4 Å Torsdagen "den 4' Jultz 1008 Torsdagen, den 4 juli 1968 LT = - - Svensk I desså dagar går en strid ström av människor från storstäder och mindre städer, från industricentra "och andra tätorter till Semesterreflektioner om jordbrukspolitik.” Orsaken till "denna, omvandling tv »+från kulturbygd "till föga miljö "vänlig vildmark är alltså jordbru= ”kets nedläj och djupast setl ” . mål antingen utomlgnds eller nå- gonstans här hemma, En del män- 4 niskor vill leva i flock och delar gärna ett "begränsat utrymme på ;den "jordbrukspolitiska'” mälgät "ning. riksdagen = på "gens förslag accepterat. - , denna skall den nuvarande själv. badstränd er eller i I försörj den på 90—95 pro+ 4' med Andra. åter, söker, vila. och av; koppling - fjärran.» från ”allfarvä- garna, gärna: dren-ensligt liggande ödegård eller ett torp; som 'för längesedan tjänat ut i sin ur- ”sprungliga funktioh. "Alla moder= -na bekvämligheter saknas, men man hämtar gärna vattnet med hink i' gårdsbrunnen, och åker utan knot kilometervis till byg- " dens enda livsmedelsaffär. Ja, det finns t o m'unga familjer, där makarna vuxit upp i staden, som utan att: tvingas därtill'/av bo- stadskön, bosätter sig på den ge= ”nuina landsbygden ofta en eller ” i flera mil från arbetsplatsen, bara för att få chansen leva: sitt eget '' liv i lugn och' harmoni! med na= turen och för att ge! barhen chån= ” sen till samma förmån, , Och nog : erbjuder vår svenska natur inte minst i sommartid värden som vi nä, kanske har svårt att. riktigt. upp=- skatta. Vi. är emellertid klart |, medvetna om att vi a vill; 2 mista Jenin se ” Tidvis går debattvågorna kring det, industrialiserade' nä ringslivets exploatering av nat ren, Vi har färska exempel härpå även i Halland. Meri ofta: är det . " här fråga om.starkt. begränsade områden, Tyvärr finns det andra "och Jångt mer utbredda hot mot: naturen.”Paradoxalt nog orsakas dessa av näringslivets borttynan= : de å en bygd, nämligen jordbru= ; kets nedläggning. Tusentals. hek= tar åkermark 'har redan plante-”. I + rats med, skog: i vårt land. Där :sädes- och rotfruktsskördar tidi- gare skog I ket ätt säga om, detta, 'Välansad ' skog lär intetstötande för. nafur-,: " upplevelsen, Men det finns annan - såväl åker- som hag- och ängs- - mark: ' jordbruksbebyggelsens : och jordbruksdriftens hägn, som » kens' brist på pengar för att kuns' »- nu utgör: leende avbrott i'skogs-' landskapet, vilka om; några: år "kommer- att, växa igen med bus=:' kar och är och förfula landskapet. ; i sxändigt.: satt. gå så-långt i ned=i I cent sänkas till 80 procent; Vi: I <skall då importera ca 20 procent5"» jav våra livsmedel i stället för att :som nu odla dem själva. Vi i "inte i detta sammanhang. - + denna jordbrukspolitik i rela! i "till svälten och undernäringen u-länderna, utan endast hålla, ossj , till återverkningarna i de nuva-? "rande jordbruks- 'och då speciellt småbruksbygderna, Fullföljs den? fv na jordbrukspolitiska målsättning, nm , betyder detta, att om tio år dig ger en tredjedel av vår nuvarans,,; i de' åkerhruksjord för fäfot ellet , planterad med skog. Därtill koma 3 mer det förfall som drabbar haga: 2 och betesmarker då”djuren.f -svinner därifrån, Det är nämligen ' kor .och ardra husdjur som: skört ! : ter om den renhållning i nature vi.nu har, men som ' rimligen int; kan skötis av samhället, Vi kan man utrusta renhållningspa; " truller med maskinella. hjälpme: del och" giftsprutor, som dödar småvegetationern. ": Men vi: har. dystra ertarenheter av sådant . och pengar kostar det också. Förs . foräbrulapolitiska- målsättning ägnat några allvarliga funderinga åt denna sida av saken, Men fri tidsfolket kommer snart nog at -- socialas hos . Monica Nordqu : sont 5 BÖrSkog". Tjänstebesök VSyeriges mesta filmaktris”. . nu akt INNE våta fr Sveriges. -mesta filmskädespe- lörska kan man kanske just nu kalla /Mönica Nordquist, 26; Hu- vudroll i Bengt Dymes uppmärk- sammade TV-film,. visad för kort tid sedan, under våren titelrollen i! Claes” ”Fellboms ”Caärmilla”. en Gör ji Inuj socialkuratorn Elina "i Ome- "växt," kommer” "produktiv : stället, Det är inte så myc- . ga; Films: 'produktion av Artur Tändkvists ”Komedi ' Häger- öde bygd? Cen. skog", regisserad. av; Torgny An- ' Frågan "blir sedan; om- det är >] derberg...i billigare att hålla natureri render” U Honnisäger inte "mycket, Moni. | Hl oava "Lyssnar hellre." Tycker om: varddgsmänniskor. "Lågmäld. "Kan dock:ribland vruttrycka - sig jätte-. spontänt! Då” kommer: allting. på en :gång:n—: Jag tycker «att -Bibi I (Andersson) än en' jävla brav skå-. dis;:'Hon: har precis den närhet s äkthet: till” sina roller som" jd& ssjälv?så "gärna . vill: ha. Som” jag utycker: är 'så : viktig och vär psentlig, "Film 'och "teater "skall vi- sar en" vaärdagsvärld, inte - vara gt ton + få erfara följdverkningarna lavvene största möjliga utsträ fritidsändamål, då' den avfolkats, då: -renhållningspatrullerna' sfrån sti tätorterna måste sättas in för att” öka bevara. åtminstone" delay" i v kultorbygden?: :Komméer idäré 3 ; till det. livsmedelsöverskott: som ” nu. finhs på världsmarknaden på” : grund av de underutvecklade fol: na äta sig: mätta, att så småningord v. försvinna: kan: man. även göra dens xi! reflektionen huruvida det-är nöd Ponte: s bestämd. onica skar pejäl bakgrund. Ett I ästa privatelev. + gbrå ”hön dyr t refter' tre år vid:statens; i dessa, ed NY, V «det kona er ER 4 t 1 gemen är ing gen mö she t bilda sig en Veptutilrg? här I ig av: vår nuvarande. själve: . ad i; som.t statsmak= nh sibestutaturDet + kand komma una isa sig att "soeialdemokratisk: Göteborg."För några ;åbl sgédahsassistérade: hon "Claes i Fellbom isbm , B-fotögrefsnär han? si TI gjoräe kommersten Betfilms Tilj:2 Tsammanstie:kuskåde .' dén,Europa': runt ockra filmades svenska traks; ej + oder ägt a olygkorn ADR) gens Nyheter: (fp) När .siffrorna. för .maj,.och, j ni föreligg ch: olyckorna Spat, espeKtive,, 0-0 ir det';m mer äd vat | tas upp, på” att görå' jämförelser med olycks: : talen under slutet' av” den' tidiga: re 80; -grärisen 1 är,: och3 därav söka dra eventuella slutsatser' natur: och om' fartgränsernias roll; ”ligtvis med" reservationer -: modifikationer i. fö trafikmängd: etc. u. ligt att "olyckorna ökade i, tä ort under, maj, jämfört med maj |, meningsfulla spekulationer göras, jöttetsömt” fartgr riserha "då Ok . att synbarlig Nn” 60- "och '70-sträc- korna Whom” tätort ökat. 1 är. En delförKlaring "till 'olycksstegrin- gen kar: mycket. väl vara att. vi just från. maj i år: fick: en. fart- gränshöjning +: tätort :(från-.de 40 km 'som gällde under h-trafi- kens inkärsperiod) och att, den- na ”lättnad” precis. som, bl. a. denna tidning förutspådde skul- le dra med sig en kanske ”smi- digare” men också härdare tra- fik med sedvanliga övertramp på 10 km eller mer, som 'ju var och en lätt kan konstatera ock- så har; inträtt. Kanske var. över- trädelserna lika många eller fler på 40-&rängens, tid men ur sä- kerhetsynpunkt är det en vä- sentlig skillnad om fartsyndarria 1 tätort pendlar kring 50 som tidigare eller kring 60 och mer som nu.” Sverige" förlorar» terräng ” på östmarkhäderna,' skriver ,Vec kanstaffärer med: hänvis- ning tål 'ny "statistik från OECD, OECD- ländernas. export till Öst- Europa..har:. mellan ' 1963 + och 1967 vuxit. med 58 procent' me- dan Sverige! stannar vid -42, Våra främstå "konkurrenter på östmarknaderna'— Västtyskland, Frankrike" och Italien. för . att nämna några — har noterat en |... avsevärt starkare exportökning än Sveviger Mot våra.42 procent]. ställer Västtyskland upp-100 pro- cent, Frankrike 94 och Italien 96 procent, ” Ett skäl till att Sverige inte . riktigt,har, hängt med i utveck- lingen. är -sannolkt att intres- set för, östmarknaderna inte har "varit och. förmodligen inte är tillräckligt. utbrett inom export-]” [kur om mä säledes :vad. hon snac:- | kar: r det. -kommer till:film. H É lara industrier, Det är sån? nolikt -att bredden på. intresset: i oi Hägerskog” i tycker. M mica' > ”känng riktig”. bentifiera' sig "med ''den Elina 'vill-tinte "bara skorna med prak- hon/”vill också .x; Omidetta, är: den främsta klaringen; borde. ju skadorna arckvin |. ättireparera. i". : hjäl "FOm däremot de senaste årens. utveckling. -beror. därpå att. d ge dem något; medmärnsk- svenska "ansträngningarna ' varit Känske obara gelom att. lyssna : mindre framgångsrika än konkur- ill: dem. Filmens Elina; skriver ebok, exponerar + öm att engång ”få” bryta sig från ett' instängt Hägerskog”. erklighetens Monica ligger nära kså ”här,Y här. på -samma oför- ta dröm att 'en' gångs för- ka skriva något [som sant nskligt”: ANA i eu Br vas en allvarlig" självprövning ut att "komma. underfund 'med vari Ve ..den bristande förmågan bestått: ”Foc : Händeln 'mellan öst. och, väst.JÖS Kommer framöver med. all sans, må . nolikhet att växa snabbare ön | — - världshandeln i stort. Det är där- Uticerad tighet 4 för. fllavarslande om ; Sveri; e amdömes som the och br st. på skulle fortsätta att tappa terräng Å TF Ävén Om det hör till histori- på östmarknaderna. en att en eftertrycklig ursäkt H agen efteråt privat framfördes rätt” déh "verkställande företags- Igdningeng sida, så: utgör inter- rez20t en. öbehaglig påminnelse SEN Det” "råder en "ömsesidig . tiv inställning mellan . Press "och näringslivet, påstår: iRohert? Rock, i en', artikel i5 "Ekoho. , ”misk Revy... Lz Denna ömsesidiga n gativa - ne ställning' har medverkat, till att industrin och "produktionslivet,: i .som ju utgör själva kärnan i; det "moderna svenska samhällsli-:li : vet: och: som : varit förutsättnin .gen för den sociala ”nivå,, som .1 >? . åstadkommits På . politisk,. väg, |. är förbluffande litet: beskrivna. | Det ödslas varje år .-spaltkilo- "meter på vad som " händer: H ” stadsfullmäktige, landstinget... o. «riksdagen. Varje lokaltidning - med ambition håller sig med-en kunnig och detaljerad kommu- , nal bevakning. Men det kan gå: håde månader och år mellärt ars tiklarna öm. de lokala företag, som ger huvudparten av befol : ningen dess utkomst, ' Men det finns "brister på ä änd- ra hållet "också, hävdar hr "Rock. : Han berättar om en affärsmid. dag för en tid sedan då 'värde . Ironiskt förklarade att ”alla vet "att vad som står I tidningarna - alltia är korrekt. Företaget står » alltid til tjänst 'som linstisär”, fortsatte han, ”men. bar fall vi anser att Bubliciteten gagnar oss”. i Även olustigare var. att de fle a stämmodeltagarna, : för sig. högt” kvalificerade råän- ' niskor! inom näringslivet. fortfa- "rande -hår om publicitetsfrågor, eh + vilken « « ringa" förståelse" de ör' pressmännens arbetsupp- la d et, och fortsätter: : - 7 ned För”drygt en månad sedan sa- de 'stadsfogde: Sjöholm i Här &singborg att han tröttnat på po- ken och att anledningen här- till var. den att han var besvi- "Ken spå':$amlingsrörelsen' i Fyr- stadskretsen. Han lämnade . allt- ifså 'deffrändra och valbara” plat- sen på folkpartiets mittenlista, "där han stod uppsatt, > idagskvällen meddelar nu samme ISjöh im, att han ändrat sig och står. .till. samlarnas förfogande å en egen lista. Sjöholm och ans trognaste skall alltså göra n" egen lista och använda be- teckningen Samling -69, som en- ligt? uppgift inte är infegistre- at . Sjöholms senaste kovändning "kommer" inte överraskande för ”de.som känner. honom .Men de la, sympatier. .som mån- jare tidigare haft för Sjö- "holm -måste väl nu ändå vara en ” oförlöst . - | Monica Johansson, även hon, foö- vär I ett inslag i radion på män- enten Elina i ”Komedi i av socialbyråns klienter. sr 4 uell i tre filmer " Efter - etevskolan : här” - Monica under. två år varit: kontrakterad vid Uppsala stadsteater, Flera sto- ra insatser under den gångna sä- songen, .bl. a. i ”Minimaxerna” och "Dostojevskijs ' ”Idioten”.". + VANLIGT JOBB | Skådespelare vill ofta. gärna framhålla . sin - kärlek till yrket. Monica" är tvärtom. "Inte så: att hon inte: tycker om. sitt. jobb; det gör hom definitivt, . men hon i skulle gott kunna. tänka sig, prö- va: på ett ”vantligt jobb” för nä- gon tid. : Säger; Hur. skall .man kunna gestalta "de vardagsmän- niskor .jag : vill . spela öm man inte vet hur” dom. :har.: det: till vardags? . "IT. fahriken : eller” på kontoret ?; Frågan: medvetet retorisk; Ssutom. bestickande. 2 INGEN IN PÅ” LIVET : rapperas: först av -hennes Hvar — dessutom an; avvisande, atti- påträngande”? frågor, . vaksam blick som. tycka. säga ”att mig kommer ingen=-inv- på- livet”.-- Men ,.enar' upptäcker" man att: hon har et fint sinne jför.humoristiska;.nyan-y Senfär det. inte, "överraskande ; sd Humor-och” självironi, atilt eh'”människas ' viktigaste” karak tärsegenskaper. i Hon bäda Då Å höra "att Monica Nordquist an». Det stora mötet. 1. Uppsala” gro har ofta Jegat vid sidan, oberört av den stora strömmen av händelser ute i världen. I år - kommer emellertid Sverige att vara värdland för est ekumeniskt möte, som skulle kunna komma att på- verka världshändelserna. Många frågar med bävan, vad ” resultatet av detta möte kommer' att bli, Blir det bara ett uppvisan- de av kyrkliga dignitärer från värl= dens' alla "hörn eller kommer man att kunna enäs till ett handlande kring de brännande" världsfrågor- na? : INNEBÖRD Uppsala —€8 har blivit -benäm- ningen på ' Kyrkornas . Världsråds fjärde generalförsamling, som på- går 4—20 juli, Denna är Världsrå- ” dets högsta beslutande orgån;'som samlas vart sjätte eller sjunde -år, Världsrådet grundades i Amsterdam 1948, De två därpå följande general- : församlingarna har hållits i Even- "ston, USA 'och i New Delhi i In< ” dien. I Kyrkornas Världsråd samarbe- tar c:a 225 medlemskyrkor från c:a 100 länder. Där finns den ortodoxa --(t ex den ryska) orientaliska (t ex "den koptiska kyrkan i”Etioplen), anglikanska - (t ex den engelska), » Jutherska (t ex'de nordiska folk- . kyrkorna) och reformerta kyrkor oo (t ex. den 'gkotska). Vidare deltar "en ”rad protestantiska: samfund, : som hos oss går under benämnin- 'gen frikyrkor. Från USA' deltar :ett stort antal kyrkosamfund, även "sådana, som : inte förekommer i Sverige, ' Utanför ' Världsrådet står : bl.a den romersk-katolska kyrkan, Flertalet "av dessa utanförstående kommer dock att vara represente- rade-i Uppsala & genom observatö- "ter. i DELTAGARE .I generalförsamlingen deltar 800 officiella” "delegater från de 225 medlemskyrkorna; Med dem för- enar sig rådgivare och 'särskilt' in- bjudna från andra' världsorganisa- tioner och enskilda "länders eku= - perter » observatörer: samt 150 'ungdomsde- - legater — vilka emellertid inte har ': rösträtt | vid ::generalförsamlingen, ; Ett "stort; antal ' journalister från "hela? "världen" kommer ”att - bevaka ; förhandlingarna.- » Förutom... dessa 2000—3000, officiella" deltagare: be- räknas c:a 2000. gäster att ständigt "befinna sig i staden, För alla dessa "ordnas fortlöpande information om mötesförhandlingar, offentliga dis- ussioner : mellan ”mötesdeltagare, :gudstjänster,' utställningar, konser- 'ter och program av underhållnings- karaktär, er dT Delegaterna är "fördelade på sex arbetssektioner "med var sitt speciel- la tema.' Två. av dessa sektio- ner kommer att syssla 'med frågor med” politisk; innebörd. : Dessa är sektion III, som skall arbeta med ! med frågor ”om kyrkornas ansvar: "för fred och rättvisa i de mellan= folkliga förbindelserna, . Har då kyrka och politik med . warandra att göra? Det ansvar för nästan, som framträder 'som en konsekvens av det kristna budska- | x :. pet måste utövas också på det po- Populö Fotografig : stipendium 1968 på 2500 kronor :gick till Lars Johansson, Göteborg. 33 år, född på Dyrön på västkusten. Numera' göteborgare och gift. med tograf. Lars Johansson är . från början tecknare och :började fotografera för 10 år sedan, Idag, arbetar. han som freelancer med både teckning och fotografi och planerar -bl, a, ett. reportage om tunnelbanor i Stockholm, London, Paris och New York. Se. till att roddbåten är :sjö- duglig. — -Den får naturligtvis inte läcka, — Aror och årtullar skall vara i brukbart skick, — öskar får icke saknas, '— Flyt- väst var och en i båten, "Srtenska Livräddningssällskapet Doppa aldrig och knuffa ald- rig i någon. -Ett skämt av det; slaget kan bli ödesdigert. l "Svenska Livräddningssällskapet N : N kästen heter: det: litiska planet. I ett av sektionsut- ”Omsorgen om änkor och : faderlösa "måste i. dag översättas till mänsklig omsorg om miljoner människor som kämpar för förbättring av sina villkor”. Mänsk- lighetens framtid ligger inte i ett blint ödes järnhårda. grepp, utan i Guds hand, säger man, Detta hopp förnekar man, då man inte vågar > eller vill gå in i medansvar för den politiska utvecklingen, : » Det politiska engagemanget sam- manhänger med synen på kyrkans hela uppgift. Kyrkan har ett bud- skap' till varje sida 'av mänskligt . liv, inte bara till hennes andliga si- . da, Kyrkan 'skall tolka. Guds vilja : med världen, Redskapen för att fö- - . ra ut denna ' vilja; i de mänskliga relationerna är politiska, . . Detta är en av anledningarna till att det bland sektionerna finns äm= nen med direkt politiskt innehåll. Kapprustning, rasförtryck, över= befolkningskatastrof, den . ständigt ökande klyftan mellan rika och fat= " tiga länder — allt detta är moraliska problem. Utifrån sin tro är kyrkor- na kallade att ta del i lösningen . av dessa, ”Om den kristna försam- lingen vill leva ut. sin tro i den . världsvida gemenskapen, . är det ofrånkomligt att den måste stå på ' de förtrycktas sida. Dess vittnes- börd får inte användas för att öka egen prestige eller trygghet. Dess mest övertygande kraft ligger i dess ) 'sårbarhet, dess viliighet att riskera :rykte, välstånd, status, ja även sitt iliv för de-nödlidandes och fattigas at br Att ta del i ansvaret innebär, att bruka "politiska medel, Härmed |" ' har man dock inte tagit ställning iför tanken på en särskild kristen politik. br de förberedande ; dokumenter ihar man uttryckt ' uppfattningen | att rättvisa och kärlek i förhållan: "de till medmäni iskorna måste kun« na ta sig uttryck 4 själva struktu. rerna, d v s det sociala: mönstret iDet finns länder, där de sociala för. hållandena "är djupt .omoraliskq , - H t N : Kyikonas .världsråds möte I Uppsala kommer alt få en enorm betydelse i : alla sammanhang som berörs av religiös verksam- het. Mötets uppläggning och förutsättningar skildras i denna artikel av pastorsadjunkt Ing- 'var Nilsson, som kommer ait närvara vid mötet. Han är född och uppvuxen” i Tvååker, tog teol kand i Lund”3968, prästvig- des: för. Karlstads stift ' och tjänstgör nu i Karlstads Dom- kyrkoförsamling. > "o- tex med vida klyftor mellan rika och fattiga. Under sådana förhål- landen kan' man inte: fortsätta att tala om en kristen etik, som endast riktar sig till den enskilde indivi- den, Den kristna etiken måste rikta sig. mot det. sociala mönster, som tvingar människor: att leva under omänskliga förhållanden. Detta är anledningen till, att' struktur-tän- kandet kommit att få'så stor plats ide diskussioner, som föregått sek- tion LIL Ämnet för sektion I lyder ”Kyr- EEC gift som är att vara sänd till andra, I Uppsala kommer man bl a. att diskutera vilka | förändringar. som. krävs, inom de kristna församlin- garna för "att de' verkligen skall kunna vara de gemenskaper ””för ”” ” andra” de är avsedda till och-inte':- bara självändamål, Sektion V kommer att 'med' sitt ämne : ”Gudstjänstlivet i en seku= lär , tidsålder”. ta upp det, som är. centrum i varje kristen församling. och. sätta detta i relation till' män" niskors svårigheter att finna en mes ning ide traditionella formernå;” 275. . Sektion" VI- ”Mbt. en ny-livsstil” ' ställer frågan, i hur hög grad det; ' 'som man brukar :uppfatta gom en > ”kristen” livestil mer än bestämt: av, gamla konveationer"än av evange=; ! liets egen radikalitet. (. een - Genomgående är siktet inställt på. ' ; "nuet och framtiden, inte på det först da gångna. I centrum står inte längre frågorna” om det" inbördes förhålö" ' landet mellzn kyrkor och samfund. . — även om dessa frågor finns med. Inriktningen = gäller ; förhållandet; mellan kristenheten, kyrkan i stort. och nuets snabbt "föränderliga värld; ik är på , väg att bli: El kans enhet i en kr; värld”. Här gäller det frågan om kyrkans enhet. i relation till, kyrkornas skilj- I och förkunnelse." : Sektion II bär "rubriken: ”Kyr- kans förnyelse genom och till mis= sion”. Ett nytänkande vad gäller missionens innebörd är nödvändigt. I dag förstår man med ”mission” hela kyrkans ' vittnesbörd i hela världen på' alla: livsområden.. Den vanliga bilden av en eller två ”krist- na” världsdelar som missionerar 1 de övriga har blivit föråldrad, ”Mis- sion” betecknar kvrkans hela upp- J (ETT. ORD : . PÅ VÄGEN Frihetens" nyckel Heter disci- plin!. Så lätt det är att. förslösa livet! Innan en. författare kan bli; fri att: bruka språket, måste han ha varit en: pennans: slav, Noggrann uppmärksamhet på de taljer kar :träna oss> i disciplin. Ignace Jan Paderewski, den be- römde polske pianisten övade med sträng disciplin, . Han : sade: ”In- nan Jag blev. mästare var jag en slav”, - Eftersom nyckeln: till kristen frihet "heter" disciplin, så heter disciplinens "nyckel Jesus Kristus. Vi blev fria” när. Jesus fick ren- sa upp i vårt liv och leda oss rätt. När vi blev honom lydiga, frigjorde han oss från onda önsk- ningar :som så ofta” vill ' slinka in, . i våra 'sinnen,- Genom. Jesu kraft vinner vi en inre” kontroll Vi är inte längre syndens slavar utan fria. Kristus manar oss att överlåta vårt liv år Guds vilja: Kontakt , med honom lär oss att leva efter , den. Om vi skall kunna: vandra "den. sociala” "utvecklingens problem med "Gud och uppleva verklig ; och "sektion" IV, som skall syssla | frihet måste vi umgås med 'ho- : nom.: Han ger oss .en längtan” ”att tala och handla så, som det" höves människor vilka :skola dö-]; mas. genom frihetens lag”. ”yärlds”-ekumenik i ordets egentli." ga betydelse, Ordet oikouméne be= tyder i de bibliska” texterna - ”hela a . den bebodda världen”. Det övergri= - pande för hela mötet är den förs, nyelse, som blir nödvändig för att kyrkorna gemensamt - - skall? kunna' Utföra sitt uppdrag” och sin sänd= ning i världen; i mänskligheten. Detta återspeglas i det tema, som getts för hela generalförsamlingen:. . "Se jag gör allting nytt”, (Upp. 21: 5), Aldrig förr har en 'så représentå=.. vv tiv skara av ombud från" kyrkor, - hela världen träffat samman som 4 Uppsala ' 1968,. Genom sin storlek - och representativitet och sitt-tema kan detta möte få en vidsträckt bes tydelse, FS Skillnaden är stor mellan. fepre= ån' pingströrels församlingar: I. Latinamerika med | deras korta historia 'och delegater na från. nästan hela. den :ortodoxa :' kyrkovärlden med' dess uråldriga - traditioner, "Ledare från de unga « kyrkorna i”Asien;: Afrika” och" LäS”. tinamerika-skall. utbyta tankar "och nå "enighet tillsammans med dele- gater från Europa” och Nordameri=i, ka,. Finns. det någon möjlighet att dessa från ”aolika "traditioner, åskåd+,; ningar och sociala miljöer kan fatta: gemensamma beslut 1 några” vikti- Barne no ga frågor? Bävan är stor bland många? dl minst bland ungdomsdelegaterna. , ”, ” Ansvaret för vad det skall bli av : Uppsala: —68 vilar emellertid inte bara på delegaterna, Vad de än kan : komma att prestera under e korta >. veckorna blir det otillfredsställan> de om inte medlemmarna i de olika kyrkorna står :bakom dem. , Detta fordrar 'förhandsstudium av, pro=: grammet, som nu finns översatt till. svenska och bär titeln ”Förändring ' och förnyelse”; (Diak) Det betyder också; att de kristna på olika håll "måste ta "del "av: och föra vidaré vad som händer i Uppsala öch pröe' va, vad som kan oI omsättas i i handling, På sl gård växer. en blåklocka. Den lil- 1a' klockan svänger, sakta för mor- ; gonens milda bris, Stilla. och för-. synt ringer den. ut. sitt tack till. Skaparen: :för nattens dagg ' och morgonens sol. Åsynen: av” den lilla blåklockan för :mina tankar "till Viktor. Rydbergs strålande "dikt ”Klockorna”, vari han målar” ett torn av genomskinlig och eter- klar > kristall, ' vilket, står över tidshavets. "böljande '. svall.. "Dess | grundvat sänker. sig ner genom djupen, dit ingen. aning . räcker och intet öga ser: "Tornets. murar sträcker .sig genom stjärnehimlar blå och högt igenom himlar: där inga istjärnor gå. Två klockor hänger i tornets stolta kupol. :Den ena är. Ljusets' "klocka, stöpt i strälglang från ljusets grynings- stund. Dess gyllne kläpp. svingar för. idéernas « fläkt -och « klämtar sakta. i' takt "med tidens ande dräkt. Klockans toner: manar alla ädla själar” allvarsdjupt! och ömt att drömma skönt och verka för vad 'de skönast drömt”och minner dem om ' fjärran ” sanningsriken och, , oupptäckta skönfetsland, Fin, sets. klocka : V: ”klämtar i trånad att viga in den Co cstund, 5 då jordens släkten : värda ei syskonförbund, - : varje smäta finner sin " "smekaride tröst ” och varje tröttad huvud sin. vila vid" älskat bröst”, ' Ljuger: Ljuset klocka ”vära da gar? Står. idéalismen högt? Käm- par. gammal. och ung för höga ädla "ideal? — Någon" har sagt dö att dagens lösenord är detsamina |. . : ten utanför min. träd-. .| dessa röster aldrig. tystna” och "må dess undergång: ”Bröd, och kär despel”! "Höjd. . standard, "mera nöjen — 'så lyder tidens” "krav. Ett liv, efter detta förnekas. Högljutt förkunnas: Det. finnes ingen :Gud,' ingen himmel, . därför: ”Laåt 'oss äta. och dricka" och roa oss, ty i t morgon; måste vi "dö" och .sedan ig, kommet : ystna. för gunst hopplöshet” över Ad; kallnar-hjär- tana- och: viker. der "godag: helga ideal bort-ur världen, då kommer: den :andra klockan; i ;det väldiga tornet: att. börja. ringa, Mörkrets klockä, som är gjuten i-det mör: ker, :som ; :ruvat.;i | s. sköte, Med fasande' 'häg” ringer. då demonen, som sitter vid -klock- strängen, » och: nattens: er klocka tvingar.-sin" ofantliga ” rund, och hela ; världen” skälver s.; Mt ”Gudslängtan; : som -firlnes, ned- lagd i varje ”människas.; själ, får inte --förkvävas, de ädla," rena idealeng'" glöd : får” inte. Slockha 1. -I våra hjärtan. -Några ord, som "jag hörde" för 'snart : sextio är ,.sedan, har etsat sig in i mitt. medvetan- + de; v I varje stund då vi lyckas frå.” göra. "Oss. från .småsinnade . sach | själviska ; tankar, -hör” vi. röster som -manar . till .höga Ideal! Må” vis aldrig upphöra att "lyssna' tin dem! : Såsom " Hvets . » ledstjärnor skall de lysa” 088" väge amät och uppåt”! ST , tt lys na vin Méalens röst | som i det. gamla romarriket: före rv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.