t , 4 "Tisdagen a den —= ET. 1 oktober 1968 = Vidgad klyfta Moskva—Belgrad 7 Ännu” vid tidpunkten för den sovjetryska' inmarschen i Tjecko- . slovakien. fanns det omisskännliga tecken på inrikespolitiska spän- ningar I Jugoslavien. Men Titos fasta hållning mot sovjetinvasio- nen och det hot som. gemene man ' i Jugoslavien praktiskt taget utan undantag (känt sig utsatt för från” de £ d ideologiska bröderna i . ' Moskva, har åstadkommit nära . nog ett-underverk av jugoslavisk enighet. Kiyftan' mellan Belgrad - och Moskva har å andra sidan av- sevärt vidgats och. fördjupats. Di- plomatiska. observatörer, har be-' rättat om de påtryckningar, som - Belgradregeringen varit och allt- jämt är utsatt för och som:i Bei- . grads' regeringskvarter! förtiges, därför att man inte vill oroa be- folkningen ytterligare: H Md I hela. Jugoslavien utbröder. sig : som det effektivaste och säkraste. medlet till försvar. I den högre ledningen i Bel- grad torde man. se något annor- - lunda' på tingen, 'Även . här är man övertygad. om; att man icke kan lämna den rumänske gran="' nen-i sticket, men man. räknar -. dock knappast längre med att. ryssarna vågar sig på ett direkt ” tärt angrepp. Vad man fruk=. tar är den infiltration, av gam-' : malstalinister, som" sedan länge t rum i det rumänska kommu- « nistpartiet och . som fjärrstyrts från Moskva. Det fumänska kom-' munistpartiets senaste historia har , kånnetecknats av svåra inre mot-”? sättningar, som sällan kommit till .; " yttervärldens. kännedom; .Partise- kreterären och statschefen Ceau-, , sescu är en rumänsk Dubcek,- ; men; han har ännu inte lyckats a sin makt så starkt, att" 3 en = partisar oci man är: övertygad om, att da est Rumänien skulle"bli utsatt fören sovjetisk militäraktion, så kommer. > Tito utan tvekan ätt ge rumäner-" "ika övertygade om. att från vi ingen hjälp att ta, Det i: Belgred ofta nog-glol fierade. partisankriget,. som Tito i så fr ikt och så h 5 löst ledde under sista ' delen av andra världskriget, ar ånyo, (OMMUNEE ORM 'STANDARDE Kommunikationsministerns mor tivering för” att; "påskynda, kom- munreformen, är att man” däri genom » kan öka möjligheterna a HI en "aktiv 'närlngspolitik dch OCH: | sd "i därmed Jen ty Aryggare, -sysselsätt- 5 ning, påminner Jordbrukar- Vv al i «Hf - ”"arknaden, .. upplyser, .;; nas: Föreningsbla/d + En annan : motivering man: het alt a skall. få "större här fått . bevittna en Ö nd ”spähning ”mellan” "rika "och" f: ga delar av' landet, som det bor- + de: göras, något. åt. ”Inkaornstskil .naderna . mellan ; glesbygdern "och de. mera" gynnade tätorter- na är v betydlig »och- inte... sam- hällsekonomiskt « motiverad mäan””tar : hänsyn» tills avs -den”om: de stora; indirekta "nader för: Syskon å mäs2 . delsutredning -. kartläggning.” . marknaden, : :upplyser - L. tidninigeh/Svensk Skol-]- tidning i en ledare. ; Utred- - "ningen består av två: delar. En SS begränsad; Case: '. réktonsområden.;, 5) tar, till satt kartlägga... . kopsumi ionsstruktu- ” beräkna vara klar som studg ar: producentstruktu- ren, avslutas. först under våren 1969: Se Läromedelsmarknaden. -har: en säregems karaktär, -som. skiljer den från. den: vanliga varu- , marknaden," där sedvanliga eko ”nomiska ; < Jagar. verkar. "På en" marknad ”av. sedvanlig typ förutsätts aättide" som efter- frågar, "Köper ” och ". konsumerar en: vara är identiska.:!-:'- På läromedelsmarknaden ” är det den: högsta 'skolmvndighe- ten som 'i enlighet "med: beslu: av statsmakterna” efterfrågar de läromedel som behövs. för att vi läroplanen uppställda mål ska kunna förverkligas” De faktiska eleverna. Läratrnås roll: på läro- är foutomor- dentligt sammansatt” och. svår att beskriva i ekonomiska ter: mer, De uppträder söm ” konsu- menter av läromedet,' de är: in- formationsförmedlare — och. år- betsledare, de stvr användning- - en av läromedel. de fungerar som en: mångsidig." pressure group i mande vår av: läromedelt-och:på- verkan ” ” läromedilens utform: ning. FR fr os Den nya: organisaliondn i sko "lan bli a:rmed huvudlärarskanets till komst--har påskvndåt den "breda och systematiska itoröv-] ning aviläromedel, som numera framstått: som stälvklar.: » Läro- medelsfrågorna > intar också - en central plats” i den pedagogiska nernä, medelsmarkiaden . rarna > som har den dagliga" erfarenheten av. hur ol ka läromedel fungerar: I prak: tisk insats och dessa. erfarenhe- ter blir:-av. desto. större. värde ju rikhaltigare. läromedelsupp- "sättningen blir... I em tid. ,då det från, alla. håll: understryks att "I utbildningsprocessen . lärare .och elever. måste -få . ett större inflytande, kan naturligtvis in- 'te frågan, om val av läromedel pli ett undantag från regeln... ) Samtidigt, leder teknikens ut-| " veckling "på" läromedelsområdet . U«ksom föränaringarna ; av läro: de” Aokali- ar Skärtlolmer” här -byggts 4 udy; på castiol- pträder: "kommu - "ett ständigt. återkom-j: " den icke kan utsättas. för sovje- . tiska : intriger. , Jugoslavien ' ger . + härvid rumänske kollegan en vär- > ideologisk 'ryggstärkning. defull r . Titoismen. utbreder således 'sin” verkan, inom denna del av öst- att. Belgrad , ådrager” ig. sovjet: kommunisternas oförsonliga fiend skap. rna. ins > Jugoslavien har all. "anledning n att inför denna utveckling orien-: - tera sig ”stärkaré åt "väster," Men Tito avstår tv från en sådan po-- Jitik av hänsyn "till" Rumänien," Den" fugoslaviske ledaren . siktar alltjämt till att skapa ett Balkan-". förbund," vilket skulle bli lättare att åstadkomma sedan ' Albanien -.: nu'kelt tagit avstånd från Moskva, ' medan -å - andra: sidan Bulgarien” H mer och mer börjat agesa som en och slaviskt lydig stalinistisk fedutt. varje fall vet man numera väl Belgrad, : var, den. vägen . slutat, ' | Inledd. som- med. fö i blocket, vilket i sin fur leder till .- å Nöjesparken,. Varberg. ». har man en Er Man samlas en ång om ;året, mellan Chrusjtjov och Tito. Den " tt” arbete, . skriver rett. kundunderlag på" 300 000 pe sont i"bela, regionen. Men, än "nu "är detta Sunderlag inte” ens hälften” «gå: stort, Det-finns. skäl "att kritisera" en. sådan” plane- ring, därför. att .den innebär en överdimensionering” av. den :de- dets konsumenter . och, därmed aktiviteter?” Vad skulle" Konsum ha gjort i: "detta: läge? :Föreningen :kunde givetvis ha avstått från att etab- lera.'sig i Skärholmen, men" det .. hader inneburit. att den privata köpenskapen : givits ' fritt spel "Tum, till nackdel för :.konsumen.-. terna, och det hade inte varit förenligt. med. föreningens”. .an- svar, : När man väl beslutat. öppna sett ;kooperativt varuhus :i: Skär- . holmen kunde mar inte av hän- syn till nöden. i: världen” avstå "från" att hålla ett" för "konsu: ..menterna.” dttraktivt” "sortiment Celler'- avstå från "att" effektivt marknadsföra ::; desså ": varor. »'Självfallet : måste "varje -detalj- handelsföretag ; slåss: om « kon- -sumenterna« — det :är konkur- ” renseng' villkor : som också - koo- :perationen har 'att -acceptera. .£. Olle -Bengtzons ; angrepp ' av . sluts ' med några: patetiska :' ra- der: '”Det ;känns 'dubbelt . tomt efter - Albin ” Johansson. Dog. en idé - med: honom?” " Albin: Johansson ” troäde- på l” "den . fria: kävlan, ; Den : driver: fram 'en högre -produktivitet än .-något annat ekonomiskt' system. Därmed' skapas. de hästa -förut- "sättningarna"' att: undanröja - so- ciala > och" ekonomiska - orättwvi- ' sor och "att- föra en aktiv, kul- turpolitik. . Givetvis: innebär 'det- "ta också 'större förutsättningar för: -verkningsfulla insatser I syfte att utjämna: internationel- » la» klyftor och bistå : : underuf- 'vecklade länder. ot . Men det räcker inte med för "utsättningar”.'v; Konkurrenssam hällets effektivitet måste förbin- das med:-ansvar. helst. med ett ansvar” utan : gränser —- eliest "blir: det ett genomkommersiali- .serat klassamhälle,” Det var denna-idé som,levde så” starkt hos Albin Johahsson. "Den förblir: något 'väsentliet ;i "den kooperativa rörelsens” ideo- logi och verksamhet. Ett av ut: trycken .för. denna iidé. heter just ”Utan gränser”..T det teck- net . driver kooperationen : . en teknisk. biståndsverksamhet' ,1 "Sydöstasilen, i. Östafrika: och, söm. ett blygsamt experiment, :1 Latinamerika, Visst är det spm -kooperationen gör. på detta om- råde” otillräckligt, Vi menar dock” att, verksamheten bör ses 'som en ringa början till något som med växande resurser kan bli: en väsentlig insats. cc : Och .vem gör idag tillräckligt för att' bistå de de fattiga folken? "NF försoningen hör nu det förgångna : ill. nt taljhandel som skall betjäna om- |” : er snedinriktning ' av samhällets ” . bund,; sade dir, Alsén 0; pelträmjandet. ska > verk "och. Hörselfrämjöridet är mycket " viktigt. Vidare förekommer det ett mycket, gott samarbete. meéllän Hör- selfrämjandet och ABF både. lokalt dansrestauranger., : langer var i ingalunda" > berättar "Bertil: "Hultin" vidare; och inforniationsKurser ön är vatt. de” hörselskadade, ledarkurser, "Def : ska få tillfälle att komma” sarnman nas. att det nylige ku ,| och 7 distribuerats. till "personalen . med uppräaning st | fischerna :ställer-;frågan .”Kör: Du sov = "7 jande "diskussioner ägnade man sig också åt vårandra” så en v trivsamt och gemytlig s samvaro. | > an också näm- attades : ett be- för "handikappade, där selfr imjändet är med, G samlades på söndagen i 1 "Varberg > Omkring 120 medlemmar. vr ; Länsföreninren för Hörselfrämjändet i i Halland” samlades : på -där. bl a före ulrag hölls, av direktör Äke Alsén" från Riksförbundet i Stocks ; . holm, — Det är nu andra "året som Fänsfi ningen "verkar, , berättar ! ordföranden i: lokalföreningen. i - Varberg, Bertil Hultin, Föreningar, finns” i Lakolm;, Halmstad, Falkenberg och 'V ”dir' Alséns föredrag: fi diskussion och efter: :middagen blev : det underhållning i: form: a åv. Torborg Svensson." oc öndagen | : ide. Fin så r ”mittert. av septembe ndes in-. formationsskärmar» 'ochaffischer med trafiksäkerhetspropaganda ut till: samtliga förband, och "skolor in- om: armén, marinen" och flygvap- net. Ett märke, v utfört" så att. det kan” "klistras jUpp; har framställts. "Informationsskärmarna och: af- huvudlöst?”.- Att: stressa: trafiken, a 1 att. inte. anpassa: "farten efter. vä |" gen och trafikrytmen, att köra om till vårje pris; att "köra med' blänk- » definierar"; affischerna. Sätt bruden i bilen! Det här märket skall mana våra värnp! ätt: fa det Jugnt-i trafiken på permissionsresorna, : Hon LAN hellre! ol. NS LL — på permissionsresorna, i hård pliktiga'. Väntar” .och Jedighetsresor. samt; ått påver: |: ntrolera. sina H i höst.en ”ällmän, kampanj. för. for- | donskontroll”” slitna däck —' det är att köra hu- |. i. vudlöst, | Märket visar. bilden, .av.en söt ffic: . ka,,/som uppmanar, tat lugnt. ee sele ben raft ksäkerhetskampanj I [fik ochitrå iksäkerhetsfrågor. pla. i sambäri År jeksförhållanden: och: anära trafik- förhållanden: kan ocksä” ge! anled- ning till förebyggande tr : len”.. Jetteras': med: material” | säkerhetsverket, med: de ; Ordinarie? ut-, ”Fyrpunktskol- |, -I muntliga , traditionsmaterial ' : trafikreglet och b bestä Vv . |. NYA. BÖCKE ÄREMINNE ÖVER EN. MM FOLKPOET . H "Per Olof "Ekström debuterade för mer än 20 år sedan men kan i år sägas debutera på nytt, nämli- gen som historisk författare. Hans nya -roman "heter ”'Johannes Rim- smed”. (LT 33:—) och uppenbarar nya, överraskande-sidor hos denne stridbare författare." SN Huvudpersonen hans berättel- se hette Johanhes Olsson och lev- de 1818—1886 'i Bråna, Dalsland, som smeöd;' fiskare, lantbrukare och poet. Han var för blygsam för att utge nägon egen diktsamling,y men prosten . Olof. Fryxell, . som själv prisbelöntes av Svenska Aka- demien för sin poesi, såg värdet I den föraktade Brånasmedens ver: ser: och befordrade ett: urval av dem till trycket. :Sehare' har. flera urval" utgetts ' och: på; 30-talet ut- kom. en biografi över, Brånasme- den; skriven av- den, kände dals- ländske: he; bygdsforskaren Ar” G Bördh, "Nu; im " själv: "dalslån: ning ” öch'är väl förtrogen med'det som grupperar. sig kring sädana:. här kan? enligt förbandschefens "ber stämmande ' ordnås frivilliga, ”for-] .donskontroNer av de'y nplikti- gas privata fordon. Detta sker of: ta i samarbete med representan- ter för civila; Organisationer och myndigheter, As rörbanden: : ställer. utan: kostnad Iokaler. till förfogan- de för; kontrollerna, . 80; sker, på fritid, - "När. "det gäller trafik "tjänsten inriktas utbildningen "på. vissa. tra- fiksäkerhetsfrågor. av - militär . nar | tur.'Som exempel kan nämnas per-. sonaléns förmåga .att.: trafiksäker- hetskontrollera. fordon "och dess |! last; "kunskap: om -bestämmelser för transport. av:personal .på mili- tära fordon, militära belysningsbe- stär Iser och bestä för NN uppställning ; av” Fock” fordon på väg, Utöver: detta - ägnas utbild- ningen : givetvis. också åt övriga oktober "avser; man. att genom. massmedia ' orientera” allmänheten -|om de åtgärder, som” från militärt |]. håll vidtas för att skapa .skydd-för I. + den "civila "och militära: trafiken | under; större ”militärövningar: :In- . formationen omfattar. bl a militä- rå ”skydäst; och .. varningsåtgärder samt områden; och tider; då trafik- belastning |, vilå” trafikregler hetsåtgärder, Är "Användning - av. : reflexer under i X.« fritid. vid vistelse: på. vä å ed Under, 7 .halkperioden: hastig- hetsanpa sning, väggreppet, av- stånd” till ”framförvarande | logement, .kom:.en Han' grep: taj | höll: VR i kän 2 RR ” "omstridda ”göstalter. Vad som än: spirerat Ekström till att ta sig an motivet är, kan man förmoda, den sympati hah känt över tidsklyftan med : sin landsman och kollega från: förra århundradet. :Bråna-' smeden var: en”särling i ständig opposition mot en. förstockad om- givning, Om: honom; som faktiskt var: en'skickiig yrkesman och'en behjärtad medmänniska som tog | sig an fattiga I och förtryckta gran. : nar, utspred i illviljan de mest osannolika "rykten, t ex. att: han skulle. vara, trollkunnig och , att han utnyttjade denna. konst." N .+ Verklighetens | Johannes ' Rim-' smed fick upprättelse först, på, be- gravningen,, -då "hans . välgörare, prosten Fryxell; tilltalade »honom som skaldebroder och prisade ho: nom.- som -.. människa, och +, skald. Trots. att "Ekström valt... att I sin roman sberätta endast: om hbegrav- ningen; har. det .blivit-'en 'drama- vfull. och, gripande Ivshis- Under: samtal mellan . två kvinnor,” som: stått den föraktade brånastyggen » nära i "livet," passe. rer alla: hans- oförrätter förbi, ”Ef-' tersom Per Olof Ekström har skr) vit romanen, : är det: självklart” att detta : samtidigt Innebär en "frän kritik? av ”tidsandan;' men förstår vi. boken: rätt,. bör" Fisaren sakta sig” för” att tro att:denna kritik én- dast gäller 1800-talet :— "den: har ! giltighet. även för vår egen tid. Många” historiska händelser och personer. skymtar” F- berättelseng bakgrund, ' såsom "närbilder från nödåret 1867 och den olyeklige atl- badalsprästen vilken. sedan 'fängs-' lades för mord, »EN. utvandrerska till Amerika Spelarsen .viktig Toll - berättelsen," som "av många be - tecknas .som ” Per : Qlof . Ekströms yppersta verk hitta.” 3 a världskrigets jag stationerad svid” en EJ d., Jag.hade"h g. inte vara" gol- dat. Jag-avskydde den; kyliga Kal . och kände” migingre.r här : jag) kom Mmässen- och gick. ned. mog- mitt springande. emot. det "Ha apelsin som” ne att. på mäsen. J-Pojken” tog emot den och glek!-: '. Strax -hann. han? Upp mig Igen. min inna” nöd för dem” söm Sshar 3 mött.! honom, : Såsom kristna” ärivi kallådé" aft. dela vår erfarenhet! med; dem: som . aldrig hört: hans' lära. "eller upplevt an. dens. närhet; Genom att ge' "ut - ferta finner: vi glädjen, r., ”-ringsprogram. '. Visst har: bojkén. ätt: En. att "noggrant tänka” igenom » Räcker det inte med def s so: skyddet, ATP, folkpension, allmän sjuk--- '> försäkring och med gruppförsäkringar? :- "; Det beror på vad man unnar sin familj ': om 'den plötsligt skulle stå ut 5 e. Eller om denne skulle bli nande farmniljeförsörjare tänker på sin fyr siska spänst. likaväl som han ” möt: oförutsedda händelser; : Vill man :då bibehålla! familjens stan:” . dard och säkra-barnens utbildning bör man komplettera sitt försäkringsskydd. '. ansvars a : dana ända; garderar. sig” t Kostnader; bl.a. :genom” sitt försäk- ” " ""j telefonkatalogen: ciala grund- an försörja Umeå 090712 90 6 sjuk. "Tala med mannen från Framtiden, Han - finns över; hela landet. Hans s Hummer står . numren till Framtidens tegionskonfo joe Stockholm 08/63 s12055. dt : te Göteborg 031/17. 61.807 Malmö 040/720- 80 - mr + Örebro 019713 61 30: Sundsvall 060/12 3380: | Fram tiden - för personliga försäkringar: "Och här; är, telefon=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.