flickor. fick makarna "Li » de sig helst av allt en pojke. att urskilja. och: plocka: bort just dem, En: forskare från "Tasjekent, V. Strunikov, lyckades. emellertid ordna en ännu effektivare. ”märk- ning” 'genom joniserande strålning och fick fram en silkesfjäril med olika färg på hon- och hanäggen. Därefter återstod endast” sortering med hjälp av fotoslement. .s:wvv".sr Men "även denna sortering : av många. miljoner fjärilägg blev .rätt besvärlig” fast" deri skedde! med Pp päratur; "Skulle; "det. inte” gåratt få i ig celler - märkligt” nög: förenades, Det narens , '.hanceller " "har likartat verkligen «märklig gen försiggick" utan” deltagande a av honcellens: kromosofner, ; SILKESFJÄRIE UTAN, nt FAR. OCKSÅ MÖJLIG: '.- . Oj "möjlig även utan: ' silkesfjärtlårnas-. hannar? : Ja, om' man klyver en: kvinnlig - köns- cell' eller:inverkar' på den med nå- got annät retringsmedel; "blir den ett 'embryo;” ger början” till” en ny organism, ett levande ”vö én, som Psälmdiktände .. (Forts fr sid : lika enkelt som "kohstfullt. "Skalden har" sagt 'vad som skall sägas och något därutöver behöver inte: sägas. Den blomstertid nu kommer är en särling i sin tids lyrik .— och i svensk: psalm, Den: är. en av de få svenska 1600-talsdikter som framgått' ur. ett "verkligt levande sinne för -naturen .på samma gång som : den - specifikt protestantiska fromheten sällan getts uttryck präz- lade aåv' större innerlighet än här, I Hansellis för över hundra ,år se- dan utgivna samlingär av svensk 1600-talslyrik står den kolmodins- ka. sommarpsalmen .som en ensam ädling. . Dess - uppskattning. också bland poesins' särskilda vänner och utövare syns vara i stigande; Rag- nar Jändel, detta århundradets vår- och sommarskald, ville i' sin ung- dom ge Den blomstertid förnäms- ta platsen i hela svenska lyriken. Länge har, den saknats i de vittra — dess förekomst i ” Beträffande av sper- mier 1 fraktioner återstår dock mycket att klara upp ännu Den allmänna idé metoden bygger på är emellertid obestridligt riktig. För närvarande provas i många labora- torier nya sätt att bearbeta sper- mier med nya kemiska preparat och elektroniska instrument, och uteslutet är inte att en del av des- &a metoder kan komma till prak- tisk användning i stor skala, BEFRUKTNING UTAN " HONCELLENS KROMOSOMER psalm-- och: sångböcker -har väl gjort att' dess medtagande . ansetts logiredaktörer; för övrist av helt annat kynne än den kristne 16009- talsskalden com Erik Blomberg och Johannes Eifeldt, her varit an-e- lägna att ge den ett hedersrum bland svenska poesins paradnum- |; Han var en mästersångare, den — antagligen utan att själv ha en aning om det, . Han våntade och Sovjetiska ik har upp- täckt ytterligare en mycket intres- sant möjlighet att reglera könet, nämligen hos silkesfjärilen, Man har här lyckats eliminera honorna, vilket har stor betydelse inom sil- kesodlingen, eftersom honorna är betydligt glupskare än a och ger 20—30 procent mindre sil- fe än dessa. Först fstadkom man arter av mullbärsspinnare, där hon- larverna skilde sig från hannarna genora en särskild teckning på ryg- 1; när hans stund var inne, Han var inte hedningen so=> >» trodde att han "skulle bli hörd .för -de många ordens och de långa visor- öjlighet välja” ler dia och leende "Rogov. Nu önskat Och snart kan de få möjlighet att sjä va bestämma könet på sin avkomma, |fäna. kunde han” . praktiskt” till nytta för män -Jlivsduglig | : delnin överflödigt — men moderna anto- |- gamle superintendenten på Gotland eu dotter enligt. genetikerna,” en fader inte naft det” göra med, - En annan biolog av av den kolisöv= att göra om. hönor till tuppar och tuppar. till hönor, 'och -t:o'm,. de redah en gång förvandlade fjäder- verföra tilll det ursprungliga': könet; .' Zava förmådda genom en enkel k : Mycket: åsterstår.. ätt” Medicinen". .käniie med” könskror : na” éna' könet, Det: är blödarsjuka, Föd. blindhet';o :s> v:. Enbart .,18 : olika ögonfél” har på likhande'sätt sam= tt Än! sålänge”, Kan säl ett dess helhet. är en betydligt allvar=" ligare sak: Man kan visserligen tän? ka sig att framtida upptäckter skul« le göra” det: möjligt att'-skapa” en: idealisk ” balans ifråga om : könsför= Ä', andra sidan skulle varje ol örnuftiot utnyttjande äv så-= dana framsteg i inom genetiken kun= na få de mest. svårartade följd Farorna 'överträffer här 'Ffaktiit liker uten även Cemograter; sociq lozer "och filosofer idag forskar: detta område, . i AVKOMMA AV VILKET - KÖN - MAN VILL :' "Presidenten i det sovjetiska” ge Petiker- och se !ektionsforskarsäll-" skapet, Boris Astaurov, säzer: — Men behöver inte ha särskilt livlig" fantasi för ait förutse, att biologin till det inte: särskilt av= Jägsna år'2000 kommer att ha nått sådana kunskaper, då det gäller ärftlighet ' och könsutveckling, att över naturen man länge väntat på så att man: kan' få ävkomma' "av, | vilket kön man vill. : Yrkesval. En trägårdstekn ike;j exempelvis få anställning niker är och företagsledare, yrkeslärare ler som instruktör och ' rådgivaré uu alöretag och organisationer, Ut- ingen sker vid Alnarpsinstitu- tet Hfrädgårdsavdelningen, Den ' är nas skull Dok visar att han var en gill karl 4 staten, nyt- tig till mångahanda värv, och han bar med heder och förtjänst upp sina maktpåliggande ämbeten, Men |' stund blev hans livsverk som skul- glädje för år och sekler. fen, varefter det fanns möjlighet gohannes Gillby en enda liten sång född i en vilo- l le bestå och 1eva till människors d på 2 linjer, anlä k och odlingslinje. Inträdesvillkor: eoretiskt inriktad linj en är 1 år och möjli, diehjälp finns, Lycka t till! = najs lg årg : kan-ärvas”bara av "det - råda > ”personer utsatta” för . dessa sjukdomar att inte skaffå sig bårns. ' Men sjukdomen överförs.” ju "bära. fördelarna, varför inte bara genes . Ed iF förtroli gå stunder. - el - ska skolan, M Zavadovskij, expe= I rimenterade redan 'på 20-talet med - mänskligheten förvärvat den - makt... -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.