MH I men | > priset, Pr esentkort på resa för : > blomihör. Blommor fick också Fredagen den , 19 juli 1968: oh = r r välgörande att någon . gång få upplevd hur det i åtskilli- ga sammanhang magiska' 67-års-' strecket sätts åt sidan när det gäl- ler mänsklig aktivitet. -Folkpensio-- nen utgår vid 67 år antingen med- borgaren känner behov av att lägga av något år tidigare eller " lust att fortsätta ytterligare nå-' » gon tid i arbetet. De politiska par-- > tierna nominerar ytterst sällan en " riksdagsman till omval-sedan den - ne fyllt 67 år även om han eller . hon mänskligt att döma har åt- skilligt ogjort i politiken. Däremot får sällan någon riksdagsledamot ”förtidspension” "även om denne visat föga aktivitet betydligt tidi- gare än vid uppnådda 67 år. Exem< : plifieringen kan utsträckas till andra områden av samhällslivet "och man skall finna samma stel- benta betraktelsesätt. "ön ri tr Just därför blir det nästan en sensation när ett meddelande går ' " genorå ptessen att socialnimnden i Kristianstad annonserat efter hemsamariter — gärna vitalz pen- 't':' gionärer — som vill: hjälpa till " att vårda gamla eller sjuka vård-' behövande, Visserligen är det hör fråga om ett. yrkesområde där det ofta råder hrist på arbetskraft, Denna bristsituation är -särstilt |. markant under . semestertiden, Det är därför naturligt att' en så- "dan annons 'dyker upp just vid den här årstiden; Men på längre sikt och i vidare perspektiv öpp- nas kanske samtidigt nya möjlig- . heter att, klara de vårdkriser, som . man väntar skall komma fram- "över. då. antalet .pensionärer, ökar starkt i förhållande. till de s k produktiva åldrarna. En .ana'n i: faktor”är, att äldre människor har mins,, lika goda förutsättningar 'som yngre att hjälpa och. trösta sjuka och orkeslösa' åldringar. Dot är en kvalifikation som egna upp=« levelser och erfarenheter ger. Sc- d i. Kristianstad är . tydligen något av pionjär på om- rådet när den tagit initiativet. till att förstärka hemsamaritkåren i staden med ”; "pensionärer". : Det finns även en annan gl jande frigjordhet i annonsen. " heter nämligen ” "även; mantiz ? : » pensionärer är välkomna” 1, deta vårdarbete,, Tidigare har minren ansetts mindre lämpliga än kvin- orna i vårdyri kena. Men det fs is genting som särer aft ev kh” "> (Forts. fr. sid, 1): - många, bevis -på Guds. kraft ..och Ures . ch arrangemang för föreningen :1 fråga. Det hela slog väl ut; De två första dagarna utsågs åtta kandidater till "Bjäre "sommar. flicka” och sedan, de sista fest- NM dagarna :preseiiterades för "publiken; 08 -. jurryherrarna Bengt 'Sämson;; Bertil Holgers son, Arne Folker ” samt orkes: termedl. hr Almbjär, sig..en rejäl funderare. ” Deras” val blev. Karin” G in, Ängelhohi, och hon” kunde"ur .V: Karups. IF:s oråf Kurt ' Lundströms: hand -avhämta 500 krenor, Hon blev också behängd med ”guld"-banderoll i bästa miss-tävlingsstil,' samt -övrigd kandidaterna Margare-| ta Häll, Boarp, Birgitta ' Pet- terssolt, Glimminge,”. Ann- : Christin - ” Äström, . Kävlinge, "Marianne , Friberg; Kvidinge, ” Aun:Sofie. Lundström,; Fårits- "löv, Kristina Lindström, Glim- minge':'och : Sheryl ; Nilsson, " Hälsingborg." Då festligheter- na méd bl a ett tivoli, under- bart beläget I kanten av sko- gen, Tön 'så väl ut med flera hundra besökande varje. fest dag, Jär det troligen bli en upprepning därav kommande "år, och | Tikaså med valet av Bjäres” "egen .sommarflicka. Medverkande var en av dagar- na också Bjäregillets folk. ”danslag och ”ett trevligt fest: tär anordnades. : I ETT ORD > PA VÄ (CEN Den tanke som Paulus för fram 1 detta skriftställe har växt fram ur hans personliga erfarenhet av det nya livet... Han hade: fått välsignelse mitt under egen, sväg- het. Han svår sjuk och föga imppr nerande, Han. drevs ut från varje stad där hah frambar evangeljet. Han var slagen och hade suttit i fängelse :många gänger. "Trots alt detta slog evangeliet rot på varje-plats och de troen- de ärade honom. Han hade verk- ligen grund att” berömma sig i Kristus 'och - låta "dessa verser bli en hynin-till Jesu ära för segern över mänsklig svaghet och miss- lyckande, so. TYOTRES . Var och än av oss är kallad att genom liv och personlig "be- kännelse förkunna evangelium om w ett en Vägen. är smalloch krokig; t "den tränge "dig och intresserad man är mind- re kvalificerad att passa och hjäl- > "på en'sjuk åldring än en kvinna. Ytterst pekar den aktuella hän- 'delsen 'i Kristianstad på" att de! kan bli önskvärt i framtiden mad . en mer elastisk pensionsålder än der, nuvarande, Centerledaren Gunnar Hedlund var inne på den-' na tankegång i sitt bekanta tal i Visby i mitten på juni, då han föreslog en sänkning av pensions- . ålder för folkpensionärer gucce- sivt till 65 år. Hr Hedlund avsåg, därvid i första hand att nå räv , - visa mellan de medborgare gom re- dan nu har 65 år som "pensions gräns och folkpensionärerna med :” sina 67 år. Men han tillade även ' — och det är detta som är vader kvat i sammanhanget — att den . som orkar och vill arbeta längre bör få möj ligheter till detta. Det är förresten inte första gå! gen en mer : elastisk pensionsål-. - der diskuteras. Kan man finna en . bra form för en sådan skulle sz : hället därmed tillföras en: föraktlig arbetskapacitet samti som ' ”pensionärerna” . inte. skulle behöva. känna sig äldre än de i , "I dorna. Nu är det tyst och -frid- -j landskapet sig. Framför oss /lig- | Här gick... (Forts, fr. sid, 3) sig över. den,' gräs och buskar" vill skrapa på bilsi- fullt här. En' hare sätter” iväg längs vägen när vi kommer, Mar- kerna här är. viltrika. . Det -är mycket som hänt vid en gammal kyrkväg. Många vag- nars Hjul har rullat fram i de nötta spåren, många steg har ta- giis av människor 'som "vandrat mellan bvarna. En gammal vägs historia är rik och fascinerande. När vägen löper ner utför'slutt- ningarha " mot -Lagered öppnar ger lagadalen där den nya tidens trafik brusar” fram längs raka, (Forts. fr: sid. :D fndoenatetennenmdedereme : | län" 49 mm: och 106 ' procent, : för" Kristianstads län 20 mm 5 'och 54 procent, samt för Kro- nobergs än: '40 "mm" och 100 ; procent. : ”gjälva verket är. HEN Sif nknädjukan tidigare drabbade; hålla - sommarkökets ” : matvaror fräscha, . Sommarsjukan . grasserar med ont i. magen .som en följd av": bakteriernas. utveckling. »-—- Rötmånaden är en 'gammal] « benämning : på "tiden ;23 .juli—23 augusti, säger professor Torsten Storgårds, Köttforskningsinstitut i Kävlinge" Namnet hänför. sig till den då ofta rådande fuktiga -vär- men som "påskyndar förruttnelse- medel, > Bakterierna som "utvecklas öch frodas i varm och fuktig väder- lek får övertaget och bryter ned organismernäs = naturliga ..- mot- ståndskraft. - - on Na "Den moderna” livsmédelsindust- rin har gett oss nya möjligheter att möta rötmänadens lurande sommarsjuka, Man har på olika vägar infört metoder som håller de skadliga bakterierna under kontroll. N Pastöriseringen av mjölken är exempel, . tillämpningsbart även på andra färskvaror. . Den sker bl. a. genom upphettning tillv+ 63 grader (långtidspastöri- sering) i 1/2 timme, + 72 grader (lågpastörisering) 'i ca 20 sekun- der, + 85 grader (högpastörise- ring) under någon sekund, oSekundsnabb. ”ultrapastörisering] vid +. 130 "grader, utnyttjas av. bl. ä.- våra mejerier vid” framställ: ningen av, den hållbara H-m ken (H som -i 'hållbar), St :.— Största "delen av bak! erierna | är våra - Vänner, , framhåller. pr fessor Torsten: Storgårds. ”D nyttiga och diga” san, vilket vi . hälla: minnet inför rötmånadens anstormning. Vi behöver endast tänka på -sur- mjölksbakterierna som "håller fö ruttnelsebakterierna i schac Rötmånaden utgjorde. tidigare) ett verkligt problem för konsu- menterna. I. avsaknad av den moderna livsmedelsindustrins 'tek- " Rötmånaden - infaller den 23 juli—23 augustt Rötmänaden. gör. det svärt : att ).: processerna ir våra vanliga, livs- "got försämrad 'smak och arom, I tår wåga att taga” sig'stora , ;supar E> tämligen okänd sida av den -tarskap är de små ”stridsskrifter” han gav ut om öl och brännvin. Under hans livstid 1707 till 1778 var lönnbränningens förlovade tid i vårt land och det var först riksda- gen 1766 som gjorde brännvinet till svensk lag. Och för att citera Au- fust Strindberg som skrivit föror- det i en senare upplaga av Linnés "Anmärkningar om Bränwin” öpp- nade dammluckorna. Ingången till det stora tidevarv då Gustaf IT gjorde brännvinet till religion. Visst har brännvinet sin egen historla, Både sorglig och glad, Är 1731 åtog sig bryggare-emblemet i Stockholm mot pålagd accis att b inna ett visst kvantum säd årli.” fen och hålla stan med brännvin. It brinnande til husbehov och ljning av andra brännare för- vid vite om 1000 riksdaler "1 pannans konfiskerande; Hade ”"nstefolk lurat sig till hembrän- hing "skulle männen straffas med 6'par spö- och kvinnor med 3 par rs! Inte nog med detta. Mannen fick zedan under en tid av 6 år (!) tjänstgöra inom det militära och san tillbringa motsvarande tid vå spinnhus, Det var hårda tider i sjuitonhundratalets början. -. Carl von Linné utgav sina alko- holckrifter anonymt . till att börja med, Hans beskrivning -om öl trycktes i almanackan för" Stock- holms horisont. 1749. Linné gjorde sitt till för den medicinska veten- skapens popularisering. I det organ som var den tidens mest lästa: al- manackorna, Han skrev om the, ”Anmärkningar om Bränwin”. har tryckts många gånger: de sista upp- sorna är daterade 1921 och 1964, Carl von Linnés skrifter innehål. r en mängd sund levnadsvishet. ven om mångt och mycket av vad' han trodde sig veta är nu me- dicinskt förlegat, Han kan vara dra-' 'matisk" och högstämd och 'snabbt växla om till drastisk skämtsamhet, Hen skriver: .” "Man tror att det är en besparing i hushållet att ge fol- ket en. sup: brännvin till frukost i 'ställét för mat, Men det är sam- Må uppmuntran ' för. dem som” en pisksläng för skjutsmärren”, Linné, konstaterar att "bi nnvin är den Tenaste, tunnaste, ' simplaste och - lättaste ' liqueur ”eller wätska, som aldrahastigast7, upkokar och mäst utvidgar sig af wärman samt | upbrinner helt och: hållen utan att gifva någon rök; stank eller: drägg: .blandas; med. alla wi | luchtar och snokar”; i" "brännvin är ett starkt it för män-] ' 'niskans "kropp; ty: "det ;koagulerar fywätskorne eller. gör dem .seza och ala köttrådar ; ;styfwa och skiöra i kroppen” ,- Samt att förtäring. "orsakar. "förstoppning , (1. ”Man "kan bli yr: och galen och det. spänner och uppmuntrar i Jac goma doser?” ” :”Hwarför. ock wiss Nationer in- utan. 'småtta på glaset: -wåga ej heller supa det på tom mage: eller slippa. det: (som de kalla det) -in på hierteblodet, . Däremot andra hafwa för mänér att på karlasätt taga kronsupar på fastande. mage eller för göken”. Linné blev ju "medicine doktor Den moderna livs : medelsindustrin ' har: löst. problemet med ”rötmånadssjukan” som: med diarréer etc, od ä M Det var. och är — en på många , sätt mycket effektiv me- tod, ' som : . dock inte är särskilt hälsosani: " "På. Abo stott fick varje per: son under medeltiden som en följd av den saltade maten 4 liter ör svarje. dag, 5 liter: på söndaår- garnd. Man bråkade om detta: och ville. ha ännu. mer för att: av: salta, kroppen. H : ELEGANT LÖSNING :: i Nu har vi alltså fått mera' ele- ganta. lösningar ' på problemet; Med mildare .metoder har tekni- ken "gett oss förlängd. hållbarhet på livsmedlen. . Vi har även våra si 'k. hel och halvkonserver som är vanlig som- marstugemat, Det. kännetecknas av att; ..: :.. helkönserven i sin burk in- nehåller en helt steril produkt. Nackdelen är att den kan få nå- fördelen . att den kan förvaras utan kyl, t Kn .halvkonserven "är. : "inte 'så steril utan. innehåller en del spo- rer ete...Den mäste därför för- varas. vid låg temperatur: för att inte, förstöras. Helst i kyl. Kloa -MEDELHAVSSJUKA H Här hemma är vi "Inte vana att" få i oss en massa bakterier som ES matförgiftning: Det är det:positiva resultatet äv. vår högt stående" : livsmedelskontroll." Men nägkdelen- finns, där Å andra sam- manhang:” 74 = Be. inånga höndfätusen svens- kar "som" varje. år "besöker syd- ligare länder: -drabbäs” ofta under Törsta | veckan säv. | sin semester t med . igen inte härdade mot de ”rötmånadsbakterier” som där frodas året "öm, och vilka nik fick man lita till att bl. a. frid, kärlek och försoning. salta. maten .mycket kraftigt. XY . N gjort ' den infödda befolkningen = imun. XI tv Vöneförhöjning! ae sn ji itetet i Hal- land; Den vanligaste vägen på den tiden. Linné klarade av samtliga £- na examina på — tro det eller ej — fem (5) dagar! Väl hemma i Sverige så fick han slita ont ett bra tag innän han slog igenom som läkare. 1739 fick han ' nämligen själva drottningen Ulrika 'Eleonora som patient och fast anställning i statstjänst samt blev. slutligen pro- fessor — efter många intriger — ji medicin vid Upsala universitet in. Linné hade en mörk tro på obön- hörlig vedergällning som bland an- nat kommer till synes i ”Nemesis devina”, ' Anteckningar som han närmast avsett för sin sån. Men genomgående får man anse: Linné vara ' en -av den svenska prosars största stilister. Med ett korthugget och uttrycksfullt språk som är lika lämpligt för verklighetstrogna no- tiser som naturlyrik. Korstnärlig, enkel, saklig. och gripande. Han" påvisar. fakta om, brännvi- nets skadeverkningar vid missbruk men är, också nog ärlig att inse dess medicinska värde det hade för dåtidens människa, Här följer hans avslutningar av "Anmärkningar om Bränwin”: - " "At jag altså skulle tro det at Bränwinet har något hytta för dem som vistas på Skiepsflottar eller segla åt Indierne, för Krigsfolk som ligger i fält och för Landtmannen då 'farsoter skiövla Landet. Men el- jest är det högst skadligt i Diaet, 1 Seder, i Gudstienst' och "i hela det Allmänna”, vid Harderwi Arne Öijen .' Jubileum ' ' ' En av tjänstemännen på kontoret stod' och skar upp en stor och vac- ken dekorerad tårta då hans chef kom in, ' o— Jag hoppas du inte har något, store Carl-von Linnés förfats' kafle och brännvin och oroade gig] över det tilltagande superiet, Hans| ” "idög' alkohol |. Carl von Linné, Doktorn 2 varar : "E5 årig manlig penslonä ir”. Njur= senor kan ha'olika sammansätt- ringer och storlekar och därmed nåste de även behandlas på olika sätt. I en del fall där man har' stt göra med s k-njurgrus, kan afta kramplösande mediciner vara "illräckligt för att stenarna skall 'polas med urinen ut, I Ert fall far Ni blivit rekommenderad epe=' ation, och det torde vara sanno= "kt att Er likare bedömt detta som on far PNgaste åtgärden ost. i eta fall, : . 5) år”, Indomeb kapslar använ= "3 för att behandla inflammato- I av vårt nervsystem som påver= ia tillstån nd i leder, "muskler och KD Very” verkar "Jugnande 7 den "Nav vårt nervsystem som Ppåver= rv fertalet av de inre organen, kan påverka. izon är ett sammansatt 'vitas K separat, 2 "a ge : nvändes: forth en liten ', chans 'att förstå dem en tusiasm en” enzelsman — antin= rojälist eller - -ej — känrer "när han" får tillfälle att se något av de ekipage som finns: i engelska hovstallets vagnpark, Där ingår inte bara de blänk dkarossen är dyrgripen bland: de kun vände" v 5 'fsättas för hårda" prövning: ar... Som narna, som m avslutning I å"va lingsdag. ” Men” innan .man "kommer I fram till dagens "final kan. åskå darna ut får när rognet' strilade” och vinden blåste kallt när ävlingarna börjä- de. Gångbarorna' rutt tävlidäsba- | v nen liknad ”gyitiepölar och 'de'scm nu för. tiden i officiella" eamm>n- hang, . Där ken män också. ge be- tydligt äldre eri ipage, drivna av helt andra hästkrafter än nutidens bi- Tillfällen att få se' dem finns det gott om; Varje ons: age- och ”tors- dagsefterraiddag är hovstallet öppet. för allmänheten mellan ”klecken två | och fyra, t ex den "gamla "guldkarossen från” 1762 — 'praktklenoden i samlingen — som.bl a användes. vid drottning Blizabeths kröning 1953... . IT RADITION .. Meii att 5 se dem uppställda är inte alls samma” sak "som ' att se : dem användas.” Tilfällena till det. blir alltmer sällsynta” Men. än finns de |! kvar, Till. tävlingarna på Accot t ex åker de kungliga ekipagen i pro- cession -—-en trådition som -inled- des: 1711 då drottning Anne första gånzen gjorde ett besök på "banan. Sådana' 'evenemang räknås in bland ”Årets .Stora händelser” : England. Ett sådant är också ryktortävlin- garna vid kungliga slottet i Winsor emot, Inramningen till. det hela I är en- kel. Medeipnnkten är en stor gräs- plan. På två sidor. är den "kantad de Rolls Royce, som oftast används |, 7 Då kan man: beundra? il kyrkans splittring. Man får inte se ett evenemar.g som många ser fram |. seende. noz att gätta| r.— och de var många — riskerrde tt. skorna blev kvar i ”lervällinger,.'Läktarnä; gav .vis- serligen "skydd mot regnet men Vinden härjade fritt, . or Men publiken trivdes. Från med- havda: mats äckskorger;: prekade men up» met, och dryck —' de som inte hade matsäck klafsade glatt ge- nom”leran för att köpa varm korv skympminsen bezav sig hem, . . 7 Nast Drorfingens p gumekipage - - zs gliga galavagnarna i England. "Den byggdes ' id; celebra tillfällen, senast . vid drottning Elizabeths krö ing 1953. ie mari En och buljong” -— 'och I iordnade” en' picknick på läktaren, 1&. nr Drygt fem timmar dröjde det i nan det var dags för. kungliga kora tegen. Förspända, med" de” kungliga' hästarna, förda av kuskar" i grafina livréer — men titan kungliga pas- sagerare. presenterades de olika vagnerna för publiken som hälsade : dem med varma applåder, '& De fem "timmarnas -väntan var bortslömd, . Regn och. blåst .. kom år när man långt efter ” — Den här 'dagen kommer jag aldrig 'att glömma, Det blir. något alt berätta för mina barn, sa buss chauffören när han klättrade upp Le buszen för stt ordna bemtranspore ten för en de! av åskådarna; - Sven i Rolf. Tyyshöj - försemlingsprösten I i Örebro. son i slutet : ”av. 5I-telet konverterare till den romersk-ka- toleka kyrkan, har : återgått . till Svenska kyrk>n?och återinträtt i prästämb2tet där. B>kzrunden till att han avgick var den kris, som < romantiskt på den romerska from- hetstypen och på den katolska kyr= kans stabila struktur, säger han, 2 PROC. SMF:ARE TTÖCKSMARK | I Nordmurken i västra Värmland finns ett 15-tal frikyrkoförsamlin- till Svensk It av h iskrade läktare öv med tältduk. Enda sittplatserna iut- göras av pallar. Utmed :de övriga sidorna” finrs marknadsstånd och tält i. olika storlekar. Det största tältet fungerar som bovstall; där finns både en del av de kungliga hästarna och ekipagen. . -. «s a i” ler WINDSOR ee "Tävlingarna på Windsor" — som pågår i fyrd dagar — innebär” näm- ligen inte kara ryttartävlingar, även om dessa tar största delen av pro- grammet i anspråk, Man har 'också emot det här? Jag tycker att jag a uppvisning av t ex de bäst träna- ishä a och sist, men inte sec en kortege runt] - Frö rål ån. | kristna: fronten -- ÅTER TILL SVENSKA KYRKAN se hor firats. vid flera hög om 'Frälsnirgsrmén, Larsson. var I sin un”dem litazraf. Som :-fräls- ningsofficer. klev han internationellt, känd, I tio år 'var' han verksam” ve der in= Ryssland, Han avled ' 1952; Hans valepråk var ”Verka ty. natten kommer”, &£ex ba skakade Svenska kyrkan i ssmband | inte mindre än fem frälsningsoffi= med kyrkomötena 1957 och 1958,|cerzre. En av dem är kommendös . , Av hans sex barn.blev Han «anser hu att konversjoner inte | ren Sture-Larsson, I Bodafors, gom är någon lösning på problemet om var: Karl Larssons födelsebygd, har man i samband med jubileet sett : orrekviLLiGA kokt - 925.000 kr har Svenska Postens ” lösare hittills gett F olika insam«= lingsaktioner cch andra hjälporganisationer, Tid- till " Lutherhjälpen gar a Missions- förbundet. Några av dem har mån” ningen "ges ut i Jönköping 'och är ga meäålemmear. Relig 95 år. Redaktör är Folke Nordan= ka institutet i Stockholm företog nyligen. en undersökning i Törks- mark, vilken visade att 21 proc av befolkningen i kommunen" är ”an- sluten till SMF. kos osa ooh "1.000 PERSONER «.- «> I BÄLSINGBORG har intervjuzts av ungdemer i i Fri baptistsamfundet , om sin religiösa inställning, Ett 70-tal läser Bibeln, över 200 bruker bedja och drygt 500 skulle bedja om de kom i nöd. Inte mindre än 850 hade gått i söndagsskola” > ft NI cr 100 ARSNTNNET av kommeudör Karl Larszvns födel- i : - ten i hela Jandet, : Sv 4 gård, känd folktalare i kristna mös + — 92-ARIG PRÄST PREDIKADE: Den för sitt' eminenta klockbyg. geri riksbekante kyrkoherde K 1 Lundén, ' Nottebäck, Kronobergs län," predikade nyligen i Skatelövs kyrka, där han när seklet var ungt. : gjorde sin första insats som präst, u höll han en halvtimmespredis kan för sin första församling, för Ä : ]sina första konfirmander "och för > [dem som han döpte. för över 60. år dan. Kyrkoherden är 92 å 2 som vi inte. själva viljemäs- . vn I ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.