' i s atlata ' Tisdagen 'den 6 augusti. 1968 " värr om för sto; oe oli > Många” "ser med oro på” kon- sekvenserna av den koncentra- ; tionspolitik” som socialdemokra- terna för på olika. områden, Runt om i vårt land undrar man om 'det' ligger någon rim och reson i att :'dra. samman nära nog. all verksamtiet . till några få "orter... - Bekymmer. för den egna, ortens framtid speg- las i många uttalanden, Den här politiken går i sin mera 'påtag-|' liga form tillbaka till: början av 1960-talét, då: några LO-männi- skor lade fram ett program på området, Tanken var att invå-| narna i vårt land skulle koncen: treras till: Stockholms, Göte: borgs- - och ': Malmöregionerna, Många socialdemokrater: blev hänförda/ över "detta och LO-tan- karna blev: -&nart Tegeringspro- gram, , andra blev ert också fundersammia' men;' de höll inne med sina” reflektioner :.: =. 7 I själva verket kom -socialde- FELBEDÖMD FR LIGHET? Ä . Från olika" hål fråga till jordpri som 'börde ha möj ighet att byg- gas ut till. full bärkraft, skriver "Jordbrukarnas Före- ningsbläd: Riksdagsbeslutet ger möjlighe- ter att bedöma företagets bär- ””problem' om de sig på. : kraft rhed hänsyn till enhetens alla produktionsförutsättningar, men: när det gäller stöd till. åt- gärder, åt - jord-,, och 'skogsbruks- delen :,.av. , kombinerade : jord- bruks-:och 'skogsföretag eller till sförvärv; av företag i, sin' helhet > gäller att;hela företaget sett. som en enhet..skall ha eller väntas in- om en -nära framtid få förutsätt ningarr för "rationell drift.' Dess- |: utom fordras att jordbruksdelen i en sådan enhet kan. beräknas -bli så omfattande -; och effektiv att investeringen i denn: del bli "inte lätbjoch. ka UPP, en. att' ett: jordbruk; vars lönsamhet nu kan änses tveksam, genom en specialproduktion<— -som. rekom- |: ».menderats:2—-: kan. bli: lönsamt i "framtiden.; När: det. gäller "successiva uppbyggnaden" är ingen "tvekan om att restriktivi- teten i stödet är stor; Dettå rnås- "te dock: vara "en viktig” väg ur skilda synpunkter. Tar man som 'exempel mjölkproduktionen är "det ingehting som säger. att:det | är lämpligare att på en gång öka en besättning 'på 8—10 kor till 50 eller 60. Där som i så många fall är: det "kanske: bättre” att ta ” ett steg i taget och f första 'om- Ne i - gången öka till 23 eller' 30. Det har onekligen förekommit en del rent upprörande -fall, då Tationaliseringsstöd. vägrats på grund :av att det område det va- rit fråga om inte anses. ha ett nä- "ringsliv, som på det hela taget är .. framtidsdugligt. Detta” är högst betänkligt och" ett bidrag till en” utarmning äv områden som inte' borde sket: » .; Framförallt förefaller det som om ”lönsaämhetskraven” "vid be- dömningen a av huruvida rationa- ”liseringsstö "kan ges eller inte : PÅVENS' PABUD: - rv Det” a en; ringa. tröst att.me- "ningarna, om, födelsekontrollen, liksom .om många anära frågor, deläde på katolskt håll; "den. |. äsentliga principen ifrågasätts ändå ihte, nämligen kyrkans 'an- språk på olnskränkt makt över -själarna,- skriver Upsala Nya Tid ning. (fp): I kraft av detta anspråk' be skär .den. inte. bara åsiktsfrihet, | den ger. :också detaljerade före. |; skrifter för ' den enskildes dag- Nga liv, "vad . han skall äta, vad ” han skall sé' för filmer och läsa ; för böcker, vilket politiskt parti > han skall, rösta med. "Att detta leder till andlig ofrihet; okunnig- het, vidskepelse och fattigdom bekymrar sig kyrkan inte om, Hur kan ””den helige fadern” vara så säger på att han. med "sin nya. 'encyklika uttalar Guds "frågar Växjöbladet vilja? (cp): - Vad: har han: för bevis för att Gud vill att nödlidande sydame- | " rikaner, och andra fattiga män- niskor skall föröka sig utan hejd intill förbannelse för. dem. själ- va? Kan inte påven ' tänka sig "att Gud i sin outgrundlighet äan- vänder vetenskapsmän och and- ; ra som, redskap att undvika över- ; ”befolkhing,' världshunger världskatastrof? Att Gud: gett dessa "vetenskapsmän 1 uppdrag att förse” de fattiga: och '"betun- gande" med,--preventlymedel på det att de icke må hamna i en ständigt växande misär? h skruvas upp. allt |. och itik mokratin härigenom att. Bygga . under och. förstärka' tendenser "alltför fritt utvecklat, : Det. blir en maktmässig likaväl som” en geografisk 'koricentration och det är sålunda en 'sådan utveckling som socialdemokratin velat skyn- "da på. Med olika medel har man stimulerat "överförande av, män. « niskor från landets olika "delar till: storstäderna.. .Man kan :ock- + så . peka på kommunikationspo- litiken, järnvägar och: järnvägs- «stationer läggs. ned..De mindre] Jandsvägarna får nö a. sig med minskade resurser.” >. . När koncentrationsutredning- en för några, månader” 'sedan lar de fram resultatet av sitt arbe- "te "och därvid visade; ratt en. vä sentlig koncentration av: ägande och . därigenom inflytande;: vägt. rum ' inom” näringslivet ' "under Tage Erlandörs. regeringstid” för" fasade. man. sig på socfaldermo- lande. men i "några motverkande |: åtgärder” har man inte vidtagit. En? handlingskraftig. regering |, hade naturligtvis. försökt: "bygga en utveckling som ' den » nämnda, Något" sådant 'hat'emel- Jertid; inte” skett. "Många" ”sociar "demokrater. synes ha :Petraktat' "vad som :skett med välbehag. Under" valrörelse efter 'valrö- relse har man understrukit” hör "väl: "vårt "land'” utvecklats” undér” "det socialdemokratiska styre ; Koncentrationens förespråkare "hänvisar allmänhet! tilr': : 1ödh också ' som "menat att” det skulle | - vara. särskilt gott” att bo'i stor, "staden" och att: så -många:!som "möjligt. måste" få del av; ; goda. Det jär” ligt € med lönsamheten: är. rikti "om -man ser frågan. ur: snävt. fö- ”fetagsekonomisk. synpunkt, men bevisat är del ” NÖg inte:”Bilden . skulle” säkert : bli 'en: annan, om iman räknär in det” allmännas ostnader. för, t. ex. "service av 'olika "slag." De "enskilda männi- skörnas trivsel börtser "män oci tänkande: - i Deh' hivarande politiken" mås te? ättas: med. ”en' mäliäedve| lokaljseringspolitik - i ; > att bibehålla ett nät av: tätorter över hela. landet; Var” "och en måste kunna erhålla arbeté och "Bostad. på' den ort: han önskar. " Flera kän på: detta sätt få bo-, stad i närheten av. ”ärbetet och därigenom "slippa". slitsamma re: sor morgon och: kväll. F som har naturen. till sin rekrea: tionskälla' är :det naturligtvis .av |! särskilt” värde att kunna nå dit utan". långa" resor . eller" andra ligtvis. "att: kommunikationsnätét inte försämras "ytterligare utan | i stället förbättras. Ett annat viktig inslag ”Fren "politik syf- |: "tande till ett. mera, ”'decentralise- rat "näringsliv "är "att ge" "den ” mindre "och ; medelstora företag- samheten möjligheter” som ”mot- svarar vad storföretagsamheten har, bli a. i kredithänseende, Vi- "dare "bör : man” försöka få- still stånd företagsformer. varigenom 'maktkonoehtrationen” kan . mot- ”verkas. ökad jämlikhet 'förutsät- ter decentralisering av makt och : inflytande. såväl ; mom, närings: Uv som allmän” förvaltning." Det- fa har :den' "socialdemokratiska | . politiken inte varit mäktig. att åstadkomma, Att. centern kun: nat notera. allt starkare stöd, hos. väljarna, torde till stor del bero på att bHartiet ägnat så stort In tresse åt här berörda frågol (ETT. ORD >> PÅ VÄ (CEN "Men om det "misshagar” eder: att tjäna Herren, så utväljen åt eder idag vem I viljen tjäna... Men jag och mitt hus, vi vilja tjäna Herren, (Jos. 24; 15.) : Att leva är att. välja. Vad vil år idag-'beror till stor del på värt fon bestämmes: av vad vi väljer idag. Efter att I åratal ha levt närå Gud vågade' Josua säga till Israe- literna: ””Utväljen åt. eder idag vem I wviljen tjäna.., jag och! mitt hus vi vilja tjäna Herren”. Så vitt vi "vet, har Ingen - nä = Ett. viliigt som en liberalism som får härja |; "kratiskt:. håll, över, detta. 'förhål- : syften NS . radikala. kulturarbetare bara ae- v.| Ceplera, det slags. nationella frå som” "syftar till. in- I ] samheten. ;De planer som presen: val igår. Vad vi skall bli i mor: |- i i ; ! Japropål-- i ”I dag tär vi Oss friheten att klippa "ett I kåseri. av signaturen Sagittarius” i Svenska Dagbladet, vars undran säkert "stämmer överens” med många andras! i res Vad som nu händer i Tjec- koslovakien. frågas det allt oftare i. hela . vårt land, 'i tidningarnas ledar- Och": insändarspalter och man” och man emellan: var be- finner, sig. våra profesiohella pro testanter? "Det sär. inte, utan att frågan” förefaller. berättigad. Var håller. de hus i Tjeckoslovakiens ödesstund, då denna -'lilla nation försöker värna sitt oberoende imot den: uryska övermakten?. hör vi 'inte”av dem? : i Kort sagt: . var” äro de; som kunde tall, blott. ej: ett .upprog svika? Varför manifesterar sig]: inte '-manifestaderna? : Varför - de- monstrerar inte démonstranternä? Varför opponerar inte. opinions- makarna?» Varför -publicerar de inte. sina appeller; varför bär de inte! .omkring sina plakat, - varför bestiger de. inte” sina talarstolar, varför.-håller de: inte sina; tribir deles tyst: och stilla j "Hur kommer det. Sig. att den är tr alla ” da > RASA terchef regissörer," skådespela- ch; lutsångare-" som brukar springa benen av, sig för att Sy- en : Vietnamdemönstration att få "skriva på ett' upp- röp mot den amerikanska impe- riallsmens " ” härjningar Vietnams "folk? Varför ; ränder. de i. inte mot: den: uxryska' likaväl P är, Sara Lidman, "Peter. Weiss Jan Myrdal,” Göran Palm och; héla' de- Tnerande mått; en kamp för ökad (för: tryck: och yttrahdefri- demonstrativa'. Tjeckoslovakiens öde" strativ inte" minst genom! fränva” fri rihetsrörelse : syftar still; avskaf- faridet av en kommunistisk" dikta- tur; ”mydligen : kåns' våra ' vänster- . | hetsrörélser”, ” förandet .. av diktatur” Zi en s kommunistisk J ördbruksnotiser Nytt” jordbruksavtal i i "Norge, I i Enighet har' nätts' om "förslag till- nytt jordbruksavtal i Norge. Första avtalsåret, skall .inkomst- ökningen "bli 140” miljorier : kro- nor" och andra avtalsåret ytteriiz gare: 58 miljoner kronor, Demonstrationsgårdar, Loan] ; Från mer. en." 40-sidig :stencilupplaga ”Förtecknad. över demonstrations- I gärdar”.:- ten är ett : 50-tal : gårdar, :Det . är enskilda lantbruk" där: man genom ändringar.I' driftsinriktning,., för- bättring +-av "anläggningar .- och arealutvidgning ;:söker höja lön- [terass är uppråttade- 1 samråd mel- lan." demonstrationsvärd och. lant- Fördubblad - dansk lvdjursexport, - Första halvåret. 1968 har man gonsin "ångrat" ett: "liknande val oavsett kostnaden, Våra. tidhingar visar : ofta : exempel -på . sådana människor. .som ångrar, ett olyck- ligt' val, ' Om vi ett ögonblick skulle tän- ka: efter" och. fråga oss: ”Om jag bara hade ett val; kvar beträf. fande mitt eget liv, vad skulle jag då väljar ”Ära?” Makt? Trygghet? Rikedom? Allt har ju sin plata i livet.. Men Jesus manar:oss tyd- ligt att söka Guds rike först, allt det-andra.får komma därefter. . "Varför i dessa "författare, konstnärer, tea-l' lantbruksstyrelsen ', kom- . Burgare, fiskpinnar ge ger - > mindre” Falukorv: , Djupfrysta burgare. Snabblagad 'sommarmat till: den färska potatisen och grönsalladen. Men: hur 'mycket fett innehåller de, "och hur mycket. av' detta får man i sig när man "äter? Konsu- mentinstitutets undersökningsav- delning 1 har tagit. reda på detta, (liksom man tidigare gjort med fiskpinnar och pommes frites) 0, fesultaten publiceras” nu utkom- na nr 6 av institutets! tidning Råd |.-: och ; Rön." Så här sammanfattar + Den magra falukorven; är inte mager. -— den är bara magrare] än den vanliga. sr Det doldå/ fettet "1: falukorven stannar; kvar vid. stekningeri. "Myten om att fettet" smälter ut ur: fö lukorven:: vid stekningen kan” I stan avfärdas. " Fettet. desk jourgarna smälter bb tin; "vissa. delar: ut. & Korven" tog upp obetydligt med I fett "oberoende av” "mängder ” Stekfett; börgärna: avgavs "stora mängder . äv sitt "eget fett” och fiskpinnarna tog! upp fött. un: 1 |dersökningen "Ingår | som" 'e) fett än falukorv |: "tas "Tre skivor. = en: portion rv kostar ca 92—94 öre, 2 st. dy- råare burgare 2:05—2: 1:30, "2. st "billigare burgare 1:68—1: :80 och 4 st fiskpinnar 1:11-—1:20,:. ' Ad Mager korv bör man välja om man "vill äta korv ofta och än- då minska' på fetthalten i kos- ten. Den 'magrare korven kos- tar lite" mer än den vanliga, men; det är den, värd — skin- naden i "fetthalt efter stekning ä skatfad för ätt kräva minsta' möj- liga anstrångning vid kärrningsar- betet. samt. sv Inte, mer än nödvän- jer. exper imentkärrå könstruerad. av: de: bäda: Instibutjonerna tillsam- ör |. ses murar, och man har på över en undersi livsmdels- förvaring: t nslutna till verksamhe. |. :$ | Om de nyd ; forskningarna är Jiktiga så får vi lov att ändra på vår för 70 milj: år sedan, erna som levde på "år jord Inte heller a skulle vi kunne lita på de rekon- < struktioner som gjorts med ledning av benknotor och avtryck — vår" . "bile visar: en brontesaurus föverst) och en iguanodon 4 Hagenbecks 'djurpark 4 Namburg. Dessa bjässar har hittills: ansett; "ara kall="> > " blodiga djur som ogärna lämnade de träsk där de levde. Nu har en ' ung zoolog tagit reda på att det var snabba, värmblodiga och intel- igenta djur, Med sträckta framben, nedriktade skulderblad anses de. R g kunnat göra en fart av 50 km i timmen, Jättesvansarna torde au fa NT she varit Yppåtriktade, - KEEA Har Motre -— Moisé 'Tshombe, en gång ut." brytarprovinsen Katangas statschef och därefter Kongos regeringschef under ett händelserikt 'år, blev för ett år sedan kidnappad under en flygresa och förd som ' fånge . till. Algeriet, där han under riånader stod: i fara att bli utlämnad till .sin dödsfiende, Kongos nuvarande ” diktator Mcbuto. Hade en sådan: "utlämning skett, så hade Tshombe ' — dömd till. döden på förhand - utan tvivel blivit hängd. Det ' gick nu inte. så illa. Men » vad: har det. egentligen blivit av denne 'märklige svarte politiker, som blivit kallad "mannen: med: nio liv? N i ” Omedelbart ' efter. kid - dramat, som ägde rum under en: flygresa "från Spanien till Mallor- rea, blev "det av fransk och spansk- polis. klarlagt, att dådet hade utförts av en. fransk gangster, och spion vid namn Boienan, vilken 'dock torde ha-arbetat för åndra intres- sen än Ålgeriets.. I varje fal kräv- . de Kongo att Tshombe omedelbart ” skulle utlämnas i. och för avrätt- ning som ”statsförrädare”, Den al- geriske statschefen ' Boumedienne " ställde sig icke. ovillig till Mobutos krav, men satte å sin sida 'som vill- kor för Tshombes utlämnande, att N Kongo” skulle upphöra med Y'sitt samarbete 'med Israel, Detta väg- rade Mcbuto att gå med på, och sedan dess har Tshombe suttit in- stängd bakom ett algeriskt fängel- ett år icke "hört något om honom. ” Det' har emellertid ' från : algeriskt håll" antytts, att. Tehombe ' börjat skriva sina 'memoarer, vilka redan "lär ha funnit ett flertal internatio- nella förläggare, som vädrat en god affär, På sista tiden, alltsedan slutet” av juni, har emellertid från i. regel ' trovärdiga ' internationella ; källor antytts, att. Tshombe redan frigivits i al: tysthet och försvun- nit från. Algeriet, Enligt en. ameri- - kansk källa skulle frigivandet ha skett :i' slutet. av. .maj,; och : redan . den 13 juni. skulle - Tshombe ha -L RN i Tunis men. genast åter ä ett "okänt varje fall "har det” från de” al- ”Beriska mvrdigheternas sida" icke stått "att. få' några, som helst be- sked: om Tshombes öde och uppe- .: hållsort; sedan han. fängslades där i. , slutet av juni. 1967.: Det enda svaret på , alla: förfrågningar även från T: - varit: Vi riden kommer att få hö- Tskombe, när han lämnat Algeriet”, Det' är möjligt, att. denna tid- punkt nuv är inne;"eller snårast. kan bli: det. -Mobuto, som nyligen” var på. ett. officiellt. besök i Bryssel, där. ha fått meddelande "om; att "Tshombe åter är en fri man. Det var den kangolesiske utrikesminis- tern. Bomheko, : som erhöll ' detta besked : genom : Hongos : ambassar dör Algeriet.” Kongos. regering. kan. naturligt- ; ämbetsman i Kinshasa-Leopoldville ” sade" nyligen till en västtysk jour- nalist: "Vi kan inte sätta vårt lands ” återuppbyzgnad 'och" utveckling på - spel för en landsförrädares skull”. . Samarbetet med Israel väger alltså : för .Mobuto fortfarande tyngre i vågskålen än Tshombes' huvud på "ett fat. Vilket onekligen innebär 'ett lugnande -piller ' för, det s-k världssamvetet, som slumrat länge och ihärdigt, då det gällt Tshom- bes sak, s Den männen, de männen .J ”— Hon önskade sig en sportb” men jag gav. henne en briljant ring, ” : AS Varför? oe återfått fribeten?. -tog "hemvägen över Rom, och: lär | F .' vis icke göra något åt saken, En |å » en seger för sunda förnuftet och |- Tshombe- > Moise "Tskombej. Kongo: ingschef. man.i Konga fortfarande är intres= serad' att, Jå veta, Jar 'Tshombe regim äl Tshombe alltjämt en far-' lig man; for Om nu Tshoinbe verkligen, åter- fått. full rörelsefrihet, så är det högst antagligt, att. han snart låter höra av sig, Det har sagts, att han är en sj kö man, och Aatt.han lider dom. Detta 'kan' vara riktigt, men så länge: Tshombe -är vid .liv,. så länge kan: världen, med-skäl hoppas att av: hans egen: mun eller penna ara, vad som” låg bakom; hans kidnappande Han är själv nog den eride, ;sbm kan berätta: hela; histo= »tén, och 'dek kan säkert vara värd att höra: 'Tshombe var i sin storhets. dagar en ; ev: de. mest. begåvade, och sviljekraftiga. av. Afri- " kas infödda statsmän, Men han hä: de, ett fel; « zom blev 'häns lyckat Under! hans svarta” hud daldé- sig, ' eller rättare. sagt, framträdde 'allt- för” tydligt,” ett.” västerländskt, "av kristen kulturmiljö påverkat sinne= låg; söm illa; stärnde ihöpi med 1960- 'shombes familj — hart. NV ”Buskskvättan ER När man någon gång 'w visar föll på en buskskvätta finner, .man näs tan alltid att de aldrig hört talad om den fågeln. Ändå är hon. alls”' mänt spridd i hela landet. Hon är liten -som en mes, vackert .brokigt tecknad rhed ' rödgult ' på -bröstet och spräckligt svartbrunt. på ryg= gen: samt med" ett vitt ögonbryns= streck, ' Hon sitter gärna i toppen EE > Det visade "sig "att. jag: Intd 1 + kunde . få tag 1- några / ”imiterada i sportbilar, ror. kd ” Före 5 tiden anställdes ofta” få militärer 'som basar vid kommuns. nala arbeten. En.pensionerad fan-) junkare var sålunda förman i en; mindre stad och jobbarna listade snart ut hans kompetens för civilt) arbete. eD skulle bl a gräva en vattenledning på ackord och för att tjäna bättre fuskade man med det angivna djupet på diket. Fanjun- J om man verkligen var nere så djupt som man skulle, Då sa en av job- barna: . a — Det kan väl händd'att det fat- tas nån centimeter, men vi. tänker som 'så att om 'de blir nåt fel på ja rören 'och man skall reparera så är det bättre att det inte: är så djupt! > — Ja, det var sannerligen I ingen dum idé. Fortsätt med det, sa fan-, junkaren, ov Direktören: — Ni borde känna er smickrad över att få företräde hos mej. Vet ni att jag nekat ta emot tio resande 1 dag? Ce Det vet jag, direktören, Det Det tvar jag alla gångerna. hö di rig "still, är nästan aldrig tyst, boc= kar och niger och låter höra ett kort smackande teck teck teck. Så kastar: hon sig ner. mot marken ” och ' flyger lågt över denna bort till llen annan 'utsiktspunkt, iibo med ägg eller -ungar' i närhes ilten visar hon sig särskilt orolig !'loch flyger gärna upp och sätter sig litet högre, på en ledningstråd till exempel, drar sig undan fortsätter hon sin. jakt på insekter i gräset på mar- lig knarrande läten som inledning var- på "följer: en hastig ramsa som inte av en" buske: vid vägkanten, på åkern. eller "ängen, Hon . sitter. ald= Finns det Men så snart man ken "och har man tur: kan man också då lista ut var hon har boet karen upptäckte det och undrade gömt, Det kan ligga I en dikeskänt även gar elles i en tuva ute på & ängen. , intill livligt trafikerade vär a 'Buskskvätten har en rätt behag- sång, "sam aansatt av : torra,, är olik törnsängarens;. Men” hon. är också en , mycket ;skicklig 'härmä«- re och hennes : .repertoar upptar in= te mindre än bortåt tjugotalet and« ra fåglars läten.” Det är mest myc - ket "tidigt på dygnet, funder 'de all- ra första morgontimmatna man får öra” "henne ' dra” på" för fullt; med : lessa konster.» 5 i ' Möt slutet; av april” "eller 1 börs jan, av... maj kommer 'buskskvättan åter” till. oss efter” virförvistelsen längt nere i tropiska Afrika, ". Folke Röslö MR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.