JE dl dn di då Si dns Å cl kemnnnd. ål OA bem ka må komna Å > EAHOLMS TIDNING: : "ma över sina egna angelägenheter É « kommer våra politiska problem att b ' största . bekymmer var oftast att "andra "problem. Man skulle kunna "heten ökar o.s.v. Una intrycket av det omärsk- " hällets" utveckling i olika riktnin- . VVS-anläggningar, skolor, fritids-' bättra .;: kommunikationerna - mot . iretagen "måste på" olika "sätt upp- liga lidande som stora delar av : lår världs befolkning, t ex Biafras och Vietnams får utstå och med 3 2144. dik tTaturernas -. ning och berövandet av det tjeckis- ka folkets fihet att själv bestäm- 'verka små och futtiga. Allt detta 'ger oss dock en påminnelse om de- 'mokratiens betydelse. En demokra= k it 'som ger oss möjlighet att i tal :och skrift fritt föra fram. våra åsikter och i demokratisk ordning fatta. våra beslut. En demokrati R som måste hållas levande, ständigt förnyas och alltid försvaras, '; 1 Problemfri har väl världen ald- rig varit för någon och våra förfä- der hade säkert sina problem. De fick arbeta fysiskt hårt och deras hålla svälten borta från den mesta= dels stora familjen, Det är inte så dänge sedan vårt land var vad vi jidag kallar u. land. Idag har vi helt sandra möjligheter men också helt ltrö att med den levnadsstandard 'och med allt vad den,s k välfär- 'den ger oss skulle vi vara ett be- kymmerfritt folk, men så är det inte, Många känner oro för fram- tiden, är orXiga för sin anställning, många känner sig ensamma och har kontaktsvårigheter, brottslig- | Med politiska åtgärder styrs sam- gar, Den ' miljöpolitiska . debatten måste få en mera 'framträdande plats i fortsättningen. Det kan inte ivara ”god. politik. att ; koncentrera boendet till några få 'stora: regio- ner, Ute'i kommunerna finns ofta stora kapital nedlagda i tomtmark, anläggningar m m, Samhället kan inte ha råd att låta dessa stora ka- 'pital ligga outnyttjade; Det är bätt- re att rusta upp vägnätet och för- .centralorterna. och försöka få män- niskorna: att.bo kvar. En aktiv 1o- kaliseringspoiitik:: måste föras. Fö- 'muntras att lokalisera sig så att tillgången på arbetskraft och kapi- tal fullt utnyttjas. Mindre och me- Idelstora företag kan ofta med för- Hel” lokaliseras till. mindre orter. Lantbrukaren - Sven-Eric Lo- ” derna kan verka « turvård går inte att förneka, Med rentzon i Esered, Ätran toppar en av högerpartiets tre riks- dagsvalsedlar i Halland, Han är född 1929 och starkt kommunalt engagerad, Lorentzon: är bl:a andre vice ordförande, i Ätrans kommunalfullmäktige samt ord- förande i skolstyrelsen, ” Jord- brukets ' organisationer ägnar han livligt intresse och deltar i hushållningssällskapets - arbete bl a som ledamot i dess för- valtningsutskott. Vidare är han aktiv i RLF 'och jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, . Sven-Eric Lorentzon är även 1 i 1 ri d första Genom. den starka strukturratio= nalisering som nu pågår inom det svenska jordbruket kommer det traditionella odlingslandskapet - att snabbt och starkt förändras, Sam= bandet melien jordbruk och na« den höga medelålder som. lantbru= karna har kommer många gårdar , snart att läggas ned. Att de mera avsides belägna och att de sämre | krämmander kö berg kommer på torsdag till Hal- land under. sin valturné genom landet. Besöket börjar i Kungsbac« ka, där Yngve Holmberg svarar på frågor vid ett:offentligt möte på . torget. Han fortsätter sedan till Varberg, där det blir presskonfe-" | rens' och” lunch på ' Stadshotellet. Här ' håller högerledaren också ett 5 . anförande och besvarar - frågor. : jordarna ' försvinner och |plante= ras med skog kan accepteras, men att I många bygder helt lägga ned jordbrukskdriften 'är fel De ny- ligen antagna riktlinjerna för den framtida —jordbrukspolitiken . bör omprövas, varvid även mnaturvårs den och sysselsättningsfrågorna för den vid rationaliseringen ”friställ« da” delen av lantbrukarkåren be= aktas. Kombinationen jord och skog är en styrka ur såväl syssel« ättni £om ek isk syns punkt och bör därför stödjas. Fax miljejordbruket är den form ev jordbruk som bäst lämpar sig för vårt land, Målsättningen bör vara rationella familjejordbruk även £ form av kombinationen jord och skog, ” OY : mhäll ett & där urbaniseri: gått så långt och där utveck= lingen går så fort ställs stora krav på mä na. Många k att drabbas av följderna av denna ' ut veckling, Företag läggs ned, ut« ' bildningen räcker inte till, barnen flyttar från hemorten och de äldre lämnas ensamma 0 8 Vv. i Lösandet av. desssa otrygghets= kammare för riksdagsman Eb- be' Ohlsson, Blädinge och vid valet för två år sedan kom de halländska och kronobergska höger-laadstingsmännen: över« ens om ett han skulle efterträ- da Ebbe Ohlsson 1970. Sedan dess har emellertid grundlags- beredningens förslag om första kammarens avskaffande antagits av en riksdag,. varför. Lorent- zon. förmodligen aldrig kommer .att hamra i senaten, Slutligen kan nämnas, att han är förste vice ordförande i högerpartiet. i Halland. Sven-kric Lorentzon ger, 4 denna : artikel "läsekretsen sin syn på pe!litiken. problem måste få hög prioritet vid fördelningen av de resurser sam«= hället har till sitt förfogande. Gläd= jande nog tycks enighet om en all= män arbetslöshetsförsäkring kunna uppnås melian ' samtliga ' partier, Ordningsväsendet måste stärkas så att polisen får möjligheter att ge= nom , brottsförebyggande åtgärder minska >. brottsligheten särskilt bland ungdomen, ==: + > . Ungdomens problem är stora. Ins te bara dé négativa med bland an« M nat bristen på levnadsnormer, ökad | ungdomsbrottslighet 'och ökat bruk av narkotika, utan också, proble='" men med den stora mängd: fina - ungdomar vars största bekymmer är brist på utbildningsmöjligheter, v Norrmännen slår. vakt om den' odlade jorden | mest regletode sektorer, . nomin om man undantar smör TY Nog bruket med ”Iokaliseringspolitiken och bosättningen , hårdare än 1 Sverige. "Man ; strävar. efter ' att för miljöns och '. människornas skull bevara lantbruket även där det strikt . ekonomiskt sett knap- past vore; "motiverat. Detta fram går av:'en; intervju med Norges lantbruksminister Bjarne Lyng- stad i ördbrukariigs Förenings- blad, Å Norge, har. inte några verskott av livsmedel som betungar eko- och ost, ' "På längre "sikt . rikner man med underskott på bl. mjölk I somliga delar av landet. Av topografiska" skäl kan struk- turrationaliseringen' i i Norge inte drivas så långt som i exempelvis Sverige, även om man” genom olika åtgärder främjar den. Där- för anses komblinåtions- "och del- tidsjordbruken ha'en uppgift att fylla vid, sidan av” familjejord- bruken, er 3 Man "räknar i Norge med att kunna ' iga" vidare i strävan” att koppla ' samman lantbruk och tu- ristnäring, både sommar och vin- ter. "batle Hr Lyngstad säger: d Hör utformningen. äv lantbruket. Vi måste slå av något: på” effekti- vitetskravet för ' att möta” andra krav och hänsyn. Vox jordbruket, dvs. : lantbruk» som kan, ge rimlig, utkomst Åt en: far milj, Men , denna, strävan kan knappast slaviskt följas, -eftersom en rad förhållanden gör" det omöj- igt och”, elvis” ekonomiskt oför- svarbart; feet Vi menar därför att också mind- re "lantbruk 'som "drivs" som ”del- tidsjordbruk eller 'kombinations- jordbruk. "(där en del av intäk- terna skaffas utanför jordbruket) Kan: bli av ,betydelse-,inom: överr skådlig tid, . exempelvis kombina- bruk/skogsbruk - och Industriarbete. fn Beträffande” frågan ' om en ge mensam nordisk 'jordbruksmark- nad säger. den norske Jantbruks- ministern: -— En. integrerad nordisk jord- bruksmärknad av samma karak- tär. som EEC:s: skulle av flera skäl få avsevärda konsekvenser för. Norgeg jordbruk, Der eko- nomiska grunden för jordbruks- produktionen skulle i betydande . jordbruk/ — "Vi: kan: inte lägga en ren effektivitetsmålsättning till grund delar av Norge rivas bort. Generellt vill vi främja familje | tioner. 'som' jordbruk/fiske, jord-|: 'sig i konkurrens med det danska . och svenska jordbruket på grund] ' jav vårt otvivelaktiga handikapp | | på flera områden; .. .... Jordbruket utgör den avgjort norske lantbruksministern. brist på bostäder, brist på g fritidssysselsbttningar m m., Här har politikerna i stat och kommun mycket att föra, Det måste vara > fel någonstans när en av samhällets ” bostads= sektorn, lett tilk- brist.p bostäder eller Böstäder” med "Så höga hyrér att ungdomen inte har råd att hyra dem. Här behövs verkligen kraft : tag och ett nytänkande för att "lösa . problemen, '' Ja ”Miljö-, trygghets- och ungdoms- frågorna sedda i en. ganska” vid: bemärkelse är frågor, som. sam=. hället med kraft måste ta'itu med; Måtte: bara dessa frågor kunna lö- sas i samförstånd mellan ' olika grupper och intressen, ot viktigaste :" bosättningsgrundvalen i,stora delar av Norge, Om den ekonomiska grunden. - för jord- bruksproduktionen försvann 'skul- le det därför få stora, sociala och näringsekonomiska följder, Vi:är naturligtvis inte intresserade. av avfolkning i. viktigare områden. . Vidare kan man anta att norskt jordbruk” skulle få svårt att klara :Ett. medlemskap i EEC med dess jordbruksordning överförd på oss skulle betyda-en förlust | på 500—600 milj kr årligen för det norska jordbruket. I vår med-1 lemsansökan har vi därför förbé- hållit /oss en särordning, Detsam- ma gäller en gemensam nordisk | jordbruksmarknad, . tillägger den är. väl: insatta. 1: offentligt möte på Lilla torg" Yngve Holmberg förstärkning av efi : ljudligt och synligt — tillkännage : mötet för halmstadsborna. ' "I händelse av" regn, framträder | Yngve FÖ ”Högetparfiöts I Iedare Yngve Hölm2 5 på kvällen. Där får musikkapellet Taxblecket, Under folk i Halmstad att på olika sätt — ; 'högerledaren i Kat "|! Senare på kvällen deltar Yngve .' Holmberg 4 en valarbetarträff på "Grand hotell i Halmstad, Mu Holmberg 96 Högerledaren > Yngd framträder på torsdag i st ka vete och iHalmetad.,,, re TCO kräver bättre skydd > mot obefoga Vi. skall inte glömma att skyd- det mot obefogade uppsägningar är relativt dåligt utformat i vårt land, framhöll - TCO-ordföranden Otto - Nordenskiöld vid. socialde-| mokratiska ” partiets tjäristeman- naråds konferens i: Stockholm: Vi har från TCO:s sida krävt att man ' skall angripa detta :problem med större frigjordhet.: Utan: att direkt fordra lagstiftning menar- vi dock, att en offentlig utred: ning kring denna» fråga är På. kallad, | Na , Tv i Ifråga . om arbetsmarknadspoli- tiken . sade hr; Nordenskiöld att denna inte kan bli" effektiv utan en väl? fungerande arbetsförmed:; ses som. ling.” Denna ' måste alltic ärästa medlet: för ”att- ful = sarbetsmarkhadspoltikens uppgifter. I Vi har gång . efter; an-. nan krävt..en. utbyggnad av. den offentliga arbetsförmedlingen . för tjänstemannagrupper, Vi vill då inte ha en förmedling som av. gränsas från övriga grupper men man måste, ha specialister ” som nstemännens speciella: arbetsförhällanden;” De måste veta hur, olika islag: av Ut Bildringt- värdesklts- Av Sh Pbåg Varen: och ' vilka. krav på indivi- duell > service som” den" enskilde | arbetssökaren 'och ' arbetsgivaren I, kan ha: anledning: att ställa. Det här” skett en: förbättring" under de senaste "åren, men. alltjämt finns - brister. . Vi anser 'att den offentliga ; ' förmedlingen" » borde kunna svara för en större del av exempelvis - teknikerområdet, Vi är. motståndare till att man skul- le ta ut avgifter. för. arbetsför. medlingen, : saa va i Frågan om ' arbetslöshetsförsäk- ringen: diskuteras livligs bland de Bolitiska. partierna, ' konstaterade hr Nordenskiöld. Inom vårt om- a ade uppsägningar tagit. upp. frågan öm attt inr arbetslöshetskassor” på' "den munala och, + statliga; sektorn. Ni har sagt från .TCO:s” sida, - och där tror. jag vår öppfattning sam- manfaller "med. LO:s," att vi inte vill bryta” -det system ' med, er kända ärbetslöshetskassor;” 'knE a na till: de .fackliga Organisatio- nerna, vilket vi.haft mer än 20 samhällssypunkt . fungera, För den” enskilde indi blir arbetslös” är det, e att ha kontakt "med' sin organisation, bi: a då det' gäller |. att avgör om: Vederbörande : kah gär Hlanid "med" att” sköta” ett 'er- | CH ät det. finns. problem & som de: ver- Kan. lösa för | vissa "gruppe allmän grundtrygghet enligt" KSA utredningens a leredeetaNee a | grundtrygghet: a” "ömråden ; där dte finns -. årbetslöshetskässor ter "sönder. det” "system ' som hit- tills. . fungerat: bra. för "de grup: per? av löntagare "som: har: ;den detta. statsbidragen säkring, obligatorisk : eller” frivils lig, kan lösa "alla: ) sammanhänger .- med. .att..skapa trygghet” för” 'den "enskilde, På J lan, Värdinstanserna,- - är... Vi tror. att. detta: system, från || "fackliga Ö ränden underströk; ”att "man ”ntel: skall tro "att en 'arbetslöshetsför” tjäns 1: plöttrar. var och yen tt vår illa ' . kommunal ”socialvårdsåker utan större vilja till. interkom- möäralt + 'seimarbete. : Människorna räals sönder i utredhingsmaskine- riet. i Mycket beror, på bristande) samarbete och: ”samo dring mel: Det. är söclalvärdschefen - a Bollstäbruäk” Arne” Isaksson 'som reagerar. mot. «att... den svenska soci Ivärden, "varken. i juridisk, personalpolitisk > « mening . kunnat följa "med? i” den,'sriabba samhälls. - .Erupper, där. :alla slags människo- "vårdare < ingär, är ' den,. lösning reslår för $ocialyårdsverk- samheten tills frågan om en to- | talintegrerad'. . social,. sjuk-.. och annan; Nårdslösts. här 1 landet, , vv Så slänge , de splittrade hu- frivilliga "samarbetsformer, som gär, säger. : socialvårdschefen 1 ett brev: till. generaldirektör Bror Fr OO Aa översänt till al. a sociala nämnder, 1 länets' pri bjänstemannåsidan ” kan: "det ofta |å vara" en” kätåstrof - för ' den. som ordensklöld. av: politiken .: 4 Jana Read "mån Blänglde löner, iken: så att, ARR, Passar dn i Ilmänna ekonomiska: politi törta hän yn: till andra; grupper i "sam! ället:x "det 'gältér. en hygg: |: lig? och. rättvis ersättning för det de utför, De mer. in .500.00 som är 'samlåde inom TCO! har rätt att göra anspråk på” en "rimlig andel, av. den pro: Rexed. Han har också skrivit, til |" | söcialminister, Sven. Aspling: och bett? att denne" ska rekommende- s ra att man i tvåtre' län på för DS | någon » 1' huset; duktlongökning ,.s som tilr' att Eper fö: bättre social samverkan; allmänna! försäkringskassas eller länsarbetsnämndens sida samman- kallar till ed länsomfattande kon- ferens I oktober eller november månad i. år, alternativt Härnö- sand eller. Sundsvall; för att dls- kutera frågor ,om såväl primär- : kommunala, som interkommunala sociala infegrationssträvanden och möjlighetér. .Samarbetsgrupperna skall vara aktivt arbetande : rehabiliterings: grupper i ett behahdlingsteam inom” den öppna, vårdens, ram, Läkare," söcialarbetare; kuratorer, ANNA ONE terapeuter, de ' centrala” elter, lokala försäkrings- kassornas | rehabiliteringstjänste- män, socialvärds- och barnavårds- korisulenter, m, fl. yrkesk tegorler föreslås in- distriktssköterskor gå 1 'gruppen., Soclalarbetaren på - socialbyrår — .. vårdcentrag:— ' skall -vara den. samordnande kraf. - vudmannaskapen. "försvårar, inte. |ter SR Nos grationen måste vi”. 'åstadkomma oo medför dättnader ' och? förbättrin- | ; .. Solen går upp. Kl. 19.17, äl I morgon: ALBERT Ne >” Solen går. upp. kl: 5.10 och ned” Ik 19.04 i NTE HANS . "Mannen hade gift sig: med en rik flicka.” Det dröjde" inte” länge » förrän, hon började" spela första fiolen r äktenskapet. .och. så fort > han Imopsade sig påpekade hon att huset ;var, hennes, : Så, en' natt hörde hon ett 'bul ier någonstang! i: ; huset." "Hon väckte mannen: Ne att det. står: den”: på" skylten, där? ” Passageraren: =" Och, på skyl- - ten under i står .,y Bär. Spirellakor- , ; setten” rikbnduktören gen? I .DBDAD + ön "Johansson . hari : sålt sin. mor torcykel och skriver till länsst . bn dela una jag. sålt nin motorcykel till: Karl Jönsson, ivarför, jag an-. håller vatt. få honom dödad. 1 mitt råde har man på senaste tiden Z>gran rst åre varen OPYRIGHT EUROM - Kommissarlen kunde inte sova, hade känt sig trött och - snurrade, hämtning. Vem a av. de” sju? . a ä Av Vic Suneson renen ” Hans omtänksamma . maka hade bjudit på te och nattsmörgås, han sömnig men väl i. sängen låg han där och medan han avundsjukt lyssnade ' till hustruns jämna and- Efter, en " halvtimme smög han sig tyst ur sängen och ner 1 var- dagsrummet, där han slog sig ner i en fåtölj invid golvlampan. Han satt en-stund och. bläddrade i John F) Reagans kriminalroman Sex som synden, Det var särskilt ett kapitel som intresserade honom. . Bildråpet. | Den funga bilen rusade" fram" ge- nom höstnatten. Lennarts ” ansikte var lugnt” och kallt i det svaga Jjuset från instru- mentbrädan, "cigarett " vippade mellan hans fylliga läppar. Jag satt hersjunken i hörnet bredvid honom, .- + Du kör fort, sa jag, : : : »— Men jag kör säkert, sa .Len- nart och tog sig om hakan. , — Det är allt lugnast, sa' jag med ett litet leende, Din promille .skul- le inte tåla en kontroll, v od Lennart . hade ingen: kommentar men hans fasta haka sköt fram och greppet om ratten hårdnade. ss — Lustigt "att två' skolkamrater skulle tväffas så här efter så många år. Och naturligtvis på en krog. Lennart var fortfarande tyst. Helt Vilken gång I ordningen han läst det visste han inte, Men hade en egendomlig känsla av att där fanns något -som han missade, -Där borde ju. finnas något som obetingat knöt den .verkligt "skyldige till brottet. Även om Grane-Reagan bäddat in erad på k Hakan var vass, - — Du är - bestäråt ingen snäll män- niska, sa jag efter en stund," Du var rätt elak som grabb också, - — Var jag? -Jösses, gosse. Du gjorde mycket 1 att han slutade. — Men vi tog studenten, va, Fast .| det var litet knaggligt för en del, "”—- Aja För min del var det aldrig någon fara. a - Din farsa hade förbindelser, va, Sånt lönar sej. Och nu vil du ut- nyttja dina - förbindelser .. med ; en gammal skolkamrat, = Jag måste ha det där Kontrak- tet, förstår du, Jag har missat ett par saker genom ren otur, Och när du nu sitter i handli — Det. var. en : otrevlig typ. Tur : mel : Vägen slingrade sig mellan ” en räcka enfamiljshus med mörka föns- ter. En skylt som angav hastighets- begränsning dök. upp och Lennart saktade ner en smula, Han såg på sin”. klocka ett ögonblick. Saktade än mera, Greppet om ratten hård- nade "och munnen var. ett. snålt streck, Ögonen glittrade och han tycktes hålla andan, .. Dimman tätnade, t En kvinna i Jus regnkappa skym- tionen... Han tog sig om" hakan, igen, Såg bister ut, : = Så du tror att jag går att köpa? : — Du behöver väl pengar som al- la andra, 'Och det är ju så gott som ofarligt. Bara jag får ett tips var jag ska lägga mej. — Vi får väl se, sa jag. Jag tyckte irte riktigt om det här, Han körde en stund under tyst- nad. Strälkastarnas starka sken skar genom den tunna nattdimman. Vid ett möte tog han mjukt ner farten och bländade av. Helljuset kom till- baka i. samma ögonblick de. två bilarnå passerade varann. - — Du kör bra, konstaterade jag. . — Jag gör allting bra. Den där Resten kring hakan ännu en gång. ' — Inte affärer, tydligen, — Aahl En tillfällighet. inte tro att jag sitter i klistret. Men Du ska tade : vid Hon tog ett steg framåt och lyfte handen, ' «> Lennart trampade gasen i botten och den stora bilen sköt fram som en stridsvagn.' Ett kort. ögonblick såg man förtvivlat stirrande och skrämda ögonen när kvinnan höjde händerna. som för att skydda sig. Dunsen var. dov -och - slutgiltig. Kroppen virvlade i luften och med en' kraftansträngning fick föraren bilen upp på vägen igen. — Herre Gud, skrek jag Stanna! Är du galen... : i Lennarts ansikte - var stelt och spänt. Han stirrade framför sig och ökade farten. Bebyggelsen gled undan och . fartbegränsningen upp- hörde, ' ”- Vet du var du gör? sa jag och kände hur det knöt sig j magen, — Jag vet vad>jag:gör, sa Len- nart.. Om det. intresserar dej så var , sale ST LAN 5 Där slutade kapitlet ” och 'O Pap. : Om vådan av att läsa 08 det ska Jag hjälpa del IM det här? sa jag, 5 at: Dean ng Ordet kom kort av avhugget. ed Du måste vara galen, . - — Och du begriper ' inte faktiskt är han ifrån sig boker,.Han satt en stund och stirrade.: framför” sig" utan att se något. >: Ingen k inna "råkade" "ut för bil- dråp 'den' hösten, tänkte han, Alltså har: han ' vänt" på ' historien, 'Då har han . kanske :, vänt på annat också. Lennart är affärsman i byggmate- ri - Han heter Fredriks- 1Jog bistert. ' Så "nu lär du:väl få: Hjälpa mej med det där kontraktet, va? .: Jag satt tyst en stund medan han till: synes oberörd : av det hemska som skett fortsatte genom nattmörk- ret, Medbrottsling var väl litet kraf- tigt,: tänkte jag. - Men. jag hade orekligen : låtit . honom ; köra, och själv följt med trots att jag visste att han bade spritri: kroppen; Sänt | är olagligt + > son, ”Jag” 4 boken heter Hans Gran- ström." «En :.. viss.- . anknytning , till Johan. Grane,, tycks . det, Den rätte mördaren är alltså” inte "affärsman, "vart sal inte” a "byggmaterial, Gra ö; boken, Han är, inte journalist, men ås en, fikativ' dags- " Allting - ligger” liksom'' snubblande intill. Men- ger ändå möjlighet till i 0 oa dåliga deckare Lörda sar har! numera de flesta” les efter - åtta fanns redan fröken Ring där.- Trogna sekreterare har inte hel» ler alltid lediga lördagar. Hon! log glatt. mot sin. chef men blev snabbt allvarlig, -— En — Förfärlig, sa O P och drog; han- . fl den gensm sitt grånade bår: Jag cha- - de faktiskt mardrömmar — och.|”-t är dessbättre inte så vanligt. tl — Det här fallet har tagit hårda- sa fröken Ring omedveten om; att = EN KALLE BLOMQVISTARE N het; Så icke kriminalkommissarier, . » När O P steg in på kontoret strax - ig natt? sa hon försiktigt. s fe än ni själv vet om, kommissarien, — Hade du stämt möte "med. .hen- ne? sa jag. . Fotars . — Det får jag hoppas! sa" jag" och kände mig fullständigt ' omtumlad, |. Men ja; lovar ingenting, Skulle: det konima fram det minsta som . ty vt. — Det händer. inget, Och du- ska få betalt. . många : gissningar. Var " finns . det hon upprepade : fru kommissariens söm binder” den rätte ' ördaren vid rd. Gamla skolkamrrter och allting. "= Snygg klänning, så O P och såg omedelbart. » Han drömde” ., på sin sekreterare, Mén ni har haft den länge förstås? -— Två år, log fröken Fing sol verkligen höll av sin chef. " — Det blir den inte sämre av, MN — Javisst, sa" han med fullstön-| det rikliga brottet?7, & "as pr digt lugn. Och .dej tog 'jag "med »'Det "behöver? ligtvis inte vädra för affärernas skull. Våra gemen- lust det” här” avsnittet, Kan: ligga samma affärer," Men, du ken , vara | var som helst, strängt taget. « 1; > 4 lugn. Ingen känner ' till 'vårt för-| Kommissarien suckade, . släckte hållande, : Inget vet ' att .vi känner lampan ' och gick OPpA sängen varandra! Och du skall: Inte bli obe- | gen. Han : somnade ' "gott "som | got nytt? löna : fot rn = Fröken Qvarnström har haft e lugn natt, Det tycks inte vara nås gon fara längre, «te — Tack och lov' för det, Jag skuls le. aldrig ha förlåtit mej om det ha-! de hänt henne något allvarligt. Det! E "i John; -viskade . hon. "Det. är 2 Det måste vara. . ', det väl Velsk. N är: illa nog som det är. Tidningar=' a : Han hö rd ad k jävelskap, Minns du, Svenne? Mot det är litet kärvt, Man får vara mån det där min älskarinna. Hon. hade] Den stora' bilen . rusade å ba har varit rätt beska, i ar Md apitlet" på nytt | honom, var du Hård, i om sin kredit, börjat bli besvärlig. [fram genom natten. > tree nn Fas . I ; or | a NN ” X å . ! i ul | [| d | ' a i |! - H a H vt !
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.