LAHOLMS TIDNING ”, Måndagen den 29 Juli 1968 grundsyn - | 4ers "Måndagen den 29 Juli 1968 —= LT IT = | "Ekonomiskt uppsving 0 If Finland: , ; Utan ekonomisk Forsrän ing 1 AE "den "socialdemokratiska-' tid kunna dra fördet av ett delvis . skriften. ”Aktuellt” : (nr. '.9) -före- |] förändrat. (nyinriktat) jordbruk oa kommer en. artikel under. rubri-] som .en det i naturvården, Men te ken ”Att skapa, trygghet”, varilår 1968' kan partiet träda fram :; behandlas , näringspolitiska frågor |och- peka på , behovet av arbets- 1 anslutning till den nyligen håll kraft till naturvården som 'en av na partikongressen. Man. påpekar | utvägarna -att sysselsätta det folk där det kända faktum, att indust- som industrin inte behöver. rierna' kan producera oförändrad "Behandlingen. av dessa ' stora eller--ökad :varumängd med oför- samhällsfrågor : löp både ömklig Jändrade; eller. t o :m minskade |och' ekonomiskt oansvarig. ' Vad arbetsinsatser. Det konstateras vi-| som skulle ha'behövts är natur- däre, att när arbetstillfällena, ökar, ligtvis sakliga utredningar, vari beror" "detta "följaktligen inte på såväl "tekniska som ekonomiska industrins behov utan på de- -väx- möjligheter” till en viss samord- .Jande'; :;sérvicenäringarna. z | ning av. naturvärd och jordbruk i delvis nya former hade pfövats. Förutsättningarnå för en "sådan samordning skulle. i :stora delar dustrin. samt för konsumtions ror och träprodukter, Nu håller också sysselsä tnings= läget i Finland långsamt på att” förbättras, Till'de faktorer, som väntas "påverka utvecklingen ” i gynnsam riktning, hör de” stora ' industriprojekt som står för dörs ken, 'bl'a genom samverkan med Sverige. Nästa år startar Saab och det finska statsbolaget Valmet en ”' bilfabrik i Finland. Avtal har ock" ' så "ingåtts. om en koncentration a > av, den, nordiska hisstillverknin-, ; gen till Kone Oy i Hyvinge, som ”ärigenom kan tredubbla sin hiss- tillverkning. De samverkande fö-:'”, retagen i de övriga "nordiska län; ” derna skall "i "gengäld." överta" Det ekonomiska klimatet i Fin- land har under senare år inte va- rit det bästa. Under 1967 var pro- duktivitetsökningen' svag, medan' pris-" och kostnadsnivån steg och ökade, speci av oreone Den allmänna av- mattningen bromsade upp inves- teringarna med svagare syssel- sättning som följd, Kapitalmark- naden. var hela tiden mycket stram, och detta ledde till att den finska marken devalverades förli- den höst. "Under innevarande, år tycks dock Finland gå mot ekonomiskt bättre tider, Verkningarna av den / internationella — konjunkturupp- - " gången har redan för Finlands del Tidningen” påvisar. även en an- H nan "väg att öka servicepersona- len i landet, .nämligeri genom « den ' naturvårdande. ;verksahjhet;” som, medfört ökad export, Man hop- marknadsföring," montering "och 2. jmäste byggas Upp bl Ob? för art Den produktionen som lämpar NIT SS pas nu att handelsbalanse: "skall derhåll av hissarna. : . reparera : -den :förslumning,” som sig T "de bygder diskussionen gäl- SS SN NV Jer är: nötkött soch lammkött. Vi vet "att dessa varor /inöm kort är -bristvaror. .: Prisutvecklingen har. varit gynnsam ' och. bedöms gynnsam för. framtiden; Ett ”gräs- marksjordbruk” Len del. ”kritiska bygder” vore. inte ,endast en för- nämlig lösning av ”landskapsvär- den: utan även en fin beredskap. "Stat" och samhälle är' beredda att satsa 'stora: belopp för : fram- tida ”naturvärd.. Därom ” vittnar bl a inrättandet. av-ett nytt; särskilt <Iblir/ en följd av” den ' hastiga" folkningen av. jordbruket: An "Det : behövs . mer folk i hatur- och. miljövård ..:. "Det, : 'kan' inte". bestrida . kommer ' att behövas: mer folk. Mycket mer ; om? Inte: enbart ar- betskraft, somm”, övertar: det" lant: bräka na : (och betesdjuren!) ; tidi- gare . imbesörjt,. utan äver. admi- nistrationspersonal, som skall Je da I och övervaka, det'"hela;' Det ;Jelterade” och . självklara 'påståen- det illöstterar. plar heten i det ämbetsverk - för. naturvården: Det söm "sker. : fa får. för socialdemokraternas "pres- : Först fattar man; med: bistånd tiges skull "kosta vad det ' kosta | från Intet "ont. anande industri- | vill :— "bara naturvården kan ske fepresentanter'. +jordbruksutred- utan den, för. sakkunskapen :- -själv- ningen "ett! obeskrivligt enfaldigt | klara” kombinationen :. med : -jord- :s.| principbeslut :om en viss. krymp:| bruk." Räkningen. skall! skrivas på ning av. jordbruket, 'Sedan startar | skattebetalarna ',;. +. man. inför . kommunalvalen” 1966 | Nu "skall ”i.'stället först i sjord: en propagandakampanj på samma bruket i de ”svaga”:; bygderna ra- tema, Ett; är: senare kommer det | deras ut. - Gärna med" en ” viss sratjönaliseringsorganet kostnad ; för; - skattebetalarna. med ågot. som man kallar. un: Jordbrukarna :uppmana att ställa Å sig i "arbetslöshetsköerna.; ;.De skall omskalag 'på” skattebetalarnas: 'bé Kostnad Sedan, skäll: nya: upper ven "de: .omiskolade! — : En: besvikelse för de finländska” ekonomerna torde däremot vara .' : . att planerra på ett finskt atom- : kraftverk måste skrinläggas. Tyd- ligt var "att" Sövjet. gjorde ' för starka: påtryckningar ”om "att. få leverera '” både " utrustning och kärnbränsle, När Finland inte an. såg sig kur.na acceptera det ryska. 2 budet, fick: man i stället "avstå .- från projektet. I samband därmed” - komma i jämvikt före årets slut. - Landets konkurrenskraft har för- bättrats genom att kostnadsnivån är stabilare än på länge, Industri- "produktionen . är på väg. uppåt, och man väntar sig också ett upp- sving för investeringarna, På mi- "nussidan kan noteras en alltjämt "nästan "oförändrad totalproduk- '' tion, eftersläpning på byggfronten och en rätt betydande. arbetslös- het... - ' Den inflatoriska trenden i Fin- -+ land, som pågått i åtskilliga år,' förefaller nu att ha brutits av re= .»geringens ekonomiska . stabili- | geringsprogram. Genom överens- kommelser mellan arbetsmarkna- dens parter och en ekonomisk fullmaktslag fick regeringen "i mars i år möjlighet att fram till 1970 reglera pris- och lönenivån, så att den hålls inom ramen för. produktivitetsutvecklingen, Stabi- , liseringsprogrammet har redan på kort sikt haft en påfallande gynn- sam effekt, + Finlands folk har sedan många år dokumenterat .sig:':som - ett s idogt. och : sparsamt” släkte,' som a ' ” kunnat rida ut! svåra kriser: Butikssnatterierna inte mirist av. ekonomisk art, Den i "kostar '; redan” nu handeln : och 7 just nu - förbättrade : ekonomin i : konsumenterna stora pengar, : och landet får ' dock i-viss utsträck-" man fruktar! att problemet ' skall nt ning - tillskrivas "yttre : faktorer. "förvärras ytterligare. En halländsk Uppsvinget i Väst-Europa / har affärsman: har startat” ett priv " medfört en ökning av: exporten, krig mot butikssnattarnå;' och: det. TWRS ÅS SE ET SN SN SR SN ST SS SN NS SÖN HH har i linterr ell tävling med hundra» ] nedför den 70 kilometer långa for blivit en populär; sport, Utför flo-|talet deltagare. Närmare hundratu-|den, - Tävlingen har blivit en av den . Sella som. mynnar ut i Bis-|sen åskådare brukar Yanta flodens|norra Spaniens stora Auristattrak=: kaya anordnas för 38:e året i följd | stränder för att se både en- och |tioner, - : . a den. fört Sönfeeen. i augusti en|tvåmanskanoter ' försöka klara sig . 0 sl - ' SS SS Fö Däåliga skördar i 1 hela: "Östeuropa efter århundradets värsta torka: f Ar | bestånd, Ar 1567” var skörden vis! serligen mindre," bara 147,6 miljo-: ner ton, men det räckte för en god" försörjning, Om 'skördarna 'i år, sr som det antas av jordbruksexper= ' '' terna, skulle stanha under 140 mil= joner , ton, . måste Sovjetunionen! åter importera vete i större om- sv fattning ; än . planerat, . Tvånget att köpa: spannmål 'på de internåtio=" nella marknaderna” kan” "leda till en. ” försämring av. :låndets" betålnings«" ; balans. 'och 'minskä "de ekonomiska. résurserhä. Enligt” vissa bedömare” '. Både « dicktiod genom. sam= "i"; ' arbetet i Efta är de' ekonomiska förhållandena +. i: os Finland och ; Sverige nära förbundna, Den fins- "ka propagaridadriven Finn: Fin land har under" de senaste åren blivit mer än' ett, slagord i' vårt land, den Far blivit en ekonomisk > -”realitet. Vi har följaktligen anled: ka” planen oc försörjning med trak- torer har också visat sig' ouppnåe- lig... I år finns i Rumänien "bara en traktor per 106 hektar odlad mark, i stället för en traktor, pr 50 hekt- ar som planen kräver, Också krea- tursbeståndet har minskat. Majs- och spannmålsskördarna. stannar i år ; under medelnivån, Regeringen hoppas. dock att tillfredsstälande j + BUDAPEST (AFP) j ; Spannmålsskördarna i de östeiroå peiska folkdemokratiska -länderna och i Sovjetunionen väntas bli un= der det normala, Detta som en följd av den, ihärdiga, torkan som bör= jade :under' våren,' I Ungern talas århundradets värsta torka”. : digare' officiellt tillkännagiv- aMedsförväntningaras «på 24 iljoher ton'spannmål kommer in- tt: nås, Starkåst' blir: bakslagen majs ” och; sockerbetor. Grön- |. säksskördarna 'och frukter blir klart under? genomsn et. "Ungerns; svå- är: att" den dåliga Jandet "det" första Id positiv riktning. i” "Bulgarien! noterade 1966: och. 1967, "mycket ”goda" skör- dar: vetesk; den ökade från 2,5 n joner tori å 1964-85. till-2,9 "milj - ner. år :1963 "och 3,2: nara ton 1967, Årets: ivéteskörd i mot. de 'senaste. fyra åreiig énom-] | snitt. hök år hela 38 procent högre än. un-. der motsvarande tid i fjol. Under samma : period var. importöknin gen 'endäst 18 procent. Rra ex . " portresultat: nåddes: speciellt”, avi . Verkstadsindustrifi, I kemiska in-" NH örbrytarregister” . "liksom';: mot: tanken: att handeln skulle få fu gera som ' ett” privat domstölsvå ”sende,. då det ' gäller att. utkräva; " |fallånde, Mtorhållsäm å z skörderappörter. Tr ne skridna /Arstid y som - begärts en föl "förutsätt. me. Sven HUR MÅNGA : BEHÖ ARBETE?" - arbetshämnderi. i' Gävle om” den yngre 3 Seller” N mödelålder: i jordbrukare som blir ställ, SÖUNSPoCY - : arbete" befinner sig i Ppreci Svenskt j - ma situation som” övriga” män- . niskor” i samhället,. när de gel ; . nom företagsnedläggningar. eller KR itt nu: i) mycket < hända följas” Under "perioden £ har vbära 70.000: hektar" mark” 'nyodlats: 1966 gav, däremot ansträngningarna bättz re resultat:; 317.000 hektar mark ny- odlades: Planen; förutser dock i runt tal: en "miljon hektar; :nyodlingar fram till år 1970, vilket genom årets torka. inte kan nås. Den ekonomis- ”Snart"60 år” Förloppet och svå- tighetsgraden : av «en: Jedgångsreu- -matism' varierar så. starkt, från- fall till fall att man; inte; kan” lämna något generellt: besked om dess/ut«; veckling i en allmän spalt sorå. den«l na, Ni. måsté 'personligen : "rådgöra med er läkare, S É rd blev god; 152,1 milj ton spannmål, och år 1966 nåddes rekordskördar med 170,8” miljoner ton." Vilket tillsam- mans återställde jämvikten; Antag. ligen har :Savjet nu rimliga lager- inäan., sisett:.s vi delsefull att jordbrukarens sl tuation inte. blir. 'uppmärksam- mad på samma sätt som när en > industri läggs ned.. Då ingriper |r arbetsmarknadsmyndigheterna oö- « > medelbart, men ett nedlagt. jord]. ) grad. för enskilda Prödukter. ”Jord- bruket, skulle, inte i samma grad bruk är i regel ett enmans tag, och den .friställde Jordbrä- karen förutsätts ” själv” ta kon- "takt med. arbetsmarknadsråyn- digheterna;s: joy ev? : Jordbrukaren- är. dock . knap- specialisering ö "utnyttjande: av. eventuell: övertägsenhet ifråga om iöså produkter, skulle. ökas. Det må i sammanhanget: understrykas nuvarande ”régleringåsystem rum; medför, stora” probleni sonlig undersökning; visar; att” eir« eltationer i. Europa. - kulationen är ' nedsatt, . kan -. man "Därför är det: naturligt att inte |. "ter och. saknar - kanske också past van-att' ta..sådana kontak-|: kännedom om; de" hjälpresurser som kan finnas. att tillgå: enbart. rikta tankarna” mot": möj- ligheterrnia” av en EEC- -anslutning. Det kan: inom; några” är komma avräkningspriser . som. resultat. överskotten skall avsättas" till världsmarknadspriser måste ex- att. de svenska. exportkvantiteter.. na. av. jordbruksprodukter ' även vid en; ;ökad konkurrens, av ut- ill våra: kuster kommer varje. sommar tusentals barn. och. vuxna När ”Aytvästen a är å bruk bör den hänga på ett torrt "och luftigt ställe, dock inte i solen. Undvik oljal, medelst sirioslarionsfrä made kärle | : Tacksam" för sia Det förefal«, Hur |.stort. arbetsbehovet att ' röra sig om en vidgning:av portförlusterna delas på hela' prö- ländska” varor. på, hemmamarkna-: söm inte” är simkunniga, Medan och bensin, a - : 2 d : - t en noggrann! bland jordbrukets folk är. det |hanäelsområdena i ”Europa även duktionen: Detta sk a stora pengar spenderas "på. båtar , ler som om man gjor inte lätt att få ett bestämt grepp köa er genom av: [den skulle te sig tämligen små i och båtmotorer, är det många som ” DYKARSKÄRM ' | behandling och - utredning av ert tent arbetssökande” -(d v s så- dana som skulle 'sökt arbete om de ansétt sig kunna få lämpligt sådant) stigit ganska kraftigt se- dan samma tid i fjol, Märkligt är också att Statistiska central- byråns ' senaste sysselsättnings- undersökning visar en starkare nedgång än' någon gång förut i antalet vid jordbruket sysselsat- ta, och, allra störst är nedgång- en bland brukare och deras fa- miljemedlemmar, Även hos centralbyrån säger .man sig ha väntat en motsatt utveckling och. saknar en. till- fredsställaride - förklaring till: ut > EPA VÄGEN Israels”barh Kade fätt ett. rikt land ' och ' Herren själv hade lett dem in I: det fastän vägen hade gått genom . mycket lidande,: Fol- ket visste mycket väl att detta var en uppfyllelse av ett löfte från. Herren. Gud 'skulle göra dem till ett fölk med en:stor kallelse: mänsklighetens återlösning.. Detta bibelord:' ville väcka. raels. folk-Till" ansvar: inför: Gud. Grannländerna tillbad gudar som. Israel frestades av. Det var:rike- domens och njutningens. avgudar som ' de frestades att'tjäna. Om för EFTA-länderna; -Sverige torde: fi vid normala skördebetingelser ” va ra självför: effekten av importerat - der. Ehuru vi alltså inte ä försörjande har- vi en i sentlig ”utbytesexport, ; importerar -betydande'. sektorer: (socker, varor i smör). » (spannmål, .. fläsk,'. - kött, på- annat” sätt. Ju längre Frank: öch möjligheterna till nya grund- förutsättningar. för en ytterligare breddning eller Till nya” alternativ ande till” ca 90pro- ]'4 rå cent ifråga om sådana” livsmedels- |: råvaror; "som traditionellt produ- ceras inom landet. Angivna, pro- centtal gäller: om vi räknar bort kraftfo- jordbruksprodukter rv inom. ” vissa " margarinråva- ror, kraftföder);” medan vi ”samti- digt. exporterar ändra jordbruks- ; Exportvärdet ' motsvarar något . mindre än tio procent av totala- produktionsvärdet Det. be tyder: att minst 90 procent 'av de skild även” idag. :; de glömde bort att de var Her- ja rens egendomsfolk- så skulle de -| bli odugliga sor Guds: redskap. : Är inte detta ett aktuellt var- ningsord för varje "folk "och en- ärskilt vi alla som : har: det bra. Ägodelar. inne- bär ansvar, och den som har dem mäste bruka dem efter Guäs vit gifter på produkterna (slaktdjurs- dej" som minskar ” exportsvårighe: terna och upphävde exportförlus- terna,” Lika. uppenbart är. att en o ”anslukning.” till ett stort 'europeiskt handelsområ- det blir .den tillgängliga markna- :den förändrad från att omfatta car åtta: miljoner människor; till 250. eller 300 miljoner.-T ett sådant en marknad, .som kunde bli.om- avgörande.” Även ' om : "Sveriges jordbru "på. grund av. höga ar- betslöner i' viss mån skulle, fort- med: zen.v :spannmålsproduk- ti erstigande ” förbrukningen på” "hemmamarknaden och i ' det egna” landets. animalieproduktion, skulle. avsättningen" underlättas vid en anslutning till: en euro: peisk stormarknad, eftersom Eu- ropa ” under alla : . förhållanden kommer att. ha. ge. möter de svenska li d industrierna. den; gemensamma istormarkhadens” Priser vid . sina gränser" i stället för dé nuvarande oreålistiska världsmarknadspriser- na, Följaktligen erhåller jordbru- 'karna 'såväl som: livsmedelsindu- 'strierna 1'en dylik situation av sevärt gynnsammaré Priser "för exportkvantiteterna . än vad. nu är fallet. I ett sådant läge är en konkurrens från : andra; länders livsmedelsindustrier på vår "Kem- 'mamarktiad inte ' lika ;:besvärande för vår livsmedelshantering som i nuvarande läge." Vid-en gemen- sam, stormarknad har Sveriges :Jordbrukare och, livsmedelsindu- strier . Möjlighet att. kompensera sig 'på den -gemensamma markna-] gen, Detta. skulle. möjuggöra en ålsunderskott. Detta bör dock inte. vara någon målsättning. Vi. har goda tekniska .förutsätt- ningar för. animalieproduktion — ).ooch även för dess förädling. - Fördelar av specialisering kan -överskattas. Det finns skäl un- derstryka att specialisering även vid det här tänkta marknadsal- ternativet inte kan drivas - hur långt som helst. Det är troligt att fördelarna med specialisering i mänga fall överskattas: -Speciali- sering kan som bekant leda till effektivare - produktion, men ett jordbruksföretags . totala lönsam. het bestämmes inte enbart av den tekniska effektiviteten vid den "produktion som äger. rum utan även. av möjligheten att effektivt ett betydande | : obrukb som att gå på lina :utan skyddsnät under '— man: spelar” ett högt spel med livet som insats, : " Ute till havs bör också övade sim- I mare! ha en riktig flytväst. Hamnar man i vattnet blir det fort slut på krafterna," även om man vanligtvis Ett nytt märke har nyligen börjat brygga... Under, en sådan :varnings- signal, dykarskärmen, finns en dy-| kare i vattnet. ON I 'sin mörka dräkt kan en "dykare vara svår att upptäcka i ytan och nära nog omöjlig att se under ytan. Själv-har han ett begränsat synfält. D 103 kan "vara hans livför- simmar bra. Simt äl - 200 meter 'i'en ' uppvärmd. bassäng är dessutom inte riktigt samma sak som ofte simma i kallt. vatten med hög sj sjö. se ne VIKTEN AVGÖR. När man köper. en flytväst är det en hel del man måste tänka på, först och främst vikten. I regel finns tre storlekar: ' Flytvästar somi bär upp till 30 kg, 30-60 kg och över : 60kg. Flytvästen måste vara så konstrue- rad .att 'den håller upp: huvudet på en- medvetslös person över vatten- "En flytväst får inte hindra rörelse- friheten. Den bör därför provas noga redan i affären för att passa perfekt. För barnen kan en flytväst ”att växa rv vara mycket farlig. - SA : > GAMLA FLYTVÄSTAR Med « En gammal flytväst måste kontrol- leras, Det gör man enklast genom att lägga den i vattnet och belasta den £ att hela flytvästen kommer under vattenytan. Om vikten. har ökat vä- sen:tist efter 2 timmar, är flytvästen säkring. stånd, milj hjälpen . (Forts. å sid. Kö ” i Skärmens ' budskap” än alla båt- förare lyder: — Stoppa propellern. el- ler sakta farten och håll stort av- TRE MANINGAR sön os Till dist några maningar från svenska" — Bad omedelbart "efter en huvud- måltid är riskfyllt. Vänta med kall- badet minst två timmar efter en hu- vudmåltid, — Flytväst till'var och en i båten. —Visa hänsyn. även i trafi- kem till sjöss.” : VITA HUSET har godkänt ett an- slag på 4502000 dollar till ett indian- läroverk i Navajo-reservatet (Arizo- "Ina, New Mexico och Utah), det förs- ta i sitt slag: (TT—Reuter) ” "VAS TTY SKLAN D- har | Indien ett lån på 26 milj pund (ca 325 kr). till program är därmed uppe i 5552 milj É kr. (TT-Reuter) IN 4 fa .livräddningssällskapet: ; Karin Lindberg : givit Den ' totala - västtyska Indiens - utvecklings- tillstånd, Själv har ni på ett före-j. " på. ' -: Arbetsmarknadsstyrelsens| "5 om an pd / inte: kommer ihåg. ”Livförsäkring- . senaste". - arbetskraftsundersök- rike fördröjer en naturlig broslag- avgifter ” etc). .: Det" "är, uppenbart | kring 35. gånger så stor som den.| en” i form av flytväst, . < ' synas längs våra svenska kuster. Det dömligt sätt frdlbasde kontakt ning, visar emellertid; satt 2 ning mellan EEC och EFTA/' att jordbrukets problem skulle un: nuvarande "svenska. I en. sådan | -.Att'åka båt längre sträckor utan|är en diagonalt delad röd/blå signal-| med er läkare rekommenderas, men” et .”undersysselsatta” och .”la-l to "större är sannolikheten: | derlättas,. om någonting inträffa- | marknad skulle kvantiteten vara | flytväst och inte kunna simma, är| Skärm hissad på en båt eller vid enl någon specifik medicin för kvar- stående besvär efter en hjärnskada av detta slag finns ej, Dock bör ingen liksom förr, då man ser 'en ingsamt fortgående förbättring une. Jer flera åri i många fi; RS Avståndet till måne "är felberäkna " SAN FRANCISCO (AEP: Vid tekniska universitetet I Kali- orrien har> J D- Mulholland och C J Devine uträknat att våra kun- -kaper ' om avståndet mellan : jor= den och månen, resp beräkningar- na om månens bana" kring 4 forden; ' varit felaktiga. I medeltal avviker verkligheten från de - hittills "som riktigt ansedda "uppgifterna "med bara 400 meter, vilket visst inte är mycket på 385.000 kilometers av- stånd, 385 miljoner meter; Vid pla-. nering av landstigningen på månen spelar emellertid också små miss- tag stor roll, De nya beräkningar- na' beror på de uppgitfer som hade lämnats av den amerikanska satel- Hen Surveycr. Det är nu klart att prickskjutningarna mot månen, de ryska och senare de: amerikanska satellitfärderna, : bara berodde på tur och inte på exakta och kor; . rekta kunskoper om' månens bana] och dess avsiånd från jorden. NG ni. träget fortsätta »konditiohsträ rd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.