, "> LAHOLMS TIDNING . Y mg nt Onsdagen . den .17 juli -1968- -- / : Tretton månader har förflutit sedan; Israels blixtkrig mot ara " berna förlidet år. Under tiden har' be [Israels inikespolicska I kris > den betydligt mer. elastiska. ar" ” betsministern ' Jigal 'Allon "som . kandidat till posten som'vice' pre- NN de inri a r och därmed också na i 'Israel- > på ett farligt vis skärpts. Det är icke. partier utan - perbonligheter, som står emot var-. | andra med skarpt skilda uppfatt-. ningar, Det är icke ö öv ” till. sin 'egen efterträdare, Dayan'” och hans anhängare svarade med att publicera en popularitefs-om- ' östnlng enligt. vilken 62 procent att nu, ett år före nästa parla-' mentsval: och förberedelserna för val'av efterträdare till minister-' presidenten Eshkol, en förbittrad' » maktkamp kommit igång, som på he Oo Jema a end det allvarligaste hotar Israels Jen=. t. dan blott 21 procent röstade för 3 Allon, Den 1 juli hölls minister- '” råd i Israel, och därvid föll av- görandet i denna sak: Med stöd av ett flertal inom regeringen ul nämndes på Eshkols förslag Jigal Allon . till vice: premiärminister och minister för immi; ionsfrå t för j—junikri-' sen 1967, som nådde = sin: klimax -med. krigsutbrottet möt -arabsta-'. terna, visade Israel upp bilden aven fast tirnrad'stat med en re-: ” gering;' som konsekvent begravde', väntas komma att avgå om högst - It gor. Därmed: hade. han -också fått; ställningen av ”kronprins”. och ef-' terträdare till Eshkol, | "Levi Eshkol, som" nu 73 år, "Under hösten kommer länssty- relserna ' i samarbete ” med post- styrelsen "att postnummersätta si- na... befolkningsregister på mag- netband. Arbetet sker med I hjälp av datamaskiner:. > På vära länsstyrelser finns be folkningen i "länen registrerade på” bl,. a; magnetband. ”Magnet- 'bandregistren över” befolkningen såknar ännu postnummer.” Men under "slutet av juli månad kom- mer: länsstyrelserna att sända -ut- drag ur sina personregistrer 'på magnetband till poststyrelsen.'I utdragen innehåller varje persons personnummer, ”kyrkobokförings- län, adresspostanstalt ' och postut- delningsadressi Tr "poststyrelsens dataanläggningar "kompletteras ut- | postnummersättes' ; 6 .” 1 höst anmälningar ' och på detta sätt hjälpt myndigheterna » Med hjälp. av. 'magnetbandre- gistret över länens befolkning framställs många produkter bl. a. i slutet på december magnetband över alla skattskyldiga. i länet under det kommande året.: I re- gistret över skattskyldiga för år 1969 kommer därför. att : finnas postnummer med i "adresserna. Detta kommer vi att -se på de- betsedlarna för "preliminär - skatt |' för år . 1969, som sänds ut vid årsskiftet 1968/69.' Från - årsskif- tet: kommer ” alltså ' postnummer .successivt in på alla" de adress- tryckta handlingar, . som | fram- ställs ” på länsstyrelsernas ' ”data- hanläggningar, ' Skatteregistren för may inkomståren 1967 och ' 1968" sak; nar uppgift om postnummer. Det alla gamla. och nya tvistefrågor, > ett par" "år." Då skulle den nye. » Det; gällde: då en kamp. för att: statsministern alltså :bli. Allon.:' överleva, och denna kamp fick; Men detta beslut fattades icke en=- . sin prägel av att det inte var por; hälligt. Försvarsminister . Dayan litiker och diplomater” utan ' ge-: och hans :anhängare i regeringen.» neraler, som! tagit ledningen 'och '. röstade emot. det, och en öppen - draget för varje .persön med det postnummer som korresponderar mot den' adress, ' som: finng ilö blir. alltför: dyrbart att komplet- styrelsernas sn personregister, > De tera” dessa. ”engångsregister. Det kompletterade. banden ätergår till tär, ”därfi en! övergångstid' på Ch . kommit att 'stå 4; "medelpunkten i kris inom regeringen är alltså för” 2: länsstyrelserna, där. man? sedan ungefär 1,5" år, innan länsstyrel- ; för det allmänna intresset, Det is-7 handen Ministrarna. för det: ult- :.. | kompletterar : sitt. eget :"magnet-| serna -på sina datamaskintryckta " raeliskä folkets begeistring” var; . rakonservativa Gahalpartiet och '-' ) bandregister: över befolkningen försändelser ”helt och hållet kan . . «ct icke att ta miste på, och i stort de :'nåtioralreligiösa grupper 7 > sett hela den: västliga världen '' nå ställde sig bakom Dayan, : "ställde sig solidarisk med 'Israel,! "Det sista ordet är säkert ännu Hade det efter krigsslutet k öm- icke 'sagt. Striden mellan Eshkol: | med. postnummer. Pastorsämbete: tillgodose "postens: önskemål,” att na och i Stockholm 'och Göteborg I postnummer " skall Anges.” Dessa de: slokala. .skattemyndigheterna, | försändelser" är i regel fönsterku- I t som "rapporterar: flyttningar "till | vert; så att' adressen står på I in- ” mit till fredsförhandlingar hade M oh Dayan har skärpts, och iakt- os sitt läns befolkningsregister,: här neliggände händling. " « "möjligen" de civila makthavarna tagare i Israel utesluter icke möj- ;- kommit till orda 'och be: tämt den ' ligheten, att Dayan och hans an-. "| frän, den 10 juli också med, post: | I länsstyrelsernas "befolknings: 2 vidare utvecklingen; men så så blev - hängare 'vid' en 'senare tidpunkt nklmmer i. sina - rapporteringar: register föres' postnummer ini de nu inte, Det israeliska folket" kan: besluta, sig för att, utträda L i viss itsträckning har de, som | höst. Alt. adresstryck ; från. detta . befinner sig. alltsedan juni 1967 i. ur : det förenade arbetarpartiet, flyttat” 'under den senaste -tiden; register; som : många: beställare ett slags mellantillstånd mellan = SOM:DU' är -regeringsparti.; Detta även angett. postnumret i. den får adressetiketter. från, är ' alltså "krig och fred, och därmed är frå= : Parti bildades i januari i år ge- in nya, adressen i sina' flystnings- | kompletterat med postnummer gan given, vilket part som fort= : nom en sammanslagning" av. Eshe "| & sie. s Ar " sättningsvis, skall finehä: den av- . kols "socialdemokratiska - Mapai- ” "makten: "de civila eller parti, Allons Ahtut-Haavoda och ra myndigheterna, "Ben Guriens 'och -Dayans nybi : Mest: frappant framstår. härvid nr Mt Jar AN I räknat: ” kontrasten mellan försvarsminisé''- "kommer: stt låta höra av: de : ter Moshe Dayan, en av de skars = "fortsättningen," vilket icke, bådar paste :”hökarna'Y som . företräder ' gott : den hårda linjen, och utrikesm nlstern;':den i: Sydafrika födde -" och engelskt uppfostrade utrikes- " ministern Abba Eban, vilken som | - " tränad diplomat vill undvika” allt, som utifrån. skulle kunna tolkas - som.; aisraelisk provokation '- och ; skada Israels good will. Det råder '| i. Israel även 'skilda ' åsikter om 4 . huruvida tiden merå gynnar ara? » berrias & än israelernas sak, :'. ': - RNA . : - AN M da, heltäckande. kostymer: drog sig mer : och mer nedåt : Tara mal Men också dessa ”formgavs” på o "ka sätt, tills den? s: k- tarzanmös! "dellen slog igenom, "Även; :damer-i lv nas " baddräkter. blev efter "h mindre Reltäckande; de" krympte! bildligt talat i i' tvätten. Önskan att "kunna sola sig -tog sig uttryck i > att' större och" större 'delar 'av' kroppsytan Y'frilades”. Ännu under 30- och '40-talen. bar man dock' en sammanhängande baddräkt; Överdel äva sig att söka upp det våta elementet. Man höll 'dess- för” troligt " att det i havet i och de stora: insjöarna fanns vid- under, 'som kunde . skada" männi " skan;' "Näcken kunde "t" ex, locka " väna jungfrur: till sig," och hade de s väl kommit: ner. i vattnet; så "var Ny mn av boraner nomhusbadet” uråld- rigt! Badhuset var eåå viktig del av på Jändef, och. i.städer-' "ringalivi och: därmed. för bebyggelse... "Många' bygde 3 på så. sätt. dödsdömda. Inte minst I c hade eh > ” ringschefen 'Eshkol; tog. in: Dåyan: som "medlem i i sin regering: i.sam> |" band med krigsutbrottet 1967;. sej Vv eaanagad människokroppen. . befinrier |'- tt ångvarigt tillstånd : och turistområden; berörda: Och; "fortsätter" RLF' "tidningen, + "hur: blir "det "med denna Ppopula- - minst med hänsyn .till.Daynas po- . 8 yn p ss atet om ' odlingsbygden" förslum: | inaktivitet; al ds;'om sly. buskar: och "sKog TY | E Detoteam.tvår Lederlé. - promenerar. in": över "åkrarna? tt |Hierna,, SAR upptäckten, Hur”blir :det: om "bönderna;: som häller landskapet "öppet och :byg-' da vid "liv, inte längre--finns 2. Har, inte då fritidsbygden. rlorat. något. av. sitt EG av hormon. : "Det: har; skett : genom bestod” av” 18" forskåre, "oc ett sämärbete rnellan. biokemister. ; ten förför många vara. en given - följd, eller t omen red bakom : Badflicka från den kring Kristi ee lt mindre tyg. åt: dräkten havs som "syr och trosorna; På senå "ju också.” "upplevt" al s k'ikinin, där de i inte: finns : något , avstånd” mellan: de ss "| båda delarna av, iden enkla! anled- ' ningen att överdelen slopats, Men SVENSKT. JORDERU; "VECKLAS?. 13 mmogadiatetd Slutsatsen: blir, säget; agronom ; Olof Nilsson i ense versikt ; N nudiste kans män, : som; till sist i d e dessa”: d haäs ”obrukade; : att vi”skall. im. |; cf bränn vära livsmedel. ' Kanske I rån u-länderna | |- KN som. själ a sväl |skapsmän 4rot nämligen att detta ter, men inte har något ännat . ES hormon? inté. - bara - köntrollérar ä skyhög” och" enbart den” "lägger ol ätt sälja. Ori åtta tio”år skall en- |. r . " sättniången 'skall aja sa |. N8t regeringen" en 'feretdel av jmängden hinder: 4 vägen. för 'en sådan” ren- de "ett: speciellt” privilegium, : "utomhusbadandet dröjde. | badfronter igenom, Kommer den ” kvinhorna. badade "kunde : männen M=, Bellman / lät visserligen - sin |att göra det eller, inte, Ja det är, åse' det hela" från en läktåre längs|pyjtifars hustru Susanna löga -sig|ännu sålänge. en öppen fråga, Så väggen. Här kunde de-få sitt lyst-|; parkdåmmen ”betittade" av de 'il- | mycket är säkert, att det.i så fall ' "> mäte på kvinnlig - fägring. De sköna |tasinnade 'bovarna.: Men - hon. var inte är' första gången i: historien, = — . P ; . "vårt Tivsmedelsbehov.; importeras tä it dess” "vikti aste nn måste avflyttninngen: från jord-| Två miljoner: svenskar. skall 16:']3 n.a g ja, alla var” känske I i : kvinnorna uppträder : med fé: 4 l rm h + Kämtad ur.Bibeln och knappast urjsom 'kvinnorn pp : va på Impörterad mat; mat: som .attysvara för hela Uppbyggnaden man syntetisera' detta hormon. oc inte så-'sköna — ”plaskade- och verkligheten. Ulla Vinblad uppträ- lbrösten bara, Bläddrar man 1 mo- man: shar "kommit en bra' bit även |. på” den 'mödgsamma/; "fors Nings- och” tillväxten" av; : "människans ;benstomme, Kan". man: könstaterå hå kän män lösa alla prob- d em som hänger samman därmed äkarna , att flera skilda Kdomar, . söm nu är:yt "skall kän | deftnitivt behöv: . bruket ske 1'ökad takt. Med -hän- å öga ”medelålderti änt . sett små möj- lighetetna för äldre, personer |, att får :sysselsättning kan :var h och em lätt inse” vilka” problem detta Medför. 3 . 'Takten' i nedläggningen av.) åker "måste för "att. 'målsättnin- gen skåll uppnås fördubblas till ca 100000 hä per år. Som jäm- förelse" Kan nämnas ' att + totala «åkerarealen i Stockholms län är |. 116 000: ha,' i Halland 127 000 ha, 1 Jämtland 51.000 ha och i Norr- botten .56 000 ha, fira : Utvecklingen. inörh' svenskt jordbruk, har utgjort en enda lång. anpassningsprocess.: Jord-]: ”brukarha har visat en'utomor- 4 : ' dentlig förmåga att utnyttja de |. 107 intensioner,..Båten;. som ' än tekniska ' framstegen . för. att ”ef- | så länge finns enbart i prototyp fektivisera produktionen. Svenskt |, men kommer ” att "bli Jen" "serie jordbruk står sig gott vid en| vi internationell ' jämförelse, ,jDen odukt, presenteras iv nya jordbrukspolitikens krav på | - Pumret av tidningen. - sam” till'synes ostörda av: männens] gar betecknande nog - aldrig som dehistoriker, finner: man "att klän= . närvaro 'och exponerade villigt Si" | hadnymf,. även 'om :hon och. hen-|ningslivet då och då kripit under + " na behag. Till sist fann dock myn? nes kavaljer .då och då ”vilar vid bysten: ' Man kar 'erihra om, 'att 7 or igheserna förl sa args denna källa”. ARE den värdiga Heliga. Birgitta strängen. otillbörlig och förbjöd 'arran; igen upptul e kvinnorna:i Nea= . get. Kyrkans m 4 das lilla att na jar dra, oa aluter av Jäp-tilet |pel föratt | dä Inför rännen? Dien hen”: kunde rledas till, smutsiga var ; delvis en följd "av. medicinska kar ned. Särs Nm på och det v ” » och "syndiga: fankar vid åsynen av skäl: Man”. örjade så smått luta de, me ben bend et ar | > Särna hade som bekänt. under kej| mot. att bad; var. hälsösömt. Men reg kyimnoa att lägga bort ben . sartidens : slutskede; gått ' etc: steg läkarvetenskapen var "på. denna hån, till baddräkten månne ett ut- "Jäng är det gällde. konfronta-|punkt länge delåd i två läger. Som- | sjag "av" jämlikhetssträvan - mellan fonen mellan ”könen) 'i de offent- liga diktorér ansåg förtfarende, att|könen? Går mannen med bar över- > baden. ' Deras "termer stod |kallbad : närmast var -Kktydigt. med | kropp, så kan väl också kvinnan idvis öppna för, gemensambad för | döden, medan andra 'som .sagt' re- | göra det, menar man kanske, Nåja, båda könen” och några baddräkter| kommenderade dem i. måttliga do-|ännu så länge är det ju skillnad ' använde man'inte; Att promiskuitet ser. Så: småningom började man på männens och kvinnornas kläder. och - osedlighet "frodades" i.. denna anlägga eri rad' kallbädhus- utefter Kanske bör det vara Iså även när | miljö säger 'sig självt. Ty det rör- dåes håavs- det" gäller : baddräkterna.; Helt lika , 7; — : kan” man aldrig "göra baddräkter= na, tyt om paradisdräkten skiljer "7 ” sig åt, och. åt" den saken, ö inte mycket.att göra. "+ . I - Till "sist .ett' par visa ”Ronstate-" oc randen ur Grönköpings Veckoblad: framställningen” av ett: halvt kilo 'calcitönin ; skille'" kosta” i. runt. tall. 100" miljoner kronor och ' det skul-1' le ”krävas' sköldkörteln ; från 60]: miljoner svin En? syätetisk' verkning” kommer” att ställa "sig betydligt billigare, och, man” hop]: pas också därigenom : kunna r få: fram derivat av calcitonin, som |: d har större "terapeutisk verkan än renfråmstätlt calcitonin, Ch :Calsitonin upptäcktes... som tidl- gare nämnts år 1962”och det sked: |' de" vid universitetet i British. Co- r Det, kunde / tidninge tor: konstatera : efter. en” "serie | . Prov! som utfördes" förra "hösten. |” "Man "hoppas också ätt calcito- Tidningen. kom också” med ' en nin ”skalt' fa "betydelse i ”framti rad, förslag om hur? både'båtäga- |! fen och” konstruktörerna ' borde" ”kimona | öka. säkerheten. - | "”Detta har ' nu. létt till att:Mo- |. ”nark—OCrescent ”tagit. fram”: en säkerhetsbåt,” byggd "efter " Mo- kusten.” Och därmed i badets era. ; -Här. hölls de! olika k nen. myc- ket” rnioggränt- isär, Män och kvin? nor badade fortfarande'nakna men i olika avdelningar: Men så börja- de idén med gemensamhetsbad vir- Men honom; som "förmår göra meny -ja; långt. mer, än allt vad]: :vi? bedja 'eller' tänka, ' efter den :kraft som är verksam:1' oss, 'ho- . sena en efterhand krympande pro. | "Vad man: strävat ” efter , r en «och -i- Kristus: Jesus. alla! släkten H "an hall ; . duktion" medför” ett; avsevärt | båt med skonsam mjukhet i grov | igenom. -i. evigheternas.. evighet. 20 inter. Många tyckte. dö värl de brett halsen I dan. ; bistrare : klimat för näringen, | Sjö men.som ändå är. till - f. . 3:20—21 ens undergång nu stod för dörren. | dan Å rid Töre g illräck-.| Amen... (Ef, .3; ). -| Tänka .sig,. att män 'och kvinnor |re antal' samtidigt som hela. värl. ligt stabil för. att man: skall kun- na röra sig i den. Man, har löst det på så sätt att båten fått] skarp. V-botten med små, ssidopon- "Programmet kan inte: fullföljas utan mycket svåra -påfrestning- |” ar och konsekvensre för enskil- .da människor och för de delar av vårt land där jordbruket en-| toner akter om midskepps. Star ligt denna: politik är dömt att) biliteten. vid stillaliggande ;, försvinna. > > . : mycket god.. Båten har. utius. i « : tats med århållare i form av' ög- : -JORDBRUKSFR. AG AN. BEROR lor.-På så. sätt finns årorna all- tlä på plast och i upphängt läge ;' Ar 1948 församlades i Amster- ve dam mer än etthundrafyrtio kyr-j HÄRLIGA SALLADER - Måns a ine IN nade hatt myc -' Nu är den ärstid här som ger) ket Äitet gemensamt och nägra | oss grönsaker a alla då ST r Ivar rent av fientligt inställda mot Ingredienser. till varierande varandra, Vi - ämnar hålla sam | lader är inte svårt att få. Tryter |. man sade man. Detta för att bätt- fa bra fö ag ur -- ypers näms re kunna fullfölja vår kallelse ij!2. bra ö ladsrecept från flera vittnesbörd och tjänande; ling av salladsrecep kunde ha” skamlösheéten' nog att|dens sammanlagda yta av bad- uppträda tillsarnmans i badet. Det-|dräktstyg är . oförändrad. Därför ta. var i det. viktorianska tidevar-|måste vetenskapligt den mänskliga" | vet, Vi' sena" tiders "barn förvånar|naturens - - baddräkter bliva » allt oss kanske :en smula över denna |mindre "och mindre. Vi måste där< Ty de bad gick | för något bortse från ' gamnialdags sannerligen - "inte" i: böljan' i” para-|genering och glädja oss år den, disdräkt) Man skrudade 'sig i veri- | hygieniska aspekten... +, inte" läm-] Och: Hälsovårdsnämnden i Grön- 2ndel: - Eftersomidu ville « "avgöra vart | vi skall gå. i kväll, så får du be- stämma; dej snabbt; fotboll : eller tabla badkostymer,; som", ALLA" i , ; a y lika länder. Somliga -sallader är |: fungerar de också som - extra Sex';år:osenare förklarade. sam-|?. ; boxning. Å : dose M flesta dock de :många --hudcentimetrar - bara. d : | N ou repphandt. i tet i Evanston. riktiga smårätter, de nade :många- cen köping uppmanar ' den 'semestran= ; Regeringens jordbrukspolitik grepp ag. Grepphandtag ma- kyrkor vid möte 'Vanston. I tänkta som birä tter till kött- och Kvinnorna hade ibte sällan "sär-| de. allmänheten att i befarat smut- "har till, syfte och mål att krym- pa jordbruksproduktionen : och .att radikalt minska antälet går- där säger RLF- -tidningen - finns för. både snurreföraren o. Ppassagetarna : och vidare förses båten med: ett ryggstöd ' för föra- k: ”ren, ” i Säkerhetsbåten , har: fått Jagt ”Att: hålla samman räcker, inte. Vi måste gå vidare”, 1: New ..Delhi, Indien: år 1961 var rådets budskap: Vi, överlåter oss på nytt åt att frambära vitt- nesbördet öm Jesus Kristus till i fiskrätter. ' För” salladstips och bearbetning av recepten för svens- listen och hushållsläraren. Barbro Lörmégren, Härliga sallader ingår ka förhållanden står matjourna- |: da med, spetsar: och :volanger. Det gällde sannerligen att vara i vatt- net en god stund, så att vattnet skilda badkorsetter. och' vär utstyr- sigt vatten I bada” ined kläderna på. C trängde igenom alla tyglagren. Och så gällde det att orkä släpa sig upp på stranden igen. De våta baddräk- terna” var ju tunga som bly. Det säger sig självt, att man fann det nödvändigt att successivt Placerat mittre durkparti,: som ger låg tyngdpunkt som därutan- för två rejäla avsatser något hög- re upp. Plastytan, på durkén: är! : sträv. i serien Gott från hela världen. I serien har tidigare utkommit Härliga desserter, Kycklingrätter, Härliga soppor, Piffiga smårätter; och Grilla ute, Fonduerecept och Osträtter utkommer till hösten, ford ledarén” i 'julinumret, som gått ut som ”sommarextra i. en upp- : laga dv 700 000 exemplar till al- |, la sommartorpare. och ”fritidsstu- geägaré i landet. Skall denria po- människorna. Vi gen ut oss "själ va: för att tjäna alla människor i - kärlek, -Den :kärlek som han allena ingjuter i oss. Vi mottager på i nytt kallelsen att göra enhe- Ett antal exemplar. av. 'säker- ten i Kristus synlig för alla män- utik fullföljas kommre mer än| hetsbåten skall under sommaren niskor. är h g : Ben Alga Kuyper: HAÄRNMGA banta ner på baddräkterna. Volan- ; sen tredjedel” av våra åkrar att provas av Motor 'på" östkusten samlats på : gått gen. för att - recept med variationer. "Här står "det att vi går mot hand. ten dlopades ck ; lämnas. obrukade inom loppet av "och av "fabriken 'geh. "formgivar' tänka :;och: planera. tillsammans | : ' Vinjetteckningar. Översätt- | en ny istid. blev mindre och — Jay det var då för väl att du badmössorna 'och på: nytt stadfästa sina beslut fick: en'ny päls. i vi intras. - I mindre, Herrarnas axelbandsförsed- att "I - kärlek fortsätta - vittnande] :>: sis och tjänande, . ning "från holländska Betsy |. van Spiegel, Hit, 6:—; LT:s | förlag, ' ca 10 sär. Det kan inte” ske utan | "att odlingslandskapet helt: för-' ren' Pelle" Petterson" på Ivästkus: ten, s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.