L . , LAHOLMS TIDNING Torsdagen -den '15 august 1968. maa LT: Torsdagen den Fett ala 15 Desperat. socialdemokrati : Socialdemokraterna tycks helt ; ha tappat greppet. De gör den ena rivstarten efter den andra, Monica "Zetterlund. och Monica Nielsen, hjälper till. Och de är |, bra:— bättre än Tage Erlander och : Sten: Andersson, Socialde- mokraterna säger, att de:ryckt till sig "initiativet. . Oppositionen är: hopplös, . försäkrar statsmi- nister. Erlarider, .Den socialde- mokratiska ' > regeringskonsten sprudlar av handlingskraft, Men inga rivstarter. på jorden kän dölja, att det är framförallt handlingskraften som : saknas. .. |: > Den. tjuvstartande socialdemo- kratiska valrörelsen: ' inleddes häromdagen 1 :Jönköping med deltagande av inte bara Monica |' Zetterlund och ' Monica" Nielsen utan också den -socialdémokra: tiska partistyrelsen, Man”gjorde "ett uttalande, "som" sade, att re-|' geringen”var bra och oppositio- nen 'erbarmlig. Man antog. ett 10-punkterprogram, som "nu "av de -soclaldemokratiska tidningar: Da. presenteras som ' regerings- Program, , + ae ev 7 Det är alltid bra att ha pro- gram — om det :är bra pro: gram. Vi, vill alls intå pästå, att det socialdemokratiska jön- köpingsprogrammet är ' dåligt. -- Det är. det inte, -Vi känner igen . stora ' delar . från .-center-" och "mittenprogrammet. '. Soclaldemo- kraterna;,lovar nu gå in för t, ex. ' arbetslöshetsskydd,. .. en - aktiv miljöpolitik : och folkpen-| sionsförbättringar. "Det är: cen- " terpolitik, som kan förverkligas "så småningom. Men det- säger ” mindre . om 'den . socialdemokra- tiska regeringens handlingskraft | än: om. den. socialdemokratiska |, partistyrelsens ' -,- kopieringsma- handlingskraft... satsen: Od ngn Nu vill + sociaidemokraterna |:- - < visa | sig :handlingskraftiga I gå nom att:fåloss-att tro att.de [8] Is: tisk. handlingskraft.; Det ..social: " demokratiska, 'regeringsprograrn: met "från" Jönköping” lova : väsentliga ' saker "> kamp . jämlikhetspolitik och strid. mot]: I maktköneentration 1: "näringsli- vet. . Vi är "helt "med " om'”äet. Men en" liten anmärkning mås | te göras. Maktkoncentrationen har ökat. under den - socialde- - mokratiska - regeringstiden, .Jäm- likhetspolitiken har.misslyckats under): dens -socialdemokratiska " regerifigstiden.: sla Förklaringen" 'till "de :socialde- 'mokråtiskå”'.. ekendomligheterna ” "på argumenteringsfältet' är "helt | ? ” enkelt,:” att ” socialdemokraterna'|” är desperata., De vill. till varje + pris hålla. sig. kvar vid rege- ringsmakten :— 'fast.. de knap- past har något program att re- . gera bä, Nu: vill socialdemokra- terna” visa sig särskilt” hand-]. lingskråftiga 'genom' att gå” till anfall, mot försummelser,' som ” den ';socialdemokratiska = rege- FRI ta DATA << PÅ VÄGEN" En ay hans. lärjungar sade till honom: ””Herre; lär oss att .bed- ja!” (Luk. 11:12). Ne os Hon 'var gammal och bodde ensam ”1-ett litet trähus på Ja- maica, När det regnade droppade det in"'genom taket. Hon var fat- tig, men: levde ett rikt böneliv. Hon "hade. gjort . till vana att tacka Gåd för allting: för vän- ner som besökte henne, måltider, sitt lilla hem och även för regn- skurarna. På ett naturligt sätt kunde hon prisa Herren för allt, Hennes: strålande . böner var ett mäktigt vittnesbörd om den tro som bar henne. Bönen hjälpte henne att leva ett segerrikt liv. Detta. är bönens väsen, Psalmis- ten i Gamla testamentet wuttryc- ker i sil bön inte endast en läng- tan efter Guds närhet utan han fylles snaråre av en djärv för: vissning att.'Gud verkligen är:nä: - ra. Jesus : lärde. .sina lärjungar bedja: :”Fader vår som är i-him- len”, Han förde dem nära. Gud. Vår bön skall vara sådan: att vi tar. med oss «allt inför Guds ansikte; Dä: får 'vi uppleva att vi fåFoden nåd vi.behöver för varje dag och en trygg förviss- ning om Guds närhet, : Sp : kommu: istpartiet: mu gi augusti 1968 LT - ringen "gjort sig skyldig till. Hur skall folk kunna :tro..på "sådant? Det är ju ganska 'san- » -nolikt..att.. socialdemokraterna inte blir bättre än förut... '..'Tecknen 'på den :socialdemo- kratiska .. desperationei är många, Regeringen säger .t.' ex. att den inte, skall ..avgå, om | inte de borgerliga får. mer: än 50 procent. av rösterna. I sitt eget regeringsunderlag räknar kommunisterna utan också KDS, ”Mittenpartierna har, gett besked om att mittenprogrammets: prin- ciper skall" ligga till grund 'för en "ny regeringspolitik, -Men :då låtsas ' hela . 'socialdemokratin vara stendöv, Sedan säger .cialdemokraterna, i att .de t borgerliga partierna, måste sk "fa gig ett program tillsammans — utan att'. tänka på. ätt, :de "då själva först måste skaffa'sig ett. regeringsprogram ' : tillsäm- mans "med. kommunisterna; Där- efter - söker . socialdemokraterna, plötsligt skrämma: med att de skaffat sig ett sådant ' prograin som '' socialdemokraterria : fö sagt, att de. måste, skaffa sig,.; Monica Zetterlund -och, Monica demokraterna. Hr Erlander och kommunisterna od diskussionerna om regerings: " statsministern '.utiderstrukit -« . hans ministär: kommer; att sitta ' Kvar, om de 7 borgerliga "parti serna. inte -får..50 procent. rösterna. 'Den' fråga man: ställer » möt, bakgrunden; av” denna atti- get partis” unde änd et "och, i riksd okratin har: Sju; ; vid .korimmänalvalet. för två Som stödde dem: I-hi "kän lägga något: mer iska ;andele inräknade återstod rocent." innan:'50- rit” tidigare; "Det anslutning" till "de" demokratiska av. partiprogrammet ; har. dock vida..ett sådant.system är "enligt med demokrati men. det är en "fråga..som . vi inte skall ta upplhär CCT 0 . " Hur ' socialdemökraterna” har - det ' med” sina” socialiseringspla- ner -får--man”Inte'-veta: mycket om. De har många som t ”-Oom socialisering och" de verkar ha "blivit -mer.-högljudda på. se- nare tid men det är inte myc- ok ; som, har: socialiserats i vårt "land. under / de "år Ssocialdemo- kraterna 'suttit i regeringen, de har” försökt" dirigera 1' stället. Höruvida" det kommer att "so cialiseras' mer framöver : får v "nog inte besked om före valet; även" om väljarna 'har rätt att få veta vad fortsatt socialdemo- » kratiskt styre kommer att inne- bära på den /punkten. : «Denna fråga -torde dock ha samband med de "parlamentiska förhållandena, När det egna röstunderlaget' sviktar fäster hr Erladder — , vilket - mähända kan vara mänskligt — blickariia så mycket hårdare på den Hér- . mansonska hjorden. Det: "att försäkra sig om stöd "ifrån! I "ällmänhet' har' det "Inte varit några problem med: detta men i den rådande situationen kan hr Erlander' ha haft spe- ciellt' intresse. av att” få till "stånd kontakter med kommunis- terna, Om sädanä kontakter fö- alltså hr Erlander in inte baråt! borgerliga i hemlighet skulle: haj utb. Nielsen jär, det. bästa hos 'social-|! bildningen. efter höstens. val. har >F agen. ; Social ; 5 procent "av iväljarna: bakom . r ar det "bara ”nägot | 7 mör "än -42; procent "av: väljarna | + procent till .den « soclaldemokra-, g enom "sin |: principerna fått :en' näturjigare |" ställning inom. det svenska par- . tiväsendet,. Någon: "förändring |: socialistiskt — (eller kommunis: |; > tiskt — system 1'vårt.land,. Det |« har ju länge: diskuterats -huru- |: som talar | I s -" INFÖR DET ex fa Richard — Dick — Nixon- har. nu 1i-vär över ett decennium -va- rit intensivt invecklad: i maktspe- Eisenhower,: han har själv ”käm: pat. om : presidentposten mot John F.. Kennedy. 1960 .—" för: att då bli ut lagen —'och.han: slet hårt för: Barry: Goldwater ; 1964 "utan. > Men Nixon kar konsten att ide- "ligen körnma igen: Att han. urider fiden lockså blivit jutglagen 4 ett -guivernörval i > Kalifornien ' 1962, tycks inte» bekymra» honom. Nixon har vrigt. gjort en . strålande karriär, "och han har fått många inflytelserika vänner, framför allt: 1nol K skilt 'har. Dick", Nixons: rel tioner :till/ den. förutvarande pre: sidenten EisenHower. varit:ay syn; nerligen god karaktär. Våren 1968: förkunnades: "0 Nixons re at. sig med Ike mson. David ;Eisen-' Ipresidentvälet. "D "Nixo; 5 : by. € irländskt” blod AMERIKANSKA PRESIDENTVALET: a Richard Nixon, en förlorare; 12 som ideligen kommer igen Jsex år. hade: han gjort 'en raket- I tiknand i 1] si-Cola och bott i samma | Nelson Rockete 11] velaktigt tillhör: : han. ”hökarna”, | sarna "hyser farhågor: för : att” se | gen ligger. det litetrav.T' DN a Nixon i flottan. Han kämpade i Stilla Havet-'och Salomonarkipe: lagen, . För sina insatser utnämn- des han till kapten. >: .:- Hans politiska' debut 'kom has- tigt, och mycket oväntat strax 'ef- ter kriget. Republikanerna i hans -Hemstat sökte en kandidat till 're- presehtanthuset men. !'hade. inte hittat någon lämplig, varför man -resolut. satte in en: annons i tid- ningen. Nixon syarade; hans frej- diga jargong slog an på den. re- I publikanska - ledningen, ; Han an- togs år. 1946. vp la, Fil 1950 kom han in i senaten, och bara två "år senare nominerades han till: vice" president.! Det. var onekligen, raskt marscherat, På 2. karriär: från” söndags- skollärare till; USA:s: näst. högsta äreställe,” I i inte "beklätt något politiskt ämbe- te, "hår har! energiskt sysslat med sih inkomstbringande. ”advokatrö-” relse i New. York, 'Han jorden: runt som ta, lyxhus, vå Femte Avenye och. det. är väl omvittnat; att TyF honom :' som :president :i Nixons' namh” ä olitiska ”omdö- och allmänna. välitligket. Man ker, att i od säga Ifrån, Hete rekommer :. mellan. ' socialdemo: " kraterna och kommunisterna är inte lättat; veta, men att mån ingående: diskuterat -den fram- tida . politiken kan inte 'anses vara. uteslutet. Det . ligger när- » mast till hands”att tro att social - deriokraterna därvid lovat :till- ' godose” några . punkter på det kommunistiska partiprogrammet ”mot att. kommunisterna stödjer den "socialdemokratiska'. rege- ringen, om denna skulle försöka hålla sig kvar efter valet, Kan- 'ske' blir” någon " socialiserings- aktion” resultatet 'av en 'sådan överenskommelse, . Detta, skulle "ju: också tilltala - socialiserings- ivrarna "inom "socialdemokratin! LJ ' SITTER GÄRNA KVAR . Statsminister: Tage Erlander upprepade i Jönköping sina ord --om”att regeringen vill sitta kvar |- också efter valet; Den gär 'en- dast om den nuvaranode oppo- sitionén "får majoritet" bland väl- jarna, >. . a Dagens. Nyheter menterar: Detta är en nytolkning av par- lementarismen, -vad statsminis- tern än må säga. Enligt den skulle". exempelvis: den norska arbetarregeringen inte ha av- . gått 1965, trots tio mandats un- . derläge mot de borgerliga i stortinget. Diskussionen i frågan " lär-inte avstanna, Och för varje gång statsministern tvingats förklara sig växer intrycket, trots alla segervissa uttalanden |' att även regeringen : betraktar stora mandatförluster som när- mast ödesbestämda, - kom- . Under. de:.senare. åren, då han | | .Akademiledåmoten Ärtur. Lunid-' | kvists'bok ”Komédi i" Hägerskog” handlar: om; ett antal svenska var-. dagsmänniskor, " alla grupperade runt. ett: litet. samhälles socialby- rå.” Under". sommaren ;har "boken blivit: film 1i>Törgny: Anderbergs regi, "Inspelningen :beräknas vara avslutad > iv: mitten" äv: augusti. Redah nu har man tagit en, del av' "nägra. kontroversiella”, scener. mi antagligen | dar” som""sociamämndsördförande, |'ki Bente "Dessau" 'som”' hans; mång- / årigavälskarinna; 'Vif: Brunnberg spelar... en ..hänsynslös- sol- och: vårare Dag "och Natt Asping. Dén Filmsekvenser som i. färdigt skick | ej 31 i före | b trotts debutanter férstin Larsson, skolflicka från Malmö, Också Erik Hell, "Ake" Fridell; ; Emy , Storm och, Öllegård Wellton har :fram- trädande: roller, Lissi, Alandh ge- staltar: en. kärlekskrank. telefonist. i Boken innehåller en' räcka myt |" ket ' naturalistiska kärleksscener som jag kildra med all den” realis '. Luridkvists . Lundkvis människornas ituationer,. ävanceräd" nymfoman, har anför-,e SA ss tö : vt nh . paradox" och torde mera stå söm” ef” Beteckning för, en in- trängahde människoskjldring, som hos t, ex. .;Ibsen" och' Shaw, än som” ett :löfte om ”atta.mån” skall få "roligt. Det” är - ett: våldsamt stoff .Lundkvist ; tillhandatallit, + Omkring 'mitten av oktober be- . är” producenten ”Ömegå-Film att ”Komedi I Hägerskog” Bi Kära Ada, om jag inmer - resa . hem "med sista et; 'skickar'jag dej; Sjunger inte Monicorna vac ". kert nog? > « Distribueras även genom C. Andersson & Co AB, Malmö Smaka själv! På en läcker smörgås till lunchen i morgon. Eller varför inte somm ”extragott” redan ikväll? - Den är enrisrökt (på enris, bok-' och al-spån), men på ett alldeles speciellt sätt. Vi använder oss av en rökning mitt emellan vanlig rökning och basturökning,. ”. Det är då, som korven får sin goda, milda arom och läckra, aptitliga färg... , PET Tr ; ÄH smeten få Tp > Å a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.