Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Sammanhållning och ”solida- ritet — den bärande "idén -| 1... jordbruketa ekonomiska . föreningsrörelse -. :--; p ve Fn ! Annonsera effektivt Se + [ et s Annonsera I : . LAHOLMS TIDN + .- 193." ARG, 37 > is | ” " Ansvarig utgivare: R. Bengtsson "tyska = Direktör Erie Thomée hyser. med Rad inför . Båstads Makadamfabriks framtida utveckling, "rejäla uttag i fyrtiö, år N' dånar 'en gång i månaden. i i : i i i i all: rätt goda förhoppningar uu » Hågra dagar tillbaka nykalka- " bete från kyrkorådets sida att denna: gått : löst "på ningen gör attt skattekrönor- " I; Benestads församling "lys ser kyrkan och kastalen sedan de och vackra, berättar Ystads reringen av kastalen och även ett i övrigt målmedvetet ar rusta upp den kyrkliga" kom- munens egendomar. Ännu återstår dock att lösa likviden |. för "det belopp,” som renove- ringen ' kostat, '15.000 kr har ä. ' Medlen har upptagits såsom lån bank, och som låntagare står kyrko. herde Curt "Wallin" med. kyr- "Kyrkoherde Curt Wallin me- nar, att Benestad församling” är ett typexempel, på svårigheter små församlingar kan "komma i;' då” det gäller | att. underhålla! och värda sin egen kyrka. Befolkningsminsk- nas antal minskar, och trots en >» extremt "hög, utdebitering]- .till "den" kyrkliga -kommunen - stalen vid "Behestads kyr: ka tjänar endast det ändamå- - uppfördes i fö , ligen någon gång ' IT den har fiender .som Lind Allehanda. Därmed >har ; man]. ; kunnat sätta punkt för restau | vilka | rslår inte de likvida medlen. |. i i ! i: i od 1 I LÖ I i 'upphi ngda | Byggnaden! ä 1400-talet. stigit vid Ystad och. sökt sig | inåt landet, påträffat en. fast "Ky tkoherde Curt Wallin här nge . hävdat . att. det därför en fastighet 1st 4 daktör? »-kronor, stånd. att: ite tros |” stning för bygdens försvar. V', De :. båda : boräsarna” tillhör År: 1966, utsågs 'en- advokat, i » Borås av rådhusrätten till-bo-|'. k utredningsman och '-fick. till: -. fastigheten; till Grevér "trots .att..tre.. av "dödsbodelägarna motsatte. sig » försäljningen De ansåg. - att fastigheten -sålts för billigt. /: "Advokaten :anförde: emeler- ” tid bL:a, att fastigheten sedan - flera : är "tillbaka :värit utbju-|. den till fi "svårsåld.: De: flesta: spekulan- : terna" tappade: intresset sedan jning men "varit de: sett" huset och "gav aldrig något bud. Innan. Grevér. an- milde sig som spekulant och var beredd att” betala :”70:000 kr uppgick det" högsta anbu- det "till 68000 kr: nn I hovrätten för. västra Sve- rige yrkade sedan två äv döds- I Yna' uhdanrvöjande" av sriättens: beslut. 'En av dem 'yrkade att” hennes änbud "på 75000 kr skulle &odtas' el ler att fastigheten skulle säl- Garantipriser. på fisken krav från 'yrkesfiskarna| korädets Iedamöter som borge- |- 2 Inom 'yrkesfisket har: vi " hog"en känsla av att man' i Sverige skjuter över mälet när det gäller skadeéverkningarna av att äta fisk” som konstat Pe : ras "innehålla kvicksilver 'sä- ger - Carl: Zander i Sveriges "Fiskares Riksförbund. — Vi "anser att man överdriver. Vil beträktar det 'dock som -'ett «- framsteg att veterinärstyrel- 'sen och medicinälstyrelsen till. "satt ett ” arbetsutskott ” som skall "granska "dessa frågor mera -ingåendes. ” ". :” Läget för de svenska yrkes ra » borde. vara. en sak för det offentlig auktion. Det a se 0 > (Forts. å sid. 3): (Forts. å nästa sida) : anledningar, ligt av flera ger Zander. --- Vir:har stora problem med lönsamheten för hela fisket och hoppas genom vär nyligen startade prisreg- leringsförening > svensk : fisk "kunna få gehör för vära syn- punkter på" prisreglering, mi- nimipriser: och statligt stöd; Bl.a. hoppas! vi på garanti |- "Priser på! fisk. co. H : "En annan fråga är begräns- ning ”av ' kostnaderna för ätt bedriva fiske: Vi årbetar för i" «att... få. bort. varuskatten "på fiskredskap. Som det nu' är tr ; "som han' är bosatt > gen lj |; Saltholmen medför" bl” a. att tok hela» produktionen i] gra jen: konskara . på "sju: söm |. "fått ärva en:fastighet i Bo sydligaste industriföretag... Likt Tolfte Karl. i rök "och" damm — får” besökare ”:i ”makadamfabriken i Båstad känna sig. Ty dam- mar gör det och. ryker också, +. Arenesi. sad. makadam 110.000 tor so räknar m Båstads ”häm ; litet skillnad som "bröts, -nä irektör Eric" ; Thomée tillträdde: befattning. ' en som :chef :för.12 år'sedan." Då var: han för övrigt bo- satt i Båstad; men' känner. sig' sedan fem:-år tillbaka som na turaliserad : hal nning, ' efter. och trivs där, - Framtiden ter sig onekli- us, kommenterade direk. skall lämna 'i Hasslöv”'; NN NN SÄLNIG RN LER [ . SNR fem”, bilårna,' som används för de externa transp I skytteltrafik): "oc : . H port tör.. Thomée ; situationen . just |" nu "för Båstads 'Makadamfab- rik.- Utvecklingen inom :' Öre. stadsområdet med en bro över sundet: i'en'nära framtid" och de” avancerade.” planerna på trafikflygets -förläggning till > avsättnibigen för v: .produk- lättare" att , eo da Omkring. .:80 "procent av |” si Båstad "på export men 3 > efferfrägan på henimamarkna- "den? också ”skåll ” öka i hög Sig "i"ThHomée; att 4 med 123 ; procent; "närmast |] — — öljd av Knäred, som noterar] i - > ; IP kate Falskl Rd armare: en ökning. med 11,52 procent. igst ned. på skalan kommer, Hishult; som endast ökat 317| |” NG Pg frnsein ”procent..,ni följa», bot; || PA söndagarna, ten nge, kommun 24,35 h” Karup "med. 4,99; stad "redovisar: gi: örsta. antalet skat: | 319.498 7 mot ök eb olen " äg lÖ AN tIurar brandkår En” sklarmaro som” ra slår, till under: söndagar? har åtta gånger >1 :ärvi: 'kallaj " på "brandkåren «i+ Söderhämn, , Un« bl r r på A-längden”1.2 för” B-läingden ”49.70 EL fjol" varav” 301,132 || fer "den (senasto- helgen > fick a Jöns nå Bi randkåren tre: larm: me sför C | "A-Längden, -, 16,407: på. B: ta intervaller från ett brand: ngden” och: 1,938 på C. mv NES (ones RACE skåp: i centrum av;stade + Söndagslarmarenie:& > brandkåren '; för! Skolbarnsbespisning” var "det Hishult i:..går r ången.: Sämmanlagti var det ' : hära. 130; lever 'soni blev ut: spisade, : i -Kornhult resten i skola Hishult. Skoöl- nu” "på riktigt" för att 1 maten. Föreståndare : fröken Eva Johansson” som till" sin hjälp! : Nilsson, vessel ta ni Det var hungriga elever som ntäde . På "dagens "premiär. 7 brukar vara förtjusta i, något. undantag var det inté heller i Hishult. Innan . barnen i Hishult fick sin mat,. kördes den i bil till Kornhult av Eren . Andersson och Lillemor Erics. ; .SON..? : ren oo + t. var det premiär.” » dagen, . . helt : naturligt; innan barnen. fick'..sin mat. Ströms! - Av någon anledning i Hishult; , så det tog längre” tid. än :be- - räknat: att..få fram” köttbullar- na. Ibland -kan detta en tim- - me att koka. potatisen, ibland «en halvtimma.' . . barnen' fått, sin mat, ät man. också något. som -barn i den: här åldern kan äta hur myc: ket som - helst avs Barnbespisningen .. kommer. att betyda. mycket, ,, tidigare ' ; >. (Forts. ä nästa 'sida) köket, "som "Kom ; till 1954. an, har fru” Greta" - rätt, köttbullar, som de flesta : : men kränglar, allt som , oftast... med frisk aptit; köttbullar är. Januari, Sedan: regelbundet ” under > 'söndajar via brandskåp och .telefon” fått brandkåren att göra kostsam. ma: utryckningar,” Även ambu lanserna har drabbats a larmaren," a os — eo GAS sd a || KE dl LE var det full fart; köttbullar 'skulle' rullas och allt. göras 1 ordning: innan bungriga är Eva, Johansson. och Greta Nilsson i arbete. : > I köket | vt .. barn fick vad de skulle ha, h e sa NÖr oe ett Dåliga vägar. t resulterade :i : skatteavdrag Att de dåliga vägarna I orten kan ha något positivt har: en person i Bassaräs 'i Lidholt kommit underfund med. > Personen i fråga hade: hos kammarrätten. = ” överklagat prövningsnämndens beslut. an- gående hans inkomsttaxering 1966 och anfört att. han på grund av att vägarna i orten är sämre in genomsnittet var berättigad till högre” avdrag s . Jet att man har kyrkklockorna . fiskarna. är emellertid -allvar. (Forts. ä sid, 3) Köttbullar- är. toppen -tyck.te de här. två grab - (Forts. å nästa ida) ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.