"der de. senaste åren... nare år täcker inte. ens" Ål bom få åå - LAHOLMS -TIDNING - Västgötademokratens -. att allt. resonemang 'om att Sverige inte borde inrikta sig på en omfattande divsmedelsim- a Tor från: andra länder, få in valuta att bygga upp sina länder med. Att inte, importera "skulle skada mer än hjälpa”. När Y. den. :jordbrukspolitiska diskusslonen var som hetast för ett par år sedan. kom” bl. a. sockerimporter i blickpuhkten. Från extrema . håll. inom rege- ringspartie, hävdades: :på «den tiden att Sverige ' bl. . skulle stödja ett land som Indien” ge portera "dess? : över: rörsocker, Till "detta skott av hör emellertid. ”att priserna; på det indiska sockret varit om- kring 30 öre i. svensk "hamn un- Nägon gång har priset. t.o.m, varit lägre, fån Kan någon rimligtvis 1 hävda att en "dylik import skulle” på lång «sikt "kunna, hjälpa: ett. fat tigt "land? Det är en ren omöj-| lighet. .Det. pris vi:betalat: för dumping ' av. söckret. under .'se- d- naderna för sockerrörens f ling till socker i tillverknings- " landet. Sedan. skall dessutom 'va- ran fraktas hit. Vad hjälp får! de fattiga” indiska "bönderna 'rär vi ockrar på landet genom att köpa till dylika priser? Anting- en: måste den indiska regering- |” en : subventionera ! förädlingen "eller också” måste: de indiska na lämna sockerrören taget” "gratis. Förmod- det'en' kombination. av eelser SOM. möjliggör exporten fråga. . Det betyder att jordbrukarna få något .s som Om v socker "fr U Jänderna och. släde En liten kommentar förtjänar. skrivning häromdagen angående importen av, livsmedel. Tidningen hävdar verskottspro- dukter och: reguljära 'exportva- "Varor som de' vill exportera, dels för att bli av med och dels för att: 5 K.' wländer 'skall utgöra” nå- gon hjälp fön dessa länder mås- te vi. betala. priser .som täcker : deras produktionskostnader, t I så fall blir. emellertid" priserna med all" sannolikhet "ungefär lika "höga som i Sverige, Visser- -ligen är lönerna "utomordentligt låga 1 Indien” men samtidigt tekniken föga avancerad, Därför blir produktionskostnaderna in- te låga. Det är alltså självklart att om vi "verkligen skall: åstad. komma ; någon” hjälp med vår import måste vi betala” priser . .som kan anses skäliga: med hän- = syn til produktionskostnaderna. Men i: så fall' kan nat ligtvis "Indien såväl som andra ur länder "producera något : annat, .: som kanske är väsentligt lättare att » organisera” i en "omfattande" pro " duktion med 'oskolad arbetskraft, Det ' torde. t. ex. vara minst. lika, "enkelt att organisera industriell produktion - sork 7 att ' "utveckla jordbruksproduktionen. Orsaken är att jordbruksproduktionen' är ;svårare. sått göra ' effektiv: med oskolad." arbetskraft -på” grund avi? "dels: produktionenis: kompli- cerade ” natur, .-.dels "det - förhål- landet . att: jordbruksproduktio- "nen inte 'kan- koncentreras till en fabrikslokal,. där arbetskraf- ten lättare "kan" få" instruktio- . ner; Sedan är det en annan sak ratt "jordbruksproduktionen:också 7 skall utvecklas i u-länderna. Vad vi vänder "oss emot är den ,en- sidiga : inställningen att” dessa : länder. "enbart - skall . producera det som : visar sig vara: svårast att. göra effektivt: (jämför! Sov .jetunionen som :är avancerad i Ah industriell produktion” men; föga avancerad i fråga om' ”jordbruks- ” produktion)..." Man" ställer. orim- liga "krav på utv "na då -man.ch r satt: dessa "skall; "kunna" klara upp: ensä dan --- produktionsökning : inom jordbruket .att.. de,- först: 'skulle kunna förbättra: livsmedelsstan- darden” tin” sin "nuvarande "pe: klin gsländer: n och; "med "friska om : möjligt likvärdiga livsvillkor; Simrishamn ” har en: grupp] . |rika, ”fina”, ”intellektuella” villa- [ägare ” gått. till" storms ' mot" att ett ; inackorderingshem ' för - tolv 'utvecklingsstörda uppförs i deras grannskap." Det är ett tiotal fa- miljer . .som. känner /sig.. djupt kränkta av. att behöva bli .gran- nar. till människor som är varken välsituerade, intellektuella eller förnärnå "som de själva, i Inte minst förtvivlade är dessa famil- jer iöver att barnen ska' drabbas av. denna olycka. De kan ta' stor skada' av att i närheten av.-sina herå ha: människor .som är fred: liga: och : välanpassade men inte så kloka « som: deras föräldrar. Värst av” allt anser - familjerna dock vara den ekonomiska' sidan: värdet på. villorna. skulle genom inackorderingshemmet, sjunka. ka: tastrofalt. ; 3 nd il: spe! jen för ' de rasande fa- miljerna står en överläkare, Han säger "sig inte ”i princip? ha. nå- got! emot "en. integrering av ut- vecklingsstörda -, människor.” men ser i att, de praktiska problemen” måste lösas först, Y Ett "medicinalråd i: socialstyrel- r "uttalat | sin” upprördhet över "denna skrämmande. attityd, har trodde att fördomar av detta slag tillhörde "en förgången tid.” i :Villaägarna har, emenertid be- slutat ; sig. för” att "göra all så ätt I planerna - på: inäckorderings- hemmet stoppas. Man” vill "ha: rel. da jpå om; det är. ”lagligt” 'att uppföra "sådana hem. i' villaom- råden. Frågan skall ' därför . dri-. Vas: fram "till ett prejudicerande beslut; MN ; Uppförandet av gt Mmackorde fingshem'- > som "det: planerade”. ka dikappade - människor ad dar han "medmänniskor få; Känna "sig som" män- land -människör” för ätt | mät 3" | niskovänlig inställtting ; till .dem? äv j SNR samhällelig - och: ljust den fientlighet mot: mindre i SVAR: Svensk apart theid” i rik villaidyll TI : Det är relativt sällsynt att män- niskor här i landet” högljutt -ger till" känna : sina antipatier mot från . deras. levnadsmönster ' ”av- vikande” minoriteter. Men det är illa; nog att, "sådant kan förekom ma, enn - Det prejudicerande” -- beslut som villaägarna :i Simrishamn kämpar för bör gå ut -på att psykiskt och fysiskt handikappa- de människor har rätt till den bo-' och arbetsplats" som "erbjuds dem, oavsett vad andra — friska och ”välsituerade . — "tycker: och tänker: om deras placering, "= ”" "Socialstyrelsen '. bör dessutom tillställa”. de: aktuella: villaägarna en' utförlig : information” om hur modernt samhälle behandlar män- niskor. som öförskyllt: hamnat på livets skuggsida, ; ; Överläkaren' bland de protéste- rande: bör. till:"yttermera visso upplysas om, att den princip om integrering ' av” sg acceptera fal || som. han, säger sig acceptera fak- tiskt är. avsedd 'att tillämpas i praktiken och natt till de "prak: | tiska problem”. han:åberopar hör lyckligt - lottade människor ' som överläkaren själv uppvisat. . J URIDISKA - SPÖRSMÅL FRÅGA: vår far omgift.” Inga. barn i det äktenskapet, far är nu död, Bouppteckning ' och arvskifte har 'förrättats, Hur förfares med' . kvarlåtenskapen . när i vår. styvmor . går bort? Hennes enda: släkting en son till hennes halvsyster, Inget tes- tamente,. eller . äk förord I stället för ministerier orga- Ett nytt: monument över: Sovjets” växande industriella” "och ekonomiska styrka: ä kraftverk, « Bratskkraftverk i Sibirien, . med en ocliekt på 4,5 | miljoner kw SN gen - — men på annan gud än dej a des . 1957. folkhushållni tidigare råd, som ledde de 'sovjetiska in- dustriföretagen på dem underly- .dande territorier, Endast ensta-” "ka mycket stora företag var un-. derordnade statens centrala pla- neringsorgan, 'Planeringssystemet' blev inte lidande av dessa för« ändringar, : IA Statliga ”plankommitién, som inte 'orkat med det växande ar=" . betet,: fick: nu: endast syssla. med 7 : föpande planering — för termi sinie överstes' "ett "år. funktio< finn . i SVAR: Styymors kvarlåtenskop. Mfallér her S halvsysters son. i FRÅG Har. köpt. en fastighet, På förre ägarens lagfartsbevis finns, . det :en; stämpel 'på själva lagfarts-' beviset, "men på "det "lagfärtsbevis,. "som jag” erhöll, finns-ingen;stäm- pel. Har det någon betydelse med | den? > stämpel. eller" varför "saknas; En dötter. ie Frågande” Å örhållandet Beror på att . lagfartsbevis. numera ' utfärdas utan' ; stämpel, " TR RON Har arbetat 'y två och ; |” en: halv dag” per” vecka (2 tin) hela: året "1967, Är jag be ättigad. Sjuttiofem år fyller idag f. ma- skinföraren Bertil Svensson, Tims- fors, Jubilaren är född:i Jönkö- ping men' kom--redan som fyrä- säring till ”Tirösförs/” Vid '12-års ålder började. han arbeta på pap- persbruket” "och fyra senare "blev han maskinpassare, Från 1920 och fram till. 1959. var..hr Svensson . maskinförare, Redan 1 unga år började ;jubllaren delta i före- ningslivet: och: blev en arbetarnas förtroendeman. "Han ' har således fackföke- ningen och i samband därmed Var han i flera omgångar ledamot av . Hr Svensson har också. varit flitigt anlitad inom' det kommunala: Så- tillhört ' styrelsen för ' underhandlingskommittén, ledes' hat” than. varit : komrnunal- fullmäktigeledamot under tre val- perioder '. och kyrkofullmäktigele- damot unde ot 2 perloder. Han har också , varit: "ledåmot "av. fattig- vårdsstyrelsen.. och skolrådet samt varit hutudman "i Markaryds Sparbank. ; 'Jubilare ar” alltid skött sina uppdrag på ett perfekt sätt. Här har; alltid. sett ljust på tillvaron, " i 75 år . fyller i. morgon. £ 'hemmans- ägaren Isak". Johahsson,' Plings- hult, Veinge, por 70 år : on fylter i morgon kr nsägare DÖDSFALL » Olof Henri son, Tandläkaren Olof - Henrikson, Göteborgi.”, ' här avlidit. 56 "år. gammal, ; Han., var född i: Veinge,.' blev : student .; i Lund 1931 och avlade tandläkar- examen. i: Stockholm' 1934, : Efter att i några år ha praktiserat: i Alvängen studerade han i. USA och blev. 1940. Master of Science fin ; Dentistry vid Northwestern University. 1 Chicago.” Under den: na tid. grundlades: hans intresse för bettfysiologin och protetiken, de "specialiteter . inom yrket han senare ägnade sig åt oh inom vilka. han utgivit betydelsefulla skrifter, Från. 1941 verkade: hån som praktiserande tandläkare "i Göteborg till dess han under, sist- lidna ' värtermin.. knöts so Järare till den nya odontologiska. fakul- teten" vid "Göteborgs "universitet: Han hade dessförinnan tjänstgjort | + vid tandläkarhögskolan i Malmö, och vid Statens tandteknikersko- la i Göteborg var han lärare ”allt- sedan denna skolas tillkomst. 1947. Stora : förväntningar fästes: vid hans levande gärning på den' nya posten, för vilken "han hade stora förutsättningår. . Även inom sin kår. var han verksam, , Han var sålunda bl, a. sekreterare och" ord- förande 1 Göteborgs tandläkarsäl- skap och 1 dess, kursnämnd; och beklädde även ' poster inom tand- läkarnag riksorganisationer och i Dentalaktiebolagets; styrelse. När- mast sörjande. är "hustrun Ulla, född Runnquist, tandläkare, gift med - tandläkare Ragnar "Gentz, Stockholm, Marie, fil, kand. Margareta, . jur; "kand, Charlotte, stud,,' och 'sonen Chris- tan," farm, stud. SR "Fritz "Jänsson, "Nämridörhan”c och målaremästare Fritz Jansson; As: ljunga, har avlidit. i.en ålder av 92 år. "Han var” född Å" Sonwarp. Undej 22 år 'var han medlem 'av Örkelljunga aan ämnd och led av" valnämnden, 'I 24 är Hugo Persson, Daggarp, Veinge. var han nämndeman vid -Norra H a I döttrarna : An; Nn t.. Hans” närmaste. är. sonen lantbrukare, "-Lönsjöholm, dottern” Thea,: änka efter äm lärare Hilding" "Nilsson, "Malm sonen: Tage, målarmästare; ljunga, > sonen ”. Harald, fabri Malmö, » dottern. Siri, statfonsmästare.: » Olle - Toft, As Hunga, | barnbarn. och : barnbarns-. barn, "Ås- rna - Fnil Hartvig Strandh. 1.en ål der: av-:6G6 år avled I: torsdags sadelmakarmäst. -Hartvig Strandh, Markaryd! Den - bortgångne "var född i Ekhult, Efter 'slutad skol- gång” "arbetade han först hemma på föräldrarnag jordbruk. Vid 16 årsiålder kom han i sadelmakar- |; lära i Hallaryd, Efter ett par, år tog han; kondition i Killeberg, där. han «stannade, fram till exer- cisen; Efter fullgjord militärtjänst slog ”sig Strandh ner i hembyn Ekhult i som .egen sadelmakare och 1938 flyttade han fram : till Markatyd. Under de- sista ären BEGRAVNING I Markaryds kyrka jordfästes 1. lördags . stoftet efter den ge nom "en trafikolycka . omkomne fabriksarbetaren "Nilg : Antonov, Timsfors, ' Jordfästningen . ägde rum enligt grekisk-ortodox ritual och förrättades av : läroverksad- Jjunkt;" Christofer ,Klasson, - Kri- stianstad. ” "Vid graven » talade brukstjänsteman Alvar Helmers- son, ' Timsfors, för Munksjö AB och! fabriksarbetare Folke Svens- son, ”Timsfors, för' Svenska Pap- persindustriarbetarförbunder avd. 103: i Timsfors. Omedelbart före akten ägde ' barndop rum, då den avlidnes flicka döptes enligt re: kisk-ortodox ritual, i "PÅ . lördagen ” jordfästes i Östra Karups kyrka änkefru Au- gusta, Nilsson, Lya, Östra Karup. Prestaverande var . lantbrukare Kurt : Nilsson -och fastighetsägare Herlöv - Svensson,'. Rivieran. ' Kan- tor! Sölve Pålsson spelade :som inledning Preludium av J, Ki F. Fischer. Kantorn sjöng därefter solo . Förtröstansfullt vt. blickar av” Runbäck,' Akten inleddes med Ps.' 355 varefter: kyrkoherde Carl Johan Flodin höll griftetal och förrättade jordfästningen. Efter Ps. 579 följde begravningsmässan och "akten ' slöt med ps. 297:3, Kantor Sölve Pålsson sjöng där- efter oa Tack o Gud för - vad: i) dagar :-någon-rmånad har r, |. tyrkan, "Vid - bouppteckning läses -maKa; till | - namnteckning till något, om: Åesta-. i med 'tråkiga nyheter; ”Vi såg där ? Hur mycket i i så fall? Mångårig prenum i: : SVÅR: De” månader. Ni "arbetat: | högst: 14 dagar ger rätt'till en dags semester, Har: Ni arbetat - minst, 215: stolv (semesterdagar, i FRÅGA: D Måste ett testamen- 'e uppvisas "och :stämplas ' vid ' rät-' én? 2) En .morbror. här avlidit sch testamenterat 'sin egendom till testamentet upp:och' jag. godkän-; her, det med min: namnteckning. "ner. som; Ante” översteg ett: 'år, ciellt : organiserade | Homiska ådet +. wväsentligt,; ”öörallellsnen i försö ”ningsorgänisationen ” .undanrö des, retagens :. ekoncmiska'.. st ändighet' vidgas genom att över dem' plenéras endést kontrollsiffror, ] bland. vilka den ledande platsen in- tas av den” avyttrade produktions-| : volymen, - det »huvuilgakliga sorti- |... SRS vinstens' storlek och. rän- 3 ber ”.Det väseatliga i' det nya är inte de administrativa utan .de 'ekono- miska. metoderna '; för ledningen. Ministeriernas huvuduppgift ligger inte'i att reglera företagens verk- samhet -uppifrån genom -ordergiv- ning utan genom: att utarbeta ett system av åtgärder, som kan förmå företagen att handla i i angiven rikt- fara seringen” av ; ärbetet på dé synas allt tydligare. .” ming av få elagens "ekonomiska och ekonomisk-operativa självständig-' et. Samtidigt framgick det, att det inte var ändsmålsenligt att dela på len löpande planeringen och lång- ti ingen, Det blev allt tyd=|7 Har senare hört, ätt test tet ej. : varit vid rätten, Förpliktar denna” mentet ä är ogiltigt? ; = "Ar viagare "SVÅR: Genom att Ni godkänt testamentet: är det gällande, enligt : sitt innehåll 'och bohöver ej: beva-" kas. vid sätten, c om, Ni är enda ara Vinge, a s ETT ORD” "PA-VÄ (CEN Vi sågo där 'ock jättarna ... vi tyckte 'då att vi: själva voro så- som gräshoppor. (4 Mos. 13:34). När. Israels. barns hade slagit läger" vid gränsen . till: ”Löftets land, sände Moses iväg tolv män för att utforska landet och dess invånare. - Tio av de: tolv kom tillbaka jättar” sade de med ängslan I rösten. --”Vi tyckte, att vi själva voro såsom gräshoppor”. De ska- kade på huvudet och tillade sorg- set: att de aldrig skulle kunna" besegra det "landet, Josua. och Kaleb talade till dem och sade att landet som flöt av mjölk och honung skulle aldrig bli deras om de inte' enbart för- tröstade på Herren, även om där fanns. jättar så skulle israeliterna vara fyllda utav förtröstan på Guds hjälp. Våra problem, det må vara sjukdom, sorg, olycka och svå- righeter ter sig ofta som :jättar när vi står ensamma och. rädda. Men 'vi' har en bundsförvant i Gud 'genom Jesus" vår Frälsare, Genom att : sätta vår förtröstan till:Gud kan vi fyllas av samma mod och tillit "som Josua, och Kaleb' ägde. = xc ligare, att man borde förstärka den centrala "planeringen och förbättra balansen 'och sambandet mellan de enskilda grenarnas produktion. : «, i Efter ' en omfattande och långvarig diskussion av' dessa problem: mel- lan ekoriomer och driftsledare ut- årbetades med hjälp av ett stort för planering och” stimulering av produktioner. vilket efter stadfäs- andet 1965 kallats för ”den .eko- 'nomiska reformen”, . ” DUBBEL INRIKTNING > / " Syftet med ' denna, ; ekonomis- ka reform, ' som" ännu inte är helt senomförd, är att förbättra plane- ental specialister ett nytt system], : själv= sc bydee- s "exempelvis" i planen medan" den av” inzustrin ' erhållna vinsten ökades med 22 procent se-|j2 dan : 1566, Under, innevarande års] a: indbstriproduktionens ökning. till" 10: procont i'stället för världens största vatten. a första” "månader : ökade dustriproduktiorien med 9,6 Docent jämfört med produktionen motsva= rande tid förra året. Vinsten öka= de samtidigt med 20 procent. =. tor I början I av "Juni i år hade nya betingelserna för planering och sti- mulans ' redan. införts "av cirka 13.000 '. företag, : som ..tillsammans svarade för över hälften av hela industriproduktionen. ', Hela ' in= dustrin skall vid 1968” "års. slut -ha övergått ' till de” nyå: betingelserna för arbetet. : . Perspektiven. ör näringslivets utveckling ä är "mycket hoppingivan= de för de, närmåste åren, Att. man överskridit - - planerna” Mi äringslivet" ären ständigt” fortgående" "process, , För färvärande söker: man; sig på: basis mer: för planering” och ledning | vå tiden härför är inné utbyts mot nya, métoder, som .motsvårar den upp- nådda”. nivån: på: produktionen c och det -- för. mönstret; Ii. I hela Somimarviviret har hittills följt I 60-talet - sedvanliga "värme och sol under”. juni, svalt ech ostadigt under ju- landet har juli varit svalare '-än . normalt, svalast :i . västra och norra Norrland, där man fått ett vär kott på ra s Skandinavien e ga vädret. ta - Nederbörds; fördelningen ” ” under juli uppvisar en intressant skillnad . mellan landeis södra och norra de- ; lar. I större delen av Götäland och 2—3' grader: 1: Götaland, Svea- land 'och södra Norrland uppgår södra Svealand har den - lagda nederbörden” blivit. tämligen - riklig, Östra Skåne samt delar: av ringen och ledningen. av li- vet genom att å' ena sidan stärka en centraliserade planeringen och j andra sidan: utvidga företagens ka självständighet och hö- a: deras materiella medintresse i arhbetsresultaten. ' En förstärkning och förbättring av.den centraliserade planeringen uppnås ' genom att man markant minskar .. antalet . kontrollsiffror, som planeras för företagen av de överordnade organen, Härigenom "behöver de centrala" planeringsor- anen inte ? detalj blanda sig i fö- retagens ledning, De kan helt kon- centrera sig på att planera de hu- vudsakliga ' avvägningarna” i folk- hushållningen. SS Detta gör det möjligt” att för- bättra den: vetenskapliga grunden för planerna i sin. helhet; Bå- de långtidsplaneringen och den, Jö- nande planeringen är: nu återigen erad till Statliga' plank mittén. Folkhushållningsråden har nvvecklats. och branschministerier Iteri skupats, som leder företa- som varit av Hultman. När klis- tan bars ud för gravsättning spe- lades 'Toccata'" av MNuffat, : Vid graven tog de närmast sörjande ett sista avsked. av den bortgång- na . och tal hölls av, fru Elsa Andréasson som också nedlade en krans för Östra Karups' kyrkliga arbetskrets, "Officianten förrättade bön och. framförde de närmast sörjandes tack för hedersbetygel- serna. Ps. 21 Härlig är jorden, sjöngs som avslutning. Många .Upprörande : I Du menar 'inte att du”stod modell för honom spritt naken? ”— Ta de gt mamma tilla, det var minst tjugotvå" ärader i atel- temperatur noterades 23 - "västra Svealand: Det 1 samband med att högtrycket, som länge legat över Norska havet ' och vackra. blommor prydde båren, "Brittiska varna, växte in över söd- närt till 1å 2 grader. "Lapplands fjälltrakter här. nu haft sju mycket: kyliga julimånader i rad och int2 ;sedan 1959 har juli uppvisat någon värme att tala om i landet, Trots" allt har vi haft en värmebölja. Den: inföll under de första 5—6 dagarna av månaden och kulminerade den' 3 då 34 gr. note- rades i Bredbyn och Skellefteå; En så hög julitznperatur har inte. fö- rekommit i landet sedan 1955, Från och med den 6 blev vindar- na i'Sverig2 övervägande nordliga och 'medelteiperaturen sjönk un- der den för årstiden normala. Sär- skilt nätterna var kyliga och frost förekom 1. mitten av månaden på sina håll i västra Norrland och » prelimi- : nordvästra ; Svealand. !Natten till den 14 var det, nollgradigt på syd- svenska höglandet och den 24 upp- mättes en så låg minimitempera- tur på inre "Gotland 'som , plus 2 grader. Vädret var under: denna period ' ganska” ostadigt. : Dels pas- serade. några regnområden .' över södra Sverige från sydväst, delst. förekom regnskurar och åska, I slutet av månaden 'steg dags- ternperaturen i södra 'Sverize till värden omkring 25”grader. Den 28 grader i Skillingmark | skedde Blekinge har fått mer än dubbelt så mycket . som vanligt; exempelvis har, Sandhammaren , fått 128 och - Ronneby 1035 mm, Den sammanlag= da nederbörden har: också uppgå till minst 100 mm i delar av Sö d land, norra Småland, Väs- tergötland och : Halland, Regn- dagarna framför andra har varit- den 7, 11 och 16 juli, då regnom= råden svepte in över Sydsverige från sydväst, ot I norra”Svealand och i Norrland, bortsett från. Lapplandsfjällen, har. man däremot fått alldeles: får litet regn. Särskilt anmärkningsvärd- är torkan i Jämtland. Fram till den. 30 understiger nederbörden 10 mm, mot' normalt över 75. mm. Exem-= pelvis har 'Östersund-Frösön - fått” endast 3 mny; vilket knappast före. kommit tidigare -.på -minsf 100 år, Månaden ham varit mycket torr även iNNorrlands kustband, i'regel ' mindre än 10 mm, Den minsta sam= manlagda regnmängden, ca 1 mm, rapporteras från Rödkallen utanför Norrbottens kustland. | Krångligt ne Att inte dina döttrar har blivit gifta, min käre Anders Olsson! Dom" ' är raska och duktiga flickor, so — Å, det var nog en tid, då dom ville ha dom, men då ville dori inte i ha dom, å nu då dom vill ha dom, då vill dom inte ha dor ERE 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.