, - NV I Hip: ” det viktigt att man här Då LAHOLMS. TIDNING-.. ... > v Ed 4 Torsdagen den 19 september 1968 Söndagens val kommer att gäl: till historien. som de stora över-|. raskningarnas val, Vissa” ten- denser kunde skönjas under valrörelsens sista veckor men . storleken av ”förskjutningarna överträffade:.alla prognoser och spådomar. 'Det kunde med täm: ligen stor. säkerhet förutsés ait socialdemokraterna och centern + hade medvind medan framför- allt 'komraunisterna hade: det " besvärligt.” Som! Gunnar Hed- lund sade i sin. kommentar un- der. valnatten kunde, man för- . utse” hur ” vinden skulle blåsa men vindstyrkan blev. en' över: raskning. 2 För centern vär” detta ett his: toriskt val, Partiet blir: efter detta landets - -största borgerliga parti med 39, eller 40 mandat I andra kammaren. beroende "på hur 'poströsterna ; fördelar ; 's!g "vid den; slutliga sammanräk- ningen,. Långt över 100.000 .nya , väljare har, denna gång valt centern som -torde få en: slut- siffra på cirka. 750.000 röster. Nog kände centerns valarbetare att de hade vinden I ryggen un- der valrörelsen — framförallt | i.de stora, "tätorterna . -— men A ingeri hade väntat sig detta, Här |. "må bara nämnas ett exempel på de enorma centerframgångarna, I Stockholm skulle centern. en- ligt prognoserna före valet få svårigheter att behålla det man- dat man erövrade "första" gång ; en 1964; Nu ökade partiet från " drygt: 13.000 röster :till cirka v 30. 000 och" ligger snubblande nära att ta två mandat, ” Omfattningen av. -soctaldemo. Val med överraskningar. kraternas framgångar var va lets negativa överraskning. -De , förmådde inte bara vända kur- van från" katastrofvalet : 1966 utan även vinna röster och mandat jämfört "med riksdags: valet 1964." Denna, strömkant- ring till socialdemokraternas fa- vör har:'flera förklaringar. För - det första har de nära nog ra- M terat ut: kommunisterna vilket ;-förklarar hälften'-av' socialde- -. mokratins , vinster, och för det andra har de tillsammans med fackföreningsrörelsen mobilise- rat en valorganisation som .ing- et. annat -parti kan. åstadkomma "motsvarigheten till 1: detta tand, «Det: kan . inte :heller. "uteslutas "ätt de vunnit. vissa -framgångar ”gerrom rena skrämselpropagan- dan. Hårresande historier om svad som skulle hända vid. en "borgerlig, ' seger har! | spritts ut och' effekten har uppenbarligen inte uteblivit.” För kommunisterna” var. valet sen katastrof. De kommer tillba- ”ka med”tre mandat -i- andra. ' kammaren och har knappt tre "procént av valmanskäåren. Detta är” mycket prekärt inför valet "1970 då det fordras "minst fyra procent / av valmanskåren "för att få mandat i riksdagen, Kom- munisterna "står inför uppenbar "risk att helt raderas ut: ur riks- dagen, in Det blev : Anget' regimskifte. - Socialdemokraterna ” inte. 'barå klarade : sig | kvar, de tärkte sin ” ställning. -Men,. dé; frist” är kort. Redan” 1970 är det val "igen och” då- kommer de att trängas hårt från en : borgerlig dock, bi kaffad så att; vi inte" kar fodla = vår” egen |» oss :rbakom']= Kkål,:s inte," den" utanför; ; Dagarna” des ett :sto: - anknutna ;" tellektu olle te på SpÄStä nat äv "låginkomst- " grupperna "här, hemma; vatt. Hela den svenska Wwlafidsproblemati ken skall i nagelfaras, i ' en £er nomgripande ”utredning;: omfattande « 'opihionsbildning” u -landsfrågor, a San er läge större vikt vid "om u-landsfrågo När: valhetsen "nu denna opinion, Den är. fråmsynt .— och att.'i ring. åtföljs: äv. ökade Skonomiv ka ätagandep: är. nö digt flera skäl: bland annat: för 'att övervinna den misstro. mot mak- tens institutioner som inte minst ungdomen . isar” pr v! på SAMHÄLLET. -OCH KREDIT. INSTITUTENA |: : - Kreditmarknaden och. dess än stitutioner, har under de senas- te "åren varit, föremål för en ganska intensiv: "uppmärksam-J|' het,” "påpekar Svensk, Spår bankstidskrift En mängd offentligt” 'atredrilngsmaterial- för belysning av kreditmarknaden från olika: utgångspunkter” Kar]: Sonet framlagts: a . Det : finns . för Kreditinstituten självfallet ingen. anledning. att beklaga sig. över! att deras verk: samhet och '” förhållandena "på kreditmarknaden '". ägnas . upp- märksamhet: genom . offentliga utredningar. Tvärtom är det up- penbart att :samhällsutveckling- en. under .1960-.. och 1970-talen medför behov av översyn "av kreditmarknadsapparaten. Sam- hällets intresse » för dessa frå- gor får i princip sägas. vara högst legitimt. "Några delade me- ningar kan knappast råda inöm kreditinstitutionerna om att i deras: uppgifter ingår att följa. anpassa sig till och tjäna som redskap för både :den. kortsik- ”tiga-konjunkturella' och längsik- tiga-strukturella.-styrningen av samhällsekonomi Samtidigt är det 'klart att de ekonomiskt] politiskt ” N styrande instanserna därmed inte: kan undgå att åxla' en "del av ansva- ret för att kreditinstitutens exl- stensvillkor; . blir. ; acceptabla. Styrningen. "av... kreditväsendet kommer med nödvändighet att . innefatta :en -direkt. eller indi- rekt styrning. av . prisnivåerna - på stora delar av marknaden” — det är i dag ett faktum att vis: sa räntesatser' är” föremål för en direkt>kontroll, - som äger rum' utan.”lagstiftning eller .an- nan -forméll: ;bakgrund. : Dessa prisnivåer får 1 sin tur ett av- sevärt inflytande” på kreditin- stitutens räntabilitet Att 'denna utvecklas på ett sätt som möj- liggör, för" kreditinstituten att fortsätta. att betjäna sarnhället i en expanderande ekonomi, det är' något som mäste betecknas r” internationalise- | Op; ition som harsrevansch att fordra! samtidigt ig kvar. Många ' av. deras man- dat: har tagits" med mycket små "ägt r därhemma, ör att finna. att den låg Fältet framför: näsan? Då vi gör den: "erfarenheten" brukar vi sär gå Jag är ju: blind”. Döetr förhåller "sig ; hästäm” så med .oss 'och Gud "ibland, : Vi le- far -efter honom '" högt 'och lågt sligt . upptäcker ”.vi "att r vid vår: sida och .har så varit, hela. tiden, vs 7 Detta är ju eriav bibelns' stör- stå "sanningar, ”Vi''kar "börja :i Första 'Mosebok och läsa igenom hela bibeln och vi finner att Gud alltid har varit nära, sitt. folk. Alla .bibelns stora män och kvin. nor har funnit "honom: Moses I öknen, Amos på betesmarken, Je- saja T templet, Jeremia i sitt hem vid mandelträdet som växte utan- för dörren, Framför allt är han oss nära i' Jesus Kristus. Bibeln säger att det är Gud som, är långt borta oss, utan vi som är borta från honom, I Jesu "gestalt säger Gud till oss: ”Kommen till. mig”, - "inte från . . . Scouting Stilskolan till: Riva del Sole, - Stilskolan förläggs till Italien, Riva del Sole i närheten av Rom, för en veckas kurs: 17—23 sep- tember, Arrangemanget har möj- liggjorts' genom - samarbete mel- lan. Svenska Scoutförbundet och Svenska ' Kyrkliga : studieförbun- det,” Avsikten är att utbilda 1e- dare som sedan kan utbilda'and- ra enligt Stilskolans principer. Man, tänker sig studiecirklar här hemma enligt mottot ”Morgonda- gens . ledare”, : Var 10:e svensk beräknas i en snar framtid befinna sig i ledar- ituatiom, .Ledarskap inom Scout- förbundet skall även. vara en skolning för arbetslivet, .Det är då framhåller Stilskolans chef Raoul Neveling, väserftligt att klargöra vilken typ av ledarskap, som kommer att. utövas” är det 40-taletsY ledarsyn eller” 70-talets? Det är en av de. många frågor, som skall diskuteras på kursen i Riva, del Sole. En ny syn på ledarfunktionerna, som kar pas- sa 70.talets människor, inrymmer många : kontroversiella — frågor. Raoul 'Neveling, författare till en nyutkommen skrift ”Morgonda- gens ledare”, ' som är grundbok för kursen," sätter ömtåliga frå gor. på sin "spets. ' Är. individen till för gruppen eller. gruppen till för. individen är en av de spörsmål som kom- mer att tas upp. Den italienska kursen väntas komma . att få stor effekt genom att varje kursdeltagare — de är fyrtio stycken — förbundit sig att utbilda handledare för: stu- som ett påtagligt intresse för samhället självt, st maste förlagd till Alnarp; .: "omen NH : Anders Elofsson” uppmanat oss yng- Vällensilering Z Halland | . Jo; därom kan jäg 2 "besked; -om' herrn så vill, ty jag var med, ve Ur Fänrik Stål Te: : uppgavs! ; i så jordbruksradion (12/5) att "den 'stora 'andelen ensilage: i Halland, ca 30 procent "av: vallen — i Skaraborgs län ca 8 proc — berodde dels på inten- siv rådgivning och dels på det fuk- ' tigare klimatet, Må det gärna anses förmätet av övertecknad.konstata- "tera att detta icke är hela sannin- gen; Den" äldre ' generationen av ' hallänningar med 'gott minne vet > bättre-men dock ' inte allt; . Tillåt mig berätta så långt minnet räcker! Under ' min: agrohomutbildning | - '1914—16 hördes intet om" ensilage I att: det gjordes s k' press- "foder i Haliand och att man lag= ". radé, betmassa: och :sockerhetsblast . vervtelt > vid skånska. storbruk, I början av: 1920-talet odlades majs och. solrosor : för: pråssfoderbered- ning dels vad Bohls gård;pr Vi ch brukstförskari. Finland, "Pp kände: hetesapostel: dr re "svenskar: "söka ta "reda på vad Me rubriken: "Kan hälften -. kraftfodret: sparas?” återgav jag i : HLT.i sept 1930 efter. finska 'fack- tidskrifter" dr -- Virtanens .'dittills framkomna ” försöksresultat -. och blev därvid klarlagt att: ”ATV-me- toden”? I Häsning . reglerades genom ; tillsats" "av en” vätska: innehållande ' något syra och "sannolikt. andra ämnen”. " Det har ryktats att dåvarande la- 'borator Harald Edin vid Central- . anstaltens' Husdjursavdelning var AIV-vätskans hemlighet' på spåren, när här I landet bildades ”Förenin- . gen Syrafoder u p' a” med Svenska Lantmännens Riksförbund 'i' spet-!p sen under medverkan av bl a KF; Detta bör ha skett omkring års- : ekiftet 1931-32 och sålunda kunde ". AIV-metoden presenteras vid lant- : bruksveckan :i mars 1932, ”Syrafo- der” kunde därefter starta med in- struktionskurser på olika håll i lan? det, för Hallands del var.den när- : denna. Alnarpskurs anhöll jag; hot: 'hvshållningsskapets ; för- valt i kott. för” tre : blivand sk ATV-instruktörers räkning om resebidrag på 300 kr (om ec minnet sviker). När, ärendet på våren före- drogs i fu, anförde ordf landshövd. Mörner att han borde få taga hand om saken för inhämtande av sak- kunniga "upplysningar och så be- slöts bordläggning. Det kan redan här tilläggas att när min anslags- begäran återupptogs på hösten ,upptyste landshövdingen som det berättats mig att han hade -tillfrå- gat den erkänt störste auktoriteten 4 fråga om kusdjursutfodring pro- fessor Nils Hansson och hade han . förklarat att AIV-metoden inte var ; av något värde för framtiden, var- "för fu givetvis »beslöt avslå min begäran, - Vid den tidpunkt på våren 1932 "då fu beslöt bordis S”enihig stod årets vallslåtter för dörren men min övertygelse em AIV-metod vär- Av: agronom Erik L farsson tagen vid en av. de första ensileringskurserna: i Halland : och Alhustrerar hur det gick till på den tidens. sett innebar. att grönmassans k | traktas Halland som ett ansett JA I V-område enär inom de | halländska lantmannaförening- Njarna försåldes lika stor kvantitet 4 A I V-vätska som inom hela lan- det. i övrigt. Relationen var den- samma änna under en stor del av 1940-talet, alltså vid de avspärr= nings- och utfodringsförhällanden + som: rådde under andra världskri- ' get. Denna gång tvekade man inte inom hushållningssällskapets fu ati > ge AIV-metoden allt stöd och så- ' lunda” kunde ! under instruktörer- | & nas: medverkan varje: år ordnas . « 15-20 A I. V-kurser. fördelade a över. hela länet, i skogsbygderna + . 'som på slättbygden, ' Det är från många' håll - -omvitt- - at att den & I V-propaganda, SN som bedriviis i Halland dels une" "[hallandskornas anseende som Ilan- +" Idets . bästa mjölkkor, , Detta. kan. anses bekräftas. av resultaten från den officiella kokontrollen, "enligt : vilken! medelavkastningen pr kon- trollerad ko och år före 1940 var högst ca 4000 kg mjölk men efter ” se. Med denna senare. som” "huvud- man'”skramiade” de båda 'samman ett belopp av. 225 kr, vilket' förde- lädes med reseebidrag å 75 -kr till följande kursdeltagare: : NH Överassistent . John Bengtsson, |! Husdjursavd, ' Falkenberg; . Kontr- 2ssistent- Herman. Lundsgård, . Sör- by, " Vessigebro, . kontr-assistent Arvid - Andersson, Karlberg, Sib- harp. V På egen bekostnad deltog 'vandr- rättare Carl Johansson, Harplinge; | Av , intresse är att Bengtsson: är | "i > ot oa identisk mel ombudsman B i MHS år med 4—700 kg och är de sista åren högre än 5000 kg pr ko/år. - Den som «tra att detta enbart be- ! ror på ett bartre djurmaterial kän- -/ en. vs ner icke de verkliga sammanhang. ; ' soba é N 1a världskriget varit, avgörande för > : + krigsåren stiger denna på några få ot När man här hemma hos Oss talar om eucalyptus, tänker man först "och främst. — ja, kanska enbart — på pastillerna med den starka, kavakteristiska smaken. När Hotaniker och forstmän från hela "världen här--om året höll en ”eucalyptus-kongress” i :Sao Paulo i Brasilien, var det dock inte för den .aromtiska' eucalyp- tus-oljans skul utan därför att eucalyptussläktet faktiskt - består av trädslag av mycket 'stor eko- N nomisk; betydelse: Ett" faktum Ii ka visst: som det, att de olika eucalyptusarterna är- mera ut- bredda. över jordklotet än några som "helst andra trädslag,” ' Eucalyptus- -träden ett 100-tal år sedan bara i Austra- lien, och”, Bortre Indien; på. den förra "kontinenten; finns det-över 300 olika arter av, eucalyptus; från” arter som” bard "når. -busk- höjd och. til ;Bucalyptus amygda- lina, som. må öj av ända till 155. meter rdens högsta träd. "På grund äv! icalyptusträ- dens snabba växt 'och enastående anpassningsförmåga. har man. un- der de senaste ”hundrå åren in? mängd" andra Jän- der, så att de” i Je är allmänna het En värld av eucalyptus. ra och vekare arter som ge bli vit mest populära, Eucalyptusveden är ett förträft- ligt. bränsle — och "man har till exempel i Indien lagt fram ett projekt att Plantera 'väldiga euca- / lyptusskogar, där man ständigt kan hugga bränsle till transpor- tabla ugnar och ångkraftverk. samt ,kraftanläggningar i under- utvecklade områden, I en ord: ningsföljd som, tillåter de snabb: växande: träden” 'att växa upp igen, tills deras tur kommer att fällas på nytt, Eucalyptusveden har också stora. användningsmöj- ligheter som, massaved . och för framställning - av' -Barvsyra, trär örj kol och vegetabiliska oljor, "Fossila fynd har bevisat att en del eucalyptusarter växte 1 Aw stralien. och Sydostasien: för 'mer än' 40 miljoner år sedan, men des- sa trakters geografiska. ravskild- begränsade" helt naturligt eucalyptusträdens', förekomst och gav dem "inga möjligheter att ut- breda sig. Men nu har alltså män- niskorna givit dem revansch” form av ex snabb och: så gott som. universiell Ötbredning, Ad + Tore Leth., Sava Gynna n LT: annonsörer. och att Andersson är den nuvaran= de ordf i styrelsen för HLC.' a Sign J B gav i HLT (nr 121932) en skildring av Alnarpskursen och han anser sig kunna fastslå att om erfarenheterna från Finland håller även här ”finns all anledning att i stor « utsträckning | övergå. "till "-Jordbruksh Hjalmar, Bergström; som, vid” sam= | ipes vikten" äv” noggrann gsteknik (häremot. syndas till'att :ehhart i "Hebergstrakten' e : silerades. hösten 1933 ca 200'ton äv |. vallarnas "rikliga återväxt. Därmed var motståndet brötet; nya instruks törer "måste utbildas” och de" föl. jande. åren ordnades s ok: "ACT: Ver . .Helt ärligt skall erkännas att re-. sultaten "icke älltid: varde bästa beroende på att det inlagda" grön- materialet ' varit för: grovt : (sent skördat): eller på "bristfällig inlägg- ningsteknik. - Detta senare”. föré-' . relativt ' ofta vid större funnit "genvägar"; + "för vilka "våra finska | läromästare varnat: Värst av; allt" var dock/att A' I: V-vät. skan var starkt frätande på kläder och skodon, vilka ej var mycket värda efter en;dags:arbete i en A I V-silo.: Av denna "orsak prö- vades- därför . andra ' tillsatsmedel pa utspädd myrsyra, som snart blev. rätt" allmän: i Norge medan danskarna i det längsta hållit, fast vid A I V-vätskan. På den svenska marknaden . har -under årens: lopp otaliga försök" gjorts: att . ersätta AT V-vätskan med pulverformiga icke : frätande '. .”ensileringsmedel”. vilkas effekt oftast varit tvivelak-' tig, sedan man kommit till insikt om. att grönmassans förtorkning och packningen i silon jämte silons täthet "och täckning var 7vgöran- de för ensilagets kvalitet, ' Sar, "Professor Nils Hanssons sanna (ev' ändrade) hållning till: A I Vv fodret blev klarlagd i en fack- a! uppsats. våren 1935, då Jordbruks-. : tekniska Föreningen utgav' den all- mänt flitigt studerade 'ATV-hand=' . boken," Därmed skedde även en ve markant bitydelsefull ändring 1 hushållningssällskapens inställning till ”A-I V-metoden, i och med att inte bara konsulenterna men 'vckså jordbruksinstruktörer . (tidi- gare ”vandringsrättare”) blev I1e- dare av 1-—2 'dagars s k AIV- kurser. En osakttbar insats gjorde hallandsfödde agronomen - "Yngve Andersson (alltför tidigt bortgång- en) vid Jordbr Tekn Fören på . > Ultuna samt i främsta rummet. : so utan tvekan våra kontrollassisten- ter samt ' de intresserad. fö! + ut innehållet i en. : kastrull, kryddar efter behag, och värmer. Och ni . kan välja på ärt- soppa, med och utan fläsk; bruna - bönor eller rotmos: ,Produkterna finns de var stark och tvingade mig söka ' andra vägar, Större förståelse mötte mig hos styrelsen för Hal- ”Jands Lantmäns : Centra'förening r d. för lant förening=' . : - a arna, Med åren har det blivit allt«: i mer klart att'bland- dessa skall man söka de mest betydande råd- givarna. och hos Lantbruksklubbens styrel- diecivklar på det regioanala pla- |: net, : ax Redan I slutet av 1930-talet be- | | ÖR a "hos & livsmedelshandlare. ” Smabbars kam ni intef få >» > emn- god middag! - Ni klipper bara? upp för- packningen, klämmer En-LT-annons läser alla Pe Ar | | | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.