+ i Den 21 oktober 1956 höll då: . +" varande" amerikanske ' utrikesmi- , TArnas "frihetskamp. Ty i prakti= ken hade "Moskva. fått en signal, ' NA Ares RE RA i nistern John Foster Dulles ett ”Hal' öm de pågående ' kriserna I - Dulles hade fyra år tidigare pro= sa 'klamerat en utrikespolitisk mål- sättning, som gick :ut på att” det . inte bara' gällde att-sätta stopp : för rysk: maktutvidgning : utan Än också att rulla. "tillbaka de ryska i positionerna' " "Östeuropa. ” Om "denna målsättning fortfarande ägs + . H "Östeuropa och” Mellersta - östern. a | "de giltighet, borde rimligtvis fölka-/ och accepterar. varandras ' intres= " «|. «' . resningen 1 Ungern te. sig - som <. ett lämpligt tillfälle, för Förenta ” . staterna »-att. beröva : Sovjetunio- : » skjuten 'stodjepunkt . i dess” öste europeiska domäner, '.. str >=j Men Dulles var' angelägen om. . att framhålla, ' att. Förenta. sta=: : terna inte hade några. planer ' i den . :riktningen. . Washingtons : "önskan? — observera det blyg-'. samma ordvalet — inskränkte sig till. oberoende för de ryska sa--:' ». tellitstaterna, och den amerikans= - staterna och : Sovjetunionen - in="+' .ka regeringen ': beraktade :-inte' +: dessa "-Jänder + som i'några potern> . bundsförvanter: tiella ." militära” Med 'dessa ord hade: den ameri- ' kanske utrikesministern i själva verket, fällt dödsdomen : över ung- . som innebar, att Förenta stater." na inte ämnade ingripa 'militärt, om Sovjetunionen” skulle slå ' ned". . den ungerska folkresningen med: i makimedel, Denna signal uppfat- :- makterna om intressesfärer, men ». 'tades också i den ryska huvudi "detta hindrar inte ett ömsesidigt, staden och tolkades alldeles 'rik= . Moskva hade full handlingsfrihet. I Vad beträffar Tjeckoslovakiens ;underkastelse' för" ryska "diktat i : i: dag, så är läget — storpolitiskt ; sett'— analogt 'med situationen : i i . se, en. i oonens exklusiva intressesfär, där" N a 3 i: Ungern : 1956. . Också - vid ” detta 7 tillfälle" hace en" amerikansk ut- rikesminister. levererat en "signal ” sådan över huvud taget var nö | vändig. I början av juli, då den : tjeckoslovakiska > de bli” akut; förklarade : Dean : t Rusk," att: det enbart ;>var :fråga i Chicago och 'sålunda'! delvis + sval om. en Äntern uppgörelse mellan Moskva och Prag, "004 Den: tysta förutsättningen: denna, amerikanska återhållsam= het. Har varit och" är, alt Moski om. intressésfärerna 1 nen: en satellitstat och 'en fram<., lande eller" "> de nyligen kategoriskt, att det. . dan 1948. tll: sovjetregeringen,. om nu en" krisen" börja? < framföras inför . det; föreståend tionen i Tjeckoslovakien, kan det tolkas som ett desperat försök -att -- skaffa sig ett slags återförsäkring .? i Moskva, eftersom han måste vä- "ra: klart medveten om att: hans: position blivit mera prekär än ti= '' digare efter en rysk uppvisning”. av maktfullkomlighet i Östeura - pa. De båda supermakterna Fören- a staterna och Sovjetunionen be- - driver alltså ett spel, ' vars väsent=...; liga "inslag är,”att man tolererar : . gesfärer 'och ingripanden: för at! sätt stopp för verkliga eller fö menta "utbrytningar '; av; treds= besvärliga grannar - » och. bundsförvanter. ' Men: bilden :: "bör" ensidig och > falsk; om man - glömmer, ' att: alternativet ' är - ett kärnvapenkrig: i världsvid "skala I och med att terrorbalansen mel lan Moskva: och Washington bli-" / vit den' mer. eller - mindre säkra ' ” grundvalen för : världens relativa v red och säkerhet, har Förenta" riktat sig på att undvika att ham na i's k'konfrontationssituatio- ner, där de ställs oförmedlat möt ': " varandra med risker för ett kärn- vapenkrig, Denna" strävan gäll ät givetvis i. första. hand ' områden, >.- där de anser'sig ha vitala intre: sen. En talesman för amerilkans « ka utrikesdepartmenetet -förnek skulle föreligga något slags” upps görelse ' mellan ; de” båda ' super= respekterande - av" den ' faktiska oo demarksationslinje 1' Europa,' som: består sedan ' andra världskrigets" slut '— i Tjeckoslovakiens fall se sident Johnson den 21 augusti.— dagen , för ' invasionen, : då Tjecko ”slovaki att hän. inom:kort 'skulle .samman= " träffa med ryske: 'regeringschefen: Kosygin för: att'diskutera' en öm-" kanska” och 'ryska.' r mn stemen, :, Beskedet, som"; skulle demokratiska ” partikonventet avsett som ett stöd åt. vicepresi-, s dent ” Humphrey, ' fick . inställas, Men. Vita buset har klargjort, att: vad som utspelats i "Tjeckoslova= + len” endast är att betrakta som”? visar ande återhållsamhe Latinamerika '— det 'senare” För= ' enta staternas, exklusiva intresse- sfär, Sovj2tunionen har också | följt spelets regler med få vo tag, nämligen i Berlin”. och g + nom = försöket "att: stationera: .kärnvapenladdade; medeldistans:” 'robotar på Kuba "1962. Men Dn president Kennedy demonstrera= de sin fasta beslutsamhet kera. en global ”kärnvapend iell för att.likvidera ryska baser. på | Förenta : staternas Sovjetunionen "undan, Och den amerikanska interventionen i i Do- ' minikanska republiken 1965. ut= löste enbart, verbala ryska fördö-=' ? manden, Vad beträffar Kuba, har , Moskva successivt fdesengagerat . sig som beskyddare och samtidigt i tagit avstånd från Fidel. Castros strävanden och ambitioner att ge= nom revolutionärt våld omskapa Latinamerika och likvidera. För- enta "staternas maktställning -på i a i i det västra halvklotet, När. Castro |- när det gäller ' Västeuropa” och s i Uppseendeväckande formulerin= gar prisade den ryska" interven= ärt hinder för 'strävän dena att: stoppa” kapprustninge! bå kärnvapenområdet; "Avspänning i' global: skala: viktigare” än” att - fästa avseende : ivid: Moskvas metoder att :kväsa ur dess' synpunkt oacceptabla” fö . reteelser' inom: det” ryska : makt Supermaktsmaktspele na, ? ” erinrar ..: 'Jordbru Nas. Föreningsblad: > =: Det: föreligger:'så stora: olik- "heter "mellan": lantbruket "i ;'del: ” skilda. länderna, . att:.en. gemen- .sam , Hordisk..., jordbrukspolitik är. en , omöjlighet.: En ,samnör- AR a jordbrukspolitik kan: för- ”verkligas - först . inom : ramen för en gemensam marknad om- fattande ' hela, "Västeuropa. : Så -länge EEC och BFTA utgör två i . de svenska. [d é «Den. utveckling mor ökad frå) > het som ägt rum i Tjeckoslo- + vakien under 1968 bröts ”plöts- f rigt genom den' sovjetryska oc- » kupationen av landet natten tilll » den 21.augusti, Förhoppningar- " na 'om satt. tjeckoslovakiska .1e- ; darna skulle ha lyckats att ; framgångsrikt förklara för de i ryska 'härskarna och för de öv: iriga Warzawapaktsländernas, Je + dare, vid .. överläggningarna a Cierna och Bratislava, att de- + mokratiseringstendenserna inte i utgjorde något hot mot de .kom; i munistiska grannländerna, sveké 4 brutalt, >: '- 2 vt Få räknade. med att ryssarna I var beredda: att sätta:sitt-anse- > ende på så hårda prov som nu « har skett och den avsky inför : det inträffade som kommer till : uttryck blandas nied djup be: » svikelse hos dem som velat se ! uppmjukningen - inom. kommu- : nistvärlden såsom: bevis på att ' de ryska Jedarna insett att sta- linismen”, inte är förenlig med jen fredlig. åamlevnad, :. Den Tyska "ockupationen här + fördömts. av "alla "politiska rikt- ; ningar av betydelse.i värt Jan.d » Ryssarnas' sätt att blanda sig.i ; en annan.stats. interna angelä- . genheter, har förkastats. vid.:ap- Tjeckoslovakien och de” vö -partiertia - ne pellmöten runt om 1 landet, De manifestationer '! som ägt. "rum "vittnar om "enighet mellan. par- |. tierna om tragiken i, vad. som drabbat det tjeckoslovakiska fol- ket; Samtidigt har understrukits -värdet av "att, såsom ”centerle- -daren Gunnar Hedlund uttryck: te det i ett tal på. Hötorget” å Stockholm den 21 augusti, . ”je- Nacl.ett: land” "med, folkstyrelse, |; gär” folket, medborgarna, har ” den för oss självklara rätten" att bestämma” utveckling: och 'sam- shällsförhållanden”. IDÉ? Hedlund "erinrade ' också" om" att vi "lätt glömmer : ”att > det Å finns en. materiell hundratösenr "talg och. äter. hundratusentals N människor” - - som. lever; .samhällssystem.: som . är: ,oskilj- saktigt förknippat med :våld. och förtryck, Man. kanske” inte: rik- "tigt kan uppskatta "friheten förr- än den gått förlorad.: Må” vi än.) f föra än denna i den, partipolitis- då kunna inse att' den Hj över. de Partipölitiska” me- spingsskiljaktighetenna S : Rätten dör varje; medbergaré' satt” fritt få säga stå mening och , verka «för. "denna -Afrägasättés,. nurhera "TF: svåras, "ord: Kristus är främst i vår lag. de frikyrkliga?” fråga mi (t samhälle på kristen grund. 2 domie; "komma, att de övriga partierna: i len verkliga : skillnaden ; i politik,” ".knappast” ens i Hä munismen 'sönderfaller i. minst jr - De: bör "först I understrykas, att ; KDS innebär: politik och inte . församlingsarbete. Det är ett parti . och ingen religiös sammanslutning för medlemmarnas inbördes upp- byggelse, Däremot säger KDS så- :.. som enda politiska parti klart ifrån, - att det arbetar för ett samhälle, "" där kristna värden får utgöra grun= Ne den, 'såsom detta kommer till ut-' 2 2 KDS vill däremot” inte: blanda ; samman. kristendom" och politik, så att ;vi får "en politisk: kristendom eller: politiska kristna.: Av denna :» anledning finns det möjligheter för personer ur olika" kristna läger att : samarbeta mot ett "gemensamt mål: ett sambälle på kristen grund, Alla, försök att. misstänkliggöra -"..KDS genom att t ex fråga en med- slemsav' pingströrelsen: ”Hur: kan ;.du rösta på ,en "Präst: i statskyr. kan?" ' eller ' ”genom att "fråga: en: kr "gemmalkyrklig -kristen i 'Västsveri- É ie" Hur kan du samarbeta med "visar sig därför hottna i en helt orimlig tankegång, > Kan + kristna” människor: ur, olika äger inte tillhöra samma parti; så + alla kristna Jäger; Däremot vill jag a” kristna” bröder: ”Hur kan Du rösta på ett parti, som be- ligen sätter: in i "riksdagen per= ; som. röstar mot din: egen kristna överiygelse och hjälper till "tt rasera "kristendomen -i : vårt |" 'elk?? KDS är dock det enda parti udär? varje "röst ' stöder arbetet för ok Detta innebär dock inte att KDS menar sig ha monopol: på kristen: ; Vi gläder oss åt att vi ges rt arbete : lyckats. åstad- är hamma har v på senaste tid kunnat akttaga;. hur: socialdemokrater 'och IF 5 : särskilt i: ungdomsför- unden;" "tillsammans sökt riva ner "värn: som: «kristna . normer .;-ut«= "fria aborter, De ha tillsammans -äv= "> kristnat vår skola; så'att den idag celler: tre, oilka; idériktninser,. där | "Kyrkoherde David Nordblom i Frillesås , är, första namn -: på: "KDS "andrakammarvalsedel ;' i Halland. - David . Nordblom » är -'A6'år garmal, blev teol kand i "Lund 1947 och” prästvigdes : för Göteborgs "stift 1948...Han har tjänstgjort. i: Göteborg," Laholm och: Eldaberga innan han knöts Hill'sitt növårande pastorat. som kyrkoadjenkt i Gällinge' 1952, "Kyrkohecde- blev han 1964; Kyrkoherde - :Nordblom.. deltagit.” sd kommunalt. er i . svenskt 'jordbruk'. och ” en. Pför= ; att leva? Vad hjälper det, med väl > alm igt betona 5 ” dan; utformning, :. r -tida” anslutning - till: en”all > västeuropeisk I markna "JES intervjuer marks, Norges ' oc ; Finlands jordbruksministrar «Visar, att den förda uppfattningen". i stort: "sett delas- från: de. övriga : fordiska: "ländernas sida: - H rd, 15 många stycken rklaras de "ckiljaktigheter i 'jordbruks- "politiken, som , föreligger. mel: lan; de»: nordiska" länderna,- av, s:den” samhilleliga situatignen oo. förhåilondena inom. lantbruket "1 respektive länder. Men inter. "vjuerna .ger också klart besked 9 matt 'statsmakterna i våra grannländer inter-:en mer 'posi- tiv attityd tHl:lantbruket än de ! svenska: Detta» ger : utslag på skilda sätt i jordbrukspolitiken. "Inte ' minst: väsentligt är, att det na” uppslutning "Kring ' demokra- sa fis: brinciper är av. -oskattbart. -. värde, : -' Utåt, "hard .den "svenska ' upp- 4 fentliggörandet av kommunikén |. "efter! 'utrik kesnämädens 'samman- träde” samma dag som inmar-]|' schen skedde, Warzawapaktslän- |: And dernå i, enlighet. med” goda” "neutralt tetspolitiska. åräditioner, Y. «I. tdetta : sammanhang ' skall också. :understrykas - vikten: av "att. vår neatralitetspolitik ligger ”Frots: den niantfesterade” enig- heter "I "den "tjeckoslovakiska frågan hår, det dock inte. sak- nats , allvarliga ansatser: till att ka "debatten inför ' höstens val, Det. mäste : "beklagas, att skett... Das iv Den: tjeckoslovakiska krisen bör, inte 'användas. som - argu- ment; för 'att' vinna röster 1 det svenska "valet. ' "Istället" bör. en nationell enig- het: demonstreras då det gäller]. Inte' 1 : vårt. land. -Denna allmän. I solidariteten - med. det. tjeckoslo- å 7 att det: "utvidgade -' sam: | > för det sant mänskliga... Det är inte ; ningsverk i dage fattningen om :den' ryska ocku-| ESV I agens. -pationen klargjorts . genom . of-lI: såll: " rändes attityder >till" människan; den svaga. . samhälle så förvildning, som nu råder; och? för tryck; kan måhända den starke stå . emöt, men för den svage är den di- ' rekt ;.livshotende.' Här.; vill "KDS, "träda upp till. försvar” för den sva= gates: rätt, ti i: skövärdet, I 'Av samma: anledning vill KDS ven sanering av de: förgiftade por- i nografiska t yckalster, som - ges .ut för att våra ett uttryck för konst- ; närligt -skapande frihet, .'.. Samma gäller" den ” ”avloppskultur” som of- ta' serveras" oss av radio/tv. Här finns ett aviopp 'som. mynnar ut i . Våra vardagsrum bland våra lekan- de barn: Kalla. det. för ”censur” eller .vad som helst. Vi. vill bara att våra myndigheter skall följa de lagar, som. redan finns, till skydd alls fråga: om "att: stifta lagar: till skydd för: kristendomen; Den be- höver inga. lagparagrafer : för : att' : överleva, Men liksom det krävs en : hälsovårdsnämnd och ett:renhåll- derna sam-, ig. | var. nästan ;lika"sintressänta . som " vilken'de fria aborterna är ett ut--.|. H Detta borde vara självklart enligt. stadgan om de 8 k mänskliga rät= ”tigheterna, På denna : » punkt har . dock svenska regeringen reserves rat sig. 'Kan. kravet ej tillgodoses | inem "ramen: för 'en sammanhållen ” skola, måste en alternativ statsun- derstödd kristen skola förverkligas med det snaraste” Ne D: nämnda” är "vlc några s ” punkter av KDS program, men M . just sådant som sällan tages fram i den politiska debatten, När det gäl> ” ler de oftast debatterade frågorna," / kan nämnas, att. KDS vill en starkt ökad . u-landshjälp, "ett " "bevarat mänskligad” . socialvård, "detta allt” 4 enlighet med.»dess” huvudlinje / kampen för hela människan, Vad | hjälper det en människa ' med ' en / i 7 fin bostad men ingen verklig trygg= het? Vad hjälper. det våra barn med 'en -fin' skola, men ingen hjälp planerede städer” och tätorter, fallna? "Vad hjälper” det ' med hög levnadsstandard, om: de unga. måste tillfredsställa sin längtan ef< ter lycka och.mening i livet med narkotika och alkohol? Co cc KDS vill inte ”tjäna på Talet”. Det vill att'valet skall tjäna det mål vi kämpar för: ett samhälle, - där kristna värden får vara med som byggstenar, Man säger: KDS splittrar! Jag svarar; KDS samlar ansvarskännande kristna; män och kvinnor, yngre och. äldre” för "ett stort” mål, Det 'stora målet är inte” . att utbyta en socialdemokratisk re=" gering mot'en kulturradikal böra :' gerlie, Vårt mål är långt mera ' ras i dikalt: "ett". ås är'd det verkligt avgörande 'alterna= : tivét inför framtiden. En demokra« ti utan andra värden" än de” ma form av dikta :uDemskrati tur? :- Nej: Samling? Ja! Kristen”: Demokratisk älla <&människo vad: du Ha 22: 15)... « Vi befankh vagn kväll; Plötsligt-"reste rar! Får jag t het ett: litet” "ögonblic le; vilja tala 'om :för-er,svad. Jesus betyder: för ' mig”, : Hon ; ; fortsatte Och: :gav. oss" en; klar: bild kristna. tro. 5 Eg chockerade." NM > kommentarer ; kvinnans tal; Min" kamrät. uttryck: 1 | boll i” storpolitiken.;. Glädjen, : spollerades. på ett tunnelbänetäg en '- sig -eh: däm och ” började ” tala : med «klar och tydlig röst.” Mina "damer och -her- "er' uppmärksam- som kunde: förmå -henne, at upp, och - bekänna”. sin.; tro”, Det tje kiska,' problemet har re dan. malts i massmedia till”den grad "att ' jag här "inte "närmare behöver” gå in på. några detaljer. | - Det är dock: några" synvinklar "som "man i” allmänhet inte / tän- ker på. ' Bland : nnat. mäste” mani vara insatt. i. europeisk! 1800:tals "his -toria, "Tjeckoslovakien tillhörde då. Österrik Q med "Centraleuropas största” fölk- vå . mängd —, en stat". som; genom sina: många. språkgrupper och | blandade ; kulturer var "dömd till >| undergång! "nu > Det: tjeckiska folket klämdes : | mänga” gånger” hårt. mellan 'sköl- darna: 4 valla, .småkrig och konflik- vid ;första. "världskrigets 'glut | var tjeckerna i djupet. av, sitt hjärta: tröt!a på: att. vara en :1ek- r enorm'> - när: man :. äntligen z fick självbeständighet; » sek. ger. I sin romani. Den tappre dordaten: Svejk” "en" bra; bild. av hur det" tjeckiska folket Teagerar de, "Boken. är en parodi, på. kriget, en sorg i rosenrätt, en "paroåt med sedan en period av materiellt ö. i kulturellt framätskridande :Mänchenkrisen 1938 "—' en kris som "inte vär mycket 'annat än ett påfund äv det, "nazistiska - pr damaski- allt a så. frihet; Iskande som just tjec | kerna,” Den" nuvarände krissltuatlonen har dock ”i någon mån orsakats av itjeckerna: själva, Vid andra - världskrigets ; i slut "var tyskhatet i Åjära' och dem brinna som levande” facklor' på Prags gator. Den tyska . minoriteten — drevs "något: som man' bittert fått "Denna : befolkningsgrupb betydde "mycket! för, det tjeckiska näringslivet, och... detta. misstag gjördes, före kuppen . 1948. Det är såväl: "kommunisterna: 'som de då- varånde : ;'soctaldernokraterna en: svariga .för;” nt : Efter. pragkupperi "har närings t. nte” alls , utvecklats den täkt , man” beräknat. Den länga värnplikten och .- försvarsutgifter- naxvar. Vetungande. men» framför allt? > blev," den .statsdirigerade ' nä- tingsbyråkratin allt för tungrodd re ON | mab "ser på den ”iHjecktska krigen: år. man Inte se den ur sä. små synvinklar som mänga gör. :Man måste se den ur världs- politlskå; Perspektiv. | ,-Ungernkrisen 1956 ' kom : parel- | iellt; méd den » dävarande. Suez . 4 ömma” "att. Nord- Vietnam" var ett av de få kom: rmunistpartier i 5 Som applåderade det rysk ingreppet: medan Kina P . neriet,. för att stärka sin! krigs- -') potential. med: den tjeckiska, in: .det, Med det kl. 'dspråket ' ”Hund. biter uropa, Afrika elhävso rådet, Spänn ina: komer” "också i n.: och: a Migplan: som der död :och skräck. över. Biaf. / ubetjänas av :egyp. H ; färgen" Y Lagos fatt låna” dem. TI A digare I | användes” | de; hälle, för att skydda människan, så ” behövs »det en andlig renhållning r ett. sunt” rm änslet "har ' direkt . underrättats ä om våra” åsikter: Det: har skett |; vända sina 'barn'dit, Därför måste 'kristha" föräldrär - tillförsäkras i rätt att för sina barn erhålla befrielse "frånssådan: undervisning i: kristen: dom, som icke är i verklig rening |”öbjektiv”;- dvs framställer 'kris« Itehdomen sågan som 'den är oss: gi- ven 7” av I Kristos : själv, igt måste" de tillförsäkras rätt. till verklig”; ”kristendomsuridervishing ida, sammanhang ; "inedvärderar näringens ,och de nskllda lant: , brukarnas "Insatser. vå "Inte- minst-Å fråga - om "de; sty- Jördbru- d- ket.:höppas.' vi "på ten! förä . ring« A- - vårt - land,- Är- -detta-att Se vakiska folket, "Hoppas -för mycket? ss ” mannen från' Framtiden.” salt sju ingen' kvinna, Numera. Däremot hän ',.der det tyvärr- ofta att'hustrun är dåligt , Han finns över, hela landet. Och -här. är MH j . insatt i vilka försäkringar familjen - har.. a oc Och hennes:mari kanske heller inte. vet > vilka försäkringar som är de'rätta, för ; familjen. Båda kännär sig osäkra. . . Får vi ge'ett råd. Gå gemensamt ige nom era försäkringar. Tillsammans med: Um | Baniniden för persönliga. fö Med stöd av er. nuvarande ekonomiska. - situation och med tanke på vad som kan komma att behövas, gör han en utredning. Utan förpliktelser från er sida, ' Hans nummer: zu telefonriumren 2 Tala” med. ; männen från Fraritiden” -s till Framtidens . fegions- MS Örebro 019/13 61 30. Sundsvall 060/ 12 33 80 eå 090/123 52 60, >. s står i: telefonkatalogen. ' 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.