sing juni "1968 4 LAHOLMS TIDNING -- SS | Nea 'Tisdagen den '9 LT. | Tistagen den” 9' juli 1968. i ov— — sm | | . i | er En. av Sveriges främsta mynt- eo - > mittenprogrammet -"' experter advokat. Ernst Nathorst- : : ; N : Böös, Stockholm, blir ett av- hu- Ur. "slrmaktstider — valade MN vudnumren på Antik 68 på Grö- -svensk. r på borgar, som ningen: i' Hälsingborg "3—11 au-| Mu ligger långt från' vårt Jands gusti I år. Ernst Nathorst-Böös | iecänser: Svvaborg, Abo," S:t Olof blev riksbekant för några år se-| joch Viborg, för att bara nämna >> Av Mats Bramstång ee SS fängslades men lyckades fly till Danmark! Det var dock att komma ur askan ij elden. "Den ”dubble landsförrädaren” - Ulfeldt kunde knappast väntat att få ett hjärtligt — » tuellt "regimskifte . kommer . regera på, LÄ Det är ohederligt 'av'Dagbla- Soclaldemokratiska tidningar framhärdar med sina” försök att 2 Inför läsarna låta oppositionen att framstå som ”programlös” vid - ett, eventuellt regimskifte' efter septembervalet, Man hytter ett varningens: finger till väljarna: röstar ni" inte. socialdemokra- - tiskt går. det käpprakt åt: sko- gen med :detta land. På inte an- nat sätt kan den grundlösa pro- Pagandan om oppositionens. av- saknad av ett politiskt hand- lingsprogram tolkas. En annan sak är 'att man gruvligt under- « känner väljarnas förmåga att tänka själva och dra satser, 2 : ">. Dagbladet (s). NS hör till den so- "sångare, ' a s ac Tidningen" räknar upp raden av arbetsmarknadspolitiska.. åt- gärder som regeringen skrivit "ån I sitt s, k,' näringspolitiska program — '"arbetsförmedlingen byggs: ut, omskolningen utvid- gas, flyttningsstödet samt start- och familjebidragen ökas, tek- niken bör utnyttjas för att ska- på nya möjligheter åt de äldre och. handikappade som : oftast sina slut-| claldemokratiska kören av falsk-|-: det att upplysa läsare om att mittpartierna” talar om mitten- programmet : som ingen ,egent- » ligen vet vad det är”. Det pro- dan då han i TV:s 10.000-kronors- fråga gav prov på sina fantastis- ka. kunskaper om gamla. mynt. ; sitt program, Men den' vä: grammet finns i tryck och har 1 allt väsentligt också presen- terats vid olika tillfällen av ;bå- de Hedlund och Wedén. I ”. De axplock ur: regeringens 5. "k. närlngspolitiska program som Dagblade? karakteriserar som. ett ”konkret program”. är i san- Ining "mycket anspråkslösa. jäm- fört med motsvarande punkter ' som 'mittpartierna "skrivit in i sentligaste ' skill- naden ligger -dock däri att mitt- partierna presenterat ett -breft upplagt register på: de åtgärder som krävs för att landets när ' ringsliy:”skall. 'stå : rycken "även i Cen "konjunkturnedgång" och undgå arbetslöshet ' av det foör- "mat vi upplevt under. den. soci- .”aldemokratiska: regimen, -', . Bättre än mediciner -— i form av” olika . arbetsmarknadspolitis- ka åtgärder, hur viktigt det än oh Bergengren och 'dr, Ole: Skonnord |' "På invigningen av Antik 68 kommer. han a't tala om gamia mynt. Ernst . Nathorst-Böös skall också arrangera en utställning av "Vackra böcker om. gamla mynt”, Böckerna . kommer att komplette- ras. med gamla "värdefulla mynt. Fem eller sex - privatsamlare kommer. att delta i'årets antikut- ställning, som "arrangeras av AB Hälsingborgsutställningar; " Flera kända ”hälsingborgare' inom, antik- samlarfacket har iobjudits att del- ta; bland « dem . advokat", Karl Adolphson," varg villa i Hälsing- borg anses som ett levande mu: seum, Han kommer att. visa val- da. delar av sin berömda sämling på. Gröningen "dén.3—11- augusti, Vidare deltar ”laborant Walter Lindkvist med en ' samling unik 1. | Höganäskeramik, köpman George kommer med vapensamlingar. . | ::Den kommersiella” delen av ut- "| Till de slott, som en gång fört . hus till ett verkligt lås för farvatt= några. Det har gått århundraden sedan svenska anrop ljudit från väktartornen, och flera av de gamla fästena har hamnat på ”fel” sida om järnridån. - de svenska färgerna, hör Hammers- :hus på Bornholm. Under de dansk- svenska krigen vid mitten av 1600- talet intogs borgen, och freden i -Roskilde tillförde segrarna Born- holm, Då kunde den unge översten j Johan Frintzensköld som befälha- vare dra in. i en av Nordens vack- trast belägna borgar. Men då hade 'H-rymershus redan en lång och händelserik historia bakom sig. | Hammershus började byggas vid mitten : av .:1200-talet. Byggherre var en av de mäktiga ärkebicko- parna av: Lund. Slottet uppfördes på nordspetsen av ön, där den är com : högst. Klippväggarna stupar en 80—90 meter innan de når ha- vet, Det -gjorde platsen mycket lämpad : för en stark. befästnings- anläggning. Man sparade inte hel- ter nåzon möda att göra Hammers- nen i Östersjön; Lundabispens borg blev. när den stod färdig den: star- mottagande i det land han en gång förrått. Han greps och fördes till= sammans med sin maka ' till Ham= mershus, vars metertjocka murar och, tunga portar slöt sig om dem för åratal, Bruten till kropp och själ frigavs ban, sedan han skriftli= - gen frånsagt sig alla uina egendo=- " mar och övriga rättigheter. Hans hustru fick avträda sin rang som dansk kungadotter, hur nu det var möjligt, Det var. ett utfattigt, f.d stormäktigt par, som lämnade Born= > | holm och såg det väldiga mantel- 3 tornet till Hammershus sjuhka ner bakom horisonten. De få år som Ul« feldt hade kvar att leva ägnade han åt nya riksömvälvande planer, Bl a försökte han ”sälja” den danska kronan till kurfursten av Branden- burg, vilken. emellertid, hade in= diskretionen' att omtala erbjudan= i det för. kronans rättmätige ägare, 3 Fredrik III, Denne lät då Corfitz Ulfedt undergå ”halshuggning i sin | frånvaro”; Sina dagar slutade han inte på någon imaginär stupstock; 3; utan på en flodbåt på Rhen, Det + var den föga dramatiska epilogen i på ett fascinerande, minst sagt hän= delserikt liv. N .. kaste fästningen i gamla tidens , Nordeuropa." Den behöll -sin mili- tära betydelse iångt inpå 1600-talet, "Först uppfördes ett bastant, fyr- "> kantigt kärntorn, det s k mantel- fornet, Det fick efter en rad till- byggnader under årens lopp hela sex våningar, och reste sig som en : väldig. fyrbåk ur. havet. I mantel- tornet "inreddes " slottsherrens vå-= ning, och dessutom bostäder för of- ' ficgrare.' Mirarna var metertjocka "och "rummen "fuktiga ' och” kalla. Funt; manteltornet grupperades ett ”” - stort antal byggnader för olika äns, , .. damål: 'kyrka, slottssal, sädesmagas sihi stall,” krutförråd, manskapsbo- "> städer: mm. Fästningen med" de : bästidonerna, ' éri,. porfhusen upptog ”” hela det svårtillgängliga. klippkrö- Alltsamiråns omgavs av en nära 11/2 kilometer lång, ringmur, som kunf?e bestryka$s med kanoneld från | "i. ov. då RN ornen, > Från. em kuride: man ytterligare, Det > ' "behärska den "djupa. dalen? mot | besvärlig”-situätion ' : M sitta som ställningen blir också” fyllig och intressant. I år. blir::det. rekord- deltagande,:27 utställare från' Bel- gien,'; Danmark, Tyskland, Eng: land "och Sverige är, hittills” än- mälda, Mie från slutet av 1600-talet upphör= -. ; de Hammershus att ha någon militär betydelse, och borgens lång= dragna förfallsperiod började” Sak= ta vittrade de väldiga murarna i munktegel sönder, Och : naturens eroderande :.krafter fick hjälp: av änniskh Öborna "hämtade där= ifrån tegel och byggmaterial till hundratals .; småhus... Förstörelser' "pågick ända till'långt in på 1800- talet, då man började bli medvé= ten om. Hammershus! ' oskattbara värde som kulturmirnnesmärke, i Å Vad som" nu återstår 'av lunda= bisparnas nyckelborg är en sarnling imponerande. ”ruiner.+ Ruinon rådet är ett.avi dest norr.'om Alper= na, "Manteltornet "höjer:sig: fortfa= ' rande: majesti tisk€' från Klippkrönet och tbildar-/eri -taggig,; mörk siluett mot himlen'Småtornen'sitter fast. : klamrade" vid';brantérna, :och” från kanongluggarna här, an en vidun= derlig utsikt över ett mörkblått hav i! ständig " rörelse, ' Ringmurarna är att de' finns i' beredskap — är dock de förebyggande injek- tonerna,. Det -är : sådana 'mitt- partierna ' vill, satsa. hårt: på, för bättre” ekonomisk -stabilitet . och framförallt för den, enskilde in- dividens trygghet; . :. Vv '" "drabbas - hårdast. vid .omställ- ningar, de skyddade verkstäder-/ .ha. ges bättre organisation etc. ” ete, Så förklarar man att'/”det "här. är alltså' ett konkret pro- 'gram som socialdemokratin lagt fram för det svenska folket. Det kommer också att genomföras under förutsättning att 'social- demokratin får ett fortsatt... för- | troende att'leda"landets' politik”. Därefter kåristateras att ”högern fram ett" program "TIO PROCENT AV. US/ "INVÅNARE. + | slåss idag för: sitt. människo- Å ar endast de högre | värde. ock sina . medborgerliga inkomsttagarna”, > 1” tiv]: rättigheter. .Den indignation; Vis » Om: mittenpartierna” heter det i - känner över USA” åtföljs gärna att de' ”talar' diffust, om; mitten-] av 5 programmet "som ' ingen ”egentli- gen vet vad. det är. Sitt .rege- ' ringsprogräm:. : ämnar : de! lägga ' fram när. de" har vunnit valet”, . För det första upplyser. Dag: bladet. inte 'sin läsekrets: om att Tträfflighet," Ändå har, vi. våra egna ”negrer” — de, alkoholska- | ""dade;”>skriver...SC : "Unga. Tankar. > 1>De-skördar: omgivningens. för -:.akt. för en egenskap de inte. kan aka av, sig,; för. socialt arv som ärptes ”konflikternåä |ö åste: ha” varit en |Så:länt :"Printzen- I gick” allt i|Men sedan denne an, tjänade Kristian IV ågorlunda 'friktionsfritt, r t och efter- od, svårighet; ; förstördes ! sköld ,att de ”arbetsmarknadspolitiska :åt- | ade S hede branta. Is] hi a särderna den tillskriver” social] de inte själva valt att födas till;:|ley det, 7 landsidan och de . branta : stupen en--reda; trätts av. Fredrik: III" började i nå- | vindlar sig ' genom! fläderbuskarna gärderna deri tillskriver” soc Al TA PR GR: FRÅ äh Still Lo FOR; mot havet, Från torrien kunde. vak- CCR is:av r rjade; når |Vinde rom. fläde rn demokratin ' förtjänsten; av; alls De får gå! från arbetsplats till |; På livet terna 'se miltals ut: över: havet och | medeltida dens "sol" gå” i "moln." Grava "ankla” | och lNungen, och vindbryggan spän« ner ; fortfarande : sina ' höga” tegel- | gelsen. riktade ot: honom, 'att Å .Den inre borna, i sc . | ham sfoppat en inte: öbetydlig del av sen ' mot honom blev inte ']state "egen 'fickå; ER un tre av, att hen. av sina överord- Id | ngsaättes på "kungens nade" tvingades. att pålägga ' dem |tillskyndän.-Mén. Ulfeldt vågade in- tunga 'skatter” och täta. utskrivnin- |te avvakta resultatet: utan flydde gar. Den arme befälhavaren :skrev ti verige, där. han gick i också flera gånger..och beklagade i under sig för Karl X Gustav, och begär- drottning:; Kristing, senare? under många: människor som segrat 'mi i. olyckang ström; En" av dessa I var” bäde,, blind och / invalid och drabbad” av 'familjesorger.. En an: nan. j;uthärdade , kroppsligt: lidan- | de. under hårda villkor, 'men ”ha- de alltid "ett : vänligt "leende : och ett glatt vittnesbörd, "Ater”en' an- nan vände "sin; sorg: i stilla "öd. a , "|-”arbétsplats, 'och ”när” de 'får- ar: äte är” några' mera: anmärkr] bete blir. det.allt okv: nirigsvärda "insatser :r från "det ):gfoera:t : ; m "hållet, "Mittpärtierna'.harisärskilt | 5! De är inte önskvärda som' hy-. "beträffande de äldres och. han- " resgäster och har' stora" problem dikappades: trygghetsproblém på att få én anständig” bostad. '- arbetsmarknaden varit:pådrivan- För mänsklig gemehskap ” de även i tider då sysselsätt- snabbt upptäcka fientliga flottor. ryudiet blev H: S orie- . .ka i imaktspelet mellan darske - + kungen och ärkebiskopen i Lund, :.eMler m a o mellan kyrka och stat. .. Hammershus var. jämte "Lundagård «och Åhus biskopens starkaste slott. borggården "omges" ännu :' rmassor, på alla -sidor, och. där får, '.. man "den påtagligaste uppfattningen om, ' vad Hammershus en.gång:va=' rit, I tunga, bedövande ; vågor. slår + lukten av'ramslök mot en från den tropiskt yppiga dalen nedanför, och hu TT "visas "de 'ofta till varandra; eller . till social och: psykisk: slummil:; ningsläget inte. varit” 8” bes a - , | mjukhét" söm” omsattes i kristeri |: Med deras hjälp kunde: han fram- . . j c rande 'som' 3 i, . Samhället. har, aldrig tsat Fä stjänst. ln å ” le gånssrikt: trotsa monarken om de- jde förstärkning :av sin styrka, Han i Karl"X: Gustav.” Han inrättade sig ejdergudingarna guppar' .som små "året, > en tillräckliga resurser på. vård och sö Er hå ast "Kan ke är ; ras intre-sen skar. sig, vilket de of-|sade s frukta för upplopp. "0 fmed"fyrstlig. prakt-i Malmö, och flarn. på vågörna, djupt under: en; vrehabilitering. De. stora ;ansla- (au Sr gast, Marek ta gjorda. När..dessa -båda poten- |: Förstärkningen; lät vänta på-sig, förvärvade en red 'slott och gods i [Det är knappast troligt alt den mes deltida byggherren lade några es= tetiska aspekter .på borgens placé-' ring utan mera tänkte på strategi o dyl, "Men vackrare : kunde - han, - För det andra -vilselede ningen med: avsikt. sina genom - påståendet att. h det : den'”helige Andes ' särskilda i förvandla ; förbännel- Ö "att vårda: en nte kan ut- Sydsverige, däribland. Sölvesborg, Herrevadskloster; Bosjö och Torup, Han. kom" att spela en- inte ovä- däremot hn inte ; upploppet,” En: dim- mig 'decembermorgon 1658 var det färdigt. Printzensköld hade i någon gen "går "istället till: allmän stan- Je dardstegring åt de. många. - ": Men problemet "ligger i "den tater låg i fejd. med. varandra var + det främst landet "och folket som ". led: den. största skadan. I sin strä- också skulle: ha lagt: fra :' program. Högern. har int '" fram något program som par tiet presenterat som något slags " underlag för ett eventuellt. rege-. " ringsprogram:<: Om med :”pro- grammet” åvses "högerns -parti- motioner ete”bör: det rimligtvis . "anges, - - MN Läste st > Däremot: har: mittpartierna, centern och: folkpartiet; lagt "fram ett skriftligt program med titem ”Mittensamverkan” som de båda partiernas ledare hrr Hedlund och: Wedén förklarat vara det program man vid even- VISSTE'NL ATT. .s a antalet jordbruk över 2 ha har minskat med 23 procent från 1956 till 1964, det endast är Algeriet, Sveri- ge "och Österrike som har mins I kande jordbruksareal,, , De s antalet. mjölkleverantörer här minskat med: 31 procent under perioden 1956—1964, . antalet i: jordbruk sysselsatta har minskat:33 procent på 'sam- ma: tid,” antalet manstimmar, i jordbruket 'har minskat med '37 procent på samma tid, . produktionen under. denna tid i har ändå istort sett varit kon- " stant, : investeringen i ett genomsritt- ligt lantbruk; är 204000 kr och s räknat per ha 9714 (marknads- : värde), > > : Ls . . 3 i denna uppläggning gör det möj- Hop är sä , I r JU —Q jordbrukaren endast får 50 ligt att relativt snabbt rätta till|- 22 hå fått utvagt av hi Widén a blir litet dyrare tycker jag ni skaj rum." V eo vo procent av konsumentpriset på felaktigheter i en skolforms or- . Hur föga välbetänkt. det -vore ta skilda rum på den där sällskaps Jaa Printzensköld. och a de varor, "som framställts - av | ganisation och arbetsformer. Man | . resan, Att trivas bra tillsammans på Hård tilldrar sig det jr bin svenska .jordbruksprodukter, . . svenska jordbrukets andel av kostnaden för hushållens totala konsumtion är 8 procent, ::' kostnaden för statlig administ- ' ration, forskning, bidrag. och subventioner på jordbrukets. om- råde i Västtyskland, Frankrike och" Nederländerna i genomsnitt » är ca 12 procent av jordbruks- + produktionens värde "mot ca 5 bla fll hh a Z i . procent I. Sveriges = - i uttalat sig för nödvändigheten själv. sor II Den Ft end får ni se hur. ni trivs med det.| mest lysande, mest skiftesrika stats=, ble” Jandsförrädaren Corfitz Ulfeldt,” ” : . v en organisatorisk . referens. NR : SO ne : & en - "RLFtidningen ram redan -innan-läroplansarbe. | Svenska Livräddningssällskapet ; : "SA sg s : ” [ i | Ps ” £ . ” - ” - ' ot ” i t - aa Fale x 4 ” ” V - > + s : Må SN Vv t] allmänna. opinionen, dess okun- |; |. nighet och fördomar. Inga före- " ' byggande "åtgärder - kan :ha'ef- 1 -: ' fekt så länge "majoriteten menar I : att ett måttligt bruk:av alkohol]: ; är "den. bästa. :. genvägen ' till" mänsklig. konta " avkoppling, | frigörelse, fy fbe me lndd. Majoriteten vill offra tio pro- cent" av den" manliga befolknin- gen' för egen kortsynt "bekväm. . lighet. och skyler: över samvets- | . kvalen med verklighetsfrämman- de resonemang om individer av. |. lägre kvalitet, med dålig karak. tär etc, etes si ers pe w.: När skall våra' negrer, de al koholskadade, starta sin medbor- garrättskampanj? När skall de » sluta önska att de' vore' ”vita” | och inse'att det är. den likgil- tiga majoriteten. det är fel:på? |. När skall de kasta av:sina min- dervärdighetskänslor och gå till anfall mot alkoholsederna, mot . allmänheten, mot enskilda pro]. fitörer och mot samhället 'so : ” medvetet offrar dem? > .- sc » ' När kommer de första demon: - strationstagen? Och -hur många ungdomar — ännu:icke alkohol »skadade — ställer upp vid deras sida? ere 5 N NY MODELL FÖR LÄRO- + « PLANSÖVERSYN / ". . Skolstyrelsen tänker sig "en |- kontinuerlig översyn av läropla- nerna för gymnasium och fack- .skola - I treårscykler. , Man . kan . diskutera hur detta kommer att | - påverka arbetet i skolan, kon menterar Skolvärlden och fortsätter: > : söt DG " På "plussidan Kan noteras ätt - behöver inte dras med sådana |. inadvertenser så länge, när för- ändringarna kommer med kor-|. . tare intervaller.: Det blir också | - möjligt att med. denna upplägg- -«hing göra mindre förändringar . varje gång varigenom man und- viker stora genomgripande om-' stöpningar i ' förutsättningarna för lärarna och "elevernas arbe te. Man .reducerar också risker- |: na för. misslyckade reforminslag av större ' omfattning. Det är även" tillfredsställande "att : "Sö , alt den kontinuerliga översynen ÄGGPRIS. OCH: STORPRODUK- "stor. del på nyetableringar' av säven på lång sikt. - s "Att inte: heller stöd lämnas platsen; Tänk på 'att de har li ka, stor rätt till den som" du Fes t id tet igångsätts, Därmed -gös 'bätt- re, förutsättningar. för att” läro- uu planehs intentioner skall: Kunna förverkligas. ' Till nackdelarna .hör: & "andra "sidan riskerna för resulterar" I en ””flytande .läro- Plan”; i brist på, fast underlag för ' skolans 'vardagsarbete.' Om denna. risk skall. undvikas mås- te varje itreärscykels läroplans- förändringar vara av begränsad omfattning." : : fÖMION Co feet stog ., Prisfallet' på ägg står i direkt samband med överproduktionen och ',dehna i sin tur" beror : till Storproduktion 1'brinschen, skri ver Jordbräkarnas-Före- ningsbladievr.e soc ++ Det är alldeles uppenbart att stimulans från ' det. allmänna till etablering av sådan storpro- duktion inte kan vara önskvärd. Glädjande . nog inses: detta ock- så av Lantbruksstyrelsens chef generaldirektör Ingvar Widén. I ett föredrag” inför ' Malmö - lant- bruksklubb härom dagen yttra- "de han nämligen enligt tidnings- .referat att vid prövningen av statligt stöd . till. specialiserade, inte arealbundna, företag i sto- 'ra enheter, så måste hänsyn tas till märknadssituationen för den berördå produktionen. Och "vid bedömningen måste ' man ; se till broilerproduktion i nuvaran- att ge statligt stöd åt ägg- eller -brojlerfabriker "belyses "också av att” avsevärda "belopp av:regle- ringsmedel 'i: båda" fallen: fält "Avsättas -för att försöka" höja konsumtionen, teten "Visa "syn mot andra på bad- »" "van: efter makt fikade't:0 m ärke- ' tioner” stärktes. Det fick : också . gen dock pantsätta borgen till 1y- var det nyadlade Johan Printzen- "glädje av. När han till ; sin unga hustru och sina tre små " "jobbet: och på bjudningar är inte " saka sin kvällscigarrett — eller ska ; biskoparna" att göra" de skånska iandskapen i. till" ett "självständigt : med biskopen , som "Men i tiderna ” ändrades. Under 1500-talet blev kyrkans makt allt ” svagare, : medan kungadömets 'posi- Hammershus, uppleva, Efter lång- . variga strider intog nämligen Kris- ”tian II 1522 det gamla biskopsfäs- tet, Fyra år senare tvingades kun- beckarna för att gälda en skuld. "Tysk innehade H. femtio år. De återställde de förstör- ida befästningarna och gjorde en hel del tillbyggnader. & | > i Så inföll 1658 det korta men hög- dramatiska skede i borgens historia, då den svenska flaggan vajade från 1 Som redan: nämnts hus! i sköld - som blev. kommendant och ståthållare över det lilla, isolerade öriket i Östersjön. Det var en vär- "dighet som han inte skulle få stor med förrättning lämnat Hammerskus. En dansk trupp lade:.sig i bakhåll och dräpte "honom och hans Hlla följe, Men nv gällde det om "besättningen på fästningen 'öckså skölle ge sig. Fick. man där reda på, ått kom- mendanten «täckits ner, skulle följ- den säkert bara bli" repressalier. Danskarna brukade "list; De skrev ett brev och uppmanade-månskapet att kapity De 'sä”er sig ha tagit Printzensköld til: fånga En" man har tegit på siz dennis kyller 'och mundering. och låtsas stå vaktad av två handfasta karlar. På avstånd kan man ta honom för den dödade sentlig roll. när. det gällda- att som svensk” förhandlare göra ' freden i Roskilde :' så . förödmiukan?e som möjligt för sitt gamla fosterland, Men . Ulfeldts' fallenhet för intri- ger: och politiska" ränkspel förne- kade sig inte heller i-det nya hem- ländet,; Hen: ställde-'sig : start på det. itionens :- sida. temot kungen, När' denne dessutom fick anledning, misstänka, att den forne överlöparen nu utlämnade. hemliga dokument till. Danmark, var han en störtad man också i Sveri . ge: befälhavaren: -Danskerna. meddelar : 2> den svenska besättningen; att de-' 7 ras "chef skall mista huvudet; om fästningen irte uppges. Anna Hård. tillkallas cch tycker sig igenkänna sin make, Man besluter att gå in på. & förlikning, och en" sådan kommer till stånd i slottskrogen. Den resul- terar! i; att, den "svenska styrkan marscherer ut. och en dansk he- ättning drar in i Hi hus, : os Anna Hård fick snart veta; att i - av borgen inte räd- Förtroliga stunder | Svar till ”y vi Även om ' det 'detsamma som att dela rum en hel. månad. Vad vet ni om varandras vanor? Den ena vill sova för öppet fönster, den andra vill ha det stängt. Er väninna röker tydligen — själv är ni närmast allergisk mot tobaksrök. Ska då hon behöva för- ni uppoffra er och antingen stå ut - :med röken eller gå ut ur rummet? "Som sagt: resan blir säkert dubbelt 'så rolig om ni inte nöter på var- ppg dat mannen, Hon blev fånge i eget hus, och medan hon: ängsligt för- sökte göra sig en föreställning 'om; vad "spm -skulle ' hända: henne och barnen, fick hon åhöra hur born- holmarna firade segern, Fångenska- pen blev lång ' och svår. Hennes & minste son dog av umbäranden... Så småningom fick hon dock danske £ kungens lov att lämna Bornholm k och bege sig till Malmö. Därifrån hade hon tidigare avzeglat med sin : man ut till ön; nu återvände hon som "änka blottad. Bornholm hade för alltid upphört att vara svenskt territo- I tresset : bland slottsherrskapen på Hammershus. Men det finns fler i tragiska ”öden” i borgens annaler. Kort efter det att Hammershus åter blev danskt kom den beryktade po- litiske äventyraren Corfitz Ulfeldt och hans maka, kungadottern ILeo- nora Christina på besök. Men det & och . fullständigt ut- 5 var Inget frivilligt besök. De kom 7 4 dit som starkt bevakade högförrä- £ dare och sattes i förvar i, det dyst-' 7 net. Därmed ändades iandra. Eller börja åt med tatt vara tillsammans över en week- ra för Ulfeldts del en av samtidens Flip Aris sdlkldla näppeligen. ha' lagt sin dystrå borg.” ” "Till sist ett citat: från Örnulf Ti- gerstedt: ”En gång kämpade konung och biskop om herraväldet över ön, Våldsamma öden har fullbordats, '” Det har varit vilja till makt; triumf, övermmod, dödsångest och blod. Här har erinnyerna härskat, Nu är allt - stilla. Klängrosen slingrar sig över murarna, Soluret är borta, Mantel= tornet står utan tak, brunnen är sinad.; Men klippornas och havets tvekamp går vidare” Dn få
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.