Onsdagen. den 14 augusti. 1988 =|Den/ stulna Karl. XIIcklockan '—.. HERBERT HORATIO ) HUMPHREY. dyrgrip. med: unik konstruktion - glad pratkvarn med stora "chanser. omot Å LAHOLMS TIDNING.. due dd ger so rn a lasa sn > Våld på verkligheten ERT När lantbruksnämnderna i sina ställningstaganden ' till "olika ra= .tionaliseringsåtgärder, bl' a de statliga . kreditgarantierna" på - grund åv rådande författning nöd- gas friställa jordbruksdelen i kom- binerade jordbruks-/skogsbruks- företag innebär'detta inte något annat, än våld på den. rådande verkligheten. Vad- som -nu i re- " gel tillämpas torde vara att jord=+ bruksdelen i och för. sig: skall kunna" uppvisa ett kalkylresultat ' (förhandskalkyl) som innebär full bärkraft; Man tar alltså inte hän- syn till det samlade resultatet i hela det kombinerade lantbruks-= företaget, ” «+ I skogsbygderna, som "upptar en stor del. av våra jordbruks« . arealer, . är kombinationen. mel-= lan jordbruk och skogsbruk na- turligtvis mest nödvändig. Det är väl bekant att ”renodlade”:jord- bruk, d v s enheter utan skogs- marker, till sådan omfattning att ' dessa har ekonomisk betydelse, är en sällsyn'het i de s k skogsre=", gionerna. .Om vi i dessa 'bety- - dande delar av landet skulle be- driva jordbruk endast på de en- : heter vilkas jordbruksandel kan' betraktas i och för sig som bär- kraftig, så skulle en väsentlig del av jordbruket raderas ut och sto- ra områden blir mer eller mind- re ödelagda. "+3 större omfattning i framtiden, ef- : regel med det självklara konstal - terandet att man” genom ' den åstadkomna ” kombinationen har lyckats undvika tider 'med alltför stor ”tomgång” inom "företaget; Man ser främst till huvudresulta=" tet, resultatet -för hela företaget, . samt hur olika kombinationer ' mest gynnsamt påverkar detta re: sultat.' -; . Det synsätt som tillämpas jordbruksrationaliseringen är även;»'> helt" orimligt "ur "rent " organisa: torisk synpunkt. Ett exempel må” belysa detta, Ett jordbruksföretag ” komma « tillräcklig / sysselsättning under". vintern... Sådana företa; finns .och skall tydligen finnas tersom vår nuvarande: regim sö ker, fjärma "animalieproduktionen från jordbruket och placéra en del av denna i företag. utanför jori bruket, d v.s utan kombination Fett företag. med enbart växt-, odling kan man ofta nå en god" lönsamhet om man belastar växt odlingen endast med, den arbe tid, som behövs direkt för de oli ka arbetsoperationerna, Men. per-v ; skickliga ' arbetskraft. jordbruket ställni den i rationali ringsfrågorna' är ytterligt verks." lighetsfrämmande. "Hur . kan man t ex med säkerhet veta att de "kalkyler som" avser . att, fris lägga jordbruksandelen'. respekti= ; ve: len i ett kombi rat företag verkligen visar riktiga resultat? Kalkylen kan mycket väl vara fel. I 'grund. och botten: är: det mycket svårt att på ett rätt«:'.de - visande sätt skilja ut olika grenar | i. ett kombinerat företag. ,Lant- - bruksekonomerna -känner, väl. till -- detta. De, har "brottats .med. pros - blemet under långa tider: Man. kan göra vägledande kalkyler som"; eller att. betala arbetskraften. utang. i : utgör « en. ' värdefull indikator: på . Den rådande tillämpni vid : behö . Eftersom len inte Jasta växtodlingen med kostnader '” " använts . för denna'; verksamhet -.kan beredas arbete, i ennan verk ; samhet, som. ger någon avkas "ten till FEN Det "gäller: tyd- ligen; sentingen att: :kunna ; JÅstad=-" kan avskedas" måste" den avlönas : "Därför är det inte rimligt att be-"; enbart för den tid som bevisligen" : Om -inte växtodlingspersonalen, ing, så måste naturligtvis. odlingen debiteras : för: kostna- en tt kunna. erhålla intäkter. till”att - rummet en trappa upp i Nordis- "högst unik konstruktion. - Yyrkesregistren, . berättar Svensk .- Ur- Optik” Tidning i sitt nu ut- Klockans bakkapsel (ft. v.) 'prydes; av riksvapnet omgivet av de dåtida 49 svenska provinsernas : vapen. : "visare, men, i stället. segmentformade Sepningar för siffrorna på - underliggande roterande " ' på | fickuren . börjat bli. rätt: all- - männa, men Belette hade valt en kar, konsul "Löfgren har .'mottag-' ning för ett 20-tal gäster, I I. 16 'och i F: 14. med + damer ;m ” Längst in. i det s.k Krönings- ka Museet i Stockholm står "lite i. skymundan” tre bordsmontrar, I en av dessa låg Karl XII:s fick- ur, som stals vid en av de mång? omtalade museikupperna förra månaden — en: dyrgrip i 'flera avseenden: klockan har sitt givna historiska värde, är försedd med en utsökt fint. arbetad boett och uppvisar: dessutom en urtekniskt + Mästare till året är enligt signe- ringar J. Bellette, London, Denne återfinns” dock: icke i: de dåtida komna augustinummer, "Troligen var Bellette en fransk immigrant och i varje fall en mycket skick- lg och uppfinningsrik "urmakare, i som arbetade utanför London Gi- ty. vid tiden för. skiftet mellan 1600- och 1700-talen. " Karl: XII:s krönta naimnchiffer . samt riksvapnets, tre kronor på "verkplattan . i" klockan vittnar. om att uret: var "specialbeställt för "kungen hos Bellette. Detsamina .: gäller. guldboetten, som är hall- stämplad för åren 1700 och 1701: Vid denna tid hade "minutvisare. annan, . ögst ovanlig | konstruk- tion, ee rs -- Visare --saknas « nämligen ' helt. I stället ' har "verket rörliga ur- tavlor, på .vitka timmar och mi- nuter äz markerade. Siffrorna blir synliga å två segmentformade hål på urtavlans' rikt dekorerade plåt när. man trycker -ned. den bom, vari bygeln är monterad. Därvid förs ät. sidan "de" stålskivor som RN anordning, tycks. inte — Vi. vill se. den verklige Humphrey! Om han bara kunde koppla. loss och förkunna vad han verkligen tänker och känner så skulle han ha alla chanser "att nå den eftertraktade presidentsto- len i' Vita huset, säger man all: mänt I Amerika i dessa dagar med tanke på det förestående var let. : Det råder nämligen inte någon som Kelst' tvekan om vad Humph- rey, innerst inne tänker om både Vietnam : och : rasfrågan, Hamn är liberal både inrikes och: utrikes, och Kan” är med på att bygga broar till de kommunistiska sta- tertia hellre än att SN dem i stye- ken, «+, . Han 'var den ' rste politiker, som efter andra "världskriget en. gagerade . sig föratt :resegregera USA, Han var med och grunda- de ADA — Americans för Demo- ] cratic Action = som ännu är li beralernas ' + > .huvudgrganisation. överhuvud taget har. han ansetts som en samarbetskratt, en ; över- bryggare av klyftor, Enighet går före "politik har varit hans slo- Ban i - Som inpiskare i det demokrta- tiska partiét firade han 1964 sin stora triumf med antagandet av den : stora -medborgarrättslagen, som har uppdraget att. lotsa, ge- nom .kongressen. Samma :år no- minerade Lyndon' Johnson. honom som vicepresident. ” H Under ' Kennedyåren ' användes han” flitigt--som "särskilt -sändbud, när det : gällde att; hålla "kontakt med. da' socialdemokratiska parti- : Man. noterar som många amerikaner i dag an ser felaktig, 'På det'viset har hän ådragit. sig. det tråkiga epitetet ”Jellyfix”, som närmast kan över- sättas. med ”blötdjur”. Något - er dant vill amerikanerna inte se på . presidentposten, »: / | Det ' återstår att se om hans bulirande, ”hjärtliga pratsamhet kan hjälpa honom i det valtak- tiska spel, som nu sker. Hubert Humphrey är” onekligen mannen med det erövrandé leendet och.d de braskande, berömmande fraserha ät, alla, Han pratar gärna och of- ta, Til denna översvallande prät- samhet har han ' själv - lämnat kommentaren: i -"—-Det' beror på körtlarna. & "Det är ju tecken på. själviroht, men bakom detta finns fakt k en ahsvarsmedvöten per: somlighåt, som med djup och allvarlig ah bition” vill”ta död- på natlondös, sociala orättvisor, Sn Han har börjat staka ut en Ye formkurs..som ska .tillfredsstålia . både modera'a svarta och de Nr ta I Södern — 1I' den mån sådan kurs är ' möjlig, Och han hag.;en arbetskapacitet som få.: 18 tim”. mar om dygnet undér många vec. kor rår han utan vidare med, och hans förmåga. till mullvadsarbete i: kongressens" korridorer är väl omvittnade, Och som : sagt, hän pratar gärna, och han pratar & im: kult sina vedersakare med dän6 liga ordflöden, ' - Hubert Humphrey är I 27 maj 1911 i Wallace, :en liten stad 'i Syddakotas skandinaybyg- der. 'Morfådern var. norske skep- E Satinzes. från Kris- -och.' eglade "frakt till Ki äcka "kostnaderna, eller '. slut! den, ehå eller den "andra grenens inom ett kombinerat fö retag, 'men'.den absoluta och säl ra boskillnaden är. svår. att nå. Liti musikkåren, onseY xtérar:” under; ha något, ändamål” annat; än att den: framstod som: en; konstruk: tionsnyhet,: påpekar. en' 'engelsk företagarens tid— att, avstå fri alt tjäna något -under-. den På. fädernet: "härstammar - | England och - Wales. oäsfariygen” "söm ” under! oc & .Kombination mellan olika verka ” Som: 3 växtonlingen « inte | vofil av: NR Skorvet-! expert, "som givit en. beskrivning Fadern hade-äp ek. och divär- sämhetserenar - inom + ett : företåg - N fenka ” >. Kowallis,) av” klockan - och "som också anför |: > sehandel : Sens. K 'drugsta ie. vi” alla: näringar; Inom"! att endast. sett "”yttertigare ur med I 'Hån tog ) "på; rundke- . g' förekommer "det .: dehna kon; räktion. är känt: sBoetten ”. -uppvisar e ”praktfon fr sidan, ”tipptar. sor till" er rdarna dö Bramnokap > sjömän; Villa under sin! " vistelse” 4, Halmstad blir föremål; fett synnerligen omfattände: I skinerna inte är fullbelagda "med! | arbete, till någon kompletterings= tillverkning; Tanken är: alltid iden > Måste han” hjälpa tin: nhemmr f tér:hand klaräde Kan: också en i kl, :'ombörd :de övliga' offierella naturligtvis blomstra: och segra?” Andra sidan . första hand/den i vårt land" dyr I i retag som” ”anlbruket oftast” är, bara arbetskraften” visar: 'riksvadnet' sådant det tedde sig under Pfalziska "huset "samt ditt verk" Jutan att dröja —' för din "egen "skull, min: Gud, (Dan. 9:19). måg-öxamen” i. statskunskap; "Han" blev lärare och. profesbor outnyttjade, Inom "handelsföretag «är kompletterande ' sortimeni 'och D 1 bad: ät - mi - i Minneapolis. 1945 valdes än oc i dubb: I rin nten.: 49. (24 anie :öm, ”ätski iga ing A en dubbe g i a ( för :sitt' land och" folk; Personli- till. borgmästare där och, 'Bjotde intdare gen får. bl a. medi lemmar: ur +25) provinsvapen ' "jämte, dessa gen kommer: har inför Gud.:som | då mycken, nytta” genom att Hå å FBU- avlägga” besök: 'ombord: "och; provinsers namn;.i: dessa provin- en: syndare söm begär näd.: Mänsk-| ner på: åtskilligt .smus&el: och - Tje i llen i, ger 1 i korvettenkapi-. | ser ingick de under 30-åriga kri- ligt” sett: skulle . han... haft - anled- | fel:i stan: Inte minst rensddg han - | get: erövrade områdena? Den kor-|ning att skryta. med sitt" eget upp” inom polisen, Nta rekta' utformningen av såväl” vap- fromma liv... Han hade blivit räd- m sc a "på rådhuset, Därifrån ' alle d : sripesiuoner "nå "dat f till:cheferna för”. Hallands" 'rezemeni an kompletterande "åtgärder under; ! trygghet,.har kommit satt; ak- "te" och "Hallands vissa” perioder just för att ut- + tualiseras i detta. läge: É nyttja. företagets kapacitet myc: "Har ”"Arbetsgivareföreningen : Lahn. "Så" blir det" mottegning” för på”. ket vanliga företeelser: Troligen : nägot att förlora på. att tjänste- i pressen "med "löjtnanten "vid Västs än Kowallis. mottagning före är det inom företagen ifråga ing-. |', marknadsnämnden.. utökas - med i en som 7 första Hand 'med 'ljus och lykta söker bevisa huruvida de olikå . kompletterande aktivi 'teterna är, ekonomiskt självbä- rande ället” visar en odisputabelt . god lönsamhet, Man nöjer sig I 5 FöR GAMMAL FöR ARBETE ' Den äldre ”arbetskraftens prob- tens-F uriren KG "konstaterar "att dessa mäkniskor tycks få allt svårare: att hävda betsmarknaden,; Ub ren är en faktor för P. av västönpot: . "en: opartisk ordförande och att ämndens suflätande ges ”bindan- de verkan - uppsägningsfall? Den paritetiskt - Sammansatta : tjänstemarknadsnämnden har: i varje fall visat att den inte. fyr]. "ler ' måttet: - Men” I betsgivarens möjlighet att ensi- "digt kunna geriomådriva sin upp: "fattning i:enskilda ”uppsägnings- Ö eligt” för: arbetsgivar. Industritjänstemännens . trygg- Het i anställningen är inte en- s bart en fråga om konjunkturer, uppsägningsfrekvens, ; :»uppsäg- . ningstider och. avgångsvederlag. "Det är, också en. fråga om den sö skilt inbjudna ue sar. man L förlöjningarna och stävar. utför Nissan och lämnar Halmstad. Den 'svenske: förbindelseofficeren ': löjtnant Björn" Kihl är "samtidigt = chef "på. ubåten ' Makrillen,' som 4 ? ; | samband med. tyska örlogsbesöket också gästar Halmstad; Halmstads" stad" :genorn Fonslichet Åke 'Bjöberg på-rådhuset ett-30-tal : feprbsäntämter. för: éer SN färty: "| urskiljer 'den ”kungliga'. initialen nen .som "nämnen tyder på att detta - emaljarbete är -utfö t av” jen svensk mästare, . : Till klockan hör en dubbel + nyc- ket med hantag av: genombruten och förgylld - mässing, | där man C. Med den dubbla nyckeln" dras gångfjädern' upp. och ställs :tim- och -minuttavlorna. Klockans ked- ja är sammansatt av en kamé och tre ihfattade kristaller. Invid -de sistnämnda ses tre . spegelmonio- gram, ' tydda "som" de -kungliga syskonens: Carl, Ulrika” Eleonora dad. ur' lejongropeén säger att han var högt älskad av Gud," Datiiel "nämner inte ' något av detta i sin: bön, Han kommer som syndare och” beder om för- Daniels :-bön gör uttryck. för han inre kamn att få 'se sitt folk försonat- med Gud; Det är en in- hjärtan skall' vända sig till Gud, så att de kan. få hjälp”: i-all sin nöd. När Daniel beder är han starkt medveten om &uds höghet, och han visar vördnad för Gud, För att ' förhärliga Guds namn, -bön- faller han. Gud att ta emot hans tillbedjan och tro.. "Ordet "- Han har). vid: flera” nerlig förbön för hans folk, Is-|. rael. Hans längtan är ct deras]. ställt: sidéntposten. Han r en politiker söm "alla: er; om; men som ingen. , kan tänka. sig som ledare, Han saknar; förmåga att "Hälla distans: 'och slår” sig | "hejdlöst 1 - slang: med valla” som vill diskute- rå, "Men. : lika! öft hjärtlighet, och | " mänsklighet, "och att hans auktoritet vuxit betyd- ligt. Déssutom här han. den ”väl- . diga partiapparaten. till sitt för- fogande,' Hubert Horatio Humph- rey har: verkligen stora” chansep. att räkna med. när man nu byg-: : enskilde tjänstemannnes rätt att ger ut fortbildnings- "och om- 1 få prövat huruvida objektiva » skolningsorganisation. , ' Många | skä en uppsägning förelig: omskolade”: har; dystra” erfaren- heter av. långarbetslöshet :-även | - - : sedan de:skaffat .sig .en lämplig UREGERIN ; utbildning. Anledningen är; ofta DY NGAN ar STAR För. att de,.ansetts för.gamla, Det -är NGAN så > en klen hjälp om.samhälet ut- "mt, som man. får hoppas, o- bildar. människor men dessa se- .slagbart bottenrekord: har satts dan avvisas, av näringslivet” medl. av tidnin; hänvisning till sin ålder. Det är |”... n, va äcn" uden RAA > angeläget med.en ortentlig de- on när den” under” rubriken . hatt och en undetsöknirig av vil RLP. sprättar dynga” kommen |. ken omfattning'S åldersspärren terat ”RLF- "tidningens sommar- | - börjar få på arbetsmarknaden. extra: : Erfarenheter, från USA ger.en| mänga antydan om att utsäll- |” RA fär centerprätlet i äng av. sleven. De t inga motåtgärder vidtas. > i TP NA ' organisation, tagit Samhällets. egen"; Lanställnings- dan Sch fra mtral 1. valpropagan- ätt gom förslum-| åste ta hägsyn till dem mare och nedsnuskare; ös. od. «' och mån; kan tänk sig speciell SI RLF- tidningens ' 'sommarext: skyddsla gätiftning för. att "de; in "ra ges ”en : korrekt” "redovisning komma 1 kläm, menär "av innehållet i' och innebörden av en prognos över den hedlägg. mtidigt konstaterar "ning: av åker, som blir nödvän: att den målsättning" man här |. dig fram till :1980 om - regering- | måste, ställa upp för sig köm:- "ens: jordbruksprogram .skall ge- mer att "bit" svår att uDprätthålla, nomföras.' Prognosen har gjorts upp: av. lantbruksstyrelsen, Me- ' tallarbetaren anser tydligen att "den som lämnar. svenska folket och Sofla, i Allt som allt: en verklig dyr- grip,. som nu' råkat i rövarhän- der. Skall den någonsin bli åter- bördad?. : s fet I : Hilding André ! Zigenarbarnens skolundervisning . stocktolm” (TT): a :Det . är synnerligen angeläget, understryker Sö, att zigenarbarn får : undervisning i kommuny' där de 'vistås även under en kortare tid och även om föreskrivet ut- -loch - inskrivningsförfaranda inte förekommit. Skolcheferna och öv- "riga :skolledare uppmanas därför att se "till att dessa: barn även |: vid kortare vistelse inom: elev- området får för dem avpassad undervisning. " . I de fan då zigenarfamilj flyt- tar till annan kommun utan: att anmäla detta : vid avflyttningen bör skolchefen (skolledaren), om & ANSTA LLNINGSTRY' ÅGHETEN Den är för industrins” ”tjänste-]' män int esädan, som” hivudavta- let mellan; ;Arbetsgivareföreningen | : information om regeringens po: -ljtik och om Prognoser 'som pre- -.senterats. av statliga niyndighe- han får kännedom om = inflytt- ningskommunen, underrätta skol- . chefen i den mottagande kommu- i i : i L | "ter sprätter dynga, + CT detta fall är det väl då i förs- sta hand ' regeringen ' och "lant- .;bruksstyrelsen som står för. dy Ban, och får ta åt sig. 7 (SAF)? och - -Industritjänsteman- naförb indet” (SIF) ger. sken av, . hävdar,” n ystrit änste: manne Tjänstemarknadsnämnds ; dess ' funktion :” och "sammansättning har tidigare varit: föremål för diskussion vid åtskilliga" tillfäl- len inom :SIF:s, beslutande ; in- stanser.. Det är beklagligt, att ett ”fall” som markerar vitt nen, Den zigenska eleven skall 'nor- malt placeras i klass med jämn: åriga kamrater. Placering 1 spe- Klähningar i formpressad/ syn: |pressas 1 önskade" mönster, På cidlundervisning skall endåst ske tetfiber väckte stor uppmärksam bilden. visar . mannekängen. enl|lefter” föreskrivet uttagningsförfa- na Me Plerre.. Cardins premiär- | klänning i geometriskt Pyramid: | rande, Vidare bör: de zigenska visning av -höstkollektionen, Den | mönster. Materlalet, 'som finns ! ranliga nya-Dynelfibern, ett acrylmateria] |i stor .färgvariation, är.skrynkel Djrnen and Je der aktloneR som tillverkas av. Union: Carbide, | fritt, lättvättat och -permanent| klassens arbete un , kan. genom. att. upphettas form — antistatbehandlat. . soo (Forts å sid. 7)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.