| => LT Onsdagen den -21 augusti 1968 - LT | = | ST LAHOLMS TIDNING RT ”Onsda; [ i LJ : Sovjets kritiska vaksamhet: Kommunikéerna från mötet 1 Bratislava för ett par veckor se- dan var så illmänt formulerade satt de inte avslöjade mycket om ' de samtal som fördes där mellan Men Sovjet har effektivare på- tryckningsmedel än :'presskritik om så skulle behövas, Tjeckerna är starkt beroende av de ekono- ! miska förbindelserna 'med Sovjet Alexander Dubcek och hans gäs- . och en störning av dessa skulle ter, Allmänt ansågs emellertid att . ställa till stora svårigheter. ” den tjeckiske kommunistledaren: - Om cirka tre veckor kongressar ' " lyckats i sina onekligen ambitö- det , tjeckiska kommunistpartiet ' sa och modiga försök att slå vakt ' och skall då bl a välja ny cen- om de liberaliseringsframsteg som , tralk itté. Det råder ingen gjorts i landet i sommar. Sovjet- + tvekan om att Dubceks ställning : truppernas uttåg föreföll också kommer att förstärkas genom det- + bekräfta. att Dubcek och hans ta val även om han inte undgår medarbetare 'även lyckats sking- - kritik för alltför långtgående ef- ra den värsta misstron såväl hos ” tergifter. i Bratislava, Och han. . sovjetledarna som den östtyske ' behöver ökad prestige inte bara ” va a ledaren Walter Ulbricht. De de- ' för att i fortsättningen utåt kun-" ' monstrationer som förek it i, na uppträda som tal för en : ; Tjeckoslovakien ger emellertid 'enig tjeckisk kommuniststat, utan samtidigt besked. om den oro tjec- kerna — och då framför allt den «i ännu högre grad för att med kraft och pondus kunna fa itu :/ studerande ungdomen — hyser för ! med 'svårlösta inrikespolitiska - - framtiden, + = . - | "Spörsmål scm pockar på sin lös-' Om någon trott att sovjetledar= ning. = fe YE na i fortsättningen skulle låta tjeckerna sköta sig själva, är det emellertid tiv klart att så inte är fallet; 1 den ena fräna artikeln ef- , fer den. andra i sovjetpressen kri- tiseras förhållandena i Tjeckoslo- +», vakien, I slutet av förra veckan ' uppmanade Pravda de tjeckiska ledarna att” infria Bratislava-be-” slutet att dra åt de lösa tyglarna för den tjeckiska pressen,. En så- . dan åtstramning lär redan mär-" / kas både £ tidningarna och fram- för allt Y radion, Men Sovjet är tydligen" inte belåten med graden av: åtstramning, "utan "försöker Pressa fram ännu stramare tyglar. «+ På söndagen' fortsatte" Pravda : sin kritik' mot 'den .nuvarande' : tjeckiska regimen. "Denna ”ankla- ;'. Bades då för att förfölja en grupp. ; ""bilindustriarbetare som nyligen i ' "ett brev till Pravda kritiserat den "tjeckiska liberaliseringsprocessen. ; Pravda hävdar att. dessa arbetare 'vutsätts "för en: kampanj, som 'stri-. ,, der moj 'de löften, den'tjeckoslo« vakiska regeringen gett,-1 - a i så tt , «utan lärare sen |; i de | Stockholm (PD). "Vid: Erik” Dahlsbergsskolan i Karlskrona har. sédan höst- terminen ; 1966 .glorts . försök personal vakt...” i SNTA ; CI en rapport : till .Sö över försöket : konstateras,» att::den | "fasta skrivdagen av. eleverna irare som 'skriv- vinst. Vidare”har kvalificerad ; lärarpersonal: blivit'dispönibel| för egentliga" pedagogiska. upp gifter, och "ett: effektivare ut Dessutom '; har ;. överskott" hå | grund, av billiga "till "skrivvakt 7 - tillgängligt . för” bl.” ac angelä- gen ;lärarfortbildning. ' Det understryks dock att yt: ;ferligare; försök, bör, göras, "i "finnas att höja" dess” effe finansmi stern "har. ålagt riks- ; farenheten' till. hela: d ' gymnasiet ' med” dess: tierade arbetsformer De, förändringar : i" lärarnas änstgöringsförhållanden” som . uppstår . måste: också i” god tid ' fackligt regleras''om ”sko- Jan. friktionsfritt. skall - kunna et. nya » förtröen det ätt " ärfsjä lyt. : göra iutredning- -en': del den med fast :skrivdag och annan .upplevts .'som ”.en - pedagogisk] re' arbetskraft. - kunnat ' göras | " synnerhet / för "att bredda 7 er-|- - Radikala ideer vinner ter bland katolska prästerskapet: och besvärlig resa beg "På-en-lång ir io. besöker Latinamerika, . "ra hetens historia skall påven be- -"! söka/Latinamerika, Det blir en. ut- . omördentlig händelse för det: väst "ra halvklotet och kanske också för "+ den ;katolska' kyrkan som. helhet. EN er sig i dagarna päven Paul VI, då" räng | han' reser. zu. istonh = och tens historia. >. Det är, första påvebesöket där i k sa. till. Bogota (som har en fo mängd 'på 2 milj) för att se: på- ven... Tiotusentals : colombianer . är redan på 'väg till fots' för att få hälsa påven välkommen, De flesta av” dem är” analfabeter, utfattiga bönder' med. familjer, som inte har något inflytande på landets politik, Det är ett: vanligt fenomen i La- Det inre brytningar av allvarlig karak- inom den romerska kyrkan, : :; i Påvebesöket :äger rum "dagarna 24” augusti, Tidigare ' har ' Paul etagit- fem utlandsresor, näm- till. Bombay," Falestina,: New gal "och . "skall avs) I gresser ; "som; .. tsämla 'k , området'inom Latinamerika: och av |. ror Vv i : REVOLUTION ALTERNATIV : -Det ” var , till. förmån : för dessa underprivilegierade: massor som på- ven i april 1967 utsände. sin epok- görande encyklica Populorum' Pro- gressio, ' a ö överklasi Da AS rr 2 fo flytelserik” del” av ' romerska, kyr kan rört,sig så långt ut till väns= ter, att'de i praktiken" pläderar. för en . våldsam ' revolution "som ' ett ”rättfärdigt” alternativ i den socia- 1a kampen.” se EESK z GERILLAPRÄST, BLIR” MARTYR : Belysande. nog var. det i Bogota, . [som en ung präst för några år se= dan" -sökte. väcka. samvetet - hos hierarkien inom den ärkekonserva-: tiva”, "colombianska '' kyrkan; .” Det misslyckades, . Mäter . Camilo. Torres slöt'sig'då till den castroitiska ge- rillafronten-i bergen "men ' stupade i börjar av 1966; I 'dag är han den upproriska ; kyrkans". martyr ” land. 4 PR 3 se] dant .samarbete: här reda skönjas . hur ; otroligt 'det än : kan; förefalla see : "Påven "Paul. VI lär: knappast.jfå . rsta flyglarn R tillgodogöra: sig: de: pedagogis- sektorn ”'och såsom |” : e . förmodlige; it, samina | "ka ccoch ekonomiska” vinster krämpor" som" övriga. avsnitt "avi försöket redan” nu ”enty YT > "samma”"sektor, 'Man: skulle "hå pekar” oas nå ». känt - sig - Iugnare.; beträffande kvaliteten på. den' blivände ut: redningén 'orh : effektivitet . Öck produktivitet 'inoni""den' offentli- ga ' sektorn, "om "uppdraget "i stället. "givitg” åt: någon. erkänt skicklig” och " hänsynsfri' privat konsultfirma med effektiv orga- nisation'” som '-specialitet;" det +» finns” flåra 'sådanå,” både. svens- ka. och utländska. - Som: det "nu är, får, finansministern.” förlåta, "vunnit :fotal uppskattning av eleverna.” Flertalet ;'hade ; inte i något: terna." Dei någon' mån ”befa- fånte uppsammats av . stående" vaktpersonal. i +Lärarerfarenheterna har in- utom. ; "om det” hela: i någon mån ver-| te dokumenterats. på samma ”-kar 'som "att: sätta bocken :till| sätt som elevernas, men reak-''' + trädgårdsmästare. GC , söket — i:stort- i VT : sår . PORTUGAL: OCH ett' positiva. ITURISTERNA: Le 0 — Det har: visat .sig att, de ; diktaturer. håller ., längst; som « själva »isolerar . sig. Alltså, kan - vi motverka; vårt. eget, demo- kratiserande ” syfte”. genom - att säga: yl reser inte dit, säger ” Sigvard. och. Marianne Bernadot- te i enrintervju I Veckojour- nalenfapröpå deras omskriv- na gratissemester 'I Portugal: En pra! tumregle. för turist- resor" ärvatt inte åka till länder som” världsopinionen, inklusive den svenska, regeringen ”ligger i fejd med” och mot vilka vårt enskilda ; handlande , betyder" ett aktivt .-ställningstagande, anser greveparet. .... : i Av samma mening är borgar- rådet Helge -Berglund, som se- mestrade i. Portugal samtidigt Sigvard 'och Marianne Bernadot- te: ”Portugal är ju vår handels- partner i Efta, Det måste i det läget vara ohederligt att lägga bojkottkraven på enskilda män- niskors samveten”, - . : — Självfallet reser jag inte till ! Rhodesia. Mot det landet har vi ju en FN-bojkott, stödd av den svenska ' regeringen. Och i nu- varande” läge åker jag inte hel ler till Grekland. Det kommer förr eller senare ett läge då en diktatur antingen faller eller sta- biliseras. I det senare läget är, det helt enkelt inte praktisk politik att bojkotta och demonstrera. ” Protesten urholkar sig själv... nebär "inte" att ' läraren ” kan hålla sig borta från skrivsalen : under ' hela . skrivtiden,. påpe- kas det 'i' rapporten; « | ETT ORD: Kristus... förkunna vi'fö del, i det vi förmana var männi- ska och undervisa. var människa la fram var människa såsom . full- komlig i Kristus, (Kol; 1: 28). > När vi säger att. en apelsin. är ”rund"” "själva formen. och , ”söt” innehållet." På .samma sätt är det när vi, säger ordet. ”kristen” så leds vära tankar till Kristus oci ett: heligt liv. +. os. art. Ämnet för ett föredrag vid en kristen ungdomssamling i Indien var ”Kristen livsstil”. Talaren gav en mycket .levande bild av.vad ett kristet liv innebär, 'Han sade, att en kristen känns lätt igen på än han i livet. återspeglar .Kris- us, a När vi undervisar andra om renhet och god moral bör vi. ock- så själva vara rena och moraliskt goda, Om vi tar emot Jesus som vår' Frälsare och . Herre så . vän- tar. man av.oss att vi skall vara hans "sanna efterföljare. Endast så kan vi få erfara hans kraft i vårt liv och hjälpa andra till Kunskap om honom, > PINSAMT - I Den "entusiastiske mykologen "ville stilla sin” hunger med en i svamprätt på en av stadens res- «tauranger. - a : — Harv ni fingersvamp? frågade ihan ivrigt: dert tålmodigt bidande "servitörels; a oo a oo d- NA Nej, sa denne, lätt pinsamtj. mot- de: förhyrda vak- |] rade: tendenserna. till fusk har | "Den hyrda skrivvakten :in-|: med all. vishet, för att: kunna stäl-]- — Humanae Vitae '— i" vilken-han Pb imbegränsend : mé 3 torde finna påvens påbud rimligt; ": I-Latinomerika har de reaktionära älsat -encyklican-med - bezeistring men på alla andra har den'haft en ? förlamande 7 verkan; Latinameri- :-kä'har världens högsta födelseöver- - skott.— 3 "procent om:året — och dén nuvarande folkmänvden' på 273 >? milj väntas stiga till 650 rmilj un "+ der en enda generation. , +". si En miljon människor" väntas re- 4! rund och söt, 'så beskriver ordet |” ! UD Är dét inte lustigt i Hjal« » mar bönfaller mej om att ta honom s:» och jag haringen » till nåder igen er berörd, det är bara vårtor, : n el a N . 'resefter.: påvens; senaste, encyklica tionen är '— liksom" före för. |; I "medel. n mångä Förr ;hölls föres på sådant; batterar köpa 1 vänskap: står. vad de - fråga om. I agita- tionén' odla; slagord och var: och kärlek är allt et är inte någon fin devis 7 ör pelitiken eller kärleken, Just på. de.två. punkterna är det viktigt 'att debatten bygger. på kun- nizhet och het och att alla par. ter: har: förståelse: för motpartens rätt att .ha "en: exen' mening även om, man inte' själv” delår den: --1-somliga "fall utmynnar den. all- männa debatten .i en blind hätsk- het” mot alla motståndare, Detta gäller. inte bara' politik och 'kär- iek utan ve'enskep, religion och på alla plan där människor kan tänka olika. Lycklistvis har inte den all- männa valdehatten brukat urarta så mycket i vårt land där det finns "så ”myckat ”föreningsfolk, vana vid debatter. Vårt land är så glest be- folkat 'sit människor måste lära sig ”] tolerera 'aridra människor även om ij de inte delar'varken deras religiösa eller "politisra. tro.' Fäderneslandet är inte bara den enes: utan :' allas :l och "alla måste få leva där 'vilka 7. clåsikter de än: har. Det. är möjligt y ilatt vi önsker”att'! de vore på vår sida och kanske kan det, småning- ;!| om växa fram nödig förståelse, men il den kommer "aldrig genom hat. och intolerans. Når mari räknar alla vå- | ra ”pertier” önskar ; mer än en att Få, | allt "kunde. klaras genom ett enda parti eller kanske två. De små par- iltierna är till besvär, inte bara när ! | rösterna räkuas. Men det är bättre att ha” dessa småregistrerade par- Fl tier där folk får framföra sina öns- kemål. Det är alltid till nytta "på >] något sätt, Ingen människa vet allt och intet parti kan föra allas talan, I"de länder där det finns bara ett , parti är; fo'ket. nödsakat- att sk>pa åndsrärelser som. för, de för- och när folket måste "| tok” måste" beivras och rättss men ' Om: ådant. vinner man . » Vilhadel en gång. alsprål et bör > varje folk 'bå- de 1 valrörelserna' och senare i'det" folkliga 'sarnerbetet. "Det som;är på det går-lättast att göra det cm man använder sådan modération som vår tid kräver av alla, partier. och alla folk när .det; är fråga om- mänek=" . ligt samarbete, Det gäller också för varje" väljare att själv 'sätta sig in i samhällets frågor, både de natios nella" och internationella. 'Detta'gäls ler ålla väljare, inte bara 'de kvinn- liga :och' ungdomen' utan också de manliga av alla åldrar. De. svenska medlarna i'utländska konflikter är kända. för :kunnighet,. klokhet "och moderation, Det är égensh som, hela det svenska folket behöver här — det 'väljer sina riksdagsledamöter i år, Det finns över allt strebrar som vill tränga si? fråm. Det märker vi inte 'minst i den internationella de- batten. Hur valet utfaller: vet'vi inte, men det får inte gå, på slarv. ' Varje svensk. måste göra sin plikt, nu. om någonsin. När valet! är över. är, det för sent att ändra vad som skett, Vol ner t , Valutakurser 19/8 Ipund | > 103312 1USA-dolltel 100 belg. fr . «10.31... 10.36. 100 schw. fr- >>". 119.707. 120.10 100 floriner 14220 142.70 68.60. 68.90 2225 17250 0.83 1/8 0.83 3/4 — 19.27 2005 — 100 finska mark '123.45 —123.85 :— 100 escudos'- «..- 18.00 200. - or " | har ”byggnadskq -.Jätt- att, tillgripa. >. : " I”Borgen” 'i- Skogsborgsområdet I tat ett gammalt gummiband eller en gammal gummisnodd, som rå: kat bli liggande i en låda en läng- re tid. För skojs skull har ni'sä- kert försökt dra ut det, och det har lyckats till en del, men sedan har gummisnodden plötsligt brus- tit. Praktiskt täget all elasticitet har försvunnit från det gamla gummibandet, « fn oc s Anledningen till detta är inver- kan av luftens syre, Detta luftens syre är nödvändigt. för att lv skall kunna uppstå och bestå, men säreget nog är syret sam- tidigt destruktivt i vissa fall) Bl, a, gäller det 'just gummit. Och eftersom. syre finns'över- allt i. atmosfären, så är det lätt att :förstå-vilka konsekvenser som skall 'uppstå för alla de tusen och en gummivaror, som "vi använder Oss av> "dagligen" och stundligen ;Jöm inte dessa gummivaror var behandlade på ett speciellt sätt, De skulle” förlora all elasticitet och brista : på ”såmma sätt som gummisnödden i exemplet I bör jan av-den här artikeln, =. Däcken och gummislangarna på bilar och cyklar och alla andra fordon skulle inte hålla för många mils: körning, och: gummiklackar- na på våra skor skulle 'skrump- na -och förstöras tämligen omgå- ende — för att' hu 'barå nämna ett par exempel på de. fataliteter, .|som skulle: drabba oss alla, N JOSYNLIGA TILLSATSER . GÖR GUMMIT HÅL Ni har säkert någon gång hit-| gen -den: 21: augusti-1963 , sd LFAST Forskarna har funnit att syret kan tränga in i gummits moleky- ler och förändra.strukturen där," så att gummits: egenskaper skif- tar radikalt. Därigenom förlorar gummit totalt i värde — om man infe 'kunde förhindra denna ut- veckling, . Ht : . Men det är det man kan, och det är bl. a. det som forskarna vid "American Cyanamlid sysslar med. Vid" försök vid företagets stora .laboratorler: för. organisk kemi fann. man att man kunde göra gummiprödukteTna mång- dubbelt starkare "och häållfastare ” genom tillsats av skilda ämnen, Man ' förstärker helt enkelt den grundläggande. kemiska struktu- ren hos gummit så att det kan stå emot hettan, trycket och sy- retillförseln» vid " vulkaniseringen < och : därefter "också skydda gum- mit mot syrets nedbrytande, ver- kan I fortsättningen, : Cyanamid-företaget hav också under sina forskningar funnit till- satsmedel, .som' gör gummit abso- lut färgbeständigt, så att det inte uppstår. några, ojämnheter i fär gen eller några fläckar genom syrets inverkan, Detta har: kan- ske mindre betydelse, då det gäl ler. > helsvarta — gummigaloscher, men det är" desto viktigare för däcksfabrikanten, som lägger in en vit. linje 1- däcket, ener för, tillverkaren av :gummidockor I pastellfärger, =. . ningsarbete”"niu' "blivit verklighet. da Barnstugan . i har i projekterats och uppförts :av.-AB -Ytonghus ef- "|ter "samråd. .me - Socialstyrelsen avdelningarna; om” utfört ats som fristående ;:byggnader,:, grupperas kring ”ekonomiavdelmingen "såsom g och ”byggnadste "nar standardiserats, - vilket ih: betydande” inbesparingar för Kkorimunernai.I' Katrineholm vs tnaden;”. 542.000 | kronor, .på et€ par' tusen 'kronot : | när kunnat täckas av dé stattiga lån -och- bidrag. som utgår, vid upp: förandet ' av. barnstugor, . Den: to- "Itala "/kosthaderi > inklusive "syssel- sättningsmatérial och finplanering. torde komma, att stanna, vid ”om- kring 700.000 kronor, Barnstugan Katrineholm har: en flexibel in- delming av avdelningarna, så att man kan ta emot barn i olika åldrar från 2—6 är i tre avdel- | ningar och spädbarn i den fjärde. Genom; : . .. byggnadsmaterialet ytong har man bl. a. fått brand- vi.sten: från Ytonghus r; I fram et levererar” för 'närvaran- |; . och kyla,' viktiga fak. ÄG ;. De derhållskostnader, ee a >. Det' är en' betydande utveck- somnu "skett inom. bärnatu- ggandet, '. eftersom." man Ni tiden Inte'behöver:gå igenom öjekteringsprocessen.i utan et bara: behöver Tyfta . ställa" en chefén «1 D'arförs, geby Mm, som, lyste; K Barnstugor,.' kan | korhmiunerna 'besparas betydande utrednings: 'och projekteringsarbe- te med åfföljda kostnader. , "söm. barnstuge- verksamhéten "siktar still :att'”un« derlätta,' nämligen! hel: "och. 'halv- dagstillsynen av ; barn: "med. för- värvsarbetandé >föräldrar:: Lång: tidsutredningen "har visat;-att-'un- der” 5-ärsperioden :'fram'' till” 1970 , kotrimer de”. förvärvsarbetande att. 'ökas 'med 110.000 versoner, vilken ökning helt: beräknås'falla på:de ' gifta: "kvinnorna; Ett” nära:« nog. dmättligtbehov' av tillsynsplatser föreligger ”sålunda' för: att täcka . det "underskott, som" råder" F da- gens. läge 'och 'det nytillkommande' behovet, . Enligt' tillgänglig : stati- ” stik fanns 'det”1965:knappa. 14.000 platser på daghemmen; vilket gav | varg tionde barn:' till. förvärvsar. - betande mödrar tillsyn.' För att; vartannat --barn skulle. få plats måste fram 'till 1975 mellan -tu- sen och femtonhundra anlägg- / ningar byggas-av den storlek. som nu invigts I Katrineholm; Att ”jobba” i verkstaden hör till säkerhet : och. god isolering , både]: 1 Katrineholms nya barns bland grab. | det mest populära tuga, i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.