N . ser röstetalet f ae s "+ LAHOLMS TIDNING i Fredagen den 20 september 1968 ' X s LT Fredagen den 20 september 1968 i 3 Centern och städerna Centerng - fortsatta — starka frammarsch” i, inte minst 'stor- städerna i årets val bidrog kraf- tigt till att befästa partiets ':le- dande: ställning: fhom :den bor- gerliga oppositionen.” Mandal mässigt gav de. ,vackra fram- gångarna.i storstäderna inte nå- gon utdelning: — .om' inte: post- rösterna - räddar centerns andra . mandat i Stockholm — men re: kordökningen i röstetal. ger alla , chanser till. flera storstadsman- dat "redan. nästa val. , Centenframryckningen 'i' stor- städerna ' var .mer mårkant än i många av de mindre och me- delstora ' städerna, där? partiet "redan i tidigare” väl! etablerat sig väl men ;.på, sina håll gjorde partiet. även 1--sistnämnda stä der I något-fall. gott, och -väl en fördubbling av sitt tidigare röstetal. Följande "siffror: kan ge en belysning av denterns nuvarande ställning: t£ landets städer (siffrorna i parentes ”av- rån riksdagsvalet 1984), une 2 ”.I' Stockholm " ökade” : centern till 29.562 (13.930); i -Göteborg till 11.755" (5.942), :i "Malmö till ' 4.950 '(3.325); 1 Norrköping till 4.346 (2.367), 1. Västerås 6.538.” (3.620); 1. Uppsala: till : "6.383 (3.572), 1 örebro :till 5.340 - ” "drar denna slutsats av en, un- Y (2.451), 1 Gävle till 4.150 (2.637), i Halmstad .till.:3.414.. (2.237), I Borås till 3.780 (1.785), i Fal köping till 1.611 ' (960), i Vini merby till .1.050 (762), i Udde- valla till 2.282 (1.273), I Växjö till 2,794" (1.474) och till sist i Umeå den, enastående ökning-|. en till 8.233. (3.481). Poströster- ha är i inga av siffrorna' med- "räknade, : Vidare kan . tilläggas " att.centern[överhåvudtaget inte :1 någon; stad. noterat tillbaka gång. co oc of ' "Anledningarna" "till". cehterns stadsfrarmgångar torde vara' up: penbara.. Bortsett'-från den. po- ”piaritet,”"Gurinår Hedlund åt- i v ” ved . REVIDERADE. BESTÄMMEL- "SER FÖR” HUVUDLÄRAR I ' Huvudlärarinstitutionen, :4: grundskolan fungerat" syn” av dej bestänr trädde i kraft-1- jul) f nödvändigt Lärartidning- "en/Svernsk - Skoitidning dersökning som Sveriges. förbund gjorde i maj:i-år;: där man : intervjuade allä” arvödera- de huvudlärare” inom; antal kommuner av olika <storle deras " arbetsförhållande bakgrund 'av' de nya vbestämmel- ”Huvudlärarna på låg- och mel- lanstadiet "måste ofta betjäna fem-sex skolenheter istället för en enda; Detta leder: till stora svårigheter för dem :i det peda- gogiska 'kontaktarbetet, i syn- nerhet I: rektorsområden - med långa avstånd mellan skolorna, skriver tidningen; = = = Man måste ta hänsyn till an- talet klåässer och" Skolenheter inom | rektörsorirådet när man inrättar "huvudlärartjänster, En viktig faktor är dessutom möi- ligheterna' till. förbindelser mel- lan skolenheterna. > Ltg/SvSk: konstaterar vidare "att övningsämnena 'har kommit i ett sämre, läge än tidigare, " jämfört »med > färdighets- . och orienteringsämnena, Detta är en följd av; de rekommendationer som finng om arbetsfördelning mellan. huvudlärarna inom . ett rektorsområde, På tåg: och mel- lanstadiet ägnar "sig . nämligen bara ett-fåtal huvudlärare helt och hållet ät övningsämnen: och på högstadiet saknas huvudlära- re i övningsämnen i större .de- len av allanrektorsområden. ;- Vilka arbetsuppgifter ska en huvudlärare ha? :';:” oo Vissa . arbetsuppgifter rubrice- ras som' huvudläraruppgifter i en "kommun: och . som institu: tionsföreståndaruppgifter >i. en annan, Ltg/SvSk efterlyser en definition på begreppet institu- tion och anser. vidare att man 7 bör tänka på följande vid en revidering "ay bestämmelserna: ”En riktpunkt bör därvid va ra att skapa ökade. möjligheter till lokal:-anpassning.: Detta. gäl- ler framförallt: bestämmelserna om det organisatoriska uriderla- get för årvoderade tjänster av- seende såväl låg- och mellan- - stadiet. som högstadiet. En stör- ”re flexibilitet ifråga om ämnes- kombinationer måste. ästadkom- mas då der" gäller: möjligheter- -na att få arvoderade huvudlära- - re på högstadiet. I annat fall riskerar "man att den pedago- giska förstärkning: huvudlärar- tjänsterna" avsetts. ge går förlo- rad. Gällande bestämmelser är tiil. LT = Mila. njuter även hos stadsväljare mäste ,speciellt partiets - konse- kventa Iokaliserings- och miljö- > politiska linje ha attraherat des- sa = väljargrupper. ' Attackerna frårs - särskilt ' socialdemokrater- na mot partiets: lokaliseringspo- + Wickman ett par dar efter va. let döpte” om till ”regionpoli- tik”! — har inte" vunnit” den effekt man räknat med. . : Centerns . lokaliseringspolitik har Inte bara syftat till att för- bättra . livsvillkoren för 'avfolk- ningsorter ute i landet utan i "lika hög grad att lätta trycket "på de" större städerna "där he- "tfolkningskoncentrationen i, lett. : minst! den hbo- sta” befolkning Stadsväljar- ; na > har uppenbarligen" funnit "denna politik klok och till gagn även för deras intressen,” ; - "Vidare har varken .soctalde- mokraterna eller de. övriga. bor-]. gerliga partierna lyckats.i sina j- strävanden att på senare tid när " got 'yrvaket söka föra ut sina ambitioner , att . stödja "miljöpo: litiken... Centern har däremot' I ” flera år arbetat : enträget: för |" att' skapa opinion "i både riks-|' "dagen 'och andra :sammanhang "för betydelsen . av” aktiv miljö- "vård i dess: vidaste bemärkelse "och har tydligen vunnit väljar- nas. förtroende, för sitt "arbete. "Utan tvekan "har centern 'i Åessa två stora, politiska frågor iden aktuella débatten. spelat en. central roll: Därtill kommer. .den- lika , konsekventa - jämlik- hetspolitik 'som . partiet. fört. när det gällt. att slå väkt: om, de ef- .tersatta grupperna” 1. samhället. . "Det, är” förvisso. också dessa . frågor. som lockat tidigare, soci- -aldemokratiska, väljare till. cen- tern. ,Även, om” utrikespolitiska -händelser, .framförallt'. Tjeckos- ”Iovakienkrisen, trätt i förgrun- "den för: analyserna, kring främst den ' socialdemokratiska storse- .gern, är det. de. viktiga i "politiska frågorna" söm." måste förfång för inte ; som, på, landsbygd givit ökat | troende, Partiets, chanser och sär nu” större än, .nå- Finland-Halland ; + Turistsamarbete mellan Fin- and och den svenska västkusten är i vardande, För första gången har svenske turistchefen i Fin- land, Thure Malmberg, Helsing-' fors, varit på besök i våra trak- ter. . Ett "besök, som verkligen gjorde honom entusiastisk. Han'. |: . kom till Varberg från Lysekil och ” . fortsatte med den halländske tu-: - ristehefen P-E Eking till Fal- kenberg och Halmstad, : — Vi hann visa Malmberg stug- byn i Apelviken, våra badstränder, Getterön och fästningen, : säger badkamrer Allan Kanje, som till- med åchefi Anita" Fiedler tog emot den fin- landssvenske gästen. + . . 1 Det ' första. besöket i Varbergj kommer att följas av fler. över! i soft turistbyr Malmberg var mycket förtjust över varbergsbaden i (givetvis provade! han bastun i. kallbadhuset), närhe-'- ten till stränderna och de underba-' ra vyerna från borggården på fäst- "ningen, Ms | Halland har inget etablerat sam- arbete med Finland beträffande tu-; ' ristmarknaden. Men det är troligt att det kommer i en snart framtid.) Inte mindre än tre stora färjor gårl varje dag året runt' från Helsing-'. fors till Köpenhamn. ' Därifrån är det inte långt till den svenska väst- - kustef och Thure Malmberg anser att information om vad vi har att bjuda är en angelägen service, > litik — som statsrådet Krister] . Åffl ; svårbemästrade - problem till |.". : > ning. Erich och hans bror var ro ' > de av cirkuskonster och drömde SE Mannen som inte kunde NE den store Houdini, utbrytar- kungen, handbojornas mästare, mannen som inga knutar och inga Jås kunde fängsla,' första gången kom till Europa för att uppträda på Alhambrateatern i London, möt- ” tes han: av nyfiken beundran och inte så litet misstro, .Vad var san- ning och vad var”lögn i alla de fantastiska historier, som spritts om denne man? Var det sant, att po- ,. Jisen inte hade resurser att fängs- 1 ja honom? undrade en reporter, och Houdini svarade leende: Det , Var sant. Inte ens Scotland" Yard rådde på honom! CCC on - > Svaret. var "en chock :—. detta «vår sannerligen höjden av fräck- het, en utmaning mot det brittiska tisväsendets ' främsta. instituti Pp > det ärevördiga Scotland Yaraå? Och - . utmaningen blev givetvis antagen. . Superintendent ' Melville” förklara- .” Ce att han med nöje skulle ställa sig till förfogande för et experi- . ment, "Houdini fördes "inför ' den mäktiga polischefen 'i'närvaro' av ett stort uppbåd reportrar, reklam- män och poliser.”Han förklarade - lugnt, att detektiven; fick använ- ” da vilken metod han. önskade 'för att fängsla honom. Melville. tog . fram ett par väl” kontrollerade handbojor och förde Houdini till 'en kraftig pelare, Han uppmanades slå årmarna :om pelaren, och när händerna - möttes knäppte handbo- « 'jorna igen, Ett litet leende spelade på detektivchefens. läppar när han granskade, sitt verk, han stoppade nyckeln i fickan och sade till ut- brytarkungen: ' ' i — Här ser "ni, sir, hur vi be- händlar ' yankees; som kommer' i delo med Scotland Yard! ";Hen vände nonchalant på klac- ken för att lämna rummet, när den . fängslade trollkonstnären. ropade: '- . = Vänta ett' ögonblick; sir, ! så får vi sällskap! 000000 Du " Det hördes ett klirrande ljud — handbojorna slog i golvet; Houdi- 1i var fri! Melville stirrade som om han inte trodde sina ögon, det hade plötsligt blivit dödstyst i rum- -— Och sir,. NG ppnar "en . yenkee' . Scotland. Yards handbdjor ”sede. Houdini, oc . till polischefen, I ad ” Det blev "en enorm uppståndel- "se: i hela def engelska "pressen, gick leende, fram "ÅA och köerna till Houdinis föreställ- "ningar på ; Alhambrateatern; "som "redan -var långa, växte. enormt. 'Han stannade månad 'efter "månad "och han måste flytta fram sina plå- verade' föreställningar ' i Europas " övriga stora huvudstäder, 2 LÄSSMEDENS LÄRLING : Harry Houdini hel å "verklig- elte + heten 'Erich' Weiss, Han. föddes i disk börd. Föräldrarna var fattiga och Erich var helt liten: när de emigrerade till USA och bosatt2 'sig I Appletcen, Wisconsin, fick i barnen tidigt börja arbeta för/'att!' . hjälpa till med femiljens om att bli artister. ' All 'sin fritid ägnade de åt träning,' och en som" mar, när Erich var bara'9 år, för- , vånade han sin omgivning med att +. uppträda" som trapetsartist . på en "cirkus,' som gästade Appleton, Men "när cirkusen packade ihop fick " "pojken besviken återvända till sitt ” vanliga "arbete på fabrik, Kanske skulle han sldrig ha kommit in på sitt specialgebit eller upptäckt 'sin ' speciella begåvning om han inte i 11-årsåldern fått plats hos en :lås- smed i staden. Det: dröjde inte många dagar förrän" han förvåna- . de sin chef med att öppna : alla vås "i. verkstaden. Erich behövde bara undersöka låsen en stund, "knacka på dem, — och vips: var de öppna! Han , besatt -.en nästan dvernaturlig förmåga när det gäll- de att blixtsnabbt hitta den ”sva- ” ga punkt”, som varje lås' har, hur sinnrika och komplicerade de.än förefaller, . el : "| En kväll kom stadens polischef till verkstaden och bad om hjätn. " Polisen hade råkat sätta handbojor - på en man, som visade sig vara helt oskyldig, och när han skulle . släppas, upptäckte man att nyc- . -keln förkommit, Mannen var ur- : sinnig "och låssmeden såg ingen - annan utväg än att fila äv: den tjocka länken. Men det skulle ta lång tid. Och nu ryckte Erich in. «Han undersökte låset, tog fram en 3iten dyrk. Knäpp, sa det bara, och fången var frit. : oc ct vn ove + Från den dagen var Erich Weiss en berömdhet i sin hemstad — in- "' gen visste då att hans färdighet att öppna handbojor snart skulle gö- ta honom herömd i hela världen. ” i] publikintresset ljumt. Stundom ha- . |ten. -Den .unge trollkonstnären .ha- Budapest år 1874 och var av ju-|' , alltid” gällde, att” befria. sig :från Han sänktes i havets djup i en dödscell — han: kläddes i en en stålkista — han spärrades in i v fängslas tvångströja... och gjorde sig alltid fri! Ingen har kunnat klarlägga hur han bar sig åt, Han kallades Utbrytarnas Konung, och hans. paradnumm > ta sig upp ur en kista som sänkts i havets djup. Av Jerry Jones förtjänsten. Vid en föreställning ill New York träffade Erich en ung flicka, Beatrice Rahner, och de be- slöt efter en tids bekantskap gifta sig. Men trollkonstnären var så fat- tig, att han måste låna pengar av sin tillkommande för att betala arvodet till vigselförrättaren. Nu tog han -artistnamnet Harry Houdini och reste. på turné över den. amerikanska' kontinenten med sin unga och vackra hustru, Men det blev tunnsått med engageman- gen, -Jokalerna var halvbesatta och ||; de det unga artistparet inte pen- gar till mat och husrum; >: . . > År 1898 hade de kommit. till. St Paul, . Här .satt de panka på ett hotellrum och Houdini fattade sitt beslut:' Han skulle" återvända "till New York och fabriksarbetet,. Hän måste skaffa en bättre försörjning för sin hustru, =, oc a i EF. det ögonblicket köm vändpunk- de' som vanligt”presenterat, sig. som ”utbrytarkungen”.; .. Polischefen , i staden" blev road "och; beslöt sän- ken: fick "stor, pub! ro”gv ett stort antä terfålk :; och « :experter fängslad efter alla. kon: Det gick ett sus av! teatrar mod ars i. veck hen k 1 håndböjer, sem någon från publi- ännu : bättre, polisen,-:fick "illhendohålla. Ryktet om hans, ut- ry:arnummer "spreds, tidningarna skrov: spaltmeter cm" honom, och Houdini ver inte sen att: tillvarata reklamens möjlitheter. Hans” ut- brytärnummer blev allt mer sénsa- tionelta. I Weshinston lät hen stän- sa in sit i'stadsfängelsets dödscell, i Le £& ockulta . medier,, han. skydde: inga . medel. när: det gällde "att avslöja ': deras trick, Han har ofta beteck+-.: nats. som ”antispiritist. — men san-: ' ningen är ått.-han själv. trodde. på. - - ett liv. efter detta och "kontakter med, andevärlden; Polisen tog ofta ) "hans tjänster I | "det gällde" att "avslöja re, inget' trick ' var ' hohora” fråm "I imande : öch! häns :| kömbinationsförmåga var ” impon "Irande. Kd Houdin hann inte i Några: daga: senare avled. han det var den 31 oktöber 1926., : Han' begravdes” n : ken han så ofta låtit sig sänkas ner : , under vatte. å : ol dern teknik har givit dem allt stör- re möjligheter, att förbättra ' sina. nummer. Men trots detta har; hit-. er var: att ramgick v de tragiska missöden hans efterapare råkade ut för, År 1909 sökte den :tyske trollkonstnä- ren Richard :Pipp i Bayern göra efter Houdinis nummer med kis-. tan, Till” publikens förskräckelse .: kom han inte upp — man hittade « ' honom senare drunknad, så UTEBLIVET BUDSKAP : 'Trots sina väldiga inkomster -Jev« » ' de :Houdini: ett. ganska enkelt liv. +. Men han var en passionerad sam- , are och hans bibliotek av trolleri- litteratur torde ha varit det största: ' i världen,” Han var, barnsligt lek2 | full. och kastade ut stora penning- zczummor- på' dyrbara hobbies, Han hade ett mycket häftigt humör, som växlade snabbt, Lika. generös: och '. välvillig som han var mot dem han tyckte om, lika hänsynslös-och hård var: han mot ta fiender. : i verkliga och förmen- > En' märklighet var hans fobi. för "; skarpsinne cch. lerna och "fick" svåra Tiden kista, i vil- -Illusionisterna”' blänt ar: jämt med sina; konster — en mo- ills ingen” övertrumfat Houdini — han står fortfarande:som den obe. +! egrade mästaren 'i' magins "värld och: fråga är väl om han inte' all- '... bara för att med blixten bbhet bryta" sig: ut, :'han var. den förste, zom lyckades -befria sig från! poli- sens tvångströjor, och han) hissa- des med bakbundna' händer upp i flazgstänrer 'och befriade "sig un- "er publikens iubel Under sin Europaturné spikades. han in i, en packlår i Berlin, i Moskva tog han sig ur en järnbur, som använts för att' sända "fångar. till Sibirien; i Pittsburg fängslades han i en bur av glas, en annan gång kröp han ner i.en fylld” mjölkspann; vars tock låstes. Han kom alltid ut. Hans mest - beundrade! nummer ver när har lät sig fänvslas och läggas i en kista, som löddes ihop och sänktes rer i närmr”ste vatten- drag. Även "om han för 'allmän- heten framstod" som" en mirakel- man, som aldriz kunde misslyckas, förstod hens hustru vilka risker hanbtog. Hon kände -alltid samma skräck” innan han åter dök upp. När han en , gång gästade Detroit hade floden. där han skulle sän- kas ner, frusit till. Houdini 'befall- de att man skulle höra hål i isen och genom detta sänkte man'ner kistan. Han tog 'sig ut under vat- ten, men det var nära ått han fått sätta livet till när han försökte hit- ta hålet i isen! r 1 ef i f t s el al Hur farliga hans nummer var nelige. terlevande varje år på dödsdagen | : på en hemlig kod, som de använt den 31 oktober satte sig Beatric 'dini lät aldrig höra av sig, . nom. Hon köpte honom nya kläder, talade 'omi alla nya kamrater han. | han ivrigt och förväntansfull tras- ” kade iväg till uppropet och kom hera . med en entusiastisk beskrivning av ' id k att vara den oförlik- ' Med sin älskade hustru hade han sjort eri. överenskommelse :cm ett | den av dem, som dog först, sku'le försöka meddela sig med den ef-:- ett tankeläsningsnummer. Varje år :- ramför sin bortgångne makes por- : rätt och väntade. Men Harry Hou-.' : i Tjatigb sl Lille Kalle' skulle ' börja skolan, ; och hans mamma försökte, på alla, ätt göra tanken lockande :för ho- kulle få och lyckades så bra att lt han hade upplevt: . Nästa morgon väckte hon honom i arla 'morgonstunden och sa att:/ han skulle skynda sig upp. ; "7 — Varför det?” —Da skayu gå till skolan, :: 24 "VÄNDPUNKTEN = Familjen flyttade senare till New York och Erich måste fortsätta att «En LT-annons säljande annons :: — Va, i der må? fr sade Kalle. ÅA tillvarata | timentet,, "Iningsverksamheten:-konimer 'den-] sina attinnefatta; både i bransch-]' ' "| frågor 'och Ekonomiska" frågor, för | pefsonal'; som stor Den, första fö utsättningen för att" delta i lIdskonkurrensen bland skogsprodukter är att in- -I dustrin kan få god råvara till konkurrenskraftiga priser, efter- som rävarukostnaden är en myc- ket viktig de! av de totala pro- duktionskostnaderna inom skogs- industrin, hävdar skogschefen vid Södra Sveriges Skogsägares För- bund, jägmästare Svante Fahl- gren, i Svensk Sparbankstidskrift, Råvarorna utgör i Sverige mel lan 40 och uppemot 75 procent av slutproduktens värde vid fab- riken. Vårt 'avsättningsläge 'i för- hållande, tin | avsättningsmarkna- derna är emellertid mycket för: delaktigt. = ov. rag Den snabba ökningen av världs- konsumtionen" av. "papper och | papp "har bildat underlag för, det senaste 'årtiondets kraftigaN ut- veckling "ev :massaproduktionen i Sverige,” framhåller” jägmästygre Fahlgren.. Enligt FAO:s. progno- ser kommer efterfrågan på skogs- industriprodukter. - fortsätta - att handeln, med” papper och papp cent av exporten, Kanada” med 30 procent "och "USA med 8 : skottsområdet är Västeuropa den stora ' naturliga" markhaden' för den 'sydsvenska' skogdn; Vårt göa- grafiska "läge är överlägset" alla konkurrenters; De länder, vilkas förutsättningar” för ”konkurrens- FÄRGHANDEL ”. fen M ” . Mä GÅR” SAMMAN Ett samarbetsavtal. har ingåtts inom ' färghandelsbranschen, Vid ett 'sammanträde i "Malmö helt nyligen ” mellan ”specialinriktade "| färgåterförsäljare ; från : hela .lan- det bildades -Färgcenter,, en: eko- |] nomisk förening. med uppgift att ärghandelns intresse och verka” för 'en' allt "större. an- Föreningen: kommer, att... erbju- da. sina medlemmar; en -omfattan- de service beträffande bl. a. rek- lam, : försäljning, . distribution; . ut- bildning "och" samordning -av-in- köp u'anför.' det "direkta .färgsor- Vad, beträffar > utbild- såväl: inom - ledare, Redan -har , 1 nas att” obetydligt "j antal av landets färghandlare an- slutit :sig till "Fälgcenter,och. man räknar;-med, att. detta; antal kom- mer att stiga gens. styrelse, ledamöter; och kommer att-få 1 I: styrelsen ingår även: bri.srepri sentant för 'pröducentsidan, nä ligen :disponent Gunnar Grönberg från AB . Nordström ”& Sjögren, som. skall” fungera som verkstäl- lahde' ledamot i styrelsen; '— Den"nya sammanslutningen | får ses mot. bakgrund av den på- gående =» strukturrationaliseringen inom ; handeln,” framhåller” dispo- nent Grönberg. : Det är av. vital betydelse, . även. för :färghandeln, att på ett tidigt stadium anpassa sig efter "de tendenser i tiden, som .är 'märkbara. För konsumen” terna kan .detta komma / att be- tyda lägre priser, bättre service och . ett -rikare urval See -x Sydsvenska skogen har NN | -Jöka i oförminskad” takt. Världs. domineras av Norden med 40 pro- |: Som det mest bétydände under-]. passning | till” marknadens : behov. |- -- sydsvenska skogsproduktionen är | serna X konkurrenskraft kraftig skogsproduktion ger an- ledning till närmare studium, är Kanada, Sovjet, USA och. övriga delar av Norden, Författaren fin. ner inte någon anledning att räk« na med nytillkommande konkur rentländer inom 'en överblickbar tid, d. v, s. ett par tre årtionden framåt, . Den största nackdelen i den splittringen. på många ägare, sä- ger- hv'Fahlgren, Kan dessa för- mås att samverka över ägogrän- d' -avverkningar och and- ra. skogsårbeten' måste 'don' syd: svenska. "konkurrensförmågan he. dömas bli av, Internationellt sett, mycket hög. klass. Även "om in. , dustrivinsterna 1 dag är dåliga, så har Swvdsverige dock rotvär- n "efter årets pris. sin varifrån” skogsprodukter exporte- ras, Ett uttryck: för kovkurrens: Magsår ärftligt påstår forskare Uppfattningen att magsår är en ps vkosomatisk” sjukdom -som i hög grad. är älg be- > tingad "stöds av; eu undersöks "ning som gjörts av med, He, Göran” Eberhärd, Lund. Ian har undersökt 120. likkönade tvillingp. v vilka minst en si varje par har eler har haft De... ce R tvillingparen visade: sig vara konkondanta d. v..s. båda led av: magsår i betydlt t. större "utsträckning än gestvillingarna,. Detta aren -som . ett ritliga fakto. inde” betydelse. 'sjukdomens uppkomst. got :sambahd : mellan . s0- "eialgruppstillhörvighet, - nlko- hol: ” resp.” tobakskonsumtion - och: magså rsförekomgst kunde | - inte. påvisas.» Däremot, fanns "ett samband. med "en ökad frekvens 'av nervösa” bosviir. 4 ev Fr : Jag I bruka vänner.:1 'en. avlägsen stad som en i familjeenhat, När jag 'pratå- de!" om. :dem-ivar det. också alltid hela familjens, En; dag "fick jag ett! brev. ifrån "dem; som. innehöll nyheter "om var öck en, När jag läste ”det. slutade..jag attr-tänka> på dem som en grupp,:såg "dem i stället" söm» iridivider.. Jag för stod dem: bättre: +: me : .. Bibeln. är. ett. Guds hudskap-till oss, Han gav, oss Jesus 'som förde Gud och människa närrhare var- andra” till "en innerligare förstår . "du; och jag 'studerar Guds brev - kommer ' vi.satt sej på var- . andras .nationer,', inte som folk; som skall. besegras utan som in- divider: som behöver: vär! hjälp. Om vi inte lär oss se på varand- ra "som enskilda kan aldrig Guds - rike "komma" på jorden. :-. zu a arbeta på-fabrik. Men hans dröm om att bli artist hade blivit in- tensivare, och i den stora staden fick han helt nya möjligheter att” förkovra sig. Han slukade alla böc- 7 ker om trolieri han kunde komma . över och han fängslades av berät. Ztelsen om den franske trollkonst- "nären' Robert-Houdin, efter vilken: han tog sitt artistnamn, Han bör-" jade uppträda tillsammans med sin' bror under namnet ”Houdini Bro-' thers”, men de upptäckte snart att den bana d2 valt var törnbeströdd.- Rparan: " alltför.. stelbenta "”odh - hindrar Det blev synnerligen dåligt med ett smidigt nyttjande: av, till : mn enn ana gängliga resurser på det lokala - planet. ln | s - N . - N , - | ' N 4 4. oe . s , ss I S . a | oo ie . i . a Y - 2 . i Å Ån TF
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.