> LAHOLMS-TIDNING. - N (å Mats Bramstång är spunnit vidare på en tå i Frans G Bengtsons produktion om Röde Orm och konstaterar i vid- "stående" artikel, att våra "kyrkor —" företrädesvis! ; på "Öland. och Gotland samt I Kalmar län — förr Utidea' var regelrätta fästningar, dit: kvinnor och barn tog sig till- tykt, då fara hotade och där de också placerade sina ägodelar i säkerhet, ' s ANSE in :, Under sina färder i västerled. kom "Röde Orm också till kung Ethelreds i H Tike 1 England, som de hemsökte med svärd” och brand och vinstgivande Den armä b försökte rädda . sig så gott det gick $& "fråh 'nordmännens -'taseri 'och sökte , bla sin tillflykt till kyrkorna. Frans 6 Bengtson skildrar målande en så: dan episod: v >, en. klen «ILE kyrkan Maeldun, som var av” : : sten, funnos människor kvar som "nytt upp i tornet vid stormningen, ” .-.både präster och kvinnor och artra, . ; Och dragit upp stegarna efter sig så att ingen kunde komma åt dem. Det "ansågs? bland: norrmännen: att en . Mängd skatter försts upp i tornet, .; och 'mycket”försöktes för att få -: människorna därifrån" . ät vad de haft med: 'sig dit. Men : varken med eld eller vapen kunde "> DÅgonting göras: och de i tornet ha- de mat och dryck: med sig och sjöngo psalmer och syntes. vara i ott mod. När nordmännen komrao Intill tornet för att tala sig till rätta ok 3 (Forts, fr, sla. 4) 4 ! . ol Grundlagsbrott. scs .|September ! (Forts! fr. sid. 2; AI kar och Kristina med en evange- - fepresentan'er "för den "lisk-luthersk gudstjänst,” avhållen vid deras gestalter i brons. Den . tvenska kyrkan har alltid vetat vad- den gör, Men bannlysningen från riksdagen kvarstår alltjämt, : > ” g — bekönner han — att. defi- ivt bosätta sig i USA. — Under: mitt liv i exil i det stora avstån-! dets belysning såg jag fosterlandet! som ett land av idel mäktiga fien-l der, nns od . GUDSKELOY ATT JAI br "KOM TILLBAKA : pe I den illa satiren ”Det gama" riket” gav. jag: uttryck åt de: känslor. ifråga om hemlandet, som "dessa år behärskade mig. Efter alla He upprivande strider som jag ut- "kämpat i Sverige — också kring H950-talets rättsskandaler; vilka in«: jgon av deras offer '-— uppstod det, hos : mig en djup: "bitterhet SP 'Kungariket i Idyllien. ; x- i ”Det gamla riket” ville man inte. iJåtsas om, Boken. anmäldes inte i någon tidning, som var 'organ, för” ikade att sälja romanen och ändra-' "andra böcker, . ; ! Vilhelm Moberg ”hadé kunnat få vänder jag slutgiltigt till ' Etropa; Och i min, skrivarstuga på Väddö, svenska" : i : Vilhelm Moberg . övervägde len .Jte resulterade i upprättelse åt nå-" maktägande partiet. Bokhandlare. it . Stockholm, som lär ha utsatts' fön : . påtryckningar från högsta ort, ne= ti ide sig först efter mitt hot' att. de' inte. heller skulle , få sälja, mina, stanna i Förenta staterna. till livets. slut, säger han, — Men 1955 åter. - ännu en prövande blick: på mig; Men" det var ” "nog inget farligt. så börjar hon alla de bestyr;- som. .måste: göras för" vars gäng: ho kommer = : upp! i långa Kals -slingra; som en; orm runt "kroppen, Där. hon inte når med häbbet, tar” hon "foten till hjälp," Sen. hon går fram. ett steg Och; du ned. över "balen, Så” sänker hon huvudet: och vänder och fullar. av svanarna går > Nägra” sr blåklockor blommade". ännu :vackert och hyr ponbuskens frukter lyser våckert på! 15 stycken "gräsänder gör. någ- ra för ök : satt. landa: på. .Laganå vatter, Något. får ; dem : bli. ; Röksvampar: Syns. En ;. sångare"; flyger. från" buske . buske, vilken art. kan "jag ej urskilja:" En' trast flyr, också un: Jag kommer fram: till ett: mind: re: kaninsamhälle. Kaninerna' flyr ät. alla håll” "när: de får syn” på mig;' Jag sätter mig ”ners1” skydd av. några buskar för! attfå stu! färdig -betrak;, tar: hon äter, sina? "ägodelar, Hon] - Töda" vid gärdsgården; Enj| flock | ta" engelska” Mary Delvin, 21; som r. stjärna i,Phowtime 58 första. gången på se sex Al Er Det är - Mary. stora förtj som nä t gör en, riktig, make-up, Hon har legat på sjukhus men nu spratt. ” lar hon med benen igen till engels= . dera kaninerna. Det tar inte lång |- "med: dem och få dem :att komma "ner 0. lämna ut sina skatter, hävde |: « de; ner stenar, förbannelser ; och orenlighet över deras huvuden och :-gladdes högt när någon blev träf- fad.” Alla bland nordmännen voro överens om att stenkyrkor och de- ras torn voro bland det mest för- "> fretliga. man "kunde råka ut” för.” Frans G' Bengtsson var en lärd kultärhistoriker; 0. den citerade sce- hen” kunde "säkerligen. rv varit hämtad a Arekt ur verkligheten, — Våra tidi- gaste kyrkor var 1 allmänhet av en” ' kelt slag och byggda av trä. Men när ; kristendomen fått en starkare ' ställ- ; ning och & en fastare organisation bör- jade. man, ersätta, .träkyrkorna med lanétaget, Där kunden man i ofreds- "sådana av sten; Här i Norden skedde - tider" föra upp matförråd och: även Hö "detta förhållandevis sent. ';: h, som man vil- "7 Enstaka "stenkyrkor' byggdes” redan I, skydda från plundring. Den över: . 1 slutet av "1090-talet, men mera all- sta våningen var den "egentliga .bor- fmänt blev. det först under 1100- tälets gen. Runt den löpte: en ”skyttegång, - i lopp. Då var byggnationen synnerli- från "vilken mdn kurde beskjuta fi- gen intensiv. Vv --Jenden -med armborst. och kasta: ner steriar och sjudande. beck; Trappan var trång och. lätt att försvara, Och. däruppe, längst in i tornets'cen- trum och omgivna av dubbla murar, "Tkunde -kvinnor "och" barn- känna sigl. imligen lugna. Den värsta faran som ihötade” dem var svälten. "Hade angri- [narnå a pod, tid på” sig, vär od: dit jag. slutligen återbördades för ; fem, år sen, ser jag i skrivande stund, (juni. 1968) i min föreställ- ning? det fjärran belägna Kalifor-: nien, min älskningsstat 4 USA. ech «+ > | tänker: Sudekelov att. jag gjorde + det, he n . :> Kan det sögas finare” av. Ikelm Moberg att även han nu börjat se med distanséns & ögon, på det för-, fångna. ? stund förrän! den. första kaninen är synlig igen. 'SkuhHeé tro tatt” jag väntat; en: kvart. Så småningom finns: kaniner runt omkring mig. I Och sitter män riktigt stilla. kan det hända. man” kän få: beskåda 3 MÅ gäster och våldsverkare, har att uppvisa flera 7 fästningsliknande gudshus. Men här har. man löst problemet på annat sätt. Alldeles i närheten av "själva kyrkobyggnaden har-'man' uppfört” en sk kastal, d vs ett "starkt murat, ' : törn med ingångsdörr högt: ovanför ” markytan, : med. små .fönsteröpp- «ningar, kastgluggar ck ”skyttegång, -. Dit kunde befolkningen dra sig upp - : å orostider och känna sig fi förbi "devis trygga. ' Den vackrast belägna. kastalen är den som hör till Sundré kyrka, belä- å gen på Gotlands sydspets. Det utsatta : läget med havet på alla" sidor gjorde ” det. angeläget med "ett. gedi, Bet torn, : som kunde hålla belägrare' stången. Numera: står "tornet delvis. i ruiner men är fint konserverat. Kastafer av liknande slag träffar ' man på också . 1 GCaämmelgarn, Li bro, ”Gothem, och ; Fröjdel. - FLEN lig och har en yttre di om) sex meter, Givetvis tar den stor”plats till" men för det övriga utrymmet, som på, sina ställen 2 käns .be- klämande trångt; " öre ; kvar. DA Yutbrister: Lars: 2 Det då röå lite, jag svår | upp. dom också, na fen .Betingat: av f rsvarsskäl. är - också - det å ; att de b |kyrkborgarna . här ' flera ” våningar. Bortsett från Nykirke har de: alla tre våningar, : Underst "är själva kyrko- rummet. Via en smal trappa I ytter- muren kommer man så, upp till mel Nar Peterson lg fanse DET "ERIGISKA FÖRSVANN. ne Man. hör ibland” kästalerna " Källas” med mycket kort varsel ick sät: da sig och, sina ägodelar is äkérhet. |"? - kvinnor tagit sin tillflykt til sk forn-. borgar, naturliga ' fästen på "lättför- 1. $varliga bergsknallar o dyl Nu bley I B h I: Ky ot dt örpholms rund: yrko: är de firas "Även. på..grannön Glan ad. "bygg de te expönenferna för denåa kyrta otyj man under medeltidens förra del för-' M d: k d ; MH : : es | fatt? en gudshus av liknan slag Häns svarskyrkor., Till dem hör Källa: ödes | Jai > det' kyrkorna : som fick fungera som sckså- på; jandra- ställen A 1 Norden, Tikyrka,' som helt saknar forn.' Inifrån 1 försvarsborgari synnerhet var kus- Danmark finner, man sådana” också kan mari under taket 'se! att murens NN terna utsatta.” Där! kunde fientliga!" Torsagor på ”Mols,. i Pjernede' vid krön varit. krenelerat, och , hål. "efter ” flöttor lätt ankra upp, och då gällde Sor och i Horne vid Fäbarg, + a bjä kar vittnar 4 om att en, skyttegång E : let att. snabbt. värja liv och lem.” Men också I Sverige hade man an- löpt utmed den. [RE Många. kyrkor byggdes som. veri- Aning för dessa 4 öda » Dent Så blev fö > fabla fästningar... Tydligare än kan: älta finns i Hagby inte längt frän shindre' "krigiska. De fy gade; tar; ske hågon ånnan stans ser män detta|> Den I CP åminner starkt om försedda och : väl ”befästa' profana å Bornholm. Där reser sig de fyra ”Portiholm' och här tex korn- borgarna, dystra och mörka, ersatte Imposanta” rundt: iyrkorna Osterlarg, formiga tak av ungefär samma typ. under. 1500; talet av. de mera Inbjua: : > a Olsker;" -Nylars och Nyker;. tunga Aven Mätarlandskapen - kan: "uppvisa | ie är rundkyrkor, Då dande och ljusa renässansslotten, mes ; . .stenkölosser som förefaller. -uppvuxy Pe yrkor, Deras. säregna .ra byggda som bekväma bostäder än —.t na direkt. ur. häll möter 1 Munsö, Bromma H ' som fästningar. En motsvarande ut= : veckling skedde, på "kyrkobyggendets ' område, Man behövde inte längre set« '; ,|ta.deras funktion som försvarsborgar. ee a | främsta” rummet utan Ikunde ” föra "Ikyrkorummen' Yjusare" och ? Taftigore, Mén torrnen' behöll, man och 4 dem hissade man upp klockorna. I stället ” för stenar och, sjudande beck ströma.".' made nu ur, torngluggarna klockor« no nas - maning « -om-frid och försoning 7 : mellan människorna..." re Bose, gden” minns: jai inte och” inte-vikten -heller;- men"--när J jag fick" upp den. sjönk: vattnet Ani och. Solna, : fö rofana borgarnas kärntorn, Murarna rn mestadels. , drygt två meter. tjocka ji och måste alltså ha varit praktiskt ta- 'get ö "att forcera, "är väldiga block, kampstenar, murade + om kassemur, "dvs med fasad både : b mitten”; av kyrkorum: "met går” en "väldig peläre genom” "alla ' våningarna; I.Osteriöps & är denna ihå-1 +, gen för,en angripare "bland de mest iga .man' kunde råka ut för”, för att använda Frans G Benglssons karakteristik, Men” "bastanta och "mot- enaekb ”dvdrd :Ham förvånat. Det tertid 'mycket avvisande och vägrade ”. rätt hade «hon - helt ' nonchalerat. den — rie Blyth, - Ham takttog honom fö : "stulet, Donald Bruce hade "kraftiga axlar "och ett friskt, robust. utseende. "| Han drack mycket och talade mycket, och hans fylliga mun med stora, vita "ltänder var det drag man: mest fäste sig vid hos honom. Tydligen hade ' |han blivit vanvettigt förälskad 1 mrs .tBlyth, Ham undrade : inom sig, hur längt Donald Bruce hade ”Iöllekar med. få avbrott omslöt Malo- - |! sin 'uppvaktning' av Majorle; och när han själv efter middagen. dan- sade med henne på den diskret upp- . »Tackt”' ”bugade. sig Ham Delugaz. | Han önskade, att 'mrs Blyth hade in- | neslutit Dörla' t'sin Inbjudan, men +; med sin högre värdighets: självklara » enställda; och när Ham såg sig om, hada, Dorla . helt diskret försvunnit. : Ham svor inom sig. Han hade velat ; 59-mer av Doria Taher, Hennes lik- "het med eldgudinnan, 1 djungeln in- :'tresserade honom, ty inom sig var ; han ändå inte fullt säker på att han ” endast hade haft en hallucmation. , Kunde: han. "verkligen ; ha. stått, + djungeln. och drömt -allt detta? Var i det: endast, en syn? Men hur kunde henne närmare, .Jen aning. om allt .det, som tilldragit sig, i verkligheten? På något sätt kän- de..han instinktivt, att lösningen :på gåtan trots" allt fanna hos Doria, pch under den korta tid, som stod honom till buds, ville han, gärna lära känna Endast: ett tiotal personer var n- bjudna att stanna kvar på jmiddag hos mr och mrs Blyth denna afton. Ham fäste sig .särskilt vid der unge flygkaptenen Donald: Bruce, som var anställd vid. Sudan-Egypt Alrlines, Han flög "vissa" dagar i veckan den reguljära routen mellan Khartoum- i] Kairo-Alexandria' och vidare upp över Lyddah till Aleppo i Syrien, Han var. tydligen ' sitt. yrke mycket ! han -minnas varje. detalj av en hallur F elaation, under, det att. ban inte hade Vv hängiven och underhöll sin dam med "en monolog om flygning, I djungelnatten. . RA , i Ja a . ata, b . beklagade han både Jonathan Blyth. och Donald Bruce; ty Majorle var tydligen på jakt efter ett nytt offer. Hennes sätt att dansa med Ham var en direkt ut- maning. Han såg ned; på hennes vackert . tecknade' mun / och hennes glänsande blågröna ögon,. vilka ut- gjorde én raffinerad färgkontrast till hennes guldgula hår. Huden på hen- neg axlar och armar var vit som ala- baster. Den var alltför vit för a't pas- sa I Afrika, tänkte Ham. Denna nak- na, ' vita hud,.vetkade på något. sätt obcen t denna milfö, och plötsligt längtade han efter Dorla, I hans sin- ne sgammanblandade' han henne med eldgudinnan och han tänkte sig”Do-| ria ljka formfulländad som den kvin- nokropp han hade sett omvärvd av gulgröna eldsflammor : då (en svarta bä "Vad tänker ni på, mr ”Detgaet” rågade Majorle lågt. " . "Ni säg! ut som om nt: äg en syn just här på min axel” , i N Hon placerade egitt pektingör. med en lång, röd nagel på den yttersta rundningen av' hennes. vita skuldra. Samtidigt. tryckte hon sig närmare intll , honom. : : "En syn?” > ”mumlade Hara.i "Ja, kanske det. Synen jkulle CN så fall vara ni, mra Blyth.” a Han höjde sin hand: och Jade sina fingrar emot hennes hud just där den djupa .urringningen slutade 1 hennes rygg och samtidigt drog han henne närmare 'Intill' sig. : Majories ; kind snuddade vid hans, och han 'kände 1 sina näsborrar hehnes dyrbara fran- ska parfym. Hennes kropp var sml- dig, och hon följde honom mjukt i varje ,rörelse t den eggande rytmen, och Ham kände aln åtrå efter en kvinna tändas. Hans ögonlock :sänkte sig till hälften och hans läppar smal- nade. Några minuter dansade de, som om de varit gjutna tillsammans. fär musiken 'slutade, märkte Ham, att Donald Bruce fixerade Majorie med ögon som brann av ängest och Isvartsjuka. Vad hade 'den unge: fly- Baren gett?. Och vad inbillade: han sig? Ham svor t:ll invärtes, Tydligen hade han druckit för mycket, efter- ,38om. han. hade lätt. alg ryckas med av 'Msjorté Blyths ”öppenbara” 'sensua- lism, Han böjde sig fram, emot hen ne. "NI, är förbannat" vacker.» iMajorte”, viskade han, ”men jag tänker ta mig fan inte låta ökensanden dricka mitt blod: för er skult”t. POST te : Majorlé gav. honom ett jeende 'och ett halvt ironiskt, halvt triumferande. ögonkast, som kom. Ham att Önska, att han kunde 'få'ge henne en örfil. Utan ett ord lämnade Ham, henne och tillbringade resten av kvällen med att spela kort med mr, Jonathan' Blytb och två andra Herrar, ” i så sond Redan... innan. Ham. satte. sig vid bridgebordet ' såg han, att Donald Bruce dansade ut med Majorle, och Ham beslöt att det skulle' dröja, in- nan han: nästa gång besökte den i|gamle tidningskungens eleganta bun- galow. Mr Blyth, ägnade .emelertid allt intresse åt sina kort och lät utan synbarliga bekymmer gin hustru roa sig, men Ham hade selt hana andlösa dyrkan av Majorie och undrade, vad som egentligen rörde sig I den gam” le miljonärens hjärna. När Ham tog avsked s de nr Blyth: . ”Om det är något jag kan göra för att 'underlätta ert arbete, så hoppas jag, att n! låter mig veta det. Nt kän ju "till exempel få disponera - mitt flygplan; om ni vill göra någon res Cognosceringstur . från . Juften,”. uses I är, mycket älskvärt . av'er, mr Biyth, men regeringen ;ställer Flygplan” nl? mitt förfogande, när jog behöver det. Jag. vill :ju inte ockra på er/godhet, mr Blyth. I stället hoppas jag kunna återgälda något;. genom att förse, era tidningar med bra stoff, så snart jag anser 'mig' ha” någonting av 7 verkligt värde att lämna, "Ja, nt kan. mm alltid. kontakta Do- ria” föreslog. my Blyth sakligt. ”Hon har, en .grundlig -kännedom, om. jan- det och, kan n, kansk rå er. till” nyt- «oa a. "När ”Hamitton "Belugar' "erbjöd sig att köra Donald Brucerhem till:den- nes! bostad, 'strök sig' mt Blyth med hariden. över."sin mun och 'haka för att dölja; ett leende.x Majorie behöll sin artiga min, och den' unge Nyga- ren accepterade en smula förbluffat. men - Ham kände; endast, lättnad,, när bungalowen.' Förhållandet mellan mr och mrs Blyth var en "dissonans, som störde honom! FN: ot " Påföljande. dag ringde Ham; till Do- ria Tåher, Hennes ” "Sckfåtelate med- delade: emellertid att hon var. uppta- doggs ihärdighet att ringa hela middagen, och ttll sist lyckades: förmå Doria att svara. Hon var. emele: sen Å spenen Han. såg tortfararide”t Ham en rival; han -avlägsnade .sig från, den luxuösaj, gen, men Ham fortsatte. med en bull=!:". - till att. börja méd att träffa honom. ”Hör på; Doria; ” sade Ham tur stst, "mr. Blyth har- lovat, att nt skall ta : hand om mig och hjälpa mig tillrätta i det här' landet, 'och därför kan Xx ' inte vägra att träffa mig? cc Vv | 2 "Oh svarade hon, Jag stå. till tjänst?” : "Till att börja med, skål ni hjälpa : mig att äta lanck på klubben," Bva= rade. Ham.” ' "Hjälpa? Skall jag mata" er? gade Doria, som mot sin vise” börja- de vekna: vv CNE kan ju; försöka," - sade Ham. "Jag hämtar er om en hbalvtimme,"' - En . stund " senare: parketade ' Hamny sto sin. bil utanför Dortas redaktion och gick raka väg en upp t hennes kontor... ONS i (Porta)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.