"> Öka orättvisorna, . LAHOLMS TIDNING : 4 : mana a - ' z - t . - Lördagen den:7 'september-1968 H ördagen den 7 september. 1968 =-— | =! - LT = Ungdomlig entusiasm inför valet Skatter och jämlikhet. ..0:000 förstagångsväljare. mafas skattepolitikens utformning av mycket .stor betydelse. Nu har : jämlikhetspolitiken under. efter- . krigstiden:' misslyckats. Huvud- ansvaret härför faller: givetvis På socialdemokraterna, eftersom . -de haft det dominerande -infly- ' tandet, Till.stor. del ligger miss. :' lyckandet i skattepolitiken, som Iste i tillräcklig utsträckning | /utformats så att'den kunnat to främja jämlikhet. st : Mot denna bakgrund ' är "det !' . högst anmärkningsvärt, att so- i cfaldemokraterna. , och ". särskilt ekonomiminister . Krister Wick- . man nu gör ant vad” de kan för i att få folk att tro,: "att "centern "> och folkpartiet vill ha en, skat- tereform," som skulle! 'öka' klyf- > torna. Hr" Wickman ' ade ” det i t, ex, i TV-debåtter för "eri tid sedan. : Mittehpolitiken ' skulle påstod han, vv därför. att .mittenpartierna skul- le? ha! ;föreslagtt ' stora skatte- "sänkningar för ; höga ”Inkorästta- gare; Det” var "Krister 'Wick- mans bild "men verkiigheten . är. den rakt tsatta, , I riksdage har | "mitténpartt i erna. sägt, : att: ;skattereformen "bör - innefatta" ”särskllda” lättna/ der” beträffand "den direkta ;be- i skattningen' "dåginkomstgrup- perna”, . I .mittenpi grammet, Mittensamverkan : 68; finns det a Ve också” 'klara' besked att. hämta. «Man får för. framtiedn'' .räkna : med ökad - tyngd :åt den indi: :rekta beskattningen, — = "ett kon-] staterande,; som görs" ocks . näringspolitiska program, n antogs av den: - socialdemokra- tiska partikongressen". i juni. It. ""Mittenprogrammet ” understryks: ”Ett: oavvisligt krav är' härvid att grupper. "med låg, konsum: tionskraft;:; kompenseras: i | både genom särskilda: e : direkta. inkomstskatten: och g nom, ökning, saV, vissa förmånel Lat. ex. barnbidrag, :studiebiäråg och :folkpensioner”,; I :sitt val programs” säger: centern; ”särskilda > lättnader: i" den. di: ler; när "de påstår” att mitten- partiernä” vVill”ändra" företagsbe- | . skattningen Stilo ' "stora inkomsttagare, sn Mittenpar- ”tierna «har : inte -föreslagit. nå- gon särknihg av” bglagsskattén. |. Men de” "vill ge företagen. bätt: re konsolideringsröjligheter geno ' mavskrivningsregler,. och resultatutjämningskontor, - stora företagen här?” "ter till de smår, Har det inte. Den soci- . aldemokratiska : regeringspolit!- "ken har” alltså + missgynnat de "re företa; ens rätt. till s.k; re: sultatutfämningskonton, 'så > är . det alltbå "frågar om "jämlikhets- politik —' och. den har: socialde- mokraterna. tillbakavisat” år ef- ter är, Komniiunalskatterna har höjts kraftigt ; änder senare är — med 50 procent under en 10-årsperi- od. Detta har .drabbat de'. läg. re inkomstgrupperna hårdast " — "och klyftorna har. ökats. Särskilt, .eentern” har reagerat kraftigt mot . detta. Den har: fö-| reslagit,' att staten skall ta på sig större”, del. iv. kostnaderna, vilket skulle "möjliggöra sänk. ta -kommunalskatter till ''.för- mån för de lägre inkomstgrup- perna. iDen har. också' förordat ett .schablonavdrag. vid. - kom- 7 REGERIN - LITIK: bidrar; appast, til att öka tryggheten för de anställda o. företagarna ' ty den -: innebär ökade ”möjNgheter till statlig påverkan ' på . näringslivets struktur; skriver tidningen Fö retagaren , Denna" dirigering kan ske på många” olika sätt. I en artikel « 1 publikationen ”Samhälle Jom- vandling”, skrev LO:s förre ut- redningschef = Rudolf . Meidner att en dirigering kanske ”ge- nom direkta subventioner, AP- fonderna; statliga emisslonsinstitut, :, ut- St vecklingsbanker eller, på annat " sätt”, En” styrning av näringslivet enligt denna modell 'kan natur- , ligtvig "ske" med . utgångspunkt från rent ekonomiska bedöm. . ningar” men "risken är överhän- gande "att ' de politiska värde- ck GENS NÄRINGSPO: Tyvärr är politik och real: teater inte alltid samma sak. : i Ve ; ÅA til kraternas vilja i att” "Def: "lokaliseringsfonder,| -;'åtgärder, de det kommunalskatteavdrag som nu finns vid statsbeskatt- ; ningen, Även detta skulle ha stor jämlikhetspolitisk betydel- se. Men socialdemokraterna har sagt nej. I. sitt "rikstingstal' i , Visby -£' juni förde centerleda- ren Gunnar Hedlund fram :yt- : terligare ett förslag -till förmån för låginkomstgrupperna,” näm- ligen att ett belopp om = för- ”slagsvig " 12 000 kronor, . skulle göras skattefritt vid. statsbe- ”skättningen, Inte.:- heller :;den tanken har = förtjust Krister Wickman. och : socialdemokra- terra här — trots att socialde- mokraterna,i Norge är inne på just. dessa "tankegångar, : I verkligheten är. de på det sättet, att- den socialde- ”mokraltiska skattepolitiken inte vårit någon god jämlikhejspoli j. tik. Mittenpartierna .och särskilt centern - har : kritiserat — detta "hårt. Och nu of rsöker. Krister "Wickman ' berätta. för svenska folket sagor,' som inte. har ett dyft. med verkligheten" att skat. Cd -DEBATTEN : , fe led bok rn . Den ekonomiska ' debatten ; i TV. blev: .valrörelsens:? lugnaste och sakligaste hittils, skriver Göteborgs: Posten" (fp): : Hr, Gunnar Sträng” hade : en- sam, ställt "upp. som Trepresgen- tant - för regeringspartiet... Det var ” kiokt gjort... Man märkte ; ett avsevärt bättre": grepp . om -ämnet' än: när statsråden . Wici man eller Palme agerar. Skic "ligt: gjord var hr.. Strängs. hyll-, ”hing. av näringslivet; Efter al- | sas de: lösliga: påståendena" om öretagarsidans bristande sam- ”hällsanda var" det”. "med välbehag -- citerade : bankdi- "rektör: Wallenberg. ' sla .t. Arbetslösheten” och: : "känipende.: "intog. ”nelt, naturligt en: central: plats r debatten. SIngen betvivlade”" socialdemi - den:-Men"” samtliga representan- "ter: för oppositionen var:oroade nför; den” passivitet” som sregest igen” visat." Hr: Sträng". för of klade att. man. planerat. för "att bistå de arbetslösa komman- de::vinter och , menade uppen- "barligen att! mån "nu'stod bätt- rustad' än. hittills. Han. blev här Inte särskilt hårt ansatt om möjligheterna att förebygga en "ökad arbetslöshet; Även om 'op- « positionen, med samma . välke- . hag "citerade yttranden från LO och Arne. Geijer om bristande .som ; tidigare”. hr , Sträng citerat bankdirektörer. - Svårast ' hade: hr | Sträng ' att "besvara anklagelserna ' » för. di] t2agandé löneklyftor "bl. a, till dölja av. inflationen. Han "kun: de endast hänvisa till de. ut : jämnande skatterna, men han vågade inte lova :de. lågavlöna- de egentliga förbättringar, :' - Finansminister . Gunnar Sträng är utan tvekan "en av svensk]: politiks .- allra - bästa, debattörer, skriver Hallands Nyhe ter. (cp): . : , Han. behärskar ett brett re. | :gister och som sig bör är han på-sin mammas gata i särskilt hög grad då de. ekonomiska problemen diskuteras.« Men i tisdagskvällens ekonomiska TV- "debatt befann sig hr Sträng of- > tast+ på defensiven i stället. för .på "offensiven, .som brukar va- fa hans effektivaste vapen. Det- ta .ger--stöd . åt ; oppositionens kritik mot regeringen att den- na -misslyckats i. väsentliga stycken. med sin, ekonomiska politik, vilket bl. a medfört de « höga. 'arbetslöshetssiffror. : som speciellt förekommit denna som- mar ' och som tyvärr: torde bli "ännu'.mer . accentuerade .under "kommande: : vintersäsong.. ” Offensiva. i högsta grad :; var v däremot oppositionens debattö- «rer Gösta Boman, «i Sven. Gus- tavsson, och Torsten - "Bengts- 9 "son. - ” ' Arbetslösheten + är "redan nämnd. Kritiken mot regering- ens bostadspolitik var lika bis- ter, och inte ens hr Strängs försök att spela ut oppositio- . nens talare mot varandra i fö svars. och skattefrågorna krön- tes med -någon som helst fram- gång. Det lå& också ett drag av resignation över hr Sträng 1 debattens slutskede. Kanske var denna signifikativ för den politiska "situationen just nu. MUNTERT . M/ Kontoret hade fått en mnyan- ställd ung tjänsteman som hade det ' irriterande draget att vara skrytsam. En gång 'sa han till den gamla erfarna kassörskan: — Om jag säger något dumt är jag, klok nog att själv inse det, och jag är den förste att skratta åt det, Nl Då ' svarade ' kassörskan, måtte ni sannerligen leva ett muntert' div, poer 1 intressant |- .konstatera "att" finansministern |: bekämpa |" . CUF- -arna i Halland gär helhjär- tat in för att årets val skall bli ett ungdomens val, I första hand vänder man sig givetvis till för- stagångsväljarna, vars röster kan Fomma att bli -avgörande, och. samtliga —. eler omkring 8.000 — har fått bn folder från distrik- tet. med upplysningar om ”center- rörelsen och givetvis valsedlar. .. — Vi her kunnat glädja oss åt 15 september, berättar. CUF-di- striktets " ordförande, konstrukti- hefen vid Karlahol ingenjör Carl- -Eric Arvids son, Laholm, Detta för övrigt inte: bara" inom distriktsledning 0; Joch, kretsorganisationer ' utan . vi; har mött samma optimistiska an da även ute bland avdelningarna. rm: det rent interna organisa- tionsarbetet inför . valdagen rä nas kretsträffarna $öm "också 's git oerKört väl ut. Hela” organisa: tionsapparater ” arbetar ” för ' fullt och -det gör, att vi är övertygade” om stor anslutning från ungdo-. men och” de, som för” första gån; :För övrigt kommer. CUF, enligt Ingenjör. , Arvidsson, att genom- föra, en "effektiv slutspurt, där; man i första hand koncentrerar sig: på städerna, . Ida 1 — Dagen före "valet, alltså den 14 september; kommer vi att. ar- rangera . en bilkortege” med hög- talare, ; berättade: hr." Arvidsson! Jen entusiasm, som lovar gott. den.- verken, : ” uppväxt" Fanesbackar iven om « han lät sig. födas :i :Göte-' -- Han, -konr tidigt. med. i itiska : ungdor sarbetet och: CUF "innehaft mon” praktiskt taget alla funktioner, från avdelningsordförande via har: kretsorganisationen - fram ” till 1966, då han efterträdde Inge Pettersson -som, distriktsordfö- -rande, , Till: Lahohn. och Karla- hohn kom han redan1960 och har av: partivännerna " place-: rats "som ledamot : I idrotts- och "fritidsnämnden, är : ordfö- rande" i. utredningskommittén för ungdomsgårdsfrå gan - och suppleant i drätselka maren. : VV ERS , Den Skala Starta. 1 Laholm, kl.!9 på morgonerr: med” beräknad ' av- slutning "i , Kungsbacka. 'omkring -kl.13. För apeller' och kommenta- rer kring valet kommer 'Karl-Olof Andersson; i YR vatt” "svara, vartill vi givetvis kommer att vara väl rustade med valmate- På 'valsöndagen är CUF-ungdo- men. också starkt engagerad, BL. a. kommer ungdomarna att stäl. la upp som valsedelutdelare vid valiokalerna länet runt och där- till Vv kommer '" klubbmedlemmar från' norra länsdelen att medver- ka. vid vallokalerna i Göteborg, man . för övrigt har inte mindre” än 180 olika, . platser att bevaka. . CUF i Halland liksom i landet -i stort är alltså på alerten inför denna »+stora . Bor timönstring, som årets : val utgör. «= — Vi är så. pass optimistiska, slutade - .CUF-ledaren,- att vi tror att det. blir ungdomen; som kom- mer att fälla utslaget, 'och det ut-|: "slaget; kommer. Änte? att gå i 0 & t "Tvärtom "vet "vi att Centern; i hög grad här ungdomens, öra; Om loräbruksministecni: prop | er .:i fråga om bärkraftiga ' jord- bruk skulle gälla, betyder det att allt vad Hishults kommun hår av lantbruk skulle försvinna, Där finds ett. par lantbrukare 'med het” ätt i elimi era det; "svenska joranruket” bär frukt; "inte "mins är det ' så” gott. som omöj dagens; .Jantbrukarungdom, etablera sig. sony egna. I — Det är väl i i dagens "läge vi kesman med en skuld på en halv miljon, ty så mycket. kostar det om "man skall: yppfyllar de stor lekskrav, som dekreterats från jördbruksministern. 1 KOR KN . Kommentaren görs av. lantbru käre Inge; Pettersson:"i Björbäck, kandidat: på centerns” riksdagsmanmalista och aktiv po Ktiker sedan tidig "ungdom, Ung alltså 27 år — och centerungdo- rmehs kandidat, svarat för ordförandeskapet i så- väl krets 'som distrikt, lanserats som kandidat ' till såväl riksdag som landsting , och: tillhör efter 1966 års" val kommunalfullmäk tige i. Våxtorp. " : Enligt :'hävdvunna '. brukar det vara, vanligt för en ung företagare, att han' får en" chans ' att börja i mindre :skata för att sedan, ; allteftersom” de ekonomiska ' förutsättningarna medger öka både areal och drift. «— Men så ser tydligen inte so- cialdemokraterna, säger Inge Pet- tersson, Istället”för. att. stimulera ert ung yrkeskår "gör iman, allt för. att stoppa istället, Nr -'Själv' har jag; inga mö att med hjälp av "statliga lån bygga ut mitt jordbruk” och det finng fall, där 'lantbrukare| med 40 ä 50 tunnland 'åker' och lika . mycket "skog, nekats lån ge nom lantbruksnämnden, ' Till detta kommer en lika ovän- lig skattepolitik; - fortsatte” han. Öm man skulle få ett bra år med god avkastning” och goda avsättningsmöjligheter, blir resul tatet att Sträng tar det mesta. Skulle det sedan, vilket er lant- brukare är mera van vid, bli ett sämre? utfall, har man inget att. sätta tin, S ”Sörmlandsfallet” . Åntresserar givetvis Inge Pet tersson i'hög grad. Tillsammans med sin fader, lantbrukaren och "kommunalmannen Eric Petters- son i Berg, driver ham ett. hön- serf med tirka 5.000 höns, o— Nu är lönsamheten längt ifrån tillfredsställande när det gäller äggproduktionen, säger han, med en markant överproduktion och därmed vikande priser, Det- ta till trots har alltså jordbruks: ministern och regeringen satt pengar för att ytterligare öka I är han alltjämt. —'föda 1941 och: + i Som ;: aktiv, CUFare har: han « J jen och . det "finns väl i nuläge principer (d är Unge lantbrukaren Inge Pettersson i Bjö sitt yrke men är fullt medveten ck, ' Våxtorp, tror p att socialdemokraterna gör ont, . » vad som går att göra för att kväva' ungdomens. lust till moder-: ww bo i produktionen genom tillkomsten: av & K. ägg. och fläskfabriker. ) "Jag är inte motståndare till en av. rationalisering framtvingad strukturomvandling till större"en- heter, : men hivtills har utveck] - lingen - själv; sett till den ästal| knappast. någon; som" dras: med en hönsbesättning på hundratalet, djur, oe pe ca - vv . Sedan hör det väl också till histörien, att en äggproducent, som driver sitt hönsert i familje- jordbrukets ram, har lättare att överleva - en. lägprisperiod än fa- briken med en "halv miljon: nd producerande. höns. . , Allt skall emellertid ses i rätt sammanhang och då får man fram en totalbild av socialdemo- kraternas s. k, jordbrukspolitik, som | sydligen ' enbart verkar för. att 14 död på de unga lantbrukar- nas intresse, för näringen, : Svar ' på valdagen, i Själv stär Inge Pettenssonr mitt i ' produktionen,” - Utöver ägghan- teringen har han smågrisuppföd-]|- ning med ett 20-tal modersuggor. Sinsuggoria har han släppt i en rastgård vid ”farfarsgården”, där hän själv 'var sysselsatt. med att ställa iordning fodersäd. Huvudparten av produktionen, frånsett potatis, går åt till upp- födning av höns och grisar. näringen. Mobosrdt (Forts, å sid. 7) in SN omkring. 15 hektar: öppen - jord men. huvudparten ligger väl met lan: 6 och 7. hektar. "— Och ändå lever vi; kommer- terar. lantbrukaren och kommu- nalnämndsordföranden Hu Bb ert Beng t sS'son. ' Vad som Bjälper oss att meva” är; givetvis skogen, fortsatte han, är;man ju inte räkna! > Hubert: ”Behgtsson ” sitter också denna. sin, egenskap lantbrukarnas pie ta. intresserad v kunnig och de vet att ban: ker fick träda emellan, Meri? enligt ociäldemokratin är. "a Vad han skul: le!ägna sig åt, det. får. män inga recept för. ..Jo, möjligtvis 'omskol- ning. 'Men ' sätt-en människa, som är, van vid att arbeta 1 jordnära kontakt med. åker; äng och skog, 1. en: fabrik och: försök att "få hor nom att trivas, Det: går- helt en- rån" de: mak tha- gen . hänsyn "till mänsklig . trivsel, Yr. "gäller en: dast- centraldirigeringen.. t ' Hubert "Bengtsson ' tillhör själv småbrukarna, . . z "Jag, har :.G,5 hektar . ppen jord "och : 20 hektar skog, berättar hän; Jorden kan givetvis inte en. bart föda: sin man men tillsam- mans - med skogsbruket och litet förtjänster vid sidan om, så Bör det. : i | sosserecept 1 styrelsen. för” Hishults sparbank Jöch.- får : fit” yrke "utan. 4 fästighet” i skommunal bogh nen. drar så H Under sådana” .omständighéter är: det "kanske Inte. så' underligt om” mån: let den .15 september skall ge:så- , dant utslag: ” att vi” äntligen "fär en s ring som ersättare för en politik, som bl, a. gatt upphov 'till epite- tet 'Krängel- Sverige! 15 är vad som behövs! . r”. t. "Han har gått in för köttdjurs- U uppfödning 'och' ungdjur och I mindre skala också mjölkproduk- : tion, även om "denna i första hand: Baseras "på hushållets (eget beho; an Kommunala, problem, . a N söm erfaren kommunalman ser Hubert? + Bengtsson' inte optimis. 7 tiskt: på , framtiden för Hishults vidkommande, | : "SKattelynderlaget gra sviklan- de, konstaterat; hän, och ökning- en..av" antalet 'skattékronor köom- , älla sig. omkring iiket i sin tur kan, - undvika det, förhållandén, . med, Vi har ”sexlägenheters- 2 men en. Ye Som. kallas. 80- ett projekt på kan inte” bygga "Det. 'är ; sådant, '—yOch "vad. "som är värre odat är; "att avi” har en: färdig Industr lokal. och ö tresserade före- som ;- vil flytta” hit" men å grund äv bostadssltuatto- försatt full följa pla- äller sin Hit till att va- -näringspolitisk " vänlig, rege- — . En röst på Centerpartiet. den . Vi gick "efter rfasslet från ””skru- : och hittade också mycket : riktigt mor i. huset; i detta" fall ; ven” fru -Emmy Jönsson i Hov, Ysby;- tillsammans "med » maken ' Einar fullt sysselsatt med att se: till så årets bögklassiga ”fodersäd s git. "prima skick till logen. "När det är granna dagar och man får ' besök av skördetröskan, då får alla hjälpa till, och som -lantbru- karhustru ' är givetvis varken Emmy eller hennes medsystrar i yrket rädda för att hugga i. " Men' vagnen tömdes och fru Emmy fick andrum så länge, att hon dels Hann plocka fram ny- . bryggt kaffe med hembakat bröd och" dessutom unna sig en prat- stund i sin rikt blömmande träd- gård. . Som kretsordförande M Höks härad för CKF är hon givetvis starkt ' engagerad 1 valrörelsen, även .om det ' lyste igenom, att hon skulle vilja göra mycket mer. — Men alla lantbrukarhustrur, -N sa .hon,. vet. hur. svårt det är att komma ifrån länga stunder” ita 7 (Forts. å' sid. 7) 2, 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.