i vo RS mo LAHOLMS TIDNING... F amilje el eller bolagsjordbruk? > | Familjejordbruket är stridsfråga I jordbrukspolitiken, Det markerades" vid 'jordbruks- reformen 1967; Enligt. 1947 års . riktlinjer skulle” familjejordbru-] " ket vara en målsättning för ra- : tionaliseringsverksamheten, Så - är det Inte; nu — enligt de rikt- Atnjer, som soclaldemokraterna drev. igehom 1967.. Centern och de båda andra borgerliga parti- erna ville ha riksdagens wutta- lande om att det' fortsätta ”arbe- 1 - > 4 4 ; tet för jordbrukets. rationalise-. ring i främsta rummet borde inriktas på ästadkommandet av bärkraftiga och effektiva famil- "Regeringen. och småföretagen I valrörelsen har; investe- ringsbanken '. gång :på > gårg : framhållits som ett av de rnärk- liga ”initiativ” regeringen tog: i ett” paniktillstånd” efter ” kata strofvalet 1966, Dennå storbank skulle ha' effektivt bidragit till "Ökad - sysselsättning --ete, -- Dessa . diffusa : påståenden faller. platt «5 till. märken vid. en granskning av de färskaste siffrorna för" ar: : :: betsmarknadsläget: från! juli till augusti ökade antalet arbetslösa : med '5 000. : Vi. har- alltjämt den a ; möj gheter - till än svåraste ', arbetslöshetssKrisén] under efterkrigstiden. va "Det. har: särskilt från centern alltid hävdats- att "den "första försvarslinjen ' mot arbets " går inom företagen, Rik ghe- | ten i den politiken har om når) . gonsin bestyrkts av den utveck- ling som vi under senaste åren: , upplevt :i :det. här , landet. Rege-| . ringspolitiken har varit ensidigt . inriktad.'på.att :hjälpa .storföre- tagen i sviktande .konjunkturer; de mindre . företagen -hår,' lik -..somr . under :: mer", normala. hållanden, lämnats ät: -sidan.. Dej , har. hänvisats till. de ;begränsade krediter- som . främst ”Pantverks- och, Industri, , lånefonden samt, de. statliga kre- ”ditgarantierna, kan erbjuda dem. + Tusende. arbetslösa . i - dagens | "Sverige - kan- intyga; att: varken statliga yföretag .-eller'”. storföre- - tag i+allmänhet "utgör iden -ga-| ranti-' för... trygg... sysselsättning en som. det i den: socialdemokratis- : ka propagandan ' görs "gällande, . :1I+, socialdemokraternas - nya och mycket omskrutna närings- politiska / program har de mind: re företagens , ställning” T: nä ..> ringslivet överhuvudtaget - intet] . hanteringen. Ändå har: det: avi . Sat .sig,. vilket inte”; "bör. ya - obekant . för. den” 'socialdemokra- | | : tiska regeringen, « satt produkti-] vitetsökningen inom. den,. mind- "vo Te, företagsamheten, gått. snab-| a tragedier. baré än hos större, Det: betyder samtidigt att de många anställ- .da i små företag i' stort sett a sluppit” uppleva arbetslöshetens --Centerledaren Gunnar: 'Hed- und, pekade nyligen i, ett. tall oc Då: eD rviktig aspekt ' när det] oa gäller,. småföretagsamheterns- roll så levande ae serna I förhindras, - — en viktig) I ; : 1 näringslivet:, den .utgör. en gar. ".ranti för att konkurrensen hålls HK att -monopoltenden-1 förutsättning . för . "ökad syssel- sättning. och. trygghet.. Det , bor- de då vara en. självklarhet att mnts —, de är" bortglömda : il: . samhället ; .behandlar , alla före-T > tag lika, -bäåde små ; och stora. ; Den: soclaldemokratiska rege-1:. ringens > stundom "patetiska för- säkringar om -att den inte”mot- arbetar ' de mindre företagens] existensmöjligheter får "ses "mot . bakgrunden av den politik man 1 praktiken fört "och som "så klart missgynnat dessa "företag: ytterlig - restriktivitet "1 'kredit- givningen; den skyhöga räntan, diskrimineringen ; .Å ”gällahde ATP- länehestämmelser, -.motstån- det mot” jresultatutjämningskon- I De <eöcialdemokråtiska - nt "ee tlativen” på det näringspolitiska "området har" ensidigt varit in- oc riktade på att främja en ut "veckling. mot. storföretagskon- « centratlon — en utveckling som kan framstå som. mest lockan- . de för 'ett partl som ansluter , sig till, ett socialistlakt tänke- ot « Sätt, . : ” Det år" ett syöteni som social- . demokraternå 1. denna valrörel- se varken vill erkänna sig till eller avvisa, Av den enkla an- ledningen... att dess polltik ock- så i dessa stycken mäste utfor- mas så-att den passar: vänster- exteremisterna, inte ' minst 'hr Hermansson, "En fortsättning på sådan ;/ polMik: hoppas man in- : nerligt att valet den 15 septem- ber skall sätta stopp för, " - en. "har alltså "beviljat :: "nor till' Holms" Livsmeder AB ” duktion av:8.000—9.000 gödsviå >» att jordbruket i övrigt får! :en |; : ”jéjordbruk, Men. detta" sade sö- cialdemokraterna nej till; "> "Nu måste man tyvärr konsta- . tera,” att den 'socialdemokrätis-.| ' ka jordbrukspolitiken fått . en ihriktning, som är. ännu". mera negativ .: till . faniljejordbruket än som "kunde väntas, Det” finns mänga ; jexempel på att. man väg- rar” kreditgarantier åt jordbru- kare. på gårdar under '30 hektar. Förhållandevis. , stora enheter ges . företräde, "Mindre ' enheter, | som "måste inrikta ' sig" på en: successiv uppbyggnad av. ratio-]: "nella: -familjeföretag. ställg' ofta utanför. . Det förhållandet, t brukningsenheterna . inom dett . svenska” jordbruket” till cirka | 80 procent består av gärdar un: der..20 hektar, borde. innebära, |. att” det primära. målet för struk-| turrationaliseringen måste. vara ” ätt göra . dessa enheter bärkraf-, tigare, —' såsom centern krävt. Men - iden socialdemökratiska.. re . geringen är alltså inte. inriktad/ "finge blivit”; I restriktivare -: än vad som "avsågs i -riksdagsbeslä”. tet.: "Jordbruksutskottets ord rande, , "centerriksdagsmannen; Nils ”G.” Hansson i Ski grie;. kon-] staterade detta "i ett "föredrag i Avesta häromdagén. Rationalise- ligtvis inte "accepteras, 3 ringen får helt "enkelt, inte 'han Ia på det sättet, Di administra-. Hva -bestämmelserna” har "fått - "jordbruk... "En: liknande > kritik] "framfördes samtidigt. av RLF:s/ ; +; Regeringen och : v ” soclaldemo- kraterna . tänker meta” pår att | dj r med all rätt ett mycket uppmärksammat fall. Régering- statlig |” : kreditgaranti på 4 miljoner kro- för s.k) fläsk- öch äggfabrikti . Sörmland... Det. gäller -en ärspro- ”sam . äggprodiktion / vid” hönstosätining om minst. 100. 000 . djur ,—' utan. anknytning”. till jordbruksdrift, ”Jordbruksminis- ter Holmqvist var så angelägen |. "om detta - bolagsjordbruk, : att an; höjde” statsgarantin från? :3] > miljoner kronor, .som lantbruks- - styrelsen" förordat, . till.'4 miljo- ner, kronor; "Sådant" händer” du NH att skapa dennä jämlikhet.” Avsak: "de problem som I |Jänhikhet. det framtida reformarbetet bör <> ökad tyngd läggas vid järha likhetsaspekten. . Det är en viktig del av en social-liberal samhälls- ? syn att söka minska sociala, kul- ”turella . och; ekonomiska : klyftor mellan människor. En' snabb takt 1 den: ekonomiska utvecklingen är den” främsta” förutsättningen " för ökat "välstånd, som kommer alla till godo, Det innebär" "en stabil real- "löneutveckling' och ger ökade re- . Burser. för / : samhällets sociala och ber oss även större möjligheter att : kraftigt öka våra" insatser /för "de. fattiga länderna och som måste va ha. nödvändigt, våra jämlikhetssträ- .vanden på åt internationella pla=: 1? Jämlikhatsproblemet idag inom landet gäller de eftersatta grupper- na7i samhället; ' Bland" dessa kan tätinas de”handikappade, kvinnor Vv. låglöneyrken; :- ensamstående; :-de > Kroniskt sjuka och främst invånar- "mi glesbygger, flerbarnsfamiljer i åglönesrupperna, . folkpensionärer fl; Till. de" eftersatta” grupperna också. d2 som inte kan få till- i fedsställande. vård, tillsyn och Nän, ”ofta gamla; ensamma männi- "De ”a:betslösas jämlikhet” 'i inhället måste "skapas: genom ' en fredsställande '" trygghetsförsäk-= Det principbeslut som-nu fat= ”.tats, för att lösa detta problem får nen - hoppas. får en .sådan slutlig: e ;atformning att en obligatorisk fö; säkring ' skall. vid sidan om de nu=' arande. arbetslöshetskassorna, ut- ; föra jen verklig jämlikhetsfaktor "mellan. den” som har "arbete och ; den. som mist sitt. jobb. En :höjd' allmän utbildningsstandard ” utgör. en :avgörande del i vårt jämlik«' hetssk ide, : -Vuxenutbild. i : Det 2 , i La Riksdagsman Wiking Werbro, Halmstad:är första namn på en av folkpartiets tre hallandsli; ta. gr upper - Denna redogörelse . för ramplane= ringen visar dess syfte och inver= De Pristande Planeringen. från den ' socialdemokratiska . rege= ra brister i vårt samhälle, och att de kortfristiga åtgärder den 'vidta= : sikt. De mest framträdande" bris- terna finner vi inom : vårdområdet ; och. bostadsbyggandet. Det. är ins raren, då den siste muraren alltid - .är arbetslös. Vi bygger mest i värle "den, men 'vi har ' ju även världens ' "mer även: i: vårt land. 1946 var: Å - bostadsinvesteringårna :7,6 procent av nationalprodukten.” 19672 var de 6,7 procent, Vi”ligger 'sålunda. läg= re än 1946 års' "bostadsbyggande, Genom en bättre och likartad stats "i. årets riksdagsmanhaval.: Han "är 55 år gammal och i det civila landskanslist vid? länsstyrelsen, Tidigare var han. "anställd vid försvarsmakten åren 1942—1950. Wiking Werbro' blev: vald" till riksdagsman i 1964 års 'val,' Han är ledamot i sammansatta utskot- tet för behandling - av. stats- och , kt immunaltjänstemannala- gen? Wi "Werbro är: även ledamot ' lantbruksnämnden i "Halland 'och bröduktions= delegativun; : "1 Halmstads "stadsfullmäktige invaldes "Wiking Werbro” 1958 och var. vice ordförande 1962— ' 1964 samt ledamot i drätselkam- maren 1932—1964.. Dessutom ' är Werbro engagerad i folkpartiets ger nya möjligheter åt dem som i sin ungdom saknade reella chanser till en lämplg utbildning. Omskol-. ning av arbetskraften "för att an= Pässa a den til näringslivets utveck= ; ling” och ge jåglönégrupperna möj- lighet att errålla högre avlönat är: a bete, Genom ett nytt 'avtalssystem >> kan" en jämnare: fördelning: av lö- " neökningar ske till förmån för låg- lönegrupper ? "och därigenom skapa jämlikhet i inkomstfördelning,' i enom at stoppa inflationen ämjas en utveckling för en' eko- "pomisk Jämlikhet. Det är de eko- homiskt svaga grupperna och små- spararna som har svårast att kom: pensera sig för penningvärdets fall, "En liberal politik. inom ramen för folkpartiets program -har : möjlighet - naden.av en ramplanering har gjort gen saknar förutsättningar för att "skapa. den jämlikhet i- samhället som är nödvändig för vårt framåt: rkridande på det ekonomiska plas kpartiet kräver en liberal : "ramplaneting som avser en god samordning. sv de offentliga” åta+ - gandena inom olika områden, Den skall i tid söka teckna en: bild av organi; i länet. - I denna "artikel belyser riks- dagsman Werbro några aktuel=: :a politiska spörsmål: inför årets lig 1 ing och fri: konkurrens. kan man uppnå ”ett: resultat med fler, billigare och: bättre bostäder, " främst i enfamiljshus. . Bristande planering har” resulte rat i en stor arbetslöshet, Rege. ringen har i sin propaganda fram hållit att arbetslösheten : minskat den senaste tiden. På detta kan man bara konstatera att det i juli : FE och 9.063 1965 tnder' motsvarande" månader, Detta visar att fullkom=' ligt felaktiga uppgifter lämnas. Vi har en avsevärt högre" arbetslöshet nu än tidigare år. Enligt den lång- - tidsutredning som regeringen hän= sysselsättningen ' inom' industrien : öka med 45.000 anställda "under pes rioden 1965--70.-Under de två förss. . ta åren har antalet anställda mins=" i kat med 45 000 anställda; Med hän« av: regeringens ” framtidsplan har " att der socialdemokratiska regerin- |]: - ofta em gräns. pansion, .På- basis av en sådan. ar- betsmarknadsbudget. kan man er: hålla ett bätre underlag” för un= stafens'öchk kommunernas sida, un= der'? pla. samverkan: med . icke sedd raflsbudget söt skall visa hur i ; | den” tänktä. » utvecklingen går: ihop H med 1 2 'knaden, Till åtgärder för" att minska verkningar 7 vid ett: flertal tillfällen.i d riksdagen en för dess brist, på d ömställningsproblem, som kan le. ;" då till "otrygghet" för den" enskilde om inte ”ertorderliga - motåtgärder. i vidtas! En' utveckling som ger 'os3 X ökade 'resurser och'ett' genomsnitta; ” ”lligt ökat. välstånd får inte sker. på bekostnad av. olika, minoritetsgrup« att kräva Kl dervi . : utbyggnad. l ärta var hos. en tankeläsare i går; -inte”. så ofta. — och” det säger, att den 'socialdemokratiska rege: "ringen har; särskild kärlek .-till stora ”-bolagsjordbruk.. Varför? |. — "kan: man: fråga :sig.: S.;k. . fläskfabriker . är inte- effektiva- rer än familjejordbruks. 4; A: ba teDen statliga”: kreditgarantin betyder. en 'räntesats 1:å 2 pro- cent lägre än. eljest, Fläskfäbri; » ken 'i:: Sörmiand- har - därmed fått -.:en':: räntesubvention'" : pål. ".40,000—80.000- "kronor om året. Vem tänkte sig, att jordbrukets -rationaliseringsstöd skulle. -an- vändas på :' det sättet? "Det har vidare Beräknats, att" ”sörm- landsfabriken”. ökar exportför- |. » lusten. på fläsk, med ungefär 2j' miljoner kronor: — : men ” der ” skulle bidra sned ”slaktdjursav-| gifter". till . förlusten, " täckning |: med endast 0,5 miljoner kronor. « Den socialdemokratiska s politi. |- ken I detta fall' betyder "alltså, exportförlustökning + på : 1,5 mil | joner" kronor. ,' Centerförslaget |: om ; differéntierade" slaktdjursav. |” - "Tidning (fo) går till” rätta |, gifter : för : större rättvisa avvi sade soclaldemokraterna” i riks- . dagens. cos sett I realiteten" låter: alltså 'soci- aldemokraterna :- familjejordbiu- |], ket "betala "huvudparten. av. deh exportförlust, .; som... regeringens fläskfabrik : föranleder, Den so- claldemokratiska : : jJordbrukspoll- tiken >»är verkligen 'anmärk- ningsvärd.. cv. : i MITTEN OCH : SKATTEN 2 Socialdemokraterna tolkar av- snittet :- om. ” skattepolitiken.” i ' skriften" .”Mittensamverkan”;” på sitt sätt och påstår att mitter- partierna” har samma uppfatt- ning om skattepolitiken som - högern. ” Det : är" ett vårdslöst sätt att hantera fakta, ' säger | Svensk Politik (ep), I! : Om nu inte socialdemokrater- na' tycker "att "mittenprogram- met är tillräckligt klargörande borde man göra, Elg besväret "att" "utskottet står det. klart 'utsagt « mellan" -ta” . stedt som häromkvällen 1 TV- ” tänker - vilket eller vilka 'sätt' skall män- ”engage-|-”. läsa "vad "mittenpärtierna gjort "under. vårriksdagen. I: en mittenreservation i 'bevillnings- att: en allmän ;skattereform i|" "första "hand . skall: gälla: lågin- . komstgrupperna.. Detta här, ser). > dermera konkretiserats” av cen: terledaren :,, 'Gunnar: :' Hedlund, Man bör inrikta' sig ' på att. be- ..Jopp. "blir. skattefritt, Olika "metoder för ' en sådan. konstruktion kan tänkas. "En metod är att. göra ett avdarg på, skattens sluthbe- |: lopp.' Med en sådan" skattepoli- uppnå en. större jämlighet än "den socjaldemokraterna hittills lyckats. "med; : "En. annen kostnadsfördelning stat 'och. kommun -är ett annar”effektivt "sätt" att "lät- på” låginkomstgruppernas . skattebörda, konstaterar tidnin- gen, vidare. Förslag 1 den rikt- ningen har Inte uppskattats. a av socfaldemokraterna sagan UN a DET. OMÖJLIGA PARTIET Vestmanlands” Läns "méd partiledaren Birger Ek- utfrägningen- bevisade — me 'nar "VLT — att "KDS. är att "omöjligt parti; v Det var Ante: 1 en del” park- tiska frågor hr" Ekstedt gjorde sig och sitt'partl omöjligt. Hans . eventvella :'"' riksdagsledamöter "skulle säkert ta' ställning efter bästa . förstånd," Det var, när, de tr2; O:na dårog åt repen en aning som ”andnöden tilltog." Ty: hur sig hr Ekstedt' att-er- sätta vår' nuvarande demokrati ”som håller på” att. bll en for- malitet” och med: vad? Och på .niskorna ' läras : det . mang"” .. som de” nu: helt. tycks sakna? es Å :'Om hr Tkstedt 'och' hans pår-|. . tl vilt främja en: positivt kris- .ten: politik” så. är det Inget ont ]' 1. det, finner : tidningen. "Men" när, ett . parti som gör ahspråk på att-tänka nytt och fritt,';: lånar. : ihop", > förlegade domsparoller. och svänger dem |: om . förslagsvis 12000. kr|: problem, ,I,. dagens konstaterar... Bvensk Poli tik (ep). v s Man, .kan 1. säga, . att detl. är” en "självklarhet, ' att >jord- över allt sexisterande. och - fun ” gerande; grund ' till. isitte eget. agerande och teckna. sina egna, visioner ” sälta kvar. då inger : det: betänkligheter. dant ' sält ' . NEDBUSKNINGEN 1 Genom. sin kampanj. d som: mar: har: 'RLF. dragit ; igång. - debatt -- om » kulturlandskapets 'socialdemo- jordbrukspolitikens .. Konsekvenger, - Det. är. centrala tik finns. det ” möjligheter . att|.- framtid och, den. kratiska ... brukspolitik detta, Men. regeringen ” och och «+. naturvårds-] . politik” bör” "samordnas. Fram- förallt.. centern ; har . framhållit ; 50- cialdemokraterna har Inte ve- Så- kan : på vissa områden av: vårt - samhälle, =; Ne ringens sida har skapat många and= < " git har inte gett resultat på längre +' tressant att höra regeringens pås | stående att vi bygger till siste mu= sö "längsta bostadskö. Det har byggts > :1968 var registrerat .26,853 arbets-..:- lösa mot 19.911 1967, 10.132 1966 , Omkring hälften av landets barnfamiljer, ' cirka "400.000" till antalet, berörs; -av...det statliga bostadstillägg ' :som- träder i kraft från "och 'med' januari nästa : år. Bostadstillägget" ersätter det- tidi- gare familjebostadsbidraget. In- öm kort kommer en folder att di stribueras till; samtliga barnfa- miljer i landet;, Med foldern föl- jer "också en 'blankett för ansö- kan om bostadstillägget. « Det”är viktigt. att alla som får foldern läser: den Noga, Bostads- .| styrelsen kommer: därför genom annonser” både i dags: och vecko- press "påminna | "allmänheten om den angelägna” trycksaken,..” + Foldern heter. ”Tillhör « ni de SN 400. 000 ”barnfarätljér som får det ' bättre?”. och, innehåller”? dels +en” kortfattad information om bo- stadstillägget, dels tabeller som visar vilka som. .kommer, 1 åtnju-' tande, av det. och; hur stort till lägg” "man får. rena AR » Foldern" påm nner också om mäjligheten att. få kommunalt bostadstillägg. 7 "Även om en fa milj inte kan "få statligt "bostads: tillägg kan den. nämligen bli, be- rättigad - till "kommunalt. . : Arskostnaden” för de statliga bostadstilläggen har ' beräknats till: ”eirka. 425. miljoner..kronor, Pill ; detta” kommer 10 miljoner kronor som utgör. statsbidrag för de. Komma bostadstilläggen. Stpuapö t + Irdostriorbetarnas[(E inom vår ortsgrupp Stockholm: (PRR) D "Löneklyftan Kvinnor män är alltjämt "djup inom vår industri, -| Enligt. statistiska; centvalbyråns nu” föreliggande: redogörelse för |£ sFysselsättning öch 7 Jöneutveck- Cclimgf r ärbetare” inom industrin ud visar Vill som sin planering skulle el . syn till den dåliga tillförlitligheten > | blev resultaiet. Mittenpartierna har: KN miska utvecklingen. medför,” reser =— Nå, då blev han nog inte övers; AA under mitten avi. örra kvarta- let var den genomsnittliga tim- förtjänsten : "fö "vuxna" manliga arbetare kr 103 "och! för” vuxna kvinnliga prpetare kr. 8:23. För- hållandet enahanda - inom samtliga. industrigtupper. : Mot svarande förtjänstsiffrör' var sår ledes”” inom” gruvindustrin "kr 12:06 : och" kr ..9:65;. inom. RO och ” "verkstadsi dustrin”, inom . grafiska" ndustrin kr 1 och : kr: 92:09, differenser” Vnte” bara: mellan” kö- nen" utan också mella” nhöglöne- och -låglöneyrken,. Högst -betalda synes... männen : vara: inom ”. ti ningstryckerierna- (Kr; 13:54), 'malmsgruv, na (ke 1293) 'Yyckerier. och 12:19) . medan 9:55 10 n-1 Småland, kr. 9:55..: - Jag har ofta beundrat "militä-. rernas ' rakryggade, . ståtliga håll- ning;.I civila sammanhang håller , en vältränad militär: samma sti." Han är. sä: disciplinerad att detta har: blivit” naturligt för honom. "Såsom "Jesu ”. 1 rjungar "frågar vi oss om vi verkligen går In för 'den andliga 'disciplin som gör [rd verkligt kristna? Andliga övning ” ar styrker oss i Gud, Den tid vi varj e däg: brukar till bön och bi iv in under: Guds vilja. An- dakten |för. oss fram: till att lära N känna” Guds närvaro, och: denna . erfarenhet hjälper oss att. upple- va den mitt i-vardagen.: Brodér . > Lorerig tillbringade många . år bland. grytor och" ka- struller i detta "utvecklades ” hans . andliga liv så "att: hän sanltid. ;kände Guds se (kr lg 30) och skjätabri- . tjänst. fö "den :dyrortsgrupp som bl; ja omfattar. Halland. jämte an- gränsande : delär Det : bör påpekas ätt samtliga - föri EN ovan endast ledes. Inte, : en ur rättvisesyhpuhkt? . Hur öpplever Du din egen situation: Största möjliga rättvisa för alla > mänhiskor: är grunden. för drägliga för- - ju -soclaldemokraterna” 1, år an. , ning: av kulturlandskapet; "talade . detta ' inför: jordbruksbe- -RLF: har nu. dragit ' uppmärk- ” RLF, gjort; en" god: Insats, sn » pings ;Jän:' : Iandskapebiiden, . 'lat lyssna. på det örat. Nu har tagit ett miljövårdsprogram — men där finns inte ett ord om. hur man tänker klara -kultur- landskapet vid . en socialdemo- kratisk jordbrukspolitik, Sanningen är, ; att :soclaldemo- . kraterna . helt: enkelt - Inte" har något program'-mot'' Igenbusk- n- get. program ' för. bevarände av en ' god : fritidsmiljö.'. Så :långt har. .- de :. soclaldemokratiska ljordbrukspolitikerna ” inte. fun- derat. "Framförallt. centern” på- slutet 1967; Det hjälpte inte då. samheten på" frågan, Där har Lägger ' man” igen: 3 procent av: åkerjorden” — som i. Jönkör - i blir, detta :' glvet- via inte. utan konsekvenser för hållanden människor emellan!.. Kan Centern bidra till: större rättvisa? - -Ja, det kan vit Därför att Cent&rns' politik formas av ”fnänniskor som mycket starkt känner + behovet av att strida. hårt för rättvise- : & Kr kraven. Centern står fritt från ekonomiska påtryckningar från storfinansen och fackföreningarna. .. Centern strider för den enskildes rätt. Men jämlikhets-; och rättvisekravet . får inte stanna vid vårt lands gränser. I . Stödet till utvecklingsländerna - ' måste öka. Det är ett steg på vägen > mot större: rättvisa som:skapar , förutsättning för: fred i världen, "I kampen för verklig rättvisa behövs > alla krafter! Det är. därför du också bör satsa på Centern! 7 . "ett. klosterkök. Trots - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.