"LAHOLMS TIDNING "Lördagen" der 27: juli:1968 3 it i 2 Sedan urminnes tider har män- niskor i vårt land haft en vid . sedvanerätt att röra sig och ta sig vissa" friheter på "annans mark. ' Man får. gå, åka skidor” eller rida fritt i terrängen, så' länge man" Inte skadar grödor eller tränger . "privatlivet allt för när! Man får . ro och segla i andras vatten, och man får plocka bär och svamp : utan att ens be om lov. I senare tid har det dessutom öppnat vida möjligheter för menige .man att >», bada, resa tält eller ägna sig åt andra fritidssysselsättningar ute i / markerna, | I de' flesta länder på kontinen- ten är allemansrätt av svensk mo-” dell ett ok.iint begrepp. Där möts allmänheter. i stället av skyltar, ' som förbjuder den att, beträda .; fält och skogar, Visst förekommer; - det" förbudsskyltar även i svens- - ka marker, men dem behöver. - man i regel inte ta så allvarligt. . Gång efter annan har det stått debatt om den svenska allemans- "rätten och dess ' omfattning, "och 7 . det är inte så unéerligt. I själva . verket är. det nämligen, ytterst få lagparagrafer, som utgör ' grund ; för det, som kallas allemansrätt, Det mesta är sedvänja, som bli- ) vit.allmänt godtagen, I gamla tider var förhållande- => jer skyldigheter, :Om' vi får röra na inte så komplicerade. När folk . oss fritt i naturen, måste: vi kän- ; gick till fots, blev det inte så sto” "ra skador i markerna. En färd med, roddbåt i en sjö eller en ensam ' bärplockares , ansträngnin= gar i. en skogsbacke lämnade” inte "så stora spår efter sig. Värre är ” "det i' våra dagar. med dess rika, » fritidsaktivitet och stora tekniska > resurser, 'Pilträfik: vid badsträn=' > "derna 'kån t ex vålla skada och . Otrevnåd; inte bara för. merkägas.: . ren.utan ofta också för besökar- na själva.. En snabbgående. och . bullrände motorbåt i en insjö kan både förstöra: själva naturen och |: den av andra besökar åÅ upp=:. Är allemansrä itten rätt? - IT = skattade stillheten, Den ned. skräpning, som ofta följer i fri tidsfolkets spår, är en vederstygg lighet, - er v I många fall här dén' sk "alle: mansrätten kommit att gynna ”al-" "le man” på markägarnas kostnad. Man kan dock inte blun de för konfliktssituationer i den motsatta riktningen, Genom den intensiva skogsplanteringen": och : s gödslingen i skogsmarkerna 'här många gamla bärställen försvun- nit. Gamla -tiders möjligheter" ull | fritt fiske har blivit kraftigt. ren! ,ducerade os v. : "Genom det moderna "samhälls livets utveckling har allemansz' "rättens regler satts på hårda prov. ' Det : uppstår . konfliktsitualioner :nellan | olika - samhällsgrupper .; håde socialt och ekonomiskt hä "seende. Likaså innebär alleman rätten en naturexplostering, som samhället i många fall varit nöd- ”sakad att begränsa genom fridlys- ningar och 'förbudsregler. -- All detta gör att begreppet allemans-' ; "rätt . ständigt; måste . prövas och begrundas, I många detaljer: skul>: le ,det säkert behövas en klarare : precisering av rättsbegreppen, > eh ----Alla tycks ännu inte ha insett : att det med rättigheter också föl 'na ansvar inför den friheten, Det ” krävs ofta positiva åtgärder både : "från den enskildes och samhällets ': sida för att bevara trevnaden i : "vår natur, Detta. gäller kampen : möt nedskiäpningen, skyddet av,” hotade växt- och djurarter, hän? "sy de till "andra p ” naturintressen - och mycket, annat.- ' Begreppet naturvård "har på :se= : rare år fått allt större aktualitet, "+ och 'där krävs säkert både stora" ' och dyra insatser. En betydande "I4 ia del av dessa satsningar får vi göra” för att kunna bevara vår svenska "1 llemansrätt, ningsblad - turredaktör..R; « vill dra: "karna" utbredda fö kemedelsindustrins” ”statligande ;'. "argumenterar: Jordbrukarnas. : ar Öldberg, som inledningsvis. beklagar. att. debat- det fria. näringslivets. Mörespri kare. "Den «motsättningen . sär detta fall” för egad;” Heter” det. + Förenings lärdon rosedyn-katastrof: Den, sannolikaste. förklaringen till sagda tragedi är: nämligen att söka 1 det!förhålårdet, att | läkemedelsindustrberna :. konkur- |" rerar också -1 tid. Man profite- rar därvid på. dej varje nytt preparat. "förträff-' Hgare än alla något äldre, vilket betyder att den. producent. som blir först Klar med. sin: nyhet vinner .loppet. "Med andra ord: En läkemedelsindustri driven på |” konkurrens- och profitbasis upp- fattar] varje uppskjutet "salufö- rande'som en direkt förlust. Det är begripligt att man: då; hellre tar risken att. ett preparat är.be- häftat med någon skadlig biver- kan än att man tar risken. att en konkurrent: hinner: före med : - Senast är det: milobefälhava- p "ren i"; Boden," : generallöjtnant |) Mohlin, som' sagt: .så, men han "är inte:den förste; Högre. militär som- uppträtt” som. bundsförvant |- "till.dem som tror att. det är önsk- svärt att hålla" liv: i, glesbygder: |k Na... Motiven för sådana önsk- ningar är, flera, metoderna att "nå syftet att förverkliga dem "är " omstridda. "Både' militärer och andra torde dock: ha klart' för ..sig.att'jord- och skogsbruk 'inte 4 Det första skålpundet kaffe im- porterades till Göteborg 1685, och det noterades tre år senare i apo- tekartaxan till 8 öre kopparmynt pr Jod, Kaffedrickningen, som började så oskyldigt: i: vårt land för snart tre hundra år sedan har från 1800-talets mitt fram till våra dagar. ökat så intensivt att Sverige i fråga om konsumtions- "lökning kommit upp till den högs- ta nivån i hela världen. Förbruk- ningen uppgår i dag till 12 ' kg räkaffe' per. individ : och. överträf- far t om Förenta Staternas.. a Vär” .store: landsman - Carl. von Linné, ansåg liksom hela sin 'sam- tid att kaffets ursprungsland var Arabien, Därför: gav. "han kaffe- trädet det ”låtinska" namnet 'Cof- fea arabica: Kaffets: tidigaste his- toria är visserligen” ”höljd 4 dun- kel men .rik. på legender: Och vi vet; med bestämdhet . att. man i det tropiska Afrika sedan urmin- nes tider "har utnyttj t kaffeträ- dets: frukter, dock 'ej' för. att till: reda; någon... njutningsdryck” utan mer” för : medicinskt - bruk.” Hur kaffet kom från "Afrika ' till "Ara: bien, är ett intressant /kapiter' för 8ig: i: kaffets tusenåriga historia. : Ja; kanske redan ' så tidigt ':som på 1800- talet cha” kommit” till Ara- bien, i, i vart fall "finns" det.. om- nämnt hos den” berömde 'arabiske "läkaren . och : filosofen + IbnSirna omkr är 1000. "Vi: vet "också att :I'det först kaffehuset” "i ”Kons- tantinopel - öppnades år 1554 och vid den tidpunkten " var. kaffet | spritt i ver hela Främre. :Orienten. . Har man "dricker-- "eller rättare sagt" drack "kaffe. — -för. 300- år spå i redan' tjugo” är: senare. kände de franska. besittningarna; uppvisa” en ppgick till det” "lärde "sig den. 'lilla svenska r:| derna "tack. Nare” Bellman? Jo; - KAFFETAREN - DEN KÄRA I så noga” till, men däremot ' vet man, att han förvärvade en stor mängd turkiska fordringsägare, som . pästås ha följt efter honom till Sverige i förhoppning att kun- na indriva sina fordringar. Det var med dessa turkiska ”björnar”, som bruket attydricka kaffe kom in i vårt land. ” Kaffets betydelse för den euro- peiska kulturen kan ej heller överskattas, Det omdanade um- gängesreformerna och ersatte vin och öl som ' sällskapsdryck. Även i vårt land är, kaffedrickningsse- den länkad till 1700-talets .förfi- nade kultur och högstäende -litte- ratur. Kaffet dracks i de litterä- ra ”salongerna”, när det gällde sen "för de "övriga: "samhällsklas- serna. Kaffehusen kom också att spela en politisk Toll : i. det att där konspirerades och' växte de nya liberala idéerna fram, ” Kaffet blev. som. sagt högst po- pulärt i. de litterära . kretsarna och vår store skald Carl Michael Bellman skattade det mycket högt och har ofta omnämnt det i sina skrifter.. En speciellt populär fi- gur var hos "honom .M:elle Maja Lisa som i Bergstrahlska husets flygel ”ät''Riddarhustorget ' mot slutet av 1780-talet drev ett av Stockholms : mest ' frekventerade kaffehus.'' Denna - Mamselle Maja Lisa uppträder 'blarid ' personerna i Bellmans ”Lustspel den 17. juli 1790: ”Den ärorika dagen”, vilken skulle symboliséra den" 17 juli 1788, 'som' var ddgen för det blo- diga: sjöslaget. vid Hogland i Finska ' Viken, ' där Gustaf III:s bror, Hertig Carl av Söderman: land "förde befälet... - Bellman besjöng sjöslaget i fen folkligt: tröhjärtad : ämpevise” I 'med många lustiga poänger: « rv Menj;- vem «vär: då - denna" Mam- selle Maja "Lisa," söm” gått till häv- ”mamselle” 'Måria Elisabeth Borg- | many: 33 'år,. Sör" hos sig hade en | fösterdotter: Lovisa "Akermany;21 Jar: 'Sahnölikt" Fodet; 'också dessa båda kända figurer, tom Bellman haft 'i:tankarna för: stenen från | Kungstr ädgården : och: ;det . sök. Orangeriet, » vars: lilla” 'perkserve-. endas; "hölls: öppen” sommar- "FNär den "stora 'ofredens. tid.var. kaffedrickningeri - sin: stora Redan : omkr 1730, hade chans; emellertid ; Kaffehusens', mångfald | i. ;städerna börjat oroa myndighe- terna, . varför - deras mäste - stoppas ' eller - | hållas under kontroll. Detta sked: de: år 1747. med" införandet av:en omsätthingsskatt nå kaffe. När in- te: detta.- hjälpte, utfärdade man resolut ett 'kaffeförbud 1756. Detta upphävdes visserligen : 1769 men följdés 'av ytterligare. fyra förbud av : längre. eller -kortare ”varaktig- het, 1794,:1796, 1799 och 1817, alla lika impopulära” och lika: iheffek- tiva. on " Kaffeförbudet : 1754 celebrerades i vårt :larid :med-'en veritabel sor- lighet för olika strålningsfenomen, |) högreståndsskiktet och i kaffehu-|' | öch «troligen ”varitXett: sannég till "ett av 'stadens: större: kaffehus. efter Karl XII 1722, skedde). Jen: viss "ekonomisk. återhämtning: ca | Fidet. svenska, hushållet, "och: då 4 till en” juri ti Marila, Filippiner- Under Om står man högst förbluffad inför djurlivets besynnerlighe- ter, Hittills har man avfärdat dju=' rens "alla . oförklarliga handlingar och anlag med ordet ”Iinstinkt”, Men "denna uppfattning kan inte längre äga bestånd. Forskningen har nått fram till nya resultat och bl a har man kommit underfund med, att varje tillståndsförändring hos de materiella tingen förorsa= kar svängningar, vilka många djur med sina fint utvecklade organ är i stånd att uppfatta. Vad som förut sammanfattades under det något diffusa ”instinkt”, vill man alltså numera förklara som en överkäns- eller respektive sändar= och mot- tagaranlag hos djuren. För att anföra ett exempel: Myg- gen : sjunger, £ ö en i hög grad entonig ' prestation "som vb männi- | skor' verkligen har en smula svårt” att uppskatta när den utföres i vår j5 sängkammare någon stilla sommar- natt. Detta sjungande har ett vik- tigt ändamål: Det uppfattas på be- hanen. Hans hörselorgan har näm- ligen karaktären av en mottagare som är "inställd på den sändande honans våglängd d v's svängnings-' talet. på . den ton hennes. vingar framkallar. När mygghanen nås av denna vågrörelse kommer hans an- tenner i stark svängning, detta för att han skall kunna orientera sig i ljudets riktning och avlägga ett be= sök hos den svärmiska myggdamen, I På liknande sätt låter sig även flyttfåglarnas , : . orienteringsförmåga förklaras, liksom den omständighe- | ten att många djur är i stånd att ”förespå” katastrofer, of När det år 1848 utbröt kolera I Marseille, försvann i ett slag alla svalor och: sparvar från staden, de förra' återvände ej på ett par: år, däremot : visade -sig ett stort. antal . kråkor på gatorna. Vid flera andra tillfällen har man kunnat göra lik- :- nande jakttågelser under . smitto= samma; ;epidemier. ;Det är ett: känt : förhållande, att "hästar: som :blivit uppfödda":i "bi rgstrakter kan fana r;-att.- vänta; rel: På. Kuba' håller: man sig med en särskild” husornr:som i'god tid före ä ning yr ut: i idet' fria l; lg ärgär äv "sinnesstämning. lämnar de, i 2 tid före den. första. Jord- läsfenomen, 1 nu 15-åri- Teresa” Calderon, dotter na : Hon: läser” nästan så! fort '— och uppfattar 'vad hon läser —:som en'datamaskin, Flickan Maria 'Te- resa har tidigare. genomgått en tre- ders kurs i ibbl vil hotande faror, - 'Hos. många djurarter. "universitetet, Hennes". prestationer är otroliga. Det . uppges. att hon kan läsa 5000 ord i minuten, Er normal och bildad person läser 30 ”—500 'ord pr minut. Flickan -:upp- fättar texten till '80 procent, me- dan normalt begåvade och välut- bildade personer vid snabbläsning bara uppfattar och förmår relatera 60 procent av. texten. Förutsätt- 1 djurens värld z i Myrorna har. en effektiv samhällsörganisat and i. måste” fråga" oss; |. ndp 4 igt, atfs. djuret «kan M värnplikten mot, faror av olika. slag. beundransvärt 'or1a- niserad. Djur: vilka lever, i; större grupper ställer ofta ut vakter" som slår alarm i samma ögonblick 'nå- gon fara hotar: Så gör 'präriehun> dar,. murmeldjur, korpar, sparvar, myror och många -andra. Denna ömsesidiga hjälpsamhet finner man även "bland, många. shelt, olikartade djur. I våra skogar” gör "nötskrikan [ gropen. ; När denha 1 ger ihon 1 "densamma åtta till: tolv ägg, varefter. hon med bakfötterna resultatet. När detta ser 'ut att va- ra tillfredsställande, kraäfsar : hon igen, gropen och" slätar! ömsorgskullt ut jörden med sitt bukpänsär. RA Bland åtskilliga: djur. öv tager Hig finder” häckningen., Hos. den”. Al Mell? 'opa.- .förel ac ; | kuschörgrodan. tar, hanen rg om rommen 'under den, första utvéck= lingsperioden.” Äggen har utseendet av ett långt "klippigt snöre' eller radband. : ny det ' red "ena 'bakfoter, "med det andra; och vindar :det runt båda - bakbenen : medan... han samtidigt kefruktar dem. Med den- na börda. gräver: han) sedan ' ned sig under. någon. sten. i; närheten av: vattnet och stannar; där ' tills ynglet nått en viss grad' av. ut- veckling, vilket sker en” till: tre veckor ' efler 'ä läggningen,” Då återvänder. han: till vattnet, sim- - | försiktigt” undersöker "det" n; ärpta . [bundria” med' några öl sesidiga för-1' orsikilgt Unfersd yvärp måner. Forskningsres nde vet 'at er berätta ” om ett ' visst! försvarsför- Tbund som är. rådande .mellan struts -och antilop. Som: bekant har strut- 4sen en, mycket skarp; syn, -.men -det jär på annat sätt 'gemålen ;behjälps . id - äggläggningen "fattar - oförenlig med allmänhetens säkerhet: »som" lämnats, kvar, att kh Sk g ud an undvaras '- gléspygdens nä: truppen,: ningen till tlickans höga prestatio- tjänst, "som: vaktpolis och "varnar H livligt omkring, och" ungarna : ringsliv. efest.'. Den mest- kända gick av pg : uppskatta den. nya. drycken, Tur- | Sefest. | ner 'är att hon inte behö - mar; ; ' Det 'förefaller' självklart. att : på" Dj i - on MÅS över ; an-jandra - sko större" hänsyn måste tas till' all Det. visas bl a av att så många karna var nämligen redan -på den stapeln på Djurgården : i' Stock vända tid för att bläddra i bok el- skrikande äle, något' söm. också lämnar :ägghöljet 'som hanen :stry- mänhåtens bästa än till en er- norrländskommuner' funnit. ' det tiden: -mycket stora kaffedrickare. holm, då: skalden. Israel Hallman ler manus. Experimenttevterna har gör henne "föga: älskad: äv ;jägare. ker bort. sf r : skild Industris bästa, I'detta so. angeläget att ge jordbruket stöd. | Om- kung... Karl; -själv. också. fick höll formlig barentation över: den | placerats på ett bord, blad för blad, : Dylika! ömsesidiga fördelar Jeder]) En i Guyana rä! » ciala perspektiv ter "sig frågan [i IE AN DTS ”Ismak för. kaffe,; -känner. mån ej förbjudna 'kaffedrickningen. Trots | så att hon med ögonen snabbt kun- (ofta tll ett permanent kaps- | tomiskt märklig, groda, vi-. - - alla” förbud dracks ändå kaffel de gå från blad till blad utan at'|förhållande mellan. djuren: Myror-|sar en- arinan, variatign' av dessa En SSU-delegation "med för- bundsordföranden Bosse Ringholm i spetsen besöker just nu Tanza- nia. Delegationen, som består av 18 personer, skall göra ett drygt två veckor” långt/besök -i Tanza- niva på inbjudan av broderorga- nisationen TYL. ' a mise ganska allmänt i' alla kretsar och på sina" håll :helt. öppet. Det be- rättas> sålunda : att ' när :kungen (Karl: XIII): reste med. till ett fältläger: i Skåne 1795, rekvirera- I des fyra : hästar för majestätets distraheras av andra manuella upp-| gifter. Det uppges att Maria Teresa vid ett tillfälle läste 3.135. ord i 30 der. Hon r d in I let utförligt. 3.135 ord engelsk text] är minst 10—12 skrivmaskinssidor.] Maria. är fjärde barnet i familjen na håller bladlöss som husdjur, de uppföder skalbaggar öch andra gäs- ter, vilka i gengäld för undfägna- Jden levérerar en angenäm ” doft. Allmänt "bekant är alliansen 'melr lan” eremitkräftan ” och ' sjöanemo- nen. 'Anemonen' skyddar. kräftan djurs; föräldravård. Hanen befruk< tar som vanligt de "framträdarnide äggen men: i fäster dei” 'sédan” 'på. honäns Tygg, där de örates "av 'sex-' kantiga celler,' i 'viss' mån' påmin« nande om 'dem i en -bikaka:. Dessa celler 'är täckta med små lock och SS NN kaffeKök, ir och går på college i Chicago. Pap-. med sina nässelbatterier,' och i gen-| erbjuder ett förträffligt skydd för / | Å "Längre fram i tiden blev kaffet pan är jurist i'en petrol i] gäld-- faller "allsköns - byte -på dess avkomman, som stannar där tills NN en” fölkdryck ”av "första - rangen | i Manila, .-jes 4. 00 7. Hlott när kräftan virvlar upp san- den är fullt utbildad. «la Apis er SSU 'har "sedan lång tid tillba-j ka haft intima: kontakter . med TYL — ,Tanu Youth League, Bl a har: :medel 'ur” SSU:s : solidaritets- fond anslagits till olika projekt i landet, I samarbete med andra nordiska organisationer har "man de PA bilden, - välkomnas center + Dar &s Salaim,' SSU ställ] de även under vintern. 1966/67 en n - ombudsman - till TyL:s S förfogan- |. | "Bosse Ringholm av” -TYLTepresentanter vid 'ankomsten till Dar es Salaam. man bl-a finansierat ett-ungdoms-k vo ses 0 a som t o'm:togs in i. underhälls- förordningen för armén och vari- genom soldatens: dagliga . bränn- vinsranson': utbyttes mot nio . gr malet kaffe. Men då hade sextio är förflutit. sedan -det sista kaffe- förbudet "upphävdes 1822, sr Ännu minns vi väl. kafferanso- 2 néringen' under sista världskriget, -| kaffekortet: Var- -man rädd. -om som sitt öga: det var visserligen inte: mycket man fick ut på det men 'just därför smakade den kä- ra » kaffetären så "mycket bättre, Tore Leth. ”SOLGÅVAN or TILL BLINDA" + enn SS H il den på havsbotten: oss Bland de äggläggande djuren bö a I omsorgerna om avkomman: till. =. Hö a En beundransvärd omsorg ägnar vargspindeln sin gemål, när denna ' skall lägga ägg, han spi ner då -| först ett täcke och väver därpå en skivformig vit dyna. 'Sedän dessas kanter sofgfälligt hopfogats, får de | lutseendet av er linsformig kokong, vilken spindeln släpar med sig så, att den i största möjliga mån -kom= . mer i åtnjutande av solens strålar, När det är tid att släppa ut .ave komman skär hanen upp ett "lock i kokongéns kant." De: utmyllrande ungarna får nu taga plats på mo- derns bakkropp "och bäres på detta sätt omkring tills de är tillräckligt stora att själva lösa sitt försörj- . ningsproblem.' moa rost + Berg - Cancer :' .. kan och måste 4, SENT - 9019 BEKÄMPAS? +]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.