7” så dim sl Äemeeteneed. "LAHOLMS "TIDNING EH Onsdagen den 10: juli 1968 —= IT. - Mittensamverkan ä är alternativ. 10, 1 2454 ratiska tuellt regimskifte efter sep=| framhärdar med sina försök att tembervalet. Man hyttar ett var-i inför” läsarna låta oppositionen ningens finger till väljarna: rös- framstå som ”programlös” vid et " FAKTA, OM BARNSTÖD. ”Barnbidragén, ändras - inte. IT: = d frimärkenas värld: SEE: S priskatalog klar Nya normer för värdering Barns insats i hemmet bör inte betalas Fickpengar är en självklar del | av den upptostran. alla barn har t> tar ni inte kratiskt går rätt till. I många familjer utökas det käpprakt åt skogen med det-' ta land, På intet annat" sätt kan avsaknad av ett politiskt hand- " lingsprogram ' tolkas. En annan sak är att man gruvligt underkän- Ingen ,får det sämre”, "Dessa ner väljarnas förmåga att tänka häpnadsväckande . upplysningar står att finna 1 en soclaldemo- kratisk valbroschyr till' unga fa- själva "och dra sina slutsatser. «: Den socialdemokratiska tidning- miljer," berättar Sven sk Po falsksångare. Tidningen . räknar litik (ep). ”Ingen skall få det sämre än tidigare”. Ambitlonerna är inte stora här man suttit i rege- ringsställning i mer än 35 år. Nu är nog verkligheten ännu sämre än vad som vid första ögonkastet framgår av den 'ci- terade meningen, Parnbidragen blir närnligen mindre, De änd- . ras genom inflationen. Barnfa-|. miljer får det' sämre än tidiga- re. Antingen vi har en inflati- on om 3, 4, 5 eller någon annan | procentsiffra "som Sträng säger sig acceptera, så urholkas de familjepolitiska förmånerna. Ti- digare var det så att när Infla- tionen hade pågått ett tag eller någon betydande höjning av om- sen sattes in så höjdes också barnbidragen, Den senaste: höj- ningen var den 1 full 1965. Se-| .dan dess har penningvärdeför-]:' sämringen uUrholkat.:barnbidra-]--. gen så att deras värde har mins- kat med mer än 100 kr. Barn- bidragen" har försämrats, Det var därför centern var så an- gelägen att åstadkomma en x barnbidragshöjning om 100: kr från den 1 juli i år.: Om social: demokraterna och högermännen 1 riksdagen "hade gått. med på det så kunde socialdemokrater- nag fakta ha varit fakta, 5 Centerns: ch folkpartiets ,yr- kande 'om höjda barnbidrag rös-|: tades ner av socialdemokraterna upp raden av art en Dagbladet hör till kören"av , litiska åtgärder som regeringen " . skrivit in i sitt:s k näringspoli- "utvidgas, flyttningsstödet ” samt start- och" familjebidragen” ökas, skapa nya möjligheter åt de äld-' drabbas hårdast vid omställningar, de skyddade verkstäderna ges ” bittre, organisation ete. Så för- klarar man att ”def här är "alltså : ett konkret program, som social- demokratin :lagt ' fram "för ; det svenska folket. 'Det kommer ock- :' så att "genomföras : under förut- sättning. ' att... .'socialdemokratiir får ett fortsatt förtroende :att 1é-'' stateras . att ”högern. också Jagt "nar. endast de högre inkomstta- ; garna”; Om mittenpartierna he-. er det att de ”talar diffust om mittenprogrammet ' som > ingen . regeringsprogram ämnar de läg. ga fram, när de har vunnit valet.” . För det första upplyser tidning-' en. inte sin, läsekrets om att de ” arbetsmarknadspolitiska - åtgärder, , tiska program — arbetsförmed- , lingen" byggs 'ut,' omskolningen , » tekniken bör : utnyttjas ' för” att ' re och. handikappade som: oftast ' : da landets politik”. Därefter kon- : fram ett program, men det gyn- ;|- " egentligen vet vad det är, Sitt. : fickpengarna av = extraförtjänster. || Det kan vara födelsedagar, ferie- arbete eller en slant för ett bra terminsbetyg. Hur ska sådana peng- ar uppfattas? Några föräldrar, ' en psykolog och en expert på finansiella frågor har tagit upp detta och andra problem MN samband med barnens fickpeng- lar i en liten skrift som Kredit- | banken givit ut, Grundidén med fickpengar är att den tillskriver i atin förtjänsten av alls inte är några, mera . anmärkningsvärda insatser från det hållet. Mittenpartierna ; 4. de inte ska behöva redovisas. Mel- 251 lan föräldrar och barn bör samma principer gälla som juridiskt finns mellan man och hustru: de är gen- temot varandra inte redovisnings- "| ke, vilket ib'änd får "lyckliga ko skyldiga för personliga utgifter, I varje familj är det finaste av allt den naturliga lojalitet, där be- talning för viss tjänster i hemmet utesluten, Man hjälps åt ändå, som en självklar sak, för att ge- mensamt klara av arbetet. Det är tråkigt för barnen att känna sig betalade, Att betala barnen för deras ter- minsbetyg är. inte bra, betygshet- sen är hård nog. ändå. . Möjligen ' kan man tänka sig att. höja fliten en smula men tanken att premiera begåvning är rentav otäck, : : Redovisning kräver för mycket av ett barn för att man ska kunna begära det, Föräldrarna bör i stäl- let. i fickpengar dela»-ut så pass i | mycket att det täcker; de utgif-: Ä ter som avses. Då behövs inte re= dovisning, I samband med familje- rådslag planerar man i förväg. Ju äldre barnen blir ju större ansvar bör de sedan få ta. Att fickepngar- na skulle förutsätta arbetsinsater eller utgöra någon form. av lön är osympatiskt, : "Jär inte nägot inlägg i den.jord- läsa: om alt från Arealtilläbg til I Swedborg var knuten: till sekre- oe :| 1967 innebär en omvälvning eller : : | pensionsåldern; och : då är / :lattmärkä” att Bergman: debutera! ' Onsdagen” den: 10: juli';1968 '- —A JORDBRUKSPOLITIKEN "ÄNGAR '05S' ALLA > 0 De nya riktlinjer för jordbruks- politiken som riksdagen fastställ- de 1967 förändrar inte bara så tuationen nu "och i framtiden för dem som är direkt engagerade i näringen utan för hela det svens- ka samhället, H Jordbrukspolitikers 1967 är den enda sammanfattande redogörel- sen för. 1967 års jordbrukspolitis- ka beslut "som finns och den ger en översikt av beslutet, dess bak- grund, utformning och .tillämp- ning, För att bättre förstå den nya jordbrukspolitikeng innebörd har historiken gjorts! förhållande- vis utförlig. : Jordbrukspolitiken 1967 täcker den lucka som - upp stått " genom att hittillsvarande litteratur 'i ämnet — tidningsar- tiklar och riksdagstryck — är mycket svårtillgänglig. . Jordbrukspolitiken 1967 är när. mast att betrakta som en objek- tiv handbok och uppslagsbok och brukspolitiska debatten. Den jord- brukspolitiskt. ' intresserade kan Övergångsbidrag, "+ >= Författaren, direk ör Erik Swed- borg, är chef för "Lantbruksför- "bundets " näringspolitiska 'sektion. tariatet i 1960 års jordbruksutred- ning. Författaren avslutar boken med några personliga synpunkter på: frågan om ' riksdagsbeslutet kännetecknas av Kontinmitet i för- hållande till förutvarande jord: brukspolitik, : . Joräbrukspolitiken 1967 -— pak- grund, riktlinjer, tillämp. » ning av Frik Swedborg: 152 sidors: Häftad - 15 kr. LT:s förlag, "BO BERGMAN -— ROETEN.- ” Det. låg” 63 är mellan Bo Berg- mans första diktsamling, -”Mario- netterna”" (19038) och' den som blev "hans 'sista, ”Kedjan” (1966); Det är en författarbana läng. som ett' människoliv» från födelsen Hk än NYA BÖCKER | "diktsamlingarna från '40- och 50- talet, Sedan stiger kurvan” åter igen för de tre volymerna från 1960-talet, då författaren, alltså var 1 90-årsåldern, ee Det vore. missvisande att säga att Bo Bergmarr' i denna sin sena poesi blev ”ung .på nytt" — ef. tersom han egentligen”alärig hade varit ung på det hoppfulla och obekymrat lyckliga 'sättet.+"Ma- rionetterna” och de närmast föl- jande samlingarna var präglade. av Iillusionstöshet, trötthet, mi- santropi, ironi, Men denna för svarshållning mot livet genom- bröts ibland av kärleksupplevel- ser som litterärt tog sig uttryck i dikter av stark men återhållen intensitet, djup ömhet och en än- derbar : melodisk renhet, Man lä- sep dem än i dag, och kommer att göra det länge än, som några av de vackraste kärleksdikter som någon svensk poet skrivit; : Men sniåningom tystnade dessa melodier, - Det var 30-tal och det blev mörkare i Iden, Bo Berg. man ställde sin poesi”l den kv tiska humanismens tjänst, ' som den gode" Hberal han var. Det blev en. beredskapspoesi av fin moralisk halt men knappast av bestående konstnärligt" värde. Men : under 1960-talet skedde alltså miraklet, I ett slags förso- ning med tillvaron återvinner: Bo Bergman :en .ungdom som han aldrig ägt. Bitterheten och ånges- ten har släppt sitt grepp, svårmo- det och ironin bevarar sitt men inté mer'än att det tillåter en osentimental tacksamhet mot li vet. Ur sådan erfarenhet och vid den åldern skapar man inte läng- re en lyrisk "konst som är melo-” di utan — som 'Bo Bergman själv kallade. det: — ”blodsdroppar”. en sådan :-blodsdroppe tog. han av: | sked av livet: Kom när jag sover, Lo. > men väck mig inte. sn Lägg din iskalla "fo fö hand på min panna, fc vo så; går febern över, , Mig den. gåmla' envisa febern som; kallas livet, + >: Oo Bergman: Hjärtat skall gro av dröramår, Svalans Lyrik- lubb/Bonniers, »Pr inb. : 30; "I sekvenser,. På 4-pencemärket,, stör det. inte. så mycket i i det här fallet, . |men på der båda. ahdra . avbildade Å d je porträttet som”ett ”Jahdskåpets de. ganska sent, 'vid:34 års. ålder: :| För varje”. ny" bok, prosa ! och +P > som han” utgav" -under:de | . sista” decennierna" av, sitt liv; blev det "alltmer: oundvikligt. för. recen- senterna, att framhålla det liga; nästan" Aunika- i att .en. män- |. rmår bibehålla sin konst- närliga aktivitet” vid ösåhö dee vånekanden "var t att diskret" undvika sdetta”en brå bok eller et: behövdes inte: I' sin se- Ina produktion nådde” Bo Bergman : Joftast; unn till. der höga” "nivå som rsta decennierna hade. stablerat:d Förtröli ga: stunder ; gt istoras hegåvningårna:”in- AR TM NA RAP ” om - alla; :konstärter”. förunnades det ”horiom, att : på - sin: ålderdom och högern. vid» "årets: wårrikg- | > hår. särskilt” beträffande” de -äld- : - : res och handikappades” ”trygghets- . problem; "på arbetsmarknaden , varit" pådrivande även i tider” då HN sysselsättningsläget inte, varit.: så ; besvärande" som under det. sena-, ! "re året, : Före tidningen" med avsikt: sina läsare : senom” påståendet att från pro : Jolene lgarej? varav» tre” ägnas. nyut-" ; komna frimärken; På inte: mindre DS att medföra. Däfrestningar' på näringslivet” och framför” allt” på av.;svenska” fölmdiken « som--även" frimärkshandeln "troli= : våningen. Min bror och jag har fått : Men stackars. pappa, H | isar? emellertid er stk > båche; det?förs » märket: ha ärksbilden upp: : och hållande till. de: andré. Sådana sällsynta. Zumstein noterar: ett; på: erfarenhet”. g Schwenn på I ska - jämnt fattning. om ”världeskillnade il " " m a a LOGEN och rör«. . | ontörer har sitt huvudsakliga ar«" Denna ' märkliga : Kurva” | Bo stsfält. "Byggnadsplåtslagaren till- Bergmans : - lyriska. diktning: dv. ' Jassar "och" monterar -rännor; rör, ::'Ttecknar ” sig statistiskt om iman] ' beslag "mA. 'm och gör andra.tunn=« "Tser på: innehållsförteckningen :till "pl isarbeten. Rörmontörer -installe= oc om oms PA : det urval.av hans poesi som Sven | rar: och reparerar rörsystem , pch. irket |simi av år: 1853, ' Märket är i och. 7, Lindner "gjort för Svalans, Lyrik- utrustningar för exempelvis 'värme, för sig bra; ett löst stämplat no- klubb/Bonniers .» under: titeln | .vatteri .öch 'avlopp,.I samband med. teras .av: Zumstein till 265:-—,- På ”Hjärtat skall gro".av drömmar” | 'fartygsbygger. och uppförande av en bevarad tidning är det givetvis. och till ' vilket ” Ake-. Runnquist]: olika stålkonstruktioner sysselsätts bättre. Det gick på: en italiensk; skrivit en synvunktsrik: inltedning.] svetsare och montörer som är spe- auktion 'i-väras för > närmare en Dikterna är valda ur-alla de. tolv |, cialiserade på « (arbeten i grovplåt kö äv | Sådana n ärkén "är - ovänliga. | svensk tusenlapp.” ” ” tear nl kast "representerad är mn balk 5 låtel 4 E Fan 3 > " vdelningar för plåtslagare oc Et Banskå, It” : SE hos ”Elder” "från" 1917, -minst.de tre |. rörmontörer finns vid ett stort an- tal' yrkesskolor, Kurstiden är i all=' nänhet 1—2 år. Särskilt utbildning . för fartygsarbetare ges vid skolor i anslutning till storvarven, För öv- riga ' stålkonstruktionsarbetare ' är avdelningar för ' reparatörer, eme- der, svetsare, som finns vid många yrkesskolor, en lämplig utbildning. tydande :merarbet: nd " Belastningen” öretagarna " själva följer: "denna skattereform samma Mönster: som raden. av andra stora. reformer : nå ; det'|-..Y ekonomiska. och finansiella or. rädet, . fortsätter. ,.direkti nell. Ökat arbete pålägges . £ tagen av" staten, somrfordrar.att detta arbete”skall” utföras; gr tis. Enda undantaget ären mast symbolisk” ersättning” de företagare som har att redo- . visa oms, Dét är "verkligen på tiden att;företagarna samlar sig till en '"ljungande. protest motl|. -.det 'moderna : fogdevälde, ' som detta orättfändiga utnyttjande av dem utgör. För enbart käll- skatt, ATP-avgift. och 'allmänj. varuskatt, skall . företagarna år- ligen till staten” erlägga avgif- ter vid -sjutton olika! tillfällen. . Härtill kommer inbetalning av : Veckans brev' är ingalunda ett- c | brev utan; en' tidning. (Journal de' auktion i. vå ras, "och: köparen. fick Francfurt),: frankerad med "Mode- och lyxexeim> punga .ut med "drygt 2.000: = räk- nas tidningsstämpelmärke 10 cente-.-.. B MH v serna, prak e plar;: som" man även: återfinner. un- [nat is der: märkena, Ett enda. exempel, 1712 G öre; ; vapentyp vänligas > allt: väsenligt ;.också | presenterats. |” vid olika: tillfällen av både Hed- " lund och Wedén,;: : De axplock u näringspolitiska . program - sond Dagbladet karakteriserar som ett. "konkret program” är i sannning mycket arspråkslösa jämfört med | motsvarande - punkter som - mitt- | . partierna skrivit in i sitt program, ..Den väsentligaste skillnaden Sven Älocstedt a å fem sidor: ges- vidare en ”gan-- fferentierad bild 'av värdet på inlfsdska, svenska brev och brev till utlandet” med. olika" frankerin- | : Bari. Ett 'exempelyr ett. inrikesbrev-. , med ett. 12-öres "vapenmärke' i bil= "ligaste. -Nyans , värderas - till" medan” ett frankerat -med 9. öre va- pentyp plus. 3 lejontyp,. billi ' eventuell restskatt, samt punkt- skatt, En. årbetsgivare. skall vi-] dare på "ahmodan för statens räkning verkställa införsel i lön. "ligger :dock däri att mittpartier- na presenterat ett brett upplagt register på de" åtgärder, som” krävs för att landets näringsliv gaste”, nyanser,” kommer". upp 7 samlarnås' 'stora "intresse :])' | Mekanförbunds. | Standardcentral, Svenska Gasföreningen "och bran- schen, vilket kommer. att innebä- gängliga : siffror för "aävdrande drygt miljonen campingflaskor' på marknaden, :De bytesflaskor, som Kurstiden är här 2—3 år, a ”Gallie? - ”sLinnea” . 1 Är man mager och -kantig ska man givetvis inte poäng- ade äver i år c drivit priserna I; Ibonsumentenr att få god - service | ra - stora ” lättnader framför: allt] gasolbolagen” mäste” tillhandahålla öjden. or i "Vidare Jan nåranas att själva kar : : talogavsnittet' Uundergått' betydande || 'omarbetningar samt: att. behandlin- Momsens införande ökar arbetet |. med uppbörd och redovisning ” till följd av systemets konstruk- tion med avdragsrätt för ingåen- de skatt, som särskilt måste ut- tera' detta med alltför bredaxlade åch" att' välja, rätt flaskstorlek” vid | för campare, «= sor ev vs |för utbyten, beräknas dessutom | kläder eller andra linjer som ökar .- > Dessa tjugo olika: typer] Mer än '30 procet av Sveriges uppgå till cirka 1/4 av detta an-|” det fyrkantiga intrycket, Linjer och ud - modell2r ska vara mjuka, men int kommer : nu att reduceras till fy- befolkning använder idag gasol tal sr hylsiga. Och som i ålla "andra fall skall stå rycken även i en' kon | juhktutnedgång öch "undgå »ar-. " betslöshet av det: format vi upp- levt under: den. socialdemokratis- räknas för att den utgående skattens' storlek : skall: "kunna « fastställas, Sd : Detta äv staten fordrade' och obetalda » extraarbete drabbar särskilt” hårt de mindre före gen, Dessa har ofta icke möj- ” lighet att klara det omfattande bokföringsarbetet med alla UDP: börder och redovisningar rutan lämnar "över detta till -bokfö- ringsbyråer eller revisorer. Det- ta Iinnebär'att de belastas med kostnader, som i själva verket borde bäras av staten eftersom - det är fråga om Tent fiskalt ar- bete. De företagare, som inte lägger ut det fiskala bokförings-|'! arbetet på specialister får van- ligen utföra detta på över. eller fritid. Inte ens semestermåna- den fr fri från uppbördsarbete utan med momsens införande "blir kofisekvensen den, att de många företagare, som måste sköta arbetet själva får avbryta sin semester för att fullgöra oavlönat uppbördsarbete för sta- tens räkning, Alltså. Stater pä- lägger ” företagarna ständigt ökande arbetsuppgifter för sin "räkning, men vägrar att betala för arbetet. , En i sanning märk- lig moral. Den frågan infinner sig osökt vad som skulle hända om arbetare och tjänstemän, , som utför arbete åt staten: skul-| -1Je behandlas på samma sätt. ' Svaret är givet, Nu är parallel- len icke alldeles adekvat, men näst intill. Det fogdevälde, som dessa förhållanden ett mo ”dernt uttryck för är icke värdigt ett högutvecklat demokratiskt :-gamhälle, där alla medborgare bör tillerkännas den elementära ' rättigheten att. få betalt för ut- - fört ”arbete slutar direktör sjö nell, « . N MN 2 nn ka regimen; i Bättre. än mediciner — I form av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, hur viktigt det än är att de finns i-beredskap — är dock: ' de" förebyggande ” injektionerna. Det är sådana ' mittpartierna vill "satsa hårt på, för bättre ekonom- isk :stabilitet . och framförallt för. den enskilde inidividens trygghet, |. ETT ORD: PÅ VÄGEN Jag vill: lova Herren: alltid, hans Pris skall. ständigt vara -i min mun, (Ps, 34: 1) En' av - Englands berömda Pre miärministrar, William E, Glad- stone, tillfrågades: om hemligheten till sitt verksamma. liv. Han sva- mänga erfarenheter genom att be- stiga berg av motigheter. Genom aetta hade : han fått styrka och ökad spänst, : När vi. möter livets ”svårighe- ter gör vi ofta stora upptäckter. Detta är sanning inte bara för vetenskapen utan också i det and- liga "livet. Själva prövningen. kan ten" hos den persca ' som möter motgångarna och övervinner dem, ningar 'utan han frälser Oss i dem, . När vi tänker efter lite. ser vi människor: både i historien 'och prövningar och . övervunnit dem. Må vi alla få ha' den, ände genom Guds kraft .som: kan "vända det! svåra i livet b till «seger. rade att han hade fått göra |. S ge nägot som styrker uthållighe- Gud frälser ' oss' inte. från pröv- i vår "omgivning som ' har mött Nykter iden ” nybearbetats. och. numera prisätt- ningen på obegagnat material base- rats på. militärbreven, Också; hel- "sakerna har nybearbetats med hän- - allt populärare område. ' Priserna? « En hel del uppåt, ibländ t & m för. « dubblade :j Hrafört med: föregående: . Ppplaga, >. Veckans väsentligaste frimärks- ' nyket: är'at: "England. den 12-.au- gusti- "kommer: med fyra. märken, avbildade ' engelska konstverk.” mångfärgstryck. De tre. lägre .va- ” lörerna; visas på bilden, 4-pence- » märket (upptill t v) visar ett port- - rätt av Elizabeth I utfört av-en ren 1 shillmg (ismitteny avbildar okänd målare omkring 1575. Valö- 7 ett porträtt av” en-ung dam, Miss Sarah Moulion-Barret, mera famil- järt. kallad Pinkiej målat av Sir Thomas ' Luwrence . (1769—1830). Näst högsta valören, 1 shilling 6 per. (född 1903), som återger res- terna av en kyrka (St Mary le Port) i Bristol efter en bombraid ” över. staden 1940. "Högsta valören; Y'sh 9 p, återger ett landskap (The Hay Wain) av den berömde. John Constable A1776—1837). Engelska > postverkit ' envisas ' med, att "ha drottningens porträit på vårje mär- ra. "genom att en: enhetlig ”stan- dard fastställts för alla ” slag av | mar skall döma efter "antalet ga- gasolflaskor och /gasolventiler ef-|solflaskor, som" är i 'omlopp på ter ..samarbete mellan Sveriges marknaden, Det finns 'enligt till- "gen: av .de :militära svarsmärkena' > syn till de senaste rönen på detta | " ren 1' shilling (i mitten” evbildar pence, visar en målning av John Pi-' för: typer över 6: kg "bestämdes redan. 1963. Vad som är nytt i är är att campingflaskor är med i i någon -form, i 'vårje fall. om]: Den . svenska . > flaskständarden . bör man dra uppmärksamheten till det vackra man har, En smal midja framhäver man' med tjusiga skärp, en vacker- hals med klädsamma ur- ringningar ete. 2, Vitt är oerhört klädsamt till solbränna, i synnerhet om: man kombinerar det med nå- gon accessoar i någon: klatchig färg, Int : . 2 Gallie SE », "Ska nt hälsa på er. flick- väns föräldrar för första gången så vänta med all titulering tills de själva kommer med förslag. Nu- mera säger' man inte alls lika ofta tant och farbror som förr. Även om åldersskillnaden är ganska stor vill många moderna människor helst kallas för förnamn och du. 4 ” ”Gallie" '< den nu i 'år utgivna standarden. N Det nybildade. bolaget Primus Svenska Försälfnings AD med. verkar genom olika praktiska. ät- gärder vid såneringen . av den nämnda floran av campingflaskor, -Man lyckas därigenom neädbringa antalet flasktyper tll fyra och genom bytessystemet kommer de - äldre flasktyperna att försvinna från marknaden, Gasol levereras på "olika sätt, dels i tankbil eller tankvagn till storförbrukarna "inom industrin, : - dels i olika stora flaskor för cam- ping, hushåll och industri, Mest , förekommande är campingflaskor under 2 kg. 11 kg är den vanli-, gaste hushållsflaskan., Gasolför- brukare inom: industrin använder (Forts. a std. 7) z än rang
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.