es äm LT . Måndagen den23sept .« Partiledare i blåsväder Det är sällsynt att en parlile- Ye [ --LAHOLMSUTIDNING--.. i Ir | rö ste "dare råkar ut för etf sådant blås- : :. väder 'efter ett vål. som vänster ' " partiet kommunisternas ledare, C- H Hermansson gjort den här gån- " gen. Nu kräver starka krafter in- : om partiet hans avgång. såsom va- , rande. huvudansvarig för det stora, för: att inte . säga, , förkrossarde .. valnederlaget, , Och. ändå. är 'det ; inte mer, äl n. han ; , ivå år..seden. ' fick ta emot mycket beröm för sin skickliga strategi." 1966 års ] lval ' blev” nämligen + en . stor fr "för komm na, ; som då noterade över 283.000 rös=" + "ter och "ev' andel av valmanskå- ' rén med 6,4 procent, Denna fram- gång började redan äl 1964 års | "> Hilding Hagberg Kräver alltså: ember 1968 'LT SO det politiska ansväret för ynede laget”. ' att. den liberaliseringsprobess ;hr”, / Hermansson genomfört och vil-'. ken markerades av namnbvtet till vänsterpartiet -" kommunisterna, -” där förnamnet vänsterpartiet är avsett. at: "bli . framtidsnamnet; : - ckall. revideras och därtill att hr, : Hermansson "och "hans härmeste , Harmi + ar I Lea » "medarbetare, avlägsnas från "sina poster. Att C-H Hermansgaon,över- 'ger sin mjuka linje är väl, otänk- bart. Följaktligen tar: han !upp kampen mot Norrbottenfålangen . och Hilding Hagberg, Det karl be- tyda att pariiet rämmar i två de- kommunistisk -': och , - riksdagsval, då 'C-H. He isso i debuterade : som partiledare. Då "+ > fick kommunisterna nära 222.000 ; i röster och 52 "procent "av "vald manskåren, vilket! var "en" bety- dande framgång" även den" om; man jämför med -valet 1962 -då ' "partiet endast erhöll 155.000 rös ter och 3,2 procent av” valmans- kåren. I årets val. rutechade som : bekant kommunisternas väljsrska= ra ned till omkring: 140.000 enlig "den prelirainära sammanräknii ” gen "och, 3,1 procent av. alla tande ilandet, er tet : T +" Kommunistpartiet är "alltså till- baka till deri storleksordning det hade efter Hilding 'Hagbergs sis "ta val .Det.-Jågvattenmärket, bi "drog väl åtminstone i viss mån ; N + till hr Hagbergs sorti från parti- ledarposten Vid riksdagsvalet två : år tidigare — 1960 — fick dock i partiet över 190:000 röster' och 4.5 » + procent. av väljarkåren trots ef- I terdyningarfta från Ungernkrisen 1958 och hr Hagbergs utomordent- .-liga +bryderi: när han' inför de . svenska väljarna hödvades försva-' ' ra Sovjets beteende i Ungern, ” Att Tjeckoslovakienkrisen' bi . dragit. till årets starka tillbeka- gång för hr Hermanssons pa . de flest ska bedömåre ga skriva; under ”på,' trots "pårti "ledningens klara avstånd. 2 till-ockupatiorienz De: i x. kerligen inte blivit mindr ” Hermansson i' stället. följt si svarat 5 liga idning;' Norrsken - > flämman;, har krävt räfst" och: > tarting :och.på : fredagen tog: Hi "enda" dägliga' nistisk linje”; Hr:Hagb ter: ,”Det måste: görd;. upp. med I -. den anarkism; trofski. h . retiska virri mm .da ut sig; : förligt största problemen" dch ber: Landstingsskatten förslag -antages> g förtsäts |, : vänstersocialistisk,. Orh" detta ., : skulle inträffa torde” det sccial- demokratiska” partiet få ännu”. mindre belymmer för konkurrens ån" vänster än det' för;närva- .. rande har, trots att' denna ;måste bli minimal under åtminstone; de." > närmaste två åren; 'Ett>renojlat kommunistparti med ankhytninz till moderlandet Sovjet har säker- . lizen en ganska karg jordinår att , utvecklas i i vårt land. Mellan ett 7-7 sådant parti och socialdemokratin.” förefaller tet alltför trångt, för att " ett vänstersocialistiskt parti skall "kunna leva. och :utvecklag. ,,Tidi- '; Fere exempel härpå i svenskt-po-.. ktiskt liv "är också avskräckande. C-H' Hermansson ' är : just! nu' dén partiledare, som har då 'ojäm-' "' kymren' att brottas med; Klarar. :', han den krisen så att vängterpar- -- tiet kommunisterna kan återkom- vs ma.i 1970. års val'och då passera. . den” magiska fyraprocentgränsen" | "för erhållande av' mandat, så har” han lyckats med något: som "närvarande ser ut att vara ga ska omöjligt. " sccB höjs i höst med i medeltal 48 öre” för "hela "landet; "Det" halldndska'' landstingets > förv ra dtskot har föreslagit 30: öres-höjnin; vil- - ket''alltså "ligger .under. medelta- let. Däremot” kommer . hällands- T 1969 attiligga säx' öre "över"”riksmedeltalet, "Detta" blir.” rämligen ”— om :föreliggande ;fö-"4,” val gen:har,de varit synnerligen åte hållsamnia” tie vi framkall. ten"; till "den. tyska > färgfilmen ”Das "Wunder' der : Liebe”: i regi av Oswalt/Kolle.: På ävenska kom mer" den katt. heta ””Älska”;' Det är en spelfilm. med upplysnings: ärende och déss budskap är: att visa betydelsefy "av "öm hänsyn. i det "intima samlivet." Trots att- den innehåller: en räcka - mycket." naturalistiska kär: leksscerier, slyckades, filmen -pas-|' sera den tyska" censureh: utan klipp, Orsaken uppges: vara. den starka opinion som ', läkare" och Psykologer". mobiliserade för: fil. men, Under, det "senaste halvåret :Hemlandet,;': jag på film: ett fullt: ge e fe för. Institutet :för -séxwalforskning vid ". Hamburgs :univerbjtet. : och professor" W. Hochmeiet, 'chef för Institutet "för" pedagogisk; psyko- logi. vid Berlins pedago;j ska .hög- r ar änriu Inte, Vvarit.up- den" svenska ”censurén, "men vi, väntar oss inga, .klipp.”här, | .. framhåller ; en :: represehtant för Gébe Film,'.Den" har: ptt; mycket positivt. ärende,-4; ett " direkt ” kär- budskap, och den. är .].,: Resultaten rig satt utföra” sitt rens? J da: vännerna: il mans, avslutade :Melanchton .mål-|" tiden så: fort "som smöjligt.: Medan han”"satt-;kvar "vid. matbordet! bör- jade" han göra anteck vi. är stilla och” det "är "tyst: kring oss kan också våra” sihnen . - : |. Filmkrönikor är: attra uu : .:Filmkrönikorna i' TV hör. till de program som har en stor och trogen. publik, Bland. ungdom i åldern 15-—25' år ser två "tredje- delar ; filmkrönikorna .”ofta” eller. ”alltid” och procenten TV-tittare söm. ger dessa program: positiva omdömen är. mycket . hög: "Fyra av! fem. TV-tittare vill att” film. krönikorna i TV skall. förekom- ma, oftare. än som hi är. fallet. > Dessa är några : av... resultaten av en undersökning som. , Sveri- ges Radios avdelning för 'publik- undersökningar genornfört 1 sam- arbete med, filmbrafischen,. Un- dersökningens : syfte! var att 'be- lysa TV-publikens. intresse” för och ” reaktioner. Kring "olika: ut- formningar. .av filmkrönikorna' i . I: : undersökningen, ] .« professor, publik i åldern. TE 7 |. De fyra varianterna äv filmkrö- nikan .var.. ett i ”plockprogram”]| med: Gunnar Oldin som lämnade .sina personliga ,synpunkter på ak- tuella filmer, ett ”plockprogram” av. samma. slag med 'Nils-Petter Sundgren; " . ett ””plockprogram” "| där. Anders Bauer gav, objektiv. information ..om . aktuella : filmer '| samt ett ”temaprogram” med Nils. Petter Sundgren . om, "och med Ingmar Bergman kring. ”Varg- timmen”, "; ”AN Måne LA Å de fyra testgrup- tet”: (Mark:: 6: ,31 "En. av Martin Filip: Meltanchton, ingård.: Er-dag. när: t'-miäddag, illsam- ningar över uther :resté >Melanchton är; också. att om: förnim Fet ma-att Herren "är god. > öv Idag: TEKLA : i Solen går upp: kl.;18.07,... 4 . "VOL morgon: GERHARD: : Solen" gär upp .kl.; 6.03 och :ned kl. 18.04, sov fv PÖ TAS NPA våldstendenser,. säger. man... >. . Kommer, 1. höst på svenska bio: grafer, "var ”-urpreråiären. skall äga «rum .är- ännu "Inte bestämt. p u för två olikå' typer av filmkrö: k ”plockprogram”s:avWwtyp:-”filmak- tuellt” -som borde kvällstid, dels ett' det >. finns." bublikdisferentiering mellan : plock"""ocH”-ter konstaterar professor. Edfeldt :, I en "kommientai t b inter att "det rena eHer:detrandra är sämre "som "program i de bädå bred :: programtid "oc! program” på-smalar n ska. innehålla "objektiv ti JER liga synpunkter på samma” utsträckning "2 60" procent påbportionen mellan :.; pråt fi tycker att d 2 — 3 av. c gram NN erna visar att det' finns ett klart ttalat intresse hos'TV-publiken] han. är kritiskt : inställd - mot or. Dels/ ett ofta” återkommande kan - klockan :.20—21-'och ,30 pi cent klockan 21—22 ">. inge isar..zatt emäprogräm, ki”Detta::innebär > temaprogrammen, tariatt |: full mänhet”; men "har; sin blik bland. dem. som” bör; presentera även filmer som a programmet bör 'sändas mel: lan: klockan" :20 - och -22; för att Påssa "största möjliga "antal; Dö av svill: 49 "procent se. filmkröni- — majoriteten" av tittarna vill hå "program som” ger orientering om':' aktuella filmer; med. rejäla avsnitt.:' ur > filmerna: och" Korta | t.'så. populära hos "folk i all. rade 'av. bakgrunden till :en filnr rö mesta; a nes :—: Det ant, . som sa. flickeb. é vi ar- ingen:'kan vidare noteras. '—' man ' vill att ifilmkröniKan |: on. och programledarens;perst "SOLGÅVAN TILL BLINDA - Imavsnitt;.. men” ee lades: .ut; Förste pristagaren. fick j. till ;kassan eten "Måndagen den 23 september-1865- der och; konkurrens .« från . : > antal, >: tusenlappar” kunde . Friberg & ”Johånsson : notera äs, och nog blev "det 1 är, ; RA bo + Hundra tävlande å 20. nor 'ger i varje fall inte någon 4 ” Förste pristagare. Bo förlust. "| Sonesson"från' Nyvång hade 1.000 gram. Sammanlagt "deltog ett” 90: ot: tillskott även Kro- tal "och "1.050 kronor i priser, de- såg inte ledsna 'ut liven. Ol Småland decimerade metarnas. - Andre” pristagaren "Karl Erik. Andersson, Ängelholm hade". :740X gram, fick 200 kronor, Svängsta fick 50 kronor för 5G0 gram. :”Fjärde pristagaren Börje . Karlsson, Ängelholm fick 50 kro- nor fön 530 gram. Femte prista..; garen Smetz, Malmö fick' 50 kro- nor för 400 gram. Sjätte pristaga- ren :Karl Erik Håkansson, Ängel. ' holm fick 50' kronor för 310 gram, ' Sjunde pristagaren. Stig Sandberg, Sölvesborg ”fick'” 50:. kronor för 275 ' gram, + Oplacerad - dam; ' Ida Sandén, Örkelljunga; 150 gram och ,50 kronor: kl.76:01: beh ned |" Annorlunda var det 0: va : Eza tändstickor” utgjordes ”-av'” "och efter' vissa missöden "vid trans " am Main med en blandning av bly- ' oxid. Från denna tid kan man säga + att:de försla säkerhetständstickorna . "konkurrent, « ' .tändsticksirdustrin. gätt framåt ned största" tändsticksfabrikei E | "ungefär, 150-stockar "om ce 6; meters >låde gd tums” diämeter. Då” Skilling, Men hän köpte den ej aska grannarna” med” detta "'under- verk: De .tändstickorna var tillver= ;skreva i ; Vi köpa lådor på apoteket för 8 skil- a « ' ling; och snart uppstod inhemska fa- ”briker och priset blev allt lägre tills "1 1848, då tändstiekorna Blev synliga ovanstående: : stormsteg 'öch numera har vi också " fullt. pålilliga: sä E ) sedan när transmannen M. Dero né 'år 1816 satte igäng sett tillverka de: första tosfortändstickurna. Dessa” : > fick så 'smäningom "stör. "spridning I även utom Frankrike + 1830-talet ; äterfanne' d länder, och .4å ändmassan på packar och kapslar liksom nu, men | . kostadé då blott 2 skilling, I'slutet'av " ,30-talet fick, daglönaren 3 lådor för dessa första ögent-. hela" packor för endags arbete rik vad vi Kava det gott!” blandning av sklorsyrat” "kali oc fosför..: Denna; massa hade visserli- gen d hög grad .egenskapen att: lätt antändas, men antändningen skedde , "med: en slags explosion; varunder den: brinnande massan slungades. omkring åt alla håll. Tillverkningen av dessa tändstickor, såväl som de- ras forslande, var förenad med faror Ibland frågar man sig hur folk förr Klarade sig utan strykstivkorna? Ja, man hade en hel. del uppfinningar att lifa till, Bl a. Döbberreiners-vät« ./ gaselddon;. "det elektriska 'elddonet ' och de kemiska 'elddonen, så nog - kutide man få, eld altid.” Fast. litet.” mera invecklat än i våra dagar. När man ville tända en sticka, doppades porter och olika el.isvådetillbud för- . bjöds de blad många tyska städer. Snart nog lyckades mar finna äm-= nen, '”lämpliga att' ersätta ”klor- ' syrat kall, En 2 EH. Tte- vany ersatte är 1835 en'del av kelit med mönja och brunsten, men bäst lyckades tysken Böttger i Frankfurt | . Genom den - värme som bildades under svavel- syrans inverkan tändes blandning- en, därefter 'den ':med svavel för- sedda stickan. Uppfinnaren av detta elddon var . fransmannen Chancel och han presenterade det 1805. Detta elddon och liknande var i bruk ända började se dagens ljus. Ifråga om — fram till 1844: ft vo ov ÄN dessa har Sverige sedan gått i täten = på samma princip grundade sig de fast Österrike I början var en svår i England omkring 1830 :brukliga H "”-elddonen kallade ”Prometheans”, . Dessa utgjordes av en biandning av klorsyrat : kall och socker (mycket ),. vilken d salu» ”', sfuperoxld, och salpetersyrad bly va " Idé forna tä ut- vecklade sig en sjukdom kallad fos- — fördes I ett 'hoprullat papper I form - fornekros, vilken I synnerhet angrep ' av en nutida cigarrett, vilken i bäg- tandkött, ge ändar var försett med ett hop= arbetarnas käkben' och NN + att begagnäs, utan för att över- den 4 en liten glasflaska Innehål- ; XC lande asbest genomdränkt med kon NY " hände de trots allt och dä Slev:det”att gå till grannen och låna eld. Men det kunde. hända att' han: inte heller” grannen var det” besvärligt”. nog att . som funderar, över hur, man bar sig . hålla dem vid liv under vägen hem. rt ra: häll gick det bra med ett när. man t. ex, önskade tända sin enar” ett pär stickor, "eller .rökpipa eller göra upp: en lägereld? med. några i en panna. Vic längre Ja; pipän fick" vila tills man kom: hem och på resor var det att avvakta närmaste gästgivargård. Ville, man” tapp om glödet. Ljus i en lykta gick" göra upp en lägereld, ja då fick man”; också an; I svårare fall fick man ta tillgripa den urgamla metoden med till elddonet. som" fanns 1' varenda” gnideld.-Tvä -snustofra'. trästycken. stuga och som"bestod av stål, flinta”. Och det gick det mn "ett: + snarom På ni glöd väg trasa och, . dagsverket, och nu får-han (1845) 3 oc D tå t elden: Om sommaren NM det ibland att elden slockria” - fick man svepa ihop' en linne- "sä hårt att den blev som en fnöske; Eldstålet liknade; 4 NERE I fo BROR i ö skaper och: fanns föl tta än é >< .i alla husapatek, Antändningen med letyJa, som ett slags reserv hade man” 'elddonet kvar I und; der ännu senare. röse : ostickol : hade nägon och då fick man gå ti kade 1 Tyskland och 'var att stryka nästal i. vel De Ma en : ; på lådans öyre sida. Men; snärt. fick "Sedan man fått några. glöder av. >: Ännu i dag fin ät på regor eller I skog och mark e, var '.alltså fö nav förra sek- det kanske någon också. Fast inte så le je. pristagaren" Karin Olsson, " X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.