'. 52: 1), Nils Gustafsson, Liungby orka dena 13 > septembor. 1968 2 Portnyt AX Na ere se " FLICKOR NYBÖRJARE: - Birgitta - Eriksson; er 2, 'Gundla Söderströna - Ingrid Bengtsson Annette Nordholm . .'. Mona Gustavsson Irone Johansson . --. ' Mariann Herrlin > : Eva Carlsson -, . Ann-Christin Som Gl Harriet Ingemarsdotter - i - BTK. "SERVES; RANKING LISTO] OR - a POJKAR NY; (BÖRJARE:- & Li Ola. Danred 7; 2 Mats Larsson . Lars, Svantesson' : Görån Knutsson Eddie Nilsson . 2” ! Roy Karlsson 2 rv i Kent-Arne Ljungberg | N : Jonny ' "Eriksson ec I "SENIORER: ' :- Jonny Nilsson !- Tommy Johansson Kenneth Nilsson " Lars-Åke: Mattsson : Kenneth Johansson. « Per-Olof Nihlén Jan-Hugo Nihlén , ; Hans-Olof. Olsson . "Roger Gustavsson | -Eva Andersson' vw "Många nya sl skolre -Etthundratio simmare "repre: senterande tolv skolor, ställde upp ' vid "skol-DM .i Markaryds Simhall. Markaryd, Ljungby. och Växjö dominerade ' men även simmare från Lessebo, "Kosta fl, platser kom med i resul ni "Ett flertal 'mytket / fi na resn!tat uppnåddes och i en del fall blev det nya skolrekord, Resultat: 100 m bröstsim .poj- kar f 53: 1) Mats Matsson, Växjö 1.24,9 (skolrekord), 2) Bengt. Gus: | tafsson rigby” 1.32,3. 50 m”bröstsim pojkar f 54: 1) Christel arlsson; Växjö 40, bi; 2) Bengt Rask, Markaryd 40,7, ' 3) " Mats Hammarby,. Lessebo .40,8,7 > 50 mjbrföstsim' "pojkar £'55: 1 Lars Dalström,” Markarvd 481 2) Peter; Walz, »Växjö 44,5 Carin Petersson, Markaryd” 1.25.3 (skolrekord), 2). Gunilla Torstens- son, M inonsson. 1,36,5," 3) Marian- "mas Lind Ljunghy. 48,6; 4) Björn i Markaryd 534 5) Stefari . Persson; Markaryd 53,5. se 50 tr frisim pojkar” f 55: 1) tz, Växjö: 36:86; 307. Lars t 100 "mi frisim. ”Mickor £ 52 D Chatarina: jöberg, Ljungby. 1.18,0 2) Marianne Nilsson, "Växjö. Kat. Inger Staaf, Ljungby 100 mn: frisim flickor f 53: 1 Carin Petersson, Markarvd -1.21,8 (skolrekord), 2) Gunilla Torstens- . son, Markaryd 1.26,4,.3) 'Marian- ne Salörnonsson,. Ljungby « 1,27.3. 200 m "bröstsim pojkar, f 51 och 3.11,7, 2 Tomas Karlsson, ' Ljung- by 3.20.3, 3) Anders .- "Berglund, i i Mats M Moser Nräxjö MOE 2) Timmv' Book: ”Lesseho -1.09.8, Olle Tidén, Markarvd 1.19, 50 tr ”frisiny 'Wojkar f Bengt Rask, Markaryd 30, rekord), : 2) Christer 'Augustsson, Lessehö. 31,8, 5y Per Bätver, Mar- 50 mi: frisim pojkar f "56: ij Conny. Ström, Kosta ' 35.5, 2) Per- Ake Strahd, Kosta 36.2, 4) Sven | Markarvd 38,502 evo: sim - flickor £ '54:: 1) - Ann-Kristin Fransson, Markaryd + 32.0, 2): Eva” Assarsson, Markarvå 35.8, 5): IL . Knäreds” > ) nskjuter..Sista,.. rilänadstävlingen 1 Labolmsz skytteföreping! kord vid ” SE ; Markaryd 7 . 50 3 mm bröstsim . "fickor. f 54:s 1 Ann-Kristin ' Fransson, "Markaryd 42,5, 2) Sivana Kernich;' Ljungby 42,6;'1.5) - Eva: Assarsson, : Markå- ryd 48/7, sn oc : - 50-m "bröstsim; flickor f 55: Cecilia. Langemarg,: Ljungby ”41,1, 2) "Annika Andersson, Markaryd 41,5,- 3) ' Yvonne-'Bergström; Mars karyd. 43,0, 4) Gunilla ) Svensson, Markaryd - "47,0... bob feta . 50..m. bröstsim. flickor>f.56: 1) Monica Holst, "Ljungby 45,0; Liselottes” Jöhdsst ?» Git ”Mattssoh,"Växj in frisim bojkar. £:50 och Nils-Georg Gustafsson, LjungtV -05,0,,:2) .Henrik---Zeth- reaus, Vi ö 116,3, 3) per. Berg-. gren, Växjö: 50.'m frisim. flickor fl56: 1) fng-Marie””Arvidsson;”K sta "37.4, 2), Liselotte Jonasson, Vi 37,6, 3): Ulla : HAlmgren," Ljungby 40,8. Lå kapp 200 flickor pojkar f 54: 1) Arahyskölan,. Vän 3.16,9 2) Markaryd 3.253. : Lågkapp 200 m 'vojkar.£ 58: DD) Kosta ,2.42,4,. 2) Markäry 56 I Ljungby Gr. 257,0. : Lågkäpp 200 m flickor 51: 1 Markaryd 2.39,5,. 2 skolan, Växjö ryd I: 255,5" — a -Lagkapp '200'.m flickor föl 1). Växjö. Or. "247,0, 21 Tösta 2.52. 5, 3); Ljungb; Gr 3. 30 8,74) Mar! rkaryd 3175. ttegille samt föreningsmästerskap på sön-t dag, vAnmälan mellan 8:00=-10.0 Föreriingsmästerskapen 2; junior: 1) Benge. sÄlfredssö son > 230, ' 9 "Kerstin Berntsson 215,15) Bö ÅR ing junior: 1Y! Bengt Alfredssorr- 3). Sten" Olsson 94;; 4) kA. « JO hansson 89,4 «> -Nmy os cg risim flickor” 'fr55 "1) Andersson, ' lia Langemark; Ljung- Markaryd I: -S — Månadstävling "klass ” 25 Ol. 4) Yvonne Bergströnå, les Jaxöring, : ”glasvasen'? spå lör-; | liga. motion har träning på mo- | son; aaSvenne: i "planen? 9,2) Heins”Mertz 95, | or not Genevad BTK Serve träningsspeladé fli tigt under "torsdagskvällen + och mötte på bortabord i: Veinge, Ge- nevads BTK. Serves A-lag: mötte Génevads lag 'som-bestod av Hans' -| Inge "Hafström, Bo. Jolbäck,:'Bo ReinNoldsson . och: Hans-Olof Jar cobssori, :Serve"' ställde. upp -med Torhmy: Johansson; KennetH” Nils- son; Jonny - Nilsson, ' Christer: Hä- gerström.” Man ' spelade . hela "16 singelmatcher : och « Serve: vann med. 11—5.. För Serve ' vann' Jon- Nilsson: 3,, Tommy: Johansson Hi segrar togs av-.Bo Jolbäck: Inge: Hafström -. I. ':- > +» Serves ; första'; reservlag. Genevads 7 första lag och "vann med -8&—1." Segrarna: för : Serve togs av. Hans Olof .Olsson,: Lars Ake” Mattsson. 3 '.vardera, Kenneth Johansson" 2. Genevads:: enda: se- ger. togs- av . Erling : Karlsson. ; Serves andra: resefvlag - beseg- rade” Genevads "andra. med. 9—0. | Per-Olof Nihlén, "Roger Gustavs- och Lars 'Ake Sunesson, vann "Lahölms 18, Manliga och kvinn- Tonsslingan Idag I kväll har. vi dessutom tidtagning på motions- slingan : 3.000. meter '; för. idrotts- märket, : Sam ing. på i rottsplat- sen. kl. 17.15. N q Itg IK. i klaget” "samlas 14.15" hos Gunnar ;Ols- é : Karlsson, fIhomas Nils: särs Pålsson; Ejve Jakobs- son, Krister Linderot. Tony Tu- resson, "Jan-Erik . Nilsson, Ulf Karlsson, Leif Nilsson, K. G. Nils- ; Andersson, Rol ind. | Svelissonses B-låget- sam Karlsson; ' B.-- 0," Berntsson, "Roy Karlsson,. "Göran Nilsson, Kaj .Tu- resson, Alf-sAlmarsson, Bo Nils. J48,| son, Rune Bengtsson, Göran” An- dersson,. Sven, Branting, Jan I Tahohns FK? hade på” torsdagskvällen: kvar- talsmöte i-. klubblokalen : "under ordförandeskap av Kjell Andréas- son. 'sPojklagsspelarna ': samlades tidigare” på” kvällen för. fika "och gemensamt." med -seniorspelarna dag; kl, 811, oh oh tittade: - man -, sedan ; på : filmen Karl» Göran” Nilsson; ”Bo | | Tage Erlande "| representanter. i FRA ORD RIKSD: AGSMAN NAVAL och LOKALISERING : Det närmar: sig, val ”och , lite var ha vi begåvats med de olika partiernas "valsedlar; Förvisso kan man säga att valmöjligheten är: stor. I "och med att vissa par: tier ha flera valsedlar. kan man också på person, . än någonsin välja rätt person torde, sfå' utan: kan ju heller inte vara riksdags- männens lokalisering och bostads- ort.. Det finns anledning för väl jarnia att”. fråga: sig om - det : är kammarrepresentation skall -väl- jas från Halmstad. stad,! eller 4/5 av. samma '. representation. skall väljas från: Hallands två största städer, Halmstad” och Varberg. Så "har ' förhållandet varit. un- der" den nu löpande" 'perloden. Ett.'studium av årets ivalsedlar ger vid haron, att med oföränd- rad. partistäl'”ing " förhållandet blir; 'enahandaj. . Det. finns därfi alldeles. skild anledning för. oss. i. södra Halland att granska de olika var- tiernas valsedlar... Laholmsregio- eftersatt'.region., Vi;- märker: det av . bostadskvot,>- där . länsdelen gentemot. länet t övrigt är. klart . underförsörid. Någon Tokalisering |. industri och företagsamhet och beräknas bara skola ske i mindre » omfattning,” ””Laholmsre. £ionen skall tydligen leva i Halm- stadsregionens';. skugga... Snarare kan man «tala. om. en” betydande avlokalisering, där statsmakterna giort betydande insatser både vad det. gäller företagsamh tt: I ministratidn: ” sh Laholmsregtonen + nerligen.; mer "än väl: den kon- takt. och;bevakning som: en',riks- | dagsrepresentant: från . bygden i sig "innebär... Med" hänsyn. till att de: : olika partiledningarna - tydli- gen inriktat sig på att också den- na gång" i. samma.- utsträckning rekrytera - från : Halmstad finns det därför anledning för oss väl- 'jare att 'skärskåda' listorna också över 'partieränserna. Partilojalitet till döds: för bygden får inte bli valets paroll. 7 : Vi sydhallänningar ha” därför tiernas valsedlar! och rösta. på. en representant. från bygden. Men låt oss rösta på en person , som lever och känner med oss 1. syd: halland, .; som :'kan. och ' känner Ran och dess problem "och in- ARTILED ARNA. STÖDER : E VALKOLLEKTEN: : valkollékt : stöds "av de politiska i partiledarna 5 följande suttalandé: ” "Ehuru" samhällets . organ .det huvudsakliga . ansvaret "för | omsorger om de" fysiskt, och. psy- kiskt' handikappade;: finns fortfa- rande 'stort behov av. komplette- rande frivilliga insatser för, forsk- ning, fritidsaktiviteter, demonstra- tions- och -serviceprojekt: som of- ta visar vägen för nva:samhälle- liga. åtgärder. Vi stöder: valkolk lekten som . sköts av de; handi: kappades. egna” 'organisationer, Röda ' korset och scoutrörelsen och sont: går till. att: finansiera sådan ,verksamhet' som är. ägnad att: främia ' en: normalisering av de handikappades tillvaro, ova 1068. ON den 11. september 1968. IN Gunnar” Heålunä Yngve Holmberg Sven Wedén «00 & H Hermansson, : SVENSKA KYRKAN .:.. OCH ;, RHODESIA fi ett TV-program. om ..”Politik st '< Foch" idrott” tisdagen. den 10 sep: tember , påstod författaren . Bo Lindblom, . att "Svenska - kyrkans ; Rhodesia . tilll skillnad från andra kyrkors med- lemmar inte skulle. ha proteste- rat. mot, Smith-regimen,: Detta . är cke sant, Svenska kyrkans mis- sionärer arbetar I en kyrka, som är medlem av Rhodesias kristna hetsförklaringen ägde" rum den 11 november 1965 och redan den 25' november : protesterade rådet skriftligt : mot' den nya regimen, Bland undertecknarna var bisköp Sigfrid Strandvik, - missionär +1 Svenska "kyrkan och -ledare för den lutherska kyrkan I Rhodesia. Det - bör; tilläggas, att: Svenska "T kyrkans "missionsstyrelse ställde | sig bakom denna skrivelsé Tiksom styrelsen .- tidigare : tagit avstånd från” apartheidregimen i' Sydafri- ka, Dessa uttalanden publicerades även 'i svensk press, Det är där- för förvånande att en i dessa frågor — som det hördes — el jest väl: bevandrad person kun: de vara okunnig om Svenska kyr- kans självklart: negativa |iInställ- ning till de orättfärdiga . förhål- . landena i södra Afrika. :' . Per. Erik Holmström - pressekreterare, Svenska - kyrkans. mission, . RRFLEXIONER KRING VALDU- >» ELL I HALMSTAD CP—SD. Vid en politisk debattc för någ- .Ira veckor sedan mellan riksdags. och säga, att inom dessa är. valet in-|:--- te bara ett: val av. parti, "utan i - Att 1 ett' riksdagsmannaval mer : fäller. regeln ”att i för all" diskussion, Men "oviktigt | rimligt "att. 3/5 av länefs andra-|' också : under kommande; period. nen "är 1: många avseenden en|- främst. då. det gäller tilldelning : äv betydenhet har ej heller "skett |. ehöver 'san-|- anledning "att" noga "granska par-|-. | cialdemokrat,. Man brukar i skatten, som i viss mån elimine- dem som för oss lågavlönade. är. myc: | tänklig' och :. oroande. "lju' ändå ingen logik-1 att'först Med andra ord att man låter in- råd. . Den" ensidiga självständig-|' | Hallä ndsk valrörelse: I D: gamla ordstävet att man "hö | jer rösten om argumenteringen jär svag, är tydligt tillämpligt på årets valdebatt, Valrörelsen har fått ettuinslag av desperation, som. är djupt beklaglig ur den demokra=- "tiska sakdebattens synpunkt, — '' 7 Tr Det har biivit högsta” mode att iståndares" avsikter — att avbryta loch tala i mun på varandra i TV- ” febatter så att sakståndpunkter in= . te hinner utvecklas, När man får i; islungat "mot sig att ”det gäller att slå tillbaka en reaktionär borger- lighet sora' vill bevara klassklyf- torna och rasera reformverket”, då blir såväl idédebatt -om' framtids- samhällets , utformning" som varje -debatt i aktuella sakfrågor omöjlig att föra på ett för väljarna infor= je mativt sätt: ve "Man riskerar att förstöra värde= innehållet i de demskratiska. hon- — nörsorden "um jämlikhet, trygghet . Och framsteg ' Man riskerar att väl- . jarna. tycker att politikerna tappat Vd balans; och självkontroll. Detta är allvarligt ; ur "demokratisk "synpunkt, Politikerna är "dock folkets förtro- endemän, . med. ansvaret ' , att "som väljarnas ombud forma fram- "10 tidssamhället och besluta i viktiga :'. frågor,..som rör varje” änniskas . vardagstillvaro, = N i "Vi borde "kunna . vara överens om att Sverige är ett lyckligt lot- | KS tesen NA en debatt - om läginkomsttagarna j och: inkomstutvecklingen, I.den |. samma" slog . Antonsson fast - att) inkomstkilyftorna ökat under SD''' regeringsinnehav, ehuru. en ' ut- jämning. hade varit mycket ange- lägen, Som: exempel angavj han |: att medan en .postiljon från 1957 |- till 67 , fått en. löneökning . på 10.254 kr eller i procent 81,8, ha- de'en generaldirektör under :sam- ma tid fått en löneökning: på 47.092 ' kr. eller 102,4, procent. Påståendet som icke kunde. ve- derläggas av hr Bengtsson kom- menterades : som följer: ”Ja, men detta är ju inkomsten före skatt. Ser. man på nettoinkomsten,: vil- ket man bör göra, då blir det ju helt andra : siffror”, :... -Kommentaren är anmärknings- tat land med högt välstånd — myc :' Centern är alternativ för tidigare arb - etarc ! Riksdagsman : Johannes An« tonsson i Dahla har under årets valrörelse - ryckt fram i. allra främsta "ledet bland centerpar= ”tiets: ledande politiker' och fört partiets talan vid en rad stora' « valmöten runt 'om i landet samt i TV. Han är 47 år gammal och "invaldes i andra” kammaren. i ,1958 års val. Johannes Antons= son var rå sin tid landets yngs- te Jandstingsman och är nu ordförande i hallandstinget och ledamot 1 dess förvaltningsut- skott, Han är ordförande i cen- : terpartiets : hallandsdistrikt,' 1e= . damot 1 partistyrelsen samt Å . uppens förtroend Johannes Antonsson är dessut- om expert i grundlagsberednin= gen, led:snot i handikapputred= ningen och i 1960 års vägsak= kunniga: för att nämna några . viktiga uppdrag; : i : toI-denna sarlikel delger Johannes" Antonsson,” som står främst på. samtliga centerval- . sedlar i Halland, väljarna några synpunkter på valrörelsen och årets riksdagsmannaval..' vpåttiet > vä äljäre a 'M= det är inte detta debatten” gäller. Den gäller att mitt I denna välståndsutveckling har vi stora. grupper som halkar efter där mkomstklyftorna ökar och den so- ciala service för stora glesbygds= områden inte kan upprätthållas, idigt ' växer! svårigheterna : I na, m ökad k dsnöd, stigand etc. Detta har sin djupaste a orsak 1 att man drivit på befolkningsförflytt« ningen allt för hårt, Likaså struk« turomvandlisgen. inom . industrin, Hela bygder och blomstrande säm- :- hällen ser plötsligt framtiden öde= . lagd | genom : industrinedläggelser. Detta skapar djupt mänskliga tra= gedier för många. Strukturom= vanilingen inom industrin är nöd= vändig. Men man borde ha mött den : genom en -samhällsberedskap för nya företag när de gamla slås det har en! specialinriktning av sin produktion, medan; ett företag som kanske har tusentals anställda är - kurrensen, rat ut sådana konkurrenskraftiga mindre och medelstora företag, till har politiken ensidigt inriktats på att flytta bort folket från de mind= re samhällena' och städerna när företagen tvingats slå igen. Nu " Jag vill se en framtida samhälls« struktur med blomstrande iIn=, dustriorter, omgivna av en Jevande' "landsbygd, jämte de större städer som vi alltid kommer att hä, ' Nu går man. i stället in för "att folkningen bo i städerna; och man säger öppet — i storstäder.” . -. Detta kan aldrig vara lyckligt, Det' betyder att stora geografiska områden i. landet läggs öde, att man skapar miljöer i storstäderna som det blir omöjligt för männi« - ket beroende på att vi undgått två . förödande världskrig, vilket. gett oss 'ett väldigt” försprång framför . andra nationer, Vi har i stor enig- "het mellan de demokratiska” pärti- . erna kunnat genomföra stora refor- :; mer, inkomsterna hor stigit etc. - : skorna att uthärda, » . Je har även antytt att debatten 7 ter i välståndsutvecklingen,: Det alla yrken både anställda: och för roterove, Det gäller de unga flere värd för att komma: från en :so- fi det shållet åtminstone: ge sken:av att "man vill arbeta fören sin- komstutjämning, tävent om «mar misslyckats: med "den uppgiften. vi har i: Sverige ett progres-|]" sivt skatteuttag, evad gäller"stats- . (Forts: fr, sid: 1) rar. "skillnaderna i inkomsthänse- ende. -Som 'låginkomsttagare- har jag Ingenting att erinra häremot. Jag: vill ' i. sammanhanget ' bara beklaga "att. beskattningen. , mer och mer förskjutits mot indirekt]- skatt, samtidigt som de icke .pro- gressiva ' kommunala " skatterna starkt ökat. En utveckling. under socialdemokratiska "regimen ket: otillfredsställande. : ; Det .” progressiva skatteuttaget | har av .SD försvarats med. att skatterna . skall bäras efter 'skat-|. teförmåga, Ett. synsätt som delas av samtliga: partier, även om vis- sa: grärisdragningar ' diskuterats. .: Ifrån: dessa utgångspunkter är hr. Bengtssons : kommentar" inte bara" anmärkningsvärd, utan ock: så med : hänsyn. till -låginkomst- gruppernas » situation, högst : be- Det: finns beskatta medborgarna' efter: deras skatteförmåga.. och sedan medver- ka - till, eller. som- innehavare. .av regeringsmakten , lugnt . åse,, att de högre inkomsttagafna som en- ligt SD skulle ha råd att. betala sin skatt skall i lönehänseende ha: kompensation för "densamma. komstutvecklingen korrigera skat- teskalorna, allt till. fördel för de högavlönade, ' Med utgångspunkt från den de- batt som här refererats vill jag till riksdagsman Bengtsson ställa följande fråga: Är man inom so- öd lägga. hela nämligen mink ”son. 21 minkar och; 2 illrar i fällor," men det förslog "int för de gick hårt, åt fisken än. då no a son dammarna med nät och 'sedan dess har" 'sportfiskarna "fått ha fisken i fred.: Sl rv skulle « skottpengar på mink än vad det är nu, då kanske jägarna . hjälptes . ” minken, som har utrotat fis: ken i flera sjöar. : :V.i - iskbeständet,, De första ären "tog Bertils- a Fa Bertilsson läg mänga gäng- "er: och "lurade på : minkarna | "när, de fiskade" och ble neråd av. deras , skicklighet] trots allt, för en mink kunde ta 150 fiskar spå: : ett par. tim. mar: och ken "skada några minkar kan ställa till på kort tid. Minken kan : hålla på hur. länge" som helst och fånga fisk, han Jäg- ger” den bara i en hög. på "stranden '' och” "det. mänga han äter upp. ” impo- ä' förstår man vil "är. ånte Till. slut omgiärdade. Bertils- det ögre : . Bertilssor ' anser, att vara ' mycket åt med att utrota a . Stenlo. : cialdemokratin verkligen beredd att acceptera resonemanget om att skatten skall kompenseras vid lönejusteringar, eller att, de höga skatterna är ett motiv:'för stora löneökningar åt de stora inkomst- tagarna,' På annat sätt kan man ju inte tolka riksdagsman" Bengts- sons svar. "När detta typiska höglönekrav, vilket .för. dessa ! grupper 'är till och med bättre än högerns stora skattesänkningar ' för här :' berörr da, 'vunnit gehör hos jsocialdemo- kraterna, då' har'sannerligen in- "spruta, och ' sedän togs: han med till polisstationen, i ” bilisten ” stack iväg, förmodar de polismännen” att han var berusad men han hade; 'förtärt en droppe. Själv på- » står han att han fått en blackont, |; Ng När inte vt te vi lågavlönade 'något 'att häm- ta' från det partiet. Då är dett: - 7; heller inte så märkvärdigt att in: komstklyftorna' bara ökat” under) sp regeringsinnehar. Lägavlönad.! DE KS Sn (Forts, fr, sid 1) männen Johannes A ”Idrottsäret 1967”. Några direkt viktiga frågor stod inte på: pro- grammet, men det 'bestämdes' att det blir "avslutningsfest med da: mer efter seriens slut I oktober. ” Sammanlagt 'var det ett :50-tal ; som mött 'upp. till träffen, Ingemund Bengtsson utspann sig". skule släppa greppet. När Ppo- . lishunden så detta, flög han H ögonblickligen på bilisten' och högg. honom i benet. Bilisten blev . med en gång from som] ett lamm. Han, kördes direkt till lasarettet + ' Karlshaton, > POST-BANK-GIRO ; ; RÖDA K KORSET måste ha | jerna, de, handi det gäller jordbrukarna; de 'arbets- lösa och de bostadslösa. :: . På alla dessa områden har cen= tern konkreta förslag. Rättvisare lönesättning rör de. lågavlönade, dä staten som . arbetsgivare : för de statsanställda .borde verka för lö | neutjämning. I stället har klyftor. na , vuxit, De "handikappade "oc pensionärerna har ofta dåliga bo sana! ter, Hela folket borde få, trygghet" mot arbetslöshet. genom en allmän : arbetslöshetsförsäkring, : Där / har centern gått före och -socialdem kraterna hållit emot, . .; Det torde vara helt unikt att: riksdagen. bestämmer att en folk« Her inte skall ha” inkomstlikstä N t beslöt rocialdemokraterna ge- nom fjolårets riksdagsbeslut, Be slutet innebär: att jordbrukarna skall finna sig i att halka efter I. inkomstutvecklingen och" "möjligen först 1980 uppnå likställighet med andra grupper. Jag förstår att jorde ' brukarna som grupp är betydelse=" lösa för socialdemokratin. : "Men jag will fråga allä”soclalde= : inokrater - som läser- dessa rader: | Är det inte ett egendomligt ut=' klag av jämlikhets. och solidari-'! tet; itik att genom riksd beslut fastlägga att en enda grupp'i sam= hället inte skall. ha inkomstlikstäl« lighet förrär. 1 en avlägsen fram= - tid? Jag frågar er likaså: '—' Ar det inte ännu sämre jämlikhets. och ' trygghetspolitik att 'f det' längsta hävda att eftersom en del 'av folket har trygghet mot arbetslöshet så Lär det ingalunda, säkert att den ännu större delen skall få denna väsentliga trygghetsfråga ordnad. Jag hyser den största respekt för män som Per Albin Hansson och Gustav Möller. Jag kara beklagar så har det inte funnits ledande män ' inom 6ocialdemokratin, sor : med, kraft hävdat småfolkets intressen, : I stället kar den teoretiska de= . batten inom socialdemokratin stel -] nat I ett byråkratiskt och teknokra= tiskt tänkande om framtidssamh lets utveckling. Centem har övertagit den roll som socialdemokratin en gång hade som käl de politisk riktning för rättvisa åt de grupper som har det sämst i värt. samhälle . idag. ' U Vi har blivit” alternativpartlet för ungdomen och. tidigare -arbetarväle" fare, Vi är i dag landets näst störs ta arbetarparti ' En tredjedel :av centerns: valmanskår är arbetare, Trettio procent är företagare och. tjänstemän och, ungefi är 40 procent jordbrukare, - « Vi vädjar aldrig om "röster. Men . vi lovar, aft göra allt för mit mote 'svara . förlreendet .;hos”: alla som stödjer vår moderna centerpo=, litik 920800 där :han fick, en stelkramps. - EE ghet ' förrän. tidigast om 13 - år, : ut, Ett litet företag kan vara koh= ' kurrenskraftigt i sin bransch; om . för litet I den ' internationella kon= , "Man borde ' snabbt ha ”Iokalise= de orter som nu ödeläggs: I stället om 20 år skall 90 procent av be=- ; :borde gälla åtgärder ! för de :'. grupper i samhället, söm halkar ef= : 4 gäller ,låginkomstgrupperna . inom stadsförhållanden och låga inkoms«"' att när de är borta ur politiken ' appade, .. c /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.