LAHOLMS ' TIDNING rr I Tiden rinner snabbt iväg och" : hu återstår endast fyraV veckor . till vald. den 15 septemb or Visserligen har valrörelsen pågått ganska länge, men hittills har de- batten mest kretsat kring för väl- jarna ganska perifera frågor, Visst kan det. vara intressant. att spe » kulera i” huruvida hr Erlander” avgår om de tre icke .socialis- tiska partierna erövrar en knapp andrakammarmajoritet, "eller. om han tänker stanna kvar och driva - . 5 k förstakammarparlamentarism.. Naturligtvis har det också ett visst intresse - att diskutera huruvida - oppositionen kan enas om ett ge- » t> "mensamt regeringsprogram, . om. den vinner valet tillräckligt klart, ' eller ..om ,ået bara blir en mino- ritetsregering bestående av mit-' tenpartierna med högern utan- ” för. Men dessa spörsmål blir iu inte aktuella, förrän valresultatet är klart.. Underkänner "väljarna den socialdemokratiskd politiken i så hög grad att hr Erlander klart får reda på. vad klocka är slagen, så går han naturligtvis. Får de borgerligt partierna chan= ha veckor kvar” n' av det spörsmålet.' Är godta] . mokraterna alltjämt lika. negati-' > va' härtill som tidigare, eller vill”. de biträda centerlinjen - om . dess... slopande? te Barnbidraget har ju urholkats | åtskilligt genom penningvärde-' . försämringen- sedan det höjdes senast, vilket . givetvis -missgyn-; nar barnfamiljerna. Tänker rege='- ringen Erlander vidta åtgärder här. ' emot om den' sitter kvar” efter. valet? " + 'oil va sänkning till 65 år, så att större” rättvisa än för närvarande upp- nås på detta område, föreslog hr : Hedlund redan före midsommar. Förslaget. väckte omedelbart frän $1d opposition i regeringskretsar, Men :: många som nu börjar närma sig" serade av att: få närmare besked om hur de övriga partierna stäl ler sig till. centerledarens; förslag... Trygghetsfrågorna ; är” ju "också. högaktuella och även om. ett bety - -. delsefullt steg mot. ökad Arygg-: ;het vid arbetslöshet tagits 'genom'' » KSA-utredni "förslag till av sen att ta över regerir bör det inte bli något större proz blem att bilda en trepartiregering. Vad som däremot: är synnerlie- gen aktuellt under de' fyra vec- : 1" kor som 'är:kvar till: valet är, att. väljarna får klart besked om hur .- partierna vill lösa de: verkliga brödfrågorna ' d vsde spörsmål som angår den enskilde individen. . män . . arbetslöshetsförsäkring, ” återstår åtskilliga spörsmål clöstå i det ämnet. >... ” Regeringssidan ” har erligen också åtskilligt soni:den: vill ha "sklara besked om-från oppositionen, : utöver frågan. om hur- ett kom ! mande regeringsprogram. skall :se: : ut. Nu förefaller det därför vara Härom : dagen tog centerledaren om ; dyrortssystemets , definitiva avveckling. ” "Det finns åtskilliga" z ad: upp den. gamla kära - käpphästen ”, på tiden att ta itu med dessa "kon ; kreta' politiska problem,” så "att i å väljarna vet var de har partiérna. at ' pensionsåldern" är säkert intres | INTEGRATION I PA GYMNA- - . SIALSTADIET. oc När gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan förs samman till en skolform, tillsvidare kallad mel- länekolan, 1971 beräknas 'den- na kunna ta emot” minst 85 pro- cent .av ; en årskull. 16-åringar och , man . siktar. från . utbild- ningsdepartementets sida på att "så snart som möjligt uppnå siff- . ran 100: procent, erinrar Skol « världen om och fortsätter: "Det är givetvis' angeläget att "inte "en rest på 10—15 procent av varje årskull lämnas utanför den gymnasiala utbildningen un- der kanske en 10-årsperiod, San- ”nolikt.är det så att just denna Testpost kräver mer intensiva insatser från statsmakternas si- da; Det.imåste ses som ett soci- alt angeläget - krav att också - dessa elever 'får en god grund- läggande utbildning samt yrkes- utbildning, - - : Fördelningen av "eleverna in- :om:'mellanskolan på gymnasium, fackskola -och yrkesskola : kom- i mer: säkerligen att. bli ett prob- lem. +: Man: kan : nämligen : anta att flertalet, elever. vill. söka sig till; en. så teoretisk --utbildning "som . möjligt. för att -uppskjuta| det... meri.: definitiva :yrkesvalet. . "Erfarenheter.., från. de .. senare "årenstalar för att detta-antagan- : de- är riktigt, Likaså torde för- | : delningen på -olika sektorer, d :v stteknisk,::humanistisk, o s-v, inom": mellanskölan att: fordra '].. skärpt "uppmärksamhet. De här "nämnda "förhållandena talar. för -en- kraftig utbyggnad av-studie- "och yrkesrådgivningen på grund- :»skolan och gymnasiet, Det aktua- liserar:bl: a kravet på . särskilda .yrkesvalslärare” inom” den: gym” nasiala - skolan, w Hur ser. hon ut? . "Som" 600. 000, ” i : tills har ju; varit ått 'de”elektriska ett båtter rna inte” kunnat” 'på' Jängt ingen :riktigt förutsäga” hur: bileri kommer att: te sig. om tio, tjugo; j aret är: så . kanske femtio. är spelar in öch, hö ra penetrer: "> Kraftki utvecklåts. nad dieselolja -:bensin; elektricitet = alla dessa 'arivmedel" har prövats, och" hittills; har> bensinena vi sig vara: det enklaste och" bästa drivmeälet;'.Men' vart och ett av, » dessa har sina. både fördelar och . nackdelar, -"; och. vad: drivmeadlet blir i den! framtida:-bilen: är. än: nu ovisst; Ingen.' forskare "eler; téknikers vill riktigt binda sig.för | något speciellt medel, men : myc. ket talar. för” att. man kommer: "att sa på elektricitet ; I framtiden ;än man” hittills .gjort. Stora forskningar | bedrivsinu .bl, a.| i Förenta: staterna. och britan= här” 'ge” den" ”räckvidd;” sinef..'och: bensinmotorn” k ASTA, här i landet; förskår med :|syffe /att "få" fram. en”praktiskt användbar” motor” till. ubåtar:: En lräckniddenrs men; sedan: återstår Bivetvis: frågan "om" bränsleekono- mjeh med -en sådan: 'motor.: Men många "tekniker ;-är; inne! på :den tanken att. drivkraftproblemet. för bilen: är y.defitivt.-löst "så snart mari fått fram” ett praktiskt alter- nativ: till "det nuvarande”, elektris- ka ; batteriet, : ” Bilens ;. yttre, är. É tor;, som: många svävar" i. ovisshet Om;,.: när » man . börjar: diskutera framtidens:.b: De aerodynamiska principerna > har” tillämpats: mer " annan. ak- nien för; att skapa en) elektriskt DHD Bistå tänkbara sikt runt om moderna bilar, Det här är, en fö den brittiska bilglasindustrin " tak av "glas, som absorberar även om 'tolen strålar från en har dessutom elektrisk uppvär ruta; något, som troligtvis blir stand och: mer «på dagens -bilar,' "redan 'nu' ett krav på "alla den Veftersträvadål| äl en: enkel; katske "inte "alla: i gåhgöer 1 örsöksvagn, som konstruerats för” Triplex. Här” har bilen. fått ett” klarblå himmel. Den här vagnen me och. alltså håller bilen sval ' mning av både vindruta och bak- ard på framtidens bilar, 2) Detta; är - Standard Triumph. XL.90, en modell av en fram: tida: +» ”landsvägskryssare”, ä "200 km/tim, 3) Till. skillnad från den. aerod; lådliknande ;”stadsvagnen”, som skapats" av Stand koncernens formgivare Eddie. Pepall för utställnin len är. radarutrustad och har en motor, som ger den farter Den, har ritats av en i Paris boende vietnamesisk - ard Trinmph: gsändamåäl, kring y namiskt utformade namn, Quasar Kahn och - byggts.av det brittiska företaget, Univer. sal Power Drives som en försöksvagn. Den drvi s av en BMC- motor på 1100 ec och har hela ntomatisk växellåda, plats för fem personer och skjutdörrar både på sidorna och framtill. Bi | "landsvägs-. kryssaren”. presenteras här den formgivare vid en krympande avständ... -”lådliknande” : Väcker;” att: se : på) men: isom” prak iskt och relativt «I | tr för - trör "många: att vi främtiden får” två" typer” av bilar; Delg får vi den lila, ytterst: korn; pakta” bilen” för "stadstrafik, dels färl evil é q den” snabba; '! kryssaren” ia som "I an: r--långkörning; Det : bej vuttymmet sb 7 städerna : fram; denna: lilla, -lådlik- nande "bilen, "som; « inte" alls... är | någon väcker skapelse men ist let : "ett "praktiskt "transportmedel: körning motorvägar; och 'rdär. får; ”därför ”landsvägskryssaren sin: chans "i framtiden > » Men'"dessäå framtida" stone av Ftvåtyver-av bilar. kräver: också att. ma st "gatu-; och” vägplane j > ringen! 1” framtiden; så-latt . man både”: har "för i. biltrafik : lämpade gator: 1”städerna och. likaså snab- CE motorvägar, "för, långfärdskör- ning." OcH” denna framtida "visiom innebär: också. mänga problem, att lösa, exempelvis detta: Måste man ; då : förbjuda” ”landsvägskryssarna” att. köra i istadsområdet,' och :li- : kaså”' förbjuda ”"stadsvagnen”. att och... stället” den ' typen av, sam'”och' 'klumpig. > Och” kommer genomsnittsfamiljen' "att : ha. råd och '"möjlighet 'att-.skaffa' sig både en''”stadsvagn”! och: en :.”lands- vägskryssare”, eller hur skall. fa- miljens transportproblem . bäst, lö- i sds? ar Säkerheten kommer att” få än « större” betydelse i. framtiden "— en "nuvarande utveck- dö inför” nya” ” och. strängare bestäm- melser -om bilarnas .säkerhetsut-| 7 : rustning "och .om deras' utform- ning," : Den' troliga ' utvecklingen . blir. ; internationella överenskom- melser med likartade bestämrniel- ser..i flera länder.: Redan .nu har ; det" exempelvis för 'den brittiska ; bilindustrin visat sig DM dy bart 1 att.” följa-"olika ,säkerhetsbestäm- melser:.i :skilda, exportländer, - Många andra delar. och detaljer "av bilen :kommer säkert att. änd- ras i framtiden, medan åter. ahd- ra: kommer att förbli. mer 'eller mindre oförändrade. Forskningen "arbetar. hela tiden på .att skapa bättre och säkrare bilar, som blir "tpbättre: och bättre anvassade till våra framtida krav i, en. värld med - växande befolkning + och ss vt. TROTS ALLT : När sen gäst checkade ut från hotellet överräckte han till hotell- direktören en stor bukett .blom- mor. ” dels dosa ne — Till telefönisterna, sa han... Direktören tackade på telefonis- ternas vägnar och uttryckte som sin äsikt att de. skulle uppskatta gesten. : — Vad nu där. utropade gästen. Kan de det? 798 trodde ge var dödat Dt VÄNTA LITE sända notan" tin "gästen som för- i des bort för magpumpning? i | eftersom: 1960 års arbetsmarkiiads- 4 utredning. shitfört:, sit: tarbete;'-I d r Bg cent ns. : Thorbjörn, Fälldin; för Den. är däremot ölämplig: för. lång.) "| mig om och såg en blind kvinna ”] bakom. mig. ”Får jag hålla i er -larm 'över gatan?” frågade hon. -— Ska vi-vänta: lite med-att]. - Sanningen om ec. kapitulation De socialdemokratiska kommen- tarerna till "överenskommelsen i KSA-utredningen (kontantstöd vid arbetslöshet) om allmän : arbets- löshetsförsäkring ' är "ett ' av de många flagranta exemplen” på re geringspartiets skrupelfria age- rande” inför ödesvalet i höst. Ef- ter en långvarig - debatt kring frågan, där den borgerliga oppo- sitionen” utövat hårda päåtryck- ningar på den socialdemokratiska regeringen för att denna stora trygghetsfråga löst för alla, för- klarar man sig nu från regerings- håll vara ”överraskad” över : op- positionspartiernas - uppslutning kring '”den ".socialdemokratiska linjen”. > Till "de ”överraskade” statsråden hör Krister "Wickman, som i ett tal' 1: Bollnäs försökte sig Då att lämna en bakgrund nh gppositionspartiernas. ”reträtt” i frågan: cc "Inte "bara Wickmans historiebe- skrivning är grundligt fel — hanå demagogiska påståenden" om att de "> fackliga : löntägarorganisatio- nerna skulle ha sett i oppositio: nens" kräv ett hot mot de existe' rande :kassorna emanerar från :de grumliga . argument mot allmän arbetslöshetsförsäkring som med jämna mellanrum levererats från kanslihuset:- I riksdagens remiss- dehatt i januari : var. "det ”finåns- minister” Sträng som "stod för: det mä iga uttälandet: ”Det är "inte alls "säkert att :de (redan försäk- s i a Före tid sedan läste jag. 1 en auktoriteter. : tidning om apornas känsla för I en djurpark någon- tans'i världen hade man gjort föl. ande studie: Man lade några fruk- ter innanför ett galler :så ätt apor- na trots ivriga ansträngningar inte kunde komma åt dem. De mera fif- figa aporna skaffade sig ett red- skap, en pinne, och makade till sig en av frukterna. Man drog därav slutsatsen att aporna inte stod helt främmande för användningen av redskep,' Det visede sig också att om den” mest" dominerande apan handlade "på ' detta ' sätt ledde det till efterhärmning från de. andra ipornas sida. Om däremot en mind- re dominerande apa handlade på samma sätt” var det ingen av:de andra . som ' "lade märke 'till' det, Den duktiga apan blev då" helt en- ikelt nonchalerad'" eller "kunde," om det' ville sig illa, få"en teprimand från någon" av de tongivande apor- - Man: kan dra många slutsatser av detta beteende, från apornas sida. Den "första . slutsatsen" är att det faktiskt var ett s 'k mänskligt. be- teende från apornas sida. Man kan förstås också beteckna sådana be- ad. från ” nas 'sida rade). kommer att hälsa den all- männa -sysselsättningsförsäkringen med entusiasm”, -: "iNågra : uttaläde' "farhågor från fackorgan - har : inte förekommit, tvärtom" här allt fler” röster höjts för allmän” försäkring, "När ""Wiekman” beskriver ' hän: delseförloppet kring: oppositions: kravet" på allmän sysselsättnings-|; ; | försäkring : gör 'han sig: skyldig |' till ' direkta” fel. som ' inte får stå oemotsagda." Han jhävdar att op- Positiohspartierna > inte 'nå någon punkt: preciserat hur :en:: sådan försäkring” borde': utformas utan han hänvisat : till "den ': av: rege- ringen? ”långt före” kampanjen till- satta” KSA-utredningen”, Denna utredning . tillsattes / 1966." "Två > år tidigare” had scentérn i . Partiino tion .Kegä edning” öm allmän s f som 'aplika, Detta "är närmast en trid om vilken som var först, hö- nän' eller, ägget, Att man gör män- niskorna undcrkunniga om att känt folk röker. Kent anser som bekant ha större reklammässig verkan än att bara" rätt och” slätt uppmana alla rökare att välja märket Kent, "Experimenret . med aporna leder också till funderingar om de med- ödda egenskapernas betydelse när det” gäller "att ' uppnå ledarskap. Varför uppskättades ” den” ledande apans : initialiv "medan ' den andra apans . lika helt nonchal: rades? -Ledarapan ha- de troligen" tidigare; kanske genom sin fysiska; styrka. 8 intelligenta. beteende £ jört: sig respek Ni - årbetslöshetsföj rsäkring, > fen” kra: i | framlagda régeringspropositionen om "förbättringar "den. frivilliga M ngen, Men, riksdagen utta: gZ: för” att."frågan” Övervägs tredningen.: reserverade . B sam sutrédning av frågan Fallmän:' Sysselsätthingsförsäk- ring. ”Det..var Fälldins” reservation om .: centern, i. sin spartimotion 19647 öljde > hann "behändl "riksdagen 7 till | sattes. KSA- sutredningen: ,'Alltså”hade' centern. — til värs | kravi.både fo kpartiet och högern: [seharé anslöt älg — redan. tre' år KSAn :utredningen aktualise- rat frågan. : Utredningen. tillsättes te i positiva : uttalande.” i' frå gan.” För: centern : er”vacker: framgång; : >> Därefter har. hela. oppositionen och: inte” minst "hr Hedlund vid upprepade": tillfällen sagt att 7 ut-, redningen: snårast 'måste "komma -"arbetslöshets- etta har : man från” rögeringshåll” svarat ' att "det inte". alls är säkert: att det blir a . (Sträng ) även om e "Regeringens. negativa' inställ- till. allmän : - sysselsättnings-' i | försäkring har utgjort. det största hindret " för frågans ; "lösning' — detta faktum” söker man nu att dölja inför :väljarna. Men inte bara ' så, "> regeringen "förvränger sanningen. "Visserligen "ett' numera | vanligt : förekommande: knep för att : "skyla över 'sina'- missgrepp och sin" "allmänna: ”handlingsför- lamning, men' inte e mindre .oheder- ligt. för det.i al St d v å DÅ di d di ”PA-VÄGEN Na. En samarit, "som "färdades: sam-|5 ma väg. kom också dit:där han låg, och när denne' fick se'ho- ; ömkade han sig över ho- i och ' skötte. om honom. (Luk. 10: 33,: 34), : Om. vi vill växa: un i en:inre medkänsla - med .. varandra ' måste vi ge: oss "tid :att: vara : vänliga. Det är: inte endast: våldets offer som behöver vår omtanke; : När: jag - en morgon stod > och |: väntade på att trafikljuset :skulle slå" om,' kände" jag: att "någon Tör- de. vid min skuldra, - Jag vände bi ”Mycket gärna” sade jag, glad för det oväntade tinfället att få visa vänlighet. '- För nägra år sedan upptäckte en kvinna att hennes" hushållers- kas dotter hade en så vacker röst. Hon ' uppmuntrade henne 'ochÅt hjälpte henne att utbilda sin sång. |- röst och blev' därigenom en sann nästa, inte endast ät flickan, utan också åt alla dem som blivit väl- signade" av hennes sång. «Hennes namn är" Leontyne Price, Den som är en sann nästa” "lär sig att' se var hans hjälp och medkänsla behövs. . . Prenumerera på LT entermotioherna, och ' riks, e rikliga -floren” äv ” böckei fimnen: Men direkt "kan' jeg svaret, att..i: "första: hend |bör: ni utesluta 'sockör 'samt smör och and- ra animaliska:fetter: Övergå exem. pelvis till margarin, "Vidare är det lämpligt: att" minska på intaget av rikligt. med - feta "såser," vitt bröd ringssynpunict. ; "Orolig: statspensionär”. ren är, av. allt. att döma - att gra- tulera'. till en utomordentlig god såväl: fysisk com psykisk kondi- tion.” har en svart lapp över. ena ögat. Niydnå nej cc det ä är hennes md tt. vet, beaktades inte 1: den därefter |” ”Tacksam för: svar. 45: år” Sig- haturen har ' efter kontroll av blo> dets fetthalt, fått” rådet att minska förtäringen' av kolhydrater och fett i maten; Några härmeare anvisning- har ni dock "ej: få och känner ärför litet rådvill," ">" + "Då kan jag ge' er rådet, att dels ja in i förstå välsorterade bokhan- el och där se igenom" den 'ganskå i "dessa ge: det té.' Ät gärna mycket kött, fisk och liknande," men undvik”. att "steka rätterna i: mycket matfett. Grilla | lem — en raodern uppfinning som erkligen är: ett: frarästeg ur Vä Signatu- . Emellertid har ni: "alltsedan: er makes plötsliga - bortgång för . fem r sedan "haft vissa besvär, när- mast att karzktisera såsom av ner- ös — veretativ art. Md Personligen- tror jag ni lugnat kan förlita er på era läkares utlåtan- je, men möjligen kan. de nuvaran- e. besvären — just som ni själv föreslår” —' ha : sambänd. med ert agliga . stillasittande: -yrkesarbete, samt de hushållssysslor som ni inte är speciellt intresserad av. ; Försök: komma i ytterligare för-, ättrad : kondition : genom ' någon "form av regelbunden motion, Var- för inte., börja. spela golf, vilket är en ur alla synpunkter värde- full form av: sport: utan att kräva för mycket av sin utövare, + . om Har er' fru 'skadat' sej? Hon En turist råstade vid ett litet tyskt värdshus och beställde bl 3 stekt> ägg till lunch, När notan kom upptäckte han att äggen koes tade 5 mark per styck. - + — Är det ont om ägg här I trak- ten? frågade han. -— Nej, svarade värden: Det finna gott om ägg, det är turister det är ont om; w ID den. andra span var de övriga i gruppen tvångsmässigt inställda på att' idén med ätt använda redskap | - för att få teg på frukten på något sätt måste vara felaktig eller, för att använda ett uttryck från den mänskliga gemenskapen, så revolu- tionär att den störde den sociala ordningen. D: har ryligen kommit ut en bok, som. inte på minsta sätt handlar om apor. Den handlar om människor och heter ”Gruppsyko- logi”, är skriven" av, den danske psykologen Arne Sjölund. Den som läser denna välskrivna och exem- pelfyllda bek får veta mycket om det som konsiruerar en ledare, om ledarens. förhållande till gruppen och "vice versa, vårt behov av att göra uppror eller underordna” oss auktoriteter, gruppsammanhållning mot. främmande element, individer med isoleringstendens', och åtskil- ligt annat; : "Inom nästan varje grupp, "ett ar« betslag,' en fackförening, en 'skol- klass, en förening eller ett tonårs- gäng, förekommer ofta 'någon per- son som. är utrustad med det vi kallar, ledaregenskaper. Den per- son blir. ofta en auktoritet för de övriga inom gruppen. Förr trodde man att: ledarbegåvning "var en medfödd egenskap men senare un- dersökningar visar att det lika gär- na kan röra sig om förvärvade k "Man får i ) get. också skilja meilan primär grupper och sekundära grupper och mellan formellt och” informellt le- darskap, Den (utnämnde) ledaren. har till uppgift att sam- ordna : verkssmheten så att' grup= pen kan nå sitt mål. Han lägger följaktligen huvudvikten på uppgif- ten. Den informelle ledaren' är den som inom både en premiärs. och sekundärgrupp blir -tongivande, 'en aukt tet hög: vilke andrå inhäm= personer. utanför fruppé formelle -ledaren här. däremot. inga andri aktresurser ckét ”Jedaren Fänja gruppens. mål (och hur: an tet ) ell Det” behöver inte "vara: "någon 0ö erstiglig klyfta: mellan formellt och. informellt ledarskap, Det hän- der att den "införmella.' och den förmella : ledaren kan vara 'en och' samma , person; Författaren. har. i några punkter, formulerat det som man, vanligen fordrar av. en ledare, Till detta hör utseende; sunt. omdöme, originalitet, duglig" hét- specialkunskaper, förmåga ” "att få" saker. och. ting uträttade, an- svarskänsla, pålitlighet, - styrka. övertygelsen; självtillit, - änp:ss- ningsförmåga,' cmställningsförmåga, status och popularitet, - Endast en övermänniska « kan ' uppfylla. alla av att vår . värld kan ” uppvi- sa blott: ett fåtal ' sådana - indivi- der.: Det är "betydligt lättare "för : ledaren i en FNL-grupp att beslu” ta om att nu ska. vi; demonstrera och lägga upp en strategi för det- ta 'än för en fackföreningsledare att besluta sig för" att dra sin grupp med sig i en strejk, Här får vi också ta hänsyn -till grupp- trycket. En FNL-ledare som mot- sätter sig en demonstraticen eller och nödvändighet uppfyller kanske kravet på gott omdöme men riske- rar samtidigt att förlora sin makt- position, En-ledare för en facklig Organisation måste-ta en red var- andra motstridande önskemål i bei aktande innan han går till aktion; han måste ha både förmåga att till- mötesgå kraven från andra grup- per och den auktoritet som gör att man överhuvudtaget lyssnar till honom, Denria auktoritet kan byg- ga på en stalus, som i sin tur be- ror på att han följer råd från hög- '|re' makter,' underbyggd av person- lig kunskap om det faktiska läget och en förmåga att i det lämpli- gaste ögonblicket säga de lämpli- gaste orden. Ledaren för den lös- ligt organiserade FNL-gruppen be- finmer sig alltså i en vanskligare situation än ledaren för den for- mella grupp som exempelvis fack- föreningen utgör. ” en amerikanske socialpsykolo- gen Carter har påpekat att le- dare som ”framträder”- inom "en grupp är mera auktoritära än de från början utpekade, I arbetsled- ning och i militära sammanhang framträder ofta något som förfat- taren kallar den marginala positio- nen. En betälsperson måste spela två roller, Han ska efter bästa för- måga handla i enlighet méd sina överordnad2s intentioner, Samtidigt ska han förmå gruppen att följa sig. Om ledarexr i alltför hög grad ser till det formella syftet löper han risk att bli impopulär och då rn min klädd, kalvfull persön gick då ” bl dessa krav och jag har 'en' känsta m uttrycker. tvivel -på dess lämplighet | ' | iutövning,- Det” är svårt vatt. lösa, denna gordiska knut. : Den demokratiske ledaren. som utövar ett grupporienterat' led skap står författarens hjärta. mast Denna typ” av ledare accel tuerar inte sin maktposition tan, försöker att så mycket som "möjli ingå i' gruppen och genom dis= dussioner komma fram tilll de bäs= ta arbetsforreerna, I sin kritik ska. han vara saklig och iobjektiv. Det har vid' undersökningar: visat sig att de auktoritärt. ledda” grupperna arbetade snabbest 'och de. demokra= tiskt Jedda kvalitativt bäst, När, det gällde det psykologiska klimatet re= dovisas. två förhållningsgätt av de auktoritärt ledda; Det ena var präg- lat av påtagliga 'aggressionsutbroit, uttryck för upproriska känslor och kritik;" gräl och" aggressiva .hand- lingar mot kamraterna, ' det .andra av apati, himmad »2ggression. och undertryckt ; vantrivsel - Däremot uppvisade det demokratiska ; för- hållningssättet. vänlighet, trivsel; lugn och samarbete, Ett tredje, föra hållningssätt är det passiva... Let daren skulle vara vänlig men. hålla sig "utanför och akta' sig, för komz mertarer och kritik av 'arbetet.' Ar= betsprestationen. var; läg st; under den passiva: ledningen” Det: fanns ingen som satte igång och, samord: nade arbetet Följden blev "osäker het, vantrivsel och inbördes' tvis= ter om arbetsmetoderna. : ledare" och ledaré i övrigt.-känner sig söm en fattig syndig människa när han. läser;de lärdes 'alla syns, punkter på hur, ett. ledarskap på rätt sätt bör förvaltas; Må ser kanske att upplever" en ' vild” lus protes=, tera, Det. firms” Itid. en "spi kallar; det. verkliga i att fall ning. Ane Sjö! Und gör. liknande exzmpel; En- flock sndlgner se É sa faktörer, i AA . Denna bok her:för en get kunskr psgiv Den här mycket; att. ;bora till våra 167 till alla som vill Föra Big: ett bes grenn om samsne"et . mellan. Förtroli iga: "stunder-- ” ”Giftas för andra bångeh”. Klärt att er blivande mans barn kan vara med på ert bröllop -likaväl som er egen dotter, Särskilt" som ni -och er blivande make redan var skilda var och .en på : sitt håll. när ni blev bekanta. Men ' vill. hans barn verkligen vara med? Ni har ju ba- ra träffat dem ett par, gånger, ef- tersom deras . mor. har. hand ' öm dem. De var- artiga. och vänliga, skriver ni, men kände inte'att: ni fick riktig kontakt "med dem." Ni vet ju inte om de gillar -er.: Det tar tid vinna tonåringars förtroen- de: Jag tror:att deras”far :vill:ha' dem med på sitt 'bröllo ; bar! nen är väl altid en liten, längtans' tagg hos en frånskild pappa. Mön för dem skulle: det kanske kännas som ett! tvång att vard "med; Låt dem själva bestämma” Det är "ju: annorlunda med er' otter": som "fatt. god tid att ära känna /och tycka' om sin blivande styvf Men när det nu är:andra gången för er bägge — varför ställa: till -ett.stort' bröllop? Kan ni inte använda peng arna . bättre? Bjud era. vittnen på en god lunch, eller "middag :i all stillhet och res någonstans på. bröl- . lopskvällen, om det också” bl: ra för en veckända. Det tycker jag skulle vara tjusigare! Och så öns > kar jag er bättre lycka" den.h å poees or : ax X jimåste han åka sin formella makt-! 4 Vv: rem ARR AA AREAN gp
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.