| ” H [ oc "4 te - -— TEN tå Ånn i Även: 05 SUNE | SNI - : LAHOLMS TIDNING Torsdagen den -18: juli 1968 -— LT Torsdagen den 18 juli 1968 |". LT = Socialdemokratisk nervositet Nervositeten — är myckel hög onödig och olämplig utökning av ”” bland socialdemokraterna så snart = produkti inom produk å- den, där svårsålda överskott re-', . dan föreligger. När. Holms Indu-.. stri AB i den nya utanför jord=, '. någon erinrar om de framstötar i” jordbrukspolitiken som = partiet gjorde inför kommunalvalen 13€G. , r - En grupp medicinare som be- gär att -få fullgöra, sin "värnplikt i Tanzania får stöd av: Kristna KRISTNA : UNGDOMAR - KRÄVER: Ce möjligheter. att göra ls os [ej "> vapenfri tjänst i uland tjänst föreslår SMU. riksdagen att utreda 'möjligheterna att' ge-där- till kvalificerade ungdomar möj- Skandinavaxelns utveckling t Hal'and och speciellt halmstadområdet har h . d 4 ett utmärkt läge milt på den så kallade skandinavaxeln, vilken sträcker sig från Oslo till Kö I åd Yr för när de fem miljoner människor och man väntar sig att detta område skall expandera mycket snabbt. Samhällsplanerarna börjar nu på all- var planera för denna regions framtid — en region, som blir en av de tre eller fyra viktigaste i Europa, - Studentrörelsen' i Sverige. Dess "|styrelse uttalar"sig också för ”en omedelbar "justering :av lagen om lighet till u-landstjänst som 'alter- nativ "för värnpliktstjänstgöring. En "förutsättning för) detta är Allt eftersom oron ökar för att den känsliga jordbruksfrågan, där - partiet grundligt komprometterat bruket förlagda enhetez i Söder- manland t ex producerar 10.000 svin, så betyder detta antingen att gig, skall aktualiseras inför årets val, blir också osakligheten gräv-' re än tidigare och utfallen mera drastiska, Som . ett exempel kan nämnas en artikel i tidningen Fol- ket nyligen där man- ohdgör: sig - över att centerpartiet på sin riks- stämma” har omnärant jordbruks- frågorna. ” ” ST Tidningen Folket 'framhåller mycket riktigt att det är speciellt två punkter, som ansetts betänk- liga i den socialdemokratiska framfarten på jordbrukets områ- de, Det ena är det stupida före- taget att försöka åstadkomma en fastlåsning av självförsörjnings- graden för framtiden, Den andra gäller det s k rationaliseringsstö- der till företag utanför jordbru- överskottet ökas ' i "motsvarande " ” grad eller att jordbrukarna måste": " ” minska sin förädling ute vid jord=, bruken i samma omfattning, cc os "Om" jordbrukarna inte minskar ' produktionen uppstår som förut, . nämnts en utökning av totalpro-' ; duktionen av samma storlek som ” den totala årsproduktionen": vid " den "nya animaliefabriken. Detta ' ! leder till ökade exportkostnader,''- som crabbar jordbruket, genom te slås ut på den tovala produk-' -tionen, sv: Ne Va od . Om . jordbrukarna - däremot : minskar sin produktion så att to- ' talproduktionen blir, oförändrad, ' ” ” uppstår visserligen inte ökade ex. - portkostnader, . som - måste - bäras ..... att exportkostnaderna i fråga mås= "| -| riksdagen, utreda vapenfri tjänst iså att möjlighe- ter 'ges'för vapenfria tjänsteplik- tiga att göra. ulandstjänst”.' ; I uttalandet hänvisas bl, a. till fri; tjänsteplikt av via "förbundets :riksmöte, ber man uttalande" lyder 070 3 — Bland: SMU:s. manliga med- att: flera organisationer i. diskus-|' sionerna -kring' lagen:-om: vapen- | d é, rige | kyrkliga och kyrkliga. "student: eft uttalande, "antaget |: självklart att tjänsterna upplevs angelägna för ;mottagarländerna och -befrämjar förbättrade ' sociala villkor... oo — Andra länder tycks på ett tilltalande sätt och med goda er- farenheter ha genomfört” lagänd- ringar 'som möjliggör ulandstjäns- ter.” för . värnpliktiga ungdomar. "Kristna ”Studentrörelsen i Sve i en federation av de fri förbunden, - Dess. uttalande "lyder 1. sin. helhet: "Cs ae I '— Synen på försvaret har un- der "senare4år genomgått en för- ändring... Det : militära : försvaret ses alltmera" som ett' — och ett Fil dr Bruno Johnsson, Halmstad, ' anställd vid K nas Konsult- För Europas del kommer skan- ” byrå, gav på tisdagen utblickar om ” Halmstads och Hallands framtida ” utveckling för Halmstads Rotary- " klubb, Den så kallade Skandinav- axeln sträcker sig från Oslo-områ- "det i norr över Göteborg och Hal- - land till Öresundsområdet med Kö- 'penhamn och Malmö .som slut- - punkter. för ' " I detta område bor redan nu 7 fem” miljoner männi: och om In att bli en av dessa vik- tiga centra. Området är redan un der utveckling. Det kommer att in- neböra en koncentration till stor= stäcerna, men samtidigt växer de- ras ytbehov snabbt. Det är däför v:kiigt att en regional planering av marken inom hela skandinav- axeln kommer till stånd, så att onö- figa överrumplingar inte tvingar till hastiga och dåliga lösningar. » Halland ligger mellan storstads- man förlänger axeln ner till Ham- burg, utgör området redan nu en mycket . viktig, del av Europa: I > USA, som har åtskilliga miljonstä- der, har det visat sig att tre eler a fyra av dessa drar till sig de vik- . tigaste ekonomiska, industriella, po- litiska och kulturella funktionerna, kärnorna Malmö och Göteborg och 1itgör en buffertzon mellan dessa, Industriernas styrande funktioner kommer att förläggas til tötorls- kärnorna, men produktionsverk- flytta elter befolkningen. : Gränserna mellan Sverige, Dan= mark” och "Norge utgör i dag inga hinder.": Kommunikationerna före bättras . och al snabbt mellan dessa länder,' Det . kommer inte att dröja länge, förra .. än Det blir ingen utglesning uv.be=. folkningen i. mellanorterna, uten i hela området växer samman till en ' enhet — skandinavaxeln, Redan nu ser man att sommarstugorna tende= rar att bli permanenta bostäder; = Bara en liten tid på vintern kom- mer man att bo i en liten ' våning i staden. Industrierna kommer att . handeln = utvecklas , a 1 "också ' blir en + samheten ' kormmer att spridas ut $l ett större område och då sör- skilt till Halland, >" fullt synlig enhet, förutspådde hr ' Johnsson i sitt föredrag för rotarya« ket, företag som med statligt etab= = ay jordbruket, I. stället nöggas . : man yttersta — av en rad krigsavvär- | nerna i Halmstad. fe ot leringsstöd helt enkelt lägger sig . emellertid jordbrukarna då mins- lemmar «finns ett--växande, antal|jande medel, vid sidan av, ulands- Meg ts . ! a SS — — till med en del av den produk-. ka sin omsättning och'sina sys- ' |som förhör sig” om "möjligheterna | hjälpen," handelspolitiken, :den in-|qet största hotet mot . världsfre- i a ! "a Nan was tion vilken skulle kunna bidra tilt att öka sysselsättningsunderlavet' och förbättra det ekonomiska lä- get vid jordbruksföretagen, ! När tidningen Folket nu skatl rycka till .undsättning åt partiets skamfilade jordbrukspolitik drar man sig inte för att helt vända gelsättningsmöjligheter. - Detta .: en.stor olägenhet, eftersom möj: :: ligheterna att öka åerarealerna .; : inom jordbruket av kända skäl .:. "är begränsade och inte kan ske hur. hastigt som helst. I det läget i hehöver jordbruket: mer än väl att". fullgöra : värnplikten 'som ur 1 Medveteh ' om"-svårigheterna att på "ett. rättvist och : tillfreds- ställande sätt" lösa frågan om ”att fullgöra värnplikten som uländs- ternationella politiken, och freds- konfliktsforskningen. Det 's blir alltmera uppenbart att. klyftan mellan... rika ” och. fattiga" länder än 'den' väsentligaste konfliktan- ledningen och att den idag utgör den, , En primär uppgift för för- svaret. måste då vara en 'strävan att "eliminera "denna klyfta. — I detta sammanhang mäste |" en , utvidgning. av" själva värn. | ' pliktsbegreppet övervägas, så att et händer: ibland en del som Förbi. eller igenom?" " | - 'Av Mätta Leijon — ; vad det' var, Hela dagen ör alt he alla'. möjligheter till "att: bedriva 7 värnpliktiga tas. i anspråk också hade jar, upp och ner på befintliga fasta: > animalieproduktion ' i -kombina="'' ör ja i Ng «man. inte: slippér; som ' man | mina celluloidhörlurar. Jag måste! " "Konsekvensen : av den jords +; Ps i för : uppgifter. utanför det nuva-] >=: s ippér, som", man . | 56) ve Jord" tion "med växtproduktionen. T f rände" militära försvaret. . >| måste igenom; Då gör man klokt. ilju kunna höra vad som : sades av bryisroNtik. gentern sålda bilden fn att joråbrukarna ofta , I. idiskusslonerna” kring Ja | > att inte slita ut.sig i-onödan med alla de andra och svara på frågor. j » 7 "= "äger och besitter stora ekonom: fr SOOFEBRUSSIONS "| - lönlös k: h grå äs-' Norske k' åg dem alltså gen mot rationella och ekonomis- — byggnader, vilka med tämligen + gen om vapeniri .tjänstplikt SOM |”. ta är att ta det som det kommer |ireiterades inte av dem, inte Belle. ka företagsformer stoppas”? i. "= enkla medel kan förändras för en. antogs" 1966,” framfördes från. fle-| . ägga Com si | i ä ” å, k 0 ångbild on 7 Nog 3 I ; och lägga det bakom sig och sen se | kronprinsessan Märta. Hennes far N a n ka äret deva aus specialiserad” animalieproduktion, ra... grupper "och ' organisationer | framåt och gå vidare, Jag blev döv|var ju också döv. Hela den stora a fa Be DÅ fon Meda - Om nu jordbrukarna pg a den önskemål : Om « att; ulandstjänst |": omkring 1928. Det var ett stort aber, publiken som var. med på utställ= partiet Iecm järdbrukets cen- med statligt stöa tillskapade het skulle ingå. bland alternativen för | ' Antingen måste jag bli generad, ningen och alla som var med på tralorganisationer vänt sig 'mot i . Oas onen anför . dr nn vapenfri' tjänst.” Dessa önskemål |.” sucka och sörja, gråta, gömma mig, samkvämet. efteråt såg. Vv tänkte | det 3 k' sörmlandsfallet är inte rt måste dessa bygga Bader vil: 09 lämnades .öbeaktade. = ac ooc TA VR olkvheklaga nig Eller. också inte heller. på dem: Hå Vv mer än statligt. rationaliseringsstöd '" till” Ja- i många fall saknar alter — En grupp medicinare kräver |». möra" det "bästa ändå av mitt "iv |nit ha dem med mig I. slu "ån vid rationella oc h ekonomiska före= tiv" användning” lämnas , outnyt nu, tillstånd. att . få: fullgöra . sin ö "och ändra. Det taf|bordet 'satt jag” bredvid: statsrådet Sr daNe "ar befintliga uttynat > jade, medan samtidigt nytt kap värnplikt". som," färdigutbildade' lä] -- td' men'det. går. Nu är allt mycket) Mellbye, - sönt-osverigerepresentänit, = användande, av befintliga” uta fal tages'i anspråk och bindes'ti ”karé, inom "Tahzanias”civila nat ttare än. då, Nutida vetenskap. här | Han vå ” Sen för dreditgarann end > Onädiga; byggnader. för. djurpro | naltjänstprogram.? LAMA: SST > gjort mycket för de döva, Under Adkom EN y . FOFETABSE » duktion utanför jordbruket," a 2:22 vi uttal övningstid: fanns bara hörlu- utanför jordbruket, vilken. lägger - "Det finns' inte någon ekonomisk 7" Vi uttala brövningstid: fanns' bara hörlu beslag" på en del av den”foder= " faktor som kan bevisas peka -mat förädling, som rätteligen, borde ” att": animalieproduktionen” bör ske å jdirokt Kombination od skiljas från jordbruket.'Allt tals Jordbruk, , dar , produktionen .Fan' "i den' motsatta riktningen: fot N STOCK fa MTPYOT? "risker för luftförorening, utnytts ': ; stora dubbellurar Som SE hjälpmedel I vå, oduk jande av. byggnad er”. sysselsätt”" de det” angeläget! att. för. vart. öra .och mellan rarat; 'Så fort det: var möjlig tonen: sd taturliet "1 4, ningsfrågorna sinom jordbruket - > : js av:en utred-; är. 1e:jag till: Göteborg förvatt: köpa en tionen, —- ett "naturligt inslag : Hd d El - . i S ärt inte den 5 : iologi: edja ' gom "växt= fi. .ar > rn I ning savt vårt: nuvarande" åt mig. Där fanng. inte den nyaste den -biolögiska kädia oroduktia - ärnpliktssyste Alternativa och bästa men-de; hade 'samma ,ap= . produktion och; djurproduktion 7 7 värnpliktssystem Alternativ bästa men-de.h: ammä. nu Å Pi a aa 4 oc arät: som prins' Karl använde. Den tillsammans utgör. ÖN ad, Pl aan m:av mig. I av 'hu-| parat" Prins Ovan e ; : lertid inté' nos i a sn ; : - att hi d- men: mycket + > Det är emellertid inté' nog med |.-de- bestämmelser i lägar och f den i örat med och vårje' kväll läk. var in a öra me pen nye j dukti >. te jag dem 'med alla de salvor apo-| bräcklig, "Den 'blev' orsak ' till: detta att 'jordbruksproduktioner | + ordningar: och. står,. under. nog- ; ed Så " mina bl En gå : ner : i i. | ; teken' hade "och "det: lyckades inte] flesta av mina blamager.-En gång totalt 'sett .: kommer ' att bedrivas | grann, statlig .kontrolls i +; it . ar sa p iden” ögskola" i: Söd mindre effektivt om man skiljer påtar ren on a cd ; Dre ra ]. förrän jag inte använde dem ett par | vid." en folkhögs ola i' Söderman= =, en del av djurproduktionen från potekets. innehavare” har, på : FÖRHINDER «+, 22 0] vdar/när jag var hemma, Det. enda|land skulle jag, delta i en debatt, jordbruket; Tillska ande av” ani-' an” ett långtgående "per: i: — Min: brör' skulle, få" en. tap- |-. var att acceptera och utstå,» "+ | Hettan i: salen var så prövande att . lieproduktion Vv stora "enheter In därbetara som vissa "| perhetsmedalj "i. Frankrike, 'men]:': Norges i :Husmorsförbund 'och | batteriet förlorade 'sin kraft och'en mallepr - F hans "medarbetare — 'och'"på : 4 "den till] -: Norges Bondkvinnelag hade en 'stor ) ung flicka måste svara åt mig. Alltid - + vid sidan av jordbruket' leder i nuvarande. situatio! även till-en. "APOTEKSVÄSENDE UNIK FÖRETAGSFÖRM . De svenska apotekarna är in te främmande för förändringar, men man anser. det dosck bevi- sat att .den, hittillsvarande ' or- > . som man nuförtiden ofta förbin- | '" En av dem som hjälpt till med att göra vårt land känt i Tyskland är > | . + | avar också kallad från Sverige för| är 'att-:man kan överleva det "mes« - ganisationsformen är. funktions- | : der med ordet. +: ” .redaktör Karl Trettner, som bl a har gjort fem stora sverigereportage horoskop ur, automaterna på Li-| "at framföra en hälsning och hålla| ta, -.- ect : w + duklig ioch. utvecklingsbar. Den: |. I Apotekarsocieten' fungerar |- ;1”Die Zeit oe vr MÄNS Nr os tala TVR seberg; Jag blev spådd att få två | ett föredrag över något ämne som |- Fd na åsikt hävdas farmaåceutis i iSvensk ldskrift: Vad man på apotekarsidan be- den, "andra." sidan. förtjänstmöj- "ligheter,!som"', 2 av btaten.' .'; j ; / De" enskilda "apoteken är alla nade" i en riksorganisation, "av" ålder: benämnd apotekarso- rcieteten, . Namnet har besvarats från "en tid, .då societet. helt en-- kelt. betydde sällskap eller: sam- manslutning ” och "inte ' innebar något av den sociala. värderin, "dels "som ett serviceorgan med uppglft ' att: främja", aoptekens effektivitet, dels som intresse- « Organisation och" dels som”'en noga reglerade . I drar: inte: minst den för! i är han här igen, den här J-. med början i september nästa år. : gär är en saklig prövning av | .producentkooperation. Dessutom |" ' Sju av.de tretton delarna handlar vårt apoteksväsendes framtid o.| fullgör 'den vissa: betydelseful-|' ''om/Sverige. Av. dem är fyra redan målsättningen måste därvid: va- 'ra att nå. optimala lösningar med utgångspunkt från den. sju- kes intressen. - MON Det svenska” apoteksväsendet representerar en för .vära för- hållandéh unik företagsform, på- peka rtik hänge B, I : > ensamförsälj- ningsrätt, Detta .monopvol på för- säljning av, läkemedel har'apo- teket fönN att den' läkemediskö- pande "allmänheten" i möjligaste mån skall få garanti för att ett läkemedel” verkligen finns att köpa och. för att detta har av- sedå renhet, styrka och sam- mansättäing. ' Det . har "sålunda AMillkommit för att till- poteksinnehavarens eko- intressen.: Verksamhe- icke a lå samhälleliga uppgifter. -.i I--centrum för ' apoteksverk: » samheten : står: den: läkemedls- >» konsumerande : kunden, :; heter det vidare, Omsorgen: om - hen- - ne eller honom är dét primära i verksamheten — vare sig det "gäller läkemedlensg ' distribution, information om 'deras' 'använd- ning, en långtgående service el- "ler prissättningen. Det är denna : Omsorg som gjort att'man un: der det svenska : apoteksväsen- - dets -flerhundraåriga - utveckling alltid: eftersträvat en. avvägning mellan det enskilda företagar- . ansvaret och. det allmännas sida.” Genom . måttfulla.. reformer ..har .:.man åstadkommit en anpassning ef- ter. nya tiders : förutsättningar . för denna- balans,” slutar artikel- författaren.» so: cc a soc mgärdad med detaljera- H Kg An inge Zzo Åtgärd av v Zoo nori äns Halmstad har tills. vi: dare :förb styrelsen som ingripit efter insp X- tion åv änläggningen. Styrelsen an- ser att arrangemangen i djurpar- ken inte uppfyller bestämmelsern i djurskyddslagen. Hälsovårdsnämnden i Harplinge tar upp ärendet i augusti, " All visning av djuren i Steninge judits. Det är veterinär- RN ts. - I djurparken som: ägs” av djur- : sats ett lejon samt apor, illrar och - fåglar, "Flera anmälningar har gjorts — till -” hälsovårdsnämnden i Harplinge och framför allt har!” ållmänheten, främst” graänharnä, reagerat mot att att hr Backer haft parkens 'sto'thet, ett lejon, förvarat.” i en jämförelsevis trång bur, Even- a "ee LA ee — Är inte ovanligt liten för sin ålder? den här kycklingen tuellt kommer nämnden vid,augus- tisammanträdet att ta ställning till ' frågan om ett helt förbjuda Backe SS att hålla djuren i fangenskap. ' Hälsovårdsnämnden sände sig I . fjol till veterinärstyrelsen. Efter in= - spektion har denna nu förbjudit. visning av djuren och polisen har rådet, insatserna . från |. psykologen. Gösta. Backer,. har vis Pb satt upp förbudsskyltar tunt om- - . : färdiga. De är inspelade i Norrland, ..och” de" återstående tre ska ägnas, .s Åt västkusten, Sydsverige och Stock- holm.' Redaktör Trettner stannar i .; Halland den här veckan och fortsät- ... ter härifrån, till Bohuslän och Norger Skandinavienfilmerna, '' som var .: kommer att sändas i den tyska te- levisionens program 3, som är ett » kulturprogram, Tanken är att fil-- .-merna ska visa, hur ett'lands geo-- . grafi bestämmer dess turism," + entusiast och håller vid'sidan av TV-filmningen på att göra några färgfilmer om det. svenska” sport- fisket," Där 'är det: meningen, ' att -också laxfisket i Ätran ska komma than också fiskefilmerna till TV. "Inte :nog> med det. Han hinner a skriva . också. 'Artiklar-” för. ”Die' ; Zeit”. om framför allt turism och "-— Intresset för Sverige som tu- ristland är mycket stort, säger han. Särskilt sedan ni införde högertra- » fiken; Jag träffade många” tyskar i - Lappland,. och här i, Halland har jag'setf en hel del-bilar med'tyska 'ker man, att även sydtyskarna bör- jar turista i Norden, I Varberg blev jag till- exempel bekant med två .. sydtyska familjer. Den ' ena .kom från Frankfurt: am : Main och den v andra från en plats på gränsen till : Schweiz, | MS i: — Men fortfarande tror de flesta, vatt Sverige är mycket dyrt ati tu- rista i, fortsätter Trettner. Ni borde , upplysa dem mer om de möjligheter " de har att bo billigt i Sverige. . " Han bidrar själv till den upplys- ningen med en artikel, där han bl a , har under ' de. senaste: : gången ”. färgfilm om” Skandinavien i tretten delar, som ska visas i tysk TV -.och en. blir en halvtimma lång, | « >" Redaktör Trettner är stor fiske- smed på ett hörn. Eventuellt säljer | registreringsskyltar. Av dem -mär- | nberg om inte en nar. den till redaktör. Karl ">. iren upptäckt; att man inte i " "nödvändigt måste söka sig söderut på semestern, utan att man: med : "'. minst lika stor behållning kan ge' sig i väg åt andra hållet. Till den ' + "ökande turistströmmen från Tyskland till de nordiska länderna bi-" | tirade: informationen om förhållandena här. | I 1 t för att samla material till en ME ; 4 Nej, sa, frun, jag: släpper inte barn — mne han skulle få fyra "att .dela”ut der LK RÅ SS d ål ful, så.det. fanns ingen ' fransk” general" som ville kyssa honom. va > RISKFYLLT ie min man ur sikte sen vi tog våra stycken! , utställning i Odd Fellowhuset i Os- 10" och visade gnorsk ull:och vad -- den" kunde användas till.-Jag - vill somnade appraten när den. bäst pe- hövdes, Jag lärde mig avläsa, det är "ändå ..inte. fullständigt.. Vid :sådana - minnas' att det. var 1935. Kung Hå- tillfällen måste man ga fatalite= '» kon” skulle / öppna : utställningen. | terna bakom sig. Det tar tid... men ',' Kronprinsessan Märta var med på|det går; Det blir ett slags andlig "" öppningshögtidligheten ” hela” tiden | idrottsträning; "Man. blir” starkare, men kungen måste hem -till sina men man slipper inte 'Undan, man +; egna göromål efter invigningen. Det| måste igenom, Detta har många fler : anslöt sig till högtiden. Jag har glömt, - EUROP ” Europas äldsta porsli AS Äl ufaktur Mei i Mei ; tar upp med hotellch som han är mycket imponerad avs - ST ol - -chim Kändler. Meissenporslinet med fåbriksmärk Norden, Italien, Österrike och Frankrike, - . N STA -PORSLINSMANUFAKTUR = — över 250 år gammal — kommer att grundläggande moderniseras, Införandet ” Införandet .av ny framställningsteknologi, som avlöser den nuvarande över 10 är gamla, kommer” emellertid inte” att "ersätta" . det för den konstnärliga utformningen nödvändiga hantverket, som kan ses på bilden, Här målar den sendan 45 år tillbaka tte mästaren Joachim Adam en tupp, vars -modell skapades redan på sjuttonhundratalet; av Johann Joar et ”de blå 'svärden” exporteras till 70 länder, främst -till USA, .Schwe NUFAKTUR ” fak fd rr - "> var många'som talade där och jag | än jag fått pröva 4 sina liv, Faktum : N .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.