X ä I t - LAHOLMS "TIDNING ' -— LT . Torsdagen den L m—— j | Kosygin kommer på besök! Många utländska 'gäster kom- mer i dessa sommardagar på be- sök till Sverige. Flertalet av ut- : landsgästerna är stillsamma turis- ter, men vi får också ta emot mer eller mindre prominenta personer. Världskyrkomötet i Uppsala är ett sådant. forum, andra, interna- , tionellt präglade sammankomster att förtiga. Den mest' uppmärk- : sammade gästen i Sverige denna sommar torde dock bli ' den ryske regeringschefen, premiärminister" Alexej Nikolajevitj' Kosygin, som På torsdagen anländer till Arlan- da för ett fyra dagars officiellt besök i vårt land, . | ee Det är veterligen första gången | premiärminister ' Kosygin besöker Sverige, och han är givetvis väl- kommen hit. Kosygin kommer i - spetsen . för en. manstark sovje- . tisk. delegation, och han får ett : fint officiellt mottagande av bl'a' den svenska' regeringens högsta : toppar, Givetvis kommer man att ; " eyssla en'del med politiska över- läggningar, men i första hand är besöket savsett som ett gcodwill= » besök. ' flora ENG Förra gången en sovjetisk stats- : chef kom på officiellt besök. i Sverige, var det Nikita Chrusjtjov, ' som satt vid makten, Han hade ' först tagit emot statsminister Er- lander och andra svenska rege- ! ” ringsledamöter som gäster i Sov- é piga IfA jetunionen, och givetvis kände sig :. de svenske "förpliktade att bjuda - igen, Här hemma blev det dock,' > | ETT ORD svs | cPÅ VÄGEN Sammalunda,' när. I: Haven gjort allt vad som. har blivit. eder -be- fallt, då skolen I sägar :Vi äro blott ringa. tjänare: .vi 'hava' en- dast . gjort. vad. vi. voro. pliktiga att. göra, , (Lu 17:10.) a När Värl vi Vi . behövej ning, upply: te, . klarhet: - Chrusjtjov, men han fick" inte se, - intryck och varit mindre omstridd - alltjämt motståndare till den po- litiska styrelseform. Kosygin föres ; träder, men ett ömsesidigt utbyte ” ' att Kosygin "och de övriga gäs-" , och "inte "förkastar "oss utan för- |.hyar, oss”genom sin nåd,” tagi 11 juli 1968 LT Ar åtskilligt rabalder, bl a från vissa högerkretsar.' Man såg Chrusjtjov som en symbol för den sövjetiska ” våldsregimen, och det var inte ” helt utan skäl. Till slut kom dock + så värst mycket av vårt land på ,.. grund” av säkerhetspolisernas täta: led. Förresten gjorde det kanske., inte så mycket, för kort tid efteråt ' fick han lämna makten ifrån sig i hemma i Sovjet. " RAA Kring Kosygins nu företående " besök har” det varit betydligt. mindre väsen, Dels har det poli-;. tiska klimatet i stort mildrats un- ,, der senare 'år, dels har Kosygin. | ' gjort ett frid en än sin företrädare. Huvudparten :' av svenska folket är visserligen : av erfarenheter skadar inte, Man hoppas givetvis att gästerna från Soviet skall få så positiva intryck som möjligt av de överläggningar, måltider, industribesök och and-) ja evenemang, som väntar der :: under besöket i Sverige. ”.- 7 M ", De största ansträngningar har” också gjorts från svensk sida för: terna skall kunna känna sig trygz ga under besöket i vårt land. Fem ;. hundra poliser och -: ytterligare :' hundråtals andra personer 'enga- geras för säkerhetstjänst,' extra" trafikövervakning o d i sambor: ned statsbesöket, Haga slott, där Kosygin skall bo under besöket i' Stockholm, har fått en extra upp- rustning, och även på andra plat- > ser som beröres: av besöket: vid- >» tages betydande åtgärder, > pi '.” Det,. blir ' alltså ; ii ekonomiskt! "hänseende dyra gäster Sverige nu ."- får ta: emot. Man får därför hop ipas:att besöket också ger. positivt : utbyte. för” båda parter.» Kosygin och: hans medresenärer tillönskas pp- I fta anden; Lät oss" bedja hö. | Hom. att: han : förlåter ' väta" skul- der;: visar. barmhärtighet, med, oss | LOSS: tjänst; Jär :oss "att "bedja du m :andens enhet och gö! anna ekumener "ri, Ci för det bungriga Biafra Så - runt till förmån för Bicfra. I Varberi VOSS banken t om fredag, då den flyttas till Falkenberg. : "Ingen har väl kunnat undgå att : . uibrytarstaten i Nigeria, som behöver snabb hjälp med livsmedel om: - inte” miljoner: människor skall dö av. svält. I -Varber; måndags en insamling i Radiohjälpsregi till förmån för Biafra, Idén ' : Lennart Linjer" vill att gipsgri- » sen” skall fortsätta att göra nytta. -, Och tycker. att turisterna på den hålländska' västkusten — och give- ,. vis även de fasta invånarna — skall ” svara för påfyllningen. På fredag «. flyttes' grisen till Falkenberg, där den står ån vecka på Sparbanken .. för att därefter transporteras vida -re-till Halmstad, Laholm och sist » Kungebacka, . I samtliga städer är det sparbankerna som. upplåtit. sin 7 lokal för -insamlingsarrangemaniget. NU, GÅR. TRANSPOR- = TERNA FRAM / 7 ser den ut den stora gipsgrisen, som nu ' vandrar Halland var Lennart Linjers, teckningslärar och Sparbanken med den stora gipegris, i vilken khan med sina. ..'skolelevers hjälp en gång insanrlat 10.009 kr. « diohjälpsaktionen : gällde. döva barn, "> "I mer att behövas mycket mat och : , mycket medicin en lång tid fram«= g återfinns TV-grisen på Spar= . bs höras talas om nöden i Biafra' —, | startade i e i Katrineholm. Han kom till. 57 Den då pågående ra= | kasta sig över snart svältdöda kvin= ” nor .och. barn, Miljoner: och åter miljoner människor i Biafra lider - av undernäring, Det stora flertalet invånare är hungriga, ständigt, 'Och - drygt en miljon av dem kommer att .' dö: inom mycket kort:tid. om inte : omedelbar , hjälp "kommer." Proble- , met hittills har varit att nå Biafra : med hjälptransporter. Nu. har ”Ni- geria öppnat gränserna för att hjäl- gen till de svältande skall komma fram. Så nu är det bara" för: all . världens : hjälporganisationer. "att träda i till; ' Snabbt! Och : det 'kom= över.- Det Radiohjälpen sämlär- in” — då också genom derrhu:pågå tet, , med att nya hängningsmetoder av köttet tas i bruk och slakte- riernas lagringsrum byggs :ut. " I utlandet förekommer det att man behandlar köttet med: olika preparat för att få det mört, Hit hör bland" annat... se e hormonanvändning vid upp , födning. av ”slaktboskap, . | e enzyminsprutningar i: djuren vid. själva 'slakten, I Sverige:-har vi en livsmedels- . lagstiftning som. gör: att vi mås- te gå andra” vägar för att nåsam- ma resultat, 'Vi söker "oss fram till andra, moderna och helt ofar- liga livsmedelstekniska - metoder för att lösa problemet... Köttforsk- ningsinstitutet ." Kävlinge ; har skapat de resurser som behövs. 1 dagarna tar man i bruk en are en halv. miljon. I. den :kan man. ' vetenskapligt köttets "reaktion "i temperaturer och: fuktighetshalter, vilka. vaärie- rar: mellan :—7" och -+18 grader i. temperatur” och 30—40. till” 100 procent 1 fuktighet. ad | ”— Vi har 'redan 'kommit' fram | till "en: metod -för :bättre butiks- kött, säger: professor Torsten Stor- gårds. "Den 'går ut på-att. hålla der kontroll och, kombineras med olika tider och "temperaturer. för 'mörningshängningen, vägt Nu tvingas "man ofta” att ome- delbart frysa ned överskottsköt- tet. När det sedan i obruten 'kyl- kedja når fram till konsumenten, måste det snabbt användas efter upptiningen. ". Des dl --Det här sina nackdelar, 'bland annat därför att det är dyrt ätt frysa köttet och att nedfrysning- en" ger” en viss 'kvalitetsförsäm- klimatkammare som kostat 'när- i SÖN SS NV ON S SS ” SIYNINIFIN ÅN SSE ISEN INNSENNSSPKNEIY SIS STI III PIN ISSSST II ISVASSN undersöka I " vegetationen på köttets yta. un:|: rod HN : i H -köttaffärer. ..Slåktkropparna; :> Köttet '; från :dem ;såldes I.den tur det mö rades på. upphängningskroker "Dågens. moderna ' snabbköp ger inte möjlighet! till "sådan per- v'; sonlig;. köttbehandling ': sedan chockkylning efter slakten av- rocessen,” cn i ” Strävan "är att ur” livsmedels: gyBienisk synpunkt hålla, en obru- ten: köldkedja från slakteriet över butiksdisken ' till husmors kyl, / 197042) ra kött får. vi genom” att. man på "lämpligt ställe avbryter köld- kedjan ;' och ' "låter köttet mogna mer i takt med, tillgång och ef- SES SANS III IIIVET IASEANSSEERS a L AM Mor Köttforskningsi SNS SIC INT III terfrågan. Det "kan .ske genom SINN SSR a kött blir en märkesvara' som leveräntören” svarar för, siger profe: institntet, Kävlinge, ned individuell" behandling av, rutit den naturliga mörnings- |: alets' svenska .slakterimö- tidskrifter I. seförelsen" i; en 1e "otvivelaktigt var ;man och. banbrytare för den" mo- 'derna- ekoriomiska: föreningsrörel- en. och' alldelés särskilt: för jo Prukskasserörelsen el IOF. JW." Raiffeisen” blev +27-årig "borgmästare i Weyersbach i Rhen- Jandet. Där mötte horiom" en" fat- tig; svårt skuldsatt. befolkning av tt det får hänga I slakterfernas nybyggda mörningslokaler under” 1 vecka. vid ganska hög tem- peratur,.. ras os 2—3 veckor vid' plus 2 å 3 gra- Ye ers ge no 2-8 månader ; vid: minus: "114 Coograd isen a . . De olika ”tidsenheternå ' i ”tem- peraturerna, medför fördröja, .el- | ler . påskyndad mörningsgrad. För att behärska” tidskombina- 'tionerna: fordras” att man klarar av problemet med mikrobernas vegetåtion Då köttets yta. Det är här köttforskningsinstitutet kom- mit med 'sin nya steriliseringsme- tod. nos sot "- Vi har funnit det lämpligt att erin- ra om händelsen. och kulan, dock ' Utan att på: något vis vilja celebre- sedan, Muséet arbetar ju med kul- turella ting, Men "vi har -sparat Norge till sista land i utställnings- ; serien :av "nordiskt: konsthantverk ”, bl-a "på i grund a r terna med: ”jubi Sok i Karl XII:s kerta men sägenomspun- " na liv. HN ha : : " ritet på F området," kapten '; Nils Strömbom, Varberg, vilken tillsam- mans” med 'hrr' Albert; Sandklef;:C F-:Palristierna' o.. Sam. Clason for- skade 1 kulkriappen' och efter om- «. fattande': undersökningar, publice= rade; sina: resultat .:i avhandlingen ”CarlXI:s död” ses es : —"Det finn knäppest något tvi- :<vel om att. det verkligen" rör sig "om den kula för vilken kungen stu- > pade, säger kapten "Strömbom, Bå- . de tekniska öch andra omiständig- heter”bevisar detta. so fustsl ingen kan" .slinerhatt." Man” har. vid. mätningar > kunnat fastställa att ten kula som ": träffade Konom'i Huvdet måste haft .- pens "kaliber är - densamma. "Detta > är ett märki'gt. faktum, inte 'minsi "4 belysning: av. vad .vi kan kalla indicium nummer .två, nämligen att det inte återtunnits några som helst " spår 'åv blysplitter vid:de röntgen- undersökningar 'man gjort av kun= " gens huvud. Blykulor vår den van- . liga ammunitionen, vid denna tid . och. de .lämnar. alltid splitter, efter .sig vid en träff av det aktuella sla- :' Däremot har man -hittat. blysplit- ter i-kungens ena fot efter 'ett sår han ådrog «vg i slaget vid :Vorskla. . Bly" syns' f ö : mycket tydligt på röntgen och detta bevisar att kun- gen måste ha blivit skjuten med .; en mantlad 'kula, Kulknappen är + Jag vår här 1 går: och åt middag men när jag gick så glöm- de jag min plånbok med fyra hunds . ra kronot i, Ile tinag »— Det stämmer, Det trodde jag var drickspengar, . . Lena +— Är ni galen människa? ej, men ia trodde ni var det, > Museiintendent Bengt-Arne Person d en Nils "Strömbom. Souveniren har blivit en publik och ekonomisk succé för museet, ” att göra en liten drive för ett av muséets t Intendent Bengt-Arné Person: — ra de dystra händelserna för 250 år'| ” sökt. upp”en: aukto- | inte från den -nörska "sidan. Kali- "dubbla kulhålen i kungens -karos |] en diameter av;19.5 mm: Kulknap- |: oe os fö EP ÖN a La SG SS ES oo erar kulk bek » den unge krigarkonungen Karl XII föll för en (lönns ens fästning i Norge, Detta mörka jubileum och den på= tverk' från Fredrikstad har föranlett fäs r Karls. XII-kännaren kapten | kulknap p c åter. aktuell: mördares?) kula under belägringen av Fredrikst gående utställningen av norskt konsih sw tningsmuseet i Varberg -— , den. som bekant eh blyfylld mässingss knappe to nee Ao 2— Som tredje punkt kan fastslås att begreppet mantlad kula var helt okänt' på den':tiden, Det äro ckså helt. uteslutet". att den kula som blev" kunger bane" kun kungens, huvud, git; mot” till merken; I nade : ögonvitt; kung det; veni-av de nedteck- i a E ln slitits bort, > Det oerhört kraftiga anslaget varit, ett: indictum" för att kungen blivit "skjuten" från nära håll och” då kades "och sannolikt börjat ; fördelas bland "officerarna vid Fredriksten; Fältkulan 4 bly £ detta vapen var således ca, 19.5 mm, KONSTANTINOPEL . 2 — Man hår lyckats spåra upp två > porträtt av Karl XII med den ak='' tuella; typen av knappar I västen, ' Samtidigt. har man gjort efterforske" ” ningar i Norden,' i: Paris, Prag, Konstantinopel ' och , andra platser, ' Ingenstans finns någon. motsvarig- het, till knappen, ; Allting .. pekar alltså" på - att knappen .— "mot en | bakgrund. av då -vanlig' vidskepel-; se, enligt viken &n person som, I ' likhet med Karl XII, ansågs ”hård” ” mot kulor, bära kunde tagas av daga med en kula 'som gjorts'av material. som tillhörde "personen ' ifråga — stulits ur kungens 'väst, och sedan -avskjutits mot kungen, — Detta är den -tekniska bevis- . ningen kring kulknappen t. hu= vuddrag..Så' har vi folktraditionen, - enligt ' vilken kulan som ändade kungens liv plockades "upp från området framför löpgraven av en soldat, vilken senare" kastade bort den i ett grustag 1 Öxnevalla, där kulknappen senare återfanns, . " Berättelsen om kulan kan spåras tillbska åtminstone till 1850-talet, således "långt. innan kulknappt a i huvudsak jordbrukare, och: efter missväxtåret 1846 var nöden fruk- tansvärd, Ar 1864 grundade han ”Heddersdorfs :1ån ekasseförening”, världens " första ekonomiska för- ening i modern mening. NS Raiffeisens idéer fick nu snabb spridning, och den ena tyska del staten efter den- andra stiftade lagar om ekonomiska ' föreningar. Kombinerade" jordbrukskassor-cen- tralföreningar bildades nå löpande band, de. första. centralkassorna tillkom "redan på” 1860-talet. : Ar 1874 grundades” en "centralbank för hela. den' redan då mycket omfattande" tyska - kasseorganisa- tionen. Men också i andra länder vanh' hans tankar "gensvar. När de första svenska" jordbrukskas- sorna startade 1916, .var de i allt väsentligt" organiserade. ' enligt Raiffeiseng' idéer. Han kan med rätta betraktas. som "vår; jord- presentanter för de många stora organisatiorier frå alla delar av världen, som bygger sin verksam- het på Raiffeisens idéer, till en världs-Raiffeisendag i' Frankfurt. Den tyska” motsvarigheten. -tilt vårt Jantbruksförbund. stod som inbjudare,. Vid detta tillfälle in- bjöds. samtliga närvarande orga: riisationer' att ingå som . medlem- | mar i den "Internationella Raiffel- sen:Unionen. Denna stiftades "på F, W, Raiffeisens födelsedag den 30 mars i är vid en högtidlighet i.Neuwied,' ..:' > men Sveriges: Jordbrukskasseförbund var' då med bland de 21 organisa- tioner från'10 länder, som bilda- der, unionen, .och dess represen- ; tant "ingår 1:den preliminära sty- brukskasserörelses 'andlige. fader. Vid midsommartid samlades re- sskildringarna ;av > sar också hur stor kulans hastighet - återfanns, Ett 'centralt vittnesmål i sammanhanget 7 kommer . från ' en . Karl Pettersson från Kinna vilken levde "åren 1841—1940, själv hört honom berätta historien, vilken ' var allmänt känd i dessa" trakter i hans barndom, Petteröson' kunde också uppge namnet på sol= - daten som kastade bort Ivulan. Nord= = ' stierna. "En kontroll: i rullorna i Krigsarkivet. visade att en soldat Jag har "oa solvårma "här n”eller: busken? Jag ålla skär till att utnyttja t "goda.soch nyt- tiga som” de: färska: bären -bjuder på; Barnens /sommarsnask, bör by- - bås: tilll.alla dé goda färska bär sc maren: ger oss. Bytet är obe stridligenr nyttigt”. för ..de. små, Jordgubbar .+;' eX.; ger: oss" järn och svarta. vinbär och hjortron "ger Cevitamin,', som :vå. förresten behöver daglig dos, av; eftersom den. inte "kan. lagras” upp i krop- - ”Andrå bär — och -natuyrligt- även. frukter av: olika. slag — ger"”oss andra; värdefulla nä- "ITingsämnen, som $i inte hör för- summa att tillföra kroppen, Just nu..är det emellertid bär- tider och den som: Inte har egna bhärplantor och '-buskar häller na- turligtvis ' reda Då när tillgången -| på de "olika bärsorternå "är, som störst, för då är de ju också som. regel . billigast. För närvarande är jordgubbar- na aktuella, värmen” har drivit på mognandet och: priserna' har va- rit :hyfsade. : oo NED : Jordgubbarna ” och ' bären”, kan naturligtvis ” njutas” som” .de ' är; men serveras de fom ett mellan. mål (som-'ersättning för snask) kan man gärna ha en gnutta strö- socker 'på och HKté grädde över. Har man de”läckra 'gubbarna som deåserf>, blir. det” festligt ätt ser- vera dem i.portionsglas eller skä- lar "med en klick” vispgrädde” på toppen. I NN : Jordgubbarna behöver inte kö- pas 'samma' dag de skall använ- das, Men då :får de naturligtvis inte ligga kvar I kartongen, Ansa dem "omedelbart; skär. dem. i ski vor, lägg dessa'i en skål, sockra' och. ställ "skålen + kallt, Så håller jordgubbarna sig i" fleta' dagar. Servera med ovispad grädde eler äddfil lev oso fv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.