LAHOLMS "TIDNING. Malmsjö-Schollin Tillsammans igen spelar Jan Malmsjö "och Christina Schollin när komedin ”Black Comedy” får premiär på Intima Teatern i Stockholm. om 14 idar, .Senast de spelade ;- mot. varandra : var "för fyra år sedan på Scala i komedi- succén ”Söndag, 1 New . York”. Christina -' har Ad. sommar : varit ”Hennes meget Kongelige Höjhet” 1 en norsk film. Jan har som bekänt / turnerat i parkerna och även hunnit "semestra. på Mallor- Christina , spelade, förra sär Songen. i. Kaktusblomman” men Jan "har; Inte, stått på "en "stock- holmssgen.;, "sedan ' han; gjorde ”Omakä”. par” mot Carl Gustaf Lindstedt på. Intiman, ', i ' Hasse" Ekman. iregisserar. och [Yngve iGämlin gör "dekoren: till "Black Comedy” 'i- vars rollista | återfinns” Lars Lind,” Sly Erléks, |: Tina" -Möner, - Blomberg och Stén "Ardenstam.' engelsmannen .v Peter , Schaffer, Nils... Eklund, .: Jan |: > ”Black. Comedy” är. skriven: av | Under ”repetitlonerna på" "Black Comedy” bytto ensemblen en dag ut Intimans scen mot Schristina Norra' Lagnö. Efter koncentrerade repetitionstimmar bjöd Chri- stina 'sina hungriga kollegor på utegrillad . korv, potatissallad : och trädgårdens äpplen, Jan Malmsjö och Christina Schollin tog. "sig en sväng i gungorna medan de penetrerade sina roller. - Schollins ' lantställe på tillsammans! igen som "fatt idén” fn sin” komedi från Peking-operan; : där 1 'ett känt" stycke (”Duell i mörker”) två "män utkämpar en duell i ett alldeles mörkt rum.; ' Stycket spelas på. en fullt upplyst "scen men aktörerna beter sig oc om det vore mörkt, ; AI ”Black Comedy” snurrar; ko- medikärusellen ” kring en ung skulptör (Malmsjö) som en sön. dagskväll .har gin fästmö ' (Tina Möller) och, hennes "far (Nils Eklund) på besök 'samtidigt 'som han. väntan. en: fik :konstköpare |" (Sten. Ardenstam), ' r ' att im- ponera har han "olovandes lånat sin bortreste grannes, antikvitets- handlaren (Lars ' Lind);- antika möbler ” och konstföremål." Plöts- rv Volvos. styrelse hån i dagar: nå beslutat. en Lutbyggnad.. och teknisk:-modernisering : av; gjute- riet : vid” Volvo Skövdeverken' av- slöjade” direktör Gunnar Engellau fvid en "presskonferens "i. samband Smed, Skövdeverkens ,'100:; årsjubi- 7 1eurn. Kostnaderna för” Utbyggna- den »har'. beräknats till” 54: miljo- ner kronor. Utbyggnaden.tar sik: te på" att. öka: gjuteriets. -kayaci- tet” till60.000 ton gjutgods "per "år; "Eh "etapp omfattånde” ett: nytt «gård har redan påbörjats: Denna etapp kostar" cirka, tio miljoner. Fullt jutbyggt - blir” gjuteriet i Skövde ett, av de största och mo- dernåste I "Europa. Öl non "De "nuvarande | -gjuterilokalerna kati 'utökas"” med ” cirka :: 7.000 " kvadratmeter. Formningslinjerna för cylinderblock" och :.decklar skall ersättas med en högmekar |. niseraäd” och delvis” tomatiserad formningsenhet, , Ar T. 50 m "en, så” kömplicerad "operation som: "gjutning ' av ', for- mar” kommer, att 'ske” helt ' auto- ”matiskt, ' Altomatisk:. blir " också chargeringen, dv... se materfalpå- sättningen" i kupolugnarna liksom den . ;! kontinuerliga ' 'ahalysen av det smälta materialet, Dy vr I Samband. , ned ' utbyggnaden av gjuteriet , Ägna stor uppmärk- ' samhet. åt .miljövårde Filteran- läggningen 1 det nya. smältverket är av. modernaste konstruktion] och ger. en högeffektiv” penings: verkan, , Av dead a ; " Automatiken och glutertets Tay: out kommer att göra" det. manu- , ella ' arbetet "betydligt "lättare ' än smältverk, "och 7 en” ny” "mäåterial- > : vara färdigställd 197 juteri+ Pra si i: det "nuvarande gjuteriet, " och därför « arbetsuppgifter kommer där att. kunna” lämnas | till kvinnlig personal; "Trots. den be- tydligt "- utökäde ' produktionen kommer på :grund av. automati. ken, personal i tydlig.” . ER kärnmakeri och renseri skall modernare : - maskiner ” installeras och även mödell- och underhäålls- avdelningarna : samt: . laboratoriet skall få "delvis ny "utrustning; .. Den: :nuvarande + - gjuterianlägg- ningen har en kapacitet äv 35.000 fon gjutgods -per år..Génom" ut- byggnaden ”utökås” denna” direkt till 50:000 ton per”år mien.! med smärre "kompletteringar av. den planerade "utrustningen" kommer gjuteriet” att... kunna” framstälta cirka 0.000 a ton penlär köns — |'Den beslutåde utbyggnadbötap- Pen påbörjas omgåe: ej och skall å "När def. älter I kongönens | — framtid så går. ålla våra planer ut på;att företaget gradvis skall växa även under: 1970-talet, "Vol- en: planering, "där: i' föj sta, hand utvecklingen under de" närmaste 5 :åren är under.'debätt "och ' de! taljplanering"' men vi diskuterar också självfallet. den, senare de: len av, 1970-talet. : "Några närmare detaljer i: denna byggnad är det i dag för tidigt att redogöra för" men vår sa! ning. kommer att ske såväl när det. gäller utvegklingen- av våra tekniska produkter som' vår 'pro- duktlonsapparat” och” ” även" själv. kl” 18.15, saxen I för:ett klipp:- ; vos ”ledning' håller därft öripå med] kapacitetsut-. Kampanj mot koloradobaggen "STOCKHOLM ATL SEO OR - En upplysnineskampanj i syfte att stärka beredskapen mot kolorado- : skalbaggen planeras i vår av Sta- tens växtskyddsanstalt. Kampan- jen kommer att drivas i de områ- den I Skåne, Blekinge och på Got- Jand som varit mest utsatta för, skadedjuret, - Koloradoskalbaggen har under se= nare år brett ut sig alltmer främst i Östeuropa, vilket innebär ökade ris- ker för de skandinaviska länderna, framför allt Sverige och Danmark. I Sverige har man än så länge endast gjort enstaka fynd, men i Danmark har tusentals kalbaggay påträffats sedan 1966, Doktorn svarar : M .”Skåning 65 år”. Sigrnaturens pro- "blem är tyvärr vanligt i denna ål- der och'i regel mycket svårt att medicinskt påverka, Ibland kan wvi=. la, miljöby:e. och allmän .kondi-' Honshöjning v verka i önskvärd rikt. ning. i SN ”Undrande 68”. Cyklomandel ver: lar krälvid och cirkulati ”Skånska generalguvernemeniter” rkivalien Al Ellanäsbon vid Landsarkivet i Lund blev för några år sedan känd i Halland | Ke- nom de märkliga arkivaliefynden på Halmstads slott, om vilka han skrev en viktig uppsats i tidskrif- ten Ale 1962. Man hade länge sak- nat två: stora serier. i landskans- liets och ländskontorets arkiv i Hal li; brevk Pp "serierna före 1770-talet. Övriga er- kivalier från de båda arkivbildar- na finnas i gott skick på Lands- arkivet i Lund. sedan 1903. .Vid en reparation av det yitre port- tornet på Halmstad sloit år .1959 upptäcktes "åtta stora trälådor, in- nehållande arkivalier.. Sedan lå- dorna översänts till Lendsarkivet i Lund och där undersökts, kunde man konstatera att Hallands lands- kontors ' brevkoncept - '1686—1770 "återfunnits. Därjämte -innehöllo lå- dörna en mängd inkomna skrivel- ser, varav. flera från . 1600-talet, och räkenskaper. Ett par, år ef- ter : detta sensationella fynd kom en 'ny sensation... Av en , händelse upptäcktes ' 1561 att på : västra sloitslänsens vind fanns i vinkeln 'mellari yttertakets brädfodring . och -vindsgolvet ett utrymme, som tats med. papper, För denna tä ninz hade man nyttjat 'gamla ar- .kivhandlingar. År.1862' fick arki> varie Alf Erlandsson i uppdrag att ordentligt undersöka , den ' ifråga- varande. vinden. Det befanns ' att vindens båda långsidor på en sträcka av 85 meter innehöllo, ett tätningsmaterial i form av" arld- .valier. Arkivalierna utgjordes, som väntat av ett, stort antal årgångar av landsk underlättande, Ost tillhör. den KO av föda, som rikligt med animaliska att och: man anser från sakkunnigt håll att .en viss återhållsamhet med: dessa fettämnen bör iakttagas i högre ål-' dor, för att minska risken för åder= Erkalkning, sc Sole går. Upp, Xl; 5.54- och ned Den här” historien -har: vi hit-|: tat i "Svensk.. Sjöfartstidning och den "sätter vi utan förbarmande i”Han är: "otroligt. helt” enkelt ha Jag. ögonakrök; Ringer. upp hans pri- vattelefon, En mycket. ungdomlig] son svarar. rna = =, Träffas. 5. pappa? eller hur? — "Jae, u : -—' Får: jag tala med henne?; Nägra ögonblicks - tystnad, Så d a lingen, naturligt nog," händlar . coin | återlämnades, : skulle det : ske. mot en återkommer den unge mannen: xo. — Hallå: — Ja. hatlå, Fick: du inte tag. 1 din syster? . e Engellau. fallet försäljningsorganisattinen över hela världen, sade direktör ters "åtgärder, att svenska "kronan Halland. "År 1967 "disputerade d på en avhandling om Skånska 'gel neralguvernementet : 1658—93,'- och även :om' större delen av -avhand- Skåne," innehåller arbetet dock så många intressanta'c uppgifter "om Halland” att -hallänningarna: hå" ani- ledning att studera det för satt le: ta efter fynd från: : hemprovinseh. Som bekant blev Halland svenskt vid: freden'i Brömsebro 1645; men bara på 30-år. I fredstraktaten be: stämdes att om: provinseri därefter vederlag, Från dansk ” sida 4 ville man tydligen” säkra.” en ' ” gmärtfri återgång till: det gamla landet ge- nom bestämmelseri att Halland skul- Je styras enligt darisk Jag.” Detta godkändes av svenskarna, men. det framgår klart. av :våra: myndighe= icke hade någon tanke på att åter - « ro. av stor betydelse: för att sam- Några marginalanteck- ningar kring en: av- handling.” om: Skåre och Halland efter av- trädelsen till Sverige. Av Albert Sandklef samma tid "avgick Sperling ' från sin -befattning i Halland; han el terträddes av Nils Kagg, som dog 1652. Därefter blev Bengt Hora al Åminne guvernör i Halland, men då han strax därefter följde Carl Gustaf i fält blev Axel Lillie gu- vernör. När denne avgick blev Erik Stenbock den siste guvernören i Halland. — Därefter .. utnämndes landshövdingar, . er - Från år 1658 inrättades ett ge- neralsuvernement för Skåne, Hal- land «och Blekinge, . Landshövdin- gerna lydde” under generalguver- nören i Malmö "och stodo 'alltså in- te: direkt under regeringen utån måste i alla ärenden gå över ge- neralguvernören. ; Varbergs: stad- hade 4 1666. och de närmast följande å åren ett lång- draget ärende inför spaeralguver- | nören Gustaf Banér. taden, som låg på Platserna,” brann ned ' grund den 12 augusti 1666. "Efter stadens bön om" hjälp hos Kungl Maj:t fick staden en nådig; reso-| lution,' daterad "den 25.11.1666, en-'| ligt vilken. staden tillerkändes en|/ rad förmåner och friheter, som vo- pel hället åter skulle, kunna fungera och skadorna botas, Men det fanns en punkt; söm stadens borgerskap reagerade ' emot: Kungl / Maj:t fö- reskrev! alt" staden” inte finge åter- uppföras” på. de gamla tomterna utan den ”skulle dragas något til bakars” för föstningens, skull, Hä; om skulle 'nu staden: ånvänta nä mare" order j' från ”generalguverni be; ry ren. 'Stadens magistrat : vände: sig till: landshövdingen" med sen: hö att denne vi ille: hjälpa: stadens ”in- t de finke. bygga påls! tor. Landshövdingen svarade atthan|$ ville skriva: till. Soneralguvernören. Stadens » borgmästare Eg stadsplan, avlogpsfö chållanden' od. Varbergs stad, fick "sin. "nuvafandel.: plats mellan + vallgatorna. Bland här i Halland verksamma mentets tid märkes hö a Hallands förste 4 nus Durell, som bodde på Vailens gods, vilket han förvärvat, Han hade vunnit "konuhg Carl Xx "Gus- tafs särskilda ' bevågenhet genom att hen. såsom svensk ;”resideat” i Köbenhavn , under + åren 1647—57 grundligt satt sig in i danska för- hållanden och sänt hem sviktiga upplysningar till konungen. :Durell var skilt anlitade förtro d gor rörande 'det: skånska general- guvernementet, När det blev nöd- vändigt att entlediga landshövding Skytte, som vanskött sitt ämbeie i Kristianstads och Blekinge län, ui- nämndes Durell 1670 till Skyltes efterträdare och förblev landshöv- ding i Kristianstad till sin död. Magnus Durell hade inga' söner, Men han hade döttrar och efter déssa' har han än i" "dag Ip lingar i Halland. Erlandssoh har åtskilliga notiser om honom, — in - Gå vi, till" kronans: befallnings= män”: namnet" Addich:M « Släkten : har "länge levat. kvar iv Varberg. Bror: Gabriel Memsen. var köpman 'och rådman gamla! värk stadsfullmäktige från? 18997 till, än död 1909, Var, ;en an tant för släkten. - : 2; Släkten "Klein "4" Hallå i: Sverige som mucketerare sider |30-åriga net. : Han; blev: sense löp! Aven" hen var: skeppare. och Yrsoner under generalguverne- Kungsbacka har . lägsta procenten . : folkpensionärér be - Nära 678.600 folltpensionärer finns det £ n i rikets städer, d v 8 149. på varje . tusental invånar Fe, e, Mag- ar Ki förbundet, In. emot hälften av dem uppbär även kommunalt bostadstillägg. Relativt talrika är folkperjsionärerna i en del "mindre städer såsom 'Askér= :' ijsund, Strömstad, Marstrarid, Marie= ' fred, Nora och "Borgholm. Allra > +. högsta antalet persionärer bland — " sin befolkning har; Askersund med 235, lägsta Oxelösund | med” 4 pr : den sär- [1.000 I' frå- skom- "Halland : möter”: oss: först rjav sht gör rgsbor minnäå: Memsen," köpnm: in? av 1600-talet "I Hal 4 > " Antalet (folkpensknrer r Var- ) Berg. » uppgår till a .|Ssvarar 153 pr 1.000 ' invånare, Äl vs derspension har 12. 116, förtidspen= sion eller sjukbidrag 334, , änkepen= sion 155, barnpension 67 och hust= rätillägg 94, Bostadstillägg utgår till 1192 eller 42 proc, av folkpensio- : npärerna Å staden, / I Laholm är : cantalgt perisiönärer . högt .= 680 miotsvarar 175 på varje «| tusental ” utgår till: 551; förtidss. Vidrag 'till 50, änkepension” till: 15, = |barnpension till 13: och hustrulill= lägg till 16. :Kommunalt "bostads= : tillägg behöver, endast = utgå. till . 264''eller. 39 prog av "folkpensio«= " närerna,” vs, ' "Kungsbacka tillhör de s ider som uppvisar - den "lägsta |förekoristen ch st, motsvarar blott: 9 pr 1.000 in= N lvånare. Antalet pensionärer som, får "bostadstillägg är även lågt — -— ; 22 eller 37 proc, "Gt : "uppgår antalet folk= pensionärer enligt | räkning . denna — somrar till 7.239, vilket motsvarar . " 156 på varje tusental invånare. Av dem uppbär 5.219 resten änkepension, hustrutillägg etc, Bostadstillägg : åtnjuter ' 3.221 eller 46 procent sv folkpensionä= . rerna. a . Ifråga om Falkenberg redovisas . fölkpensionärerna till 1.938 eller 150 a promille. Av dem har 1.473 ålders- pension, "200 förtidspension . eller ' sjukbidrag, ' barnpension och 59 hustrutillägg, > Bostadstillägg får 818 eller 42 proc i åldersvension, - 152 änkepension, 45” de 2.838, vilket mot= ' invånare.: Alderspension eller ' sjuk= folkpensionärer i. landet — £60 10 läster.' Dennes broder "Klein. bodde »i ”Kywik.. i ; slutet. . Av; 1690-talet "och sekelskift et skutan”; Fortuna fö rådsturätten i ”Kungsbicka' den 17". augusti 1703, då medredaren i sku- tan Fortuna, Olet Olson i Krogår= den ” i'Släp inställde gig” och an= mälde” att: "skutan Fori una, byggd i, Slåp. 1658, är borta: blefwén. 1 OR Né Forts å "eid .-lämna: den .nyförvärvade .1 =" Vid övergången ill” Sverige vår "Hällånd indelat i tre län: Laholms,” Halmstads och Varbergs län, De” svenska myndigheterna slogo sam, nement med Caspat" Otto Sperling traktaten ', bestämts ', att | Dasmårk "skulle. till Sverige "överlämna lär Johé het vid korna; efter vilka skatten debite=" > rades; "Herrarna ; till : Laholm dch” Halmstad ;underlö 0 att: överlämna : för: de: myndigheterna. Men ' länsherren i " Varbergs: lätt, Iver Krabbe, över- lämnade ' sin jordebok; vilket förf förbisett. Den finns i. Kammarar= kivet,' där den emellertid katalo- giserats på "samma. nr ; som : dén , nya:-jordeboken - för > 1646, - vilken kommande nyupprättats och för: "Varbergs vidkommande: skrivits: av efter” det exemplar. Krabbe över- "lämnat... <:År 1648. blev Lennart Torstén- 'sön generalguvernör över Värm- land, Dal, Västergötland och Hål ' land, och när han avled 1651 blev hertig Adolf "Johan (Carl: Gustafs broder)';'hans "efterträdare, I Vid. man hela Pprovigsen till :ett guvåra Je 'som 'guvernör.” Det: hade 1'freds=', nens arkiv, . vilket; var! av" vikt" i]: svenska ; för Laholms ' och Halmstads wvidi' arsch' påy Williams, flicka "pi mot fopp Hollywood, är minst av | gärna de bara faktd' som: talar för" att hon hår, något att. ve publiken. Och visst är hon allt småaktig, .Och exponerar att titta på akt på den omgivning, som var Jow nalisten. Doria Tahers dagliga milj mera iron! 1 rösten. ' Ham 'undradi nästan fientlig emot honom, ' ; ”Jag beklagar, om jag upptar: el vad :som egentligen hade hänt -med «Den: lilla kaffekoppen, som stod På |henne sedan föregående dag. Hennes hennes bord, hade märken av läpp- stift, hennes välformade naglar: var "I målade 'i exakt: samma nyans som läppstiftet, och hennes enkla dräkt sätt var. förändrat, och hon verkade dyrbara tid,” sade Ham kyligt, I det + öl SS Av Amyja a Zori on N : SN DÅ M 4 + :Hani ville se henne 1.arbete för att få en klar bild; av hennes personlig- het. Han fann henne sittande vid ett stort skrivbord, 4' bortre ändan av ett långsmalt koator, ; vars ' Inredning '; präglades av saklig elegans. Doria ta- lade just I en av de tre telefoner, som stod vid hennes vänstra 'sida.: Medan -I hon talade, ögnade hon igenom: och undertecknade en hög papper som låg, framför- henne. .Med en hastig gest tecknade hon ät Ham att sätta . 'sig' i en bekväm fotölj på skrivbor- dets "motsatta" sida; och ned ögon som lyste av intresse iakttog' Ham Mi henne, "medan han 4 sitt stilla, sinne undrade, hur 1 all världen han hade » kunnat tro, att denna hypermodernhe, vara "identisk " med” eldgudinnan i (djungeln! Tanken var skrattretande, otänkbar, omöjlig. Och ändå var Do- ria hennes avbild. Kanske hade hon en absolut dubbelgångare, som levda ett primitivt 'liv i någon negerhydda i urskogen. Ham strök med handen över SIN panna, som om han velat reda "ut sina tankar. bandgripligen, Och plötsligt slog det honom, att eld- gudinnan inte hade gjort intryck av att vara en senkel,. primitiv varelse, Tvärtom hade hehnes . ansikte haft samma förfinade drag som Dorias, hennes hud. hade just den färgen, och hennes kropp hade samma un- Iderbara grace i linjer och rörelser, Ham, förstod , att han inte" skulle komma längre 1 sina ' funderingar, ». effektiva yrkeskvinna skulle . kunna! och därför nöjde' han sig med att ge ”|konventionellt leeride, 7 + "fn! kan stå till tjänst med!” utbrast var allt annat än billig. Ham suckade omedvetet inför vetskapen, att bitar- na i hans pussel inte alls passade in i varandra. Nu lade Doria på telefon- luren, och hennes sekreterare bar ut bunten med undertecknade Papper. Hon vände sig emot Ham med ett "Fråga inte en gång till var det är Ham vid åsynen av hennes yrkesrmäs- | vi siga min, ”Om ni gör det, klär Jag upp er.” > "Varför det?” frågade Doria med ett motvilligt leende. ”Det var näm- ligen Just det jag tänkte säga” > ”Ja det-syntes på er, och jag tye- ker bättre om att se er mera kvinn- lig '> liksom i går. Och ni vet för- baskat väl, att jag! helt enkelt vill träffa er.” ”Ar det på” grund av er hallucina- tion -+ djungeln?” frågade, Doria en smula ironiskt. "Tja, kanske,” svarade Ham med en axelryckning. "Er likhet med kvin- nan i min sä kallade halluc!nation intresserar... mig naturligtvis tortfa- rande,” in åti "Verkligen?" sade Dorla med ännu a ov A- att han reste sig upp.. ”Men ni skall väl ändå äta lunch, och om in inte har någonting emot det, kan vi kanz ske åka nu,” . s der en ganska tvungen tystnad åkte de ut till klubben, Just när de skulle »Isätta sig vid bordet, kom Donald Bru- ce in. Ham vinkade åt den unge fly- garen och bad denna att slå sig ned hade placerat sig, ty han ville ha ett något mera lättpratat sällskap än Do- ria. Donald påbörjade genast en mo- nolog, och väntade sig endast att de -Jandra två skulle nicka instämmande emellanåt. Plötsligt vände han sig emot Ham och sade: nathan planerar att återigen ge sig ”Tut på storviltjakt snart?” . ger mig snart av igen. Det är skönt att veta, att han smyger omkring i djungeln och plockar reda' på en, ifall att man återigen skulle råka tila uta » Doria reste sig genast upp, och u un= id det bord, där han själv och Doria ”Vet ni av, att den käre gamle Jo- ”Nej,” svarade Ham. "Det visste Jag te. Då kanske mr Blyth och jag erigen träffas 1 ödemarken, ty jag e forskande Ham Delugaz, "som 'emelc lertid skämpade med. en .I; h schon sn att hoh nu "ätt lugna sg er sin lett. Han hade "sedan gårdagen "varit ohyggligt svartsjuk på Ham, ty ban hade' sett Majorie Blyths reaktion in- för den svartbårige, atletiske sjörö- vartypen, som han 1 sitt stilla sinne. kallade ; Hamilton : Delugaz; och den unge flygaren var ännu inte säker. på, att Ham inte skulle fastna i Majories garn, trots det att han tydligen .för tillfället hade + blivit tillräckligt .in- tresserad av miss Taher föl att bju- da henne på lunch. Strängt : taget kunde han inte förstå, varför Delu- gaz alls brydde sig om Doria — eller tänkte 'han möjligen göra.henne till sin älskarinna, under den tid han var i Khartoum? Doria var ju ett halv- blod, och därför skulle det aldrig ha fallit Don-in att visa 'sig:ute med henne. Dessutom tyckte han inte om kvinnor, som var intelligentare än han .själv var. Nu var hon" ju Delu- gaz dam, men Don var. ändå orolig för, att Hamilton Delugaz skulle fort- sätta den uppvaktning av Mäjorie; som han under gårdagen . päbörjat men. av någon -anledning hastigt: av- brutit. Deras dans hade varit ett hett famntag, och Don knöt händerna vid minnet därav. Han trodde inte, stt Ham var så likgiltig för Majorle, som han låtsades, - Till sin förvåning fann Ham emel-. Jertid att Doria plötsligt hade tinat r - Donald Bruce teg och betraktade täanea em cr nat jäktiga fö -på kontoret, men i själva verket berodde -:det bå, att Doria fick klart för sig, att'Hamilton Delugaz inte” hade" fästnat 1 Majorie Delugaz garn, vilket hon tagit för gi- vet; och för en gångs skull hade Do- ria inom sig. gjort uppror: inför det faktum, 'att alla män :svärmade om- kring Majorie. + »Hon hade "känt sig övergiven: och "missgynnad av; : livet, därför att hon )själv. måste arbeta mycket. hårt, ech - ändå aldrig skulle (re: «snart skulle bl träsknka! Dortss ögon lyste av' gl"dje. dch när Donuid / tade sig Ham 'fram över bordet och Bade; «oasen vor "Så där vill Jag se er, tina elågis från djungeln och. från: igår kväll, : Och nt skall inte'inbilla er,'att: Jag tänker. genomlida den .här ieftermid. degen ensam, Mr Blyth har ;lovat,: att nt skall visa mig tillrätta här t Sudan,” och vi kan MN lämpligen börja ' med kunna skaffa sig ens brå av de timligag förmåner, sor Majorie anbäg tillhöra livets enklaste : -nödtorft." Hon hade föraktat sig själv för sin:avund- sjuka emot .sin- chefs fru och försökt att inse, att hon strängt taget hade utfört ett storverk; därför att hon ha- de lyckats" göra ' sitt liv till vad det var. Steget mellan henne själv - och hennes mor, hade, blivit ett avstånd på tusen. år” vad. utveckling beträffa- de, ty hennes 'mor hade inte kunnat hade 4, stort. sett | varit belåten : med sitt iv och sin yrkesframgäång, ända absorb rag åv ett samtal med Majorie Blyth; "medan Doria' själv - uteslöta, Ne kände hon en orimlig glädje över att se Ham Delugaz absoluta: Kikgt-| | tighet Intör Majorie. Blyth. Han var till och med på 'god fot med. Majories vare sig läsa eller skriva, Och Doris|. tills iv mn! fick. se. Hamilton Delugaz Ur en pr 1.0 .j Jag bar. inte haft'tid att se på någonting alls, vare sig på den här högst europeise= rade. staden eller på dess österländ« ' ska tvilling på andra sidan fidden, Vär nu en snäll fifcka, Doria, och låt osa termiddagt”. | älskare, och han tänkte utan .vidare|. ' Jämna | KL upp. Han trodde att det berodde på, -tröts. get att Maig- a v H et Bruce efter en stund tog avsked, lus ' dinnan, Nu känner jag Igen er både .. ta en promenad och ha en trevlig CS Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.