- LAHOLMS TIDNING <A N N X | Svagev valintresse i i Fiöland - På söndag och måndag är det kommunalval i vårt östra grann- land. I Valdebatten är- minst sagt dämpad och man kan säkerligen ' utgå ifrån att den sittande koa- Ktionsregeringen är en av:orsa- ” kerna härtill, Den finska pressen är. också bekymrad över det sva- ga politiska intresset inför valet, vilket betecknas som oroväckande lamt. 4 I valdebatterna har man mest tagit upp .den. ekonomiska ; poli- tiken, sysselsättningen, bostadspo- litiken och den planerade kom- munreformen, - Valrörelsen : har emellertid inte hittills inneburit > några större påfrestningar. på re- geringssamarbetet, En- betydligt svårare nöt: för koalitionen är” . budgetförslaget, som regeringen har lovat lägga fram före "valet, ” Budgeten, är , valrörelsens : sista ' chans att gå upp i varv. ce En annan väsentlig orsak till det svala valintresset' antas vara det krisbetonade världsläget, Tid- - ningspressen är däremot föga ka- : tegorisk om i vilken mån häns. delserna i "Tjeckoslovakien . kom- mer att inverka på valresultatet. Hufv 4. Ickladat fö An att krisen är en tung belastning för ». kommunisterna, medan högeror- ganet Uusi Suomi skriver att en-' : tillbakagång för yttersta vänstern ... också Kan bero på partiets' med= verkan .Å en regering som inte fått bukt med arbetslösheten. Risken för. ett lågt valdeltagan- . : de betecknas alltjämt som uppen= bar, I, tidningarna ' understryker man att valen trots allt också har en rikspolitisk betydelse;: Valut-. : gången” är inte: utan betydelse för En Er let ingen inför T om två år; Det. ligger därför i. partiernas intresse att bekämpa den likgiltighet som hittills" "kar omgett kommunalvalet. Ur partipolitisk synpunkt finns 7 det en”rad intressänta frågeställ- ningar; På borgerligt | hållt tar: man” också valet' som en värdemi j - för väljarnas" [ostalnnine tills valet: -hår från soolalderäokrätiskt och kommunistiskt håll. deklare- | .räts' att "vänstersåmarbetet kall fortsätta, +; oe er Cd Centerpartiet: står” v' rollen ”att' behålla sina pos på” landsbygden" och etablerå;ä även i tätorterna. Enligt” Helsing; : riktar Fr angrepp möt: vad han - grupperna hvstått ifrån. ue centrala: : öhandlingar vo och en rejäl insats för Jäglöhegrupper-|. na. Dej, - verkar på. en: del. de- man dock r möjligt att kombine- ra: extra insatser” för låglöne- ”grupperha' "med - att "förbunden går fram "var "för. sig. ' Företrä- dare för exempélvis . Industri- tjänstemannaförbundet har. gjort . klart att. de avser att: ta: ordent- liga tag, för "sina . låglönegrup- per, de kvinnliga tiänstemän- nen — till antalet 57.000" vilka i. medeltal har löner som :' lig- ger. 12 procent "lägre än de man- liga :kollégeinas, Liknande ut- -talande har :gjorts av Handels: tjänstemannaförbundet. rr aretea : TCO-ordföranden "har . också pekat på vlåglönepr. blemen som en av de. väsentligaste. förhant lingsfrågorna —. för. nen, Inte heller' räknar : han med . att” läglöneinsatsér mäste kombinerås med centrala håndlin För övrigt är det sådana pröb- lem förknippade med: lönestopp för inkomsttagare över en viss lönenivå, "typ LO-mannen -Yng- ve Perssons förslag ' på 40.000 kronor, satt man har: svårt att se hur idet. skall -kunna .realise- ras. Ingen lågavlönad är. ju hjälpt «med att. anställda... som har utrymme för. löneökningar, ' avstår från att ta detta i bruk. Skulle "de; håndla på det sättet, betyder" det' bara att ”arbetsgi- varen, och företagsägarna tillgo- ig .de .outtagna medlen. ; Her alltså hur: peng- ar som ; höglönegrupperna av- står ifrån 'skall kunna -tillfalla de lågavlönade, ' Enda rimliga lösningen är: väl att staten in- griper i" "förhandlingarna och för över dé".medel -som - höglöne- Hur mänga är beredda att ac- "ceptera. en statlig inblandning av det "slaget? Är det då inte avgjort " bättre" att man inom varje förbund" på, vanligt" sätt . prövar Ynöjligheten” att göra ext- ra: insatser /för de lågavlönade kombinerat. med "verkligt allvar- liga försök att hålla nere löne- "av exportavgifterna, Från rege- ta sig an de .missnöj å och! han digare "uppfattade man Vennamo främst som ett hot mot center-' partiet, men på senare tid'har tydligen också "vänstern haft kän- . ning av hans ”proteströrelse”, I en” kommunistisk " pårtitidskrift arnar man nu för ”vennamois- men”, vilken betecknas som en politik som vill dra nytta av rå- : dande missförhållanden. = N Kommunalvalet kommer att föl- jas av riksdagens budgetbehand- ling som säkert kommer att dri- va upp den politiska temperatu- ren, Även om regeringspartierna - inte driver en skarp och polemisk - profilpolitik i valet är man redan i anslutning till budgeten på' oli- ka linjer ifråga om lantbruket och — - " näringspolitiken. Centerpartiet an« ser att man i rådande svåra sys- > selsättningsläge inte får försumma' ” lantbruket "och minska dess sub= ventioner, Partiet vill” också 'ge sysselsättningsanslag åt den priva- : ta sektorn 'och har i regeringen etablerat dragkamp om fördelnin= >- gen av dessa anslag mellan stats='' bolagen och de privata företagen samt småindustrin, Statsminister Koivisto har å andra sidan frams . fört skarp kritik mot de privata .., företagarna som -enligt hans upp=: fattning inte har kunnat dra'nyt-' ta av de förutsättningar för ex-.; -pansion som regeringen har skapat genom : devalveringen, stabilise- . ringsprogrammet ' och ' sänkningen ” ringshåll har det också antytts att! ” den, statliga industrialiseringspoli- tiken - måste /ges "större "resurser. För eller emot statlig industri expansion kan knappast bli nå- -: gon avgörande: fråga, i, valrörel- ' "sen, men valutgången kan ändå påverka de aktuella frågor . som": måste lösas i samband med buds — getbehandling.., ” ox : BOSTADSLÄGET, SYSSEL '"'SÄTTNINGSPOLITIKEN, :miljövårdsfrågorna': och: vutri- i "samhällsdebatterr. : De. tiotar..re- dan omkring :eri: tiondel: av;den manliga: befolkningen: mbd svår- aktad: -och .Jängvarig invaliditet. Sig”. ned. i :allt "yngre om -alkoholskadorna r:somtnu''kan. alkohoi skadorna” kommä - att Föra. "myc- . griper -.i: stigande. utsträckning n . hälft av befolkningen som ttills han gått nästan, helt, fri -.flirekta.- ; alkoholskador, nämligen . kvinnorna at Nationalekonomiskt : har: alko- . hölskadorna . sådan: omfattning Vatt' deras" effektiva" "bekämpande skulle” frigöra väldiga. resurser . för: social. och kulturell reform- " Politik, Dessa "skador- svarar: för en: stor :del av :sjukvårdsbeho- vet — och. här är det; inte bara fr äga 'om pengar ock materiella "resurser. ' Den 'belast alkoholskadorna utgöl tur-att många människor i värdkrisens” "dågar: måste läm- nas:utan vård eller inte får så bra” värd som de skulle "kunna : Tystnaden db. alkoholfrägan måste: .betecknas som ett miss. lyckande '; för: ”Tykterhetsrörel- sen, säger. Accent; Vi har. tyd- ligen "inte tagit, de. rätta / .8rep » pen: "a Men denna tystnad är också ett misslyckande :för de politis- ka partierna, som, lämnar åt si- dan "en: fråga. som - direkt -berör -hundratusentals' människor. i' de- ras dagliga liv och som präglar framtiden för ännu fler, ”- : Politikerna 'styr-bort: från det- ta. problem, : därför ; att : det . är ”ömtåligt,' kontroversiellt, därför att det. är lätt att stöta sig med väljare hur man 'än agerar.' Det är i varje fall ofarligast att inte säga något —: det. finns så 'mån- ga människor som skulle rea gera negativt om man ifrågasåt- te åtgärder, ' som: direkt skulle påverka: deras livsföring, Det är för många som tyst: tolererar skadorna för att inte bli störda 1 sin stugror RKONOMISK FRAMTID Den . prognoserade”. utveck- lingen för 'de multinationella superföretagen är oroade, kons- taterar. tidningen: Köpman- "nen: Inte bara: de enskilda "-människorna "utan också de po- litiska "avancerade - nationerna . kommer "att ha litet — om. ens "något .— att säga till om i det "nya ekonomiska kraftfältet, Ut- vecklingen. frambesvärjs av. den » teknologiska utvecklingen 1 fö. rening -.med den . ekonomiska expansionen under en tid då vi inte bryr oss så mycket” om vad som sker i morgon: .. Den "dagen är väl "inte alltför giidningen, Nm >a -| åtgärder . är | Zlansering.. av ket av" vår satsning å. utbild- |]. "+ ningspolitiken : oräntabel, De: an- = | samtliga skolor" låta införa 'en effektiv sexualundervisning även omfattande upplysning om -barn- : begränsning, Försleg i saken har väckts I Nordiska rådet, som fö- reslås rekommendera. regeringar- na ”att inom samtliga skolfor- mer och -stadier i de nordiska länderna 'i- samarbete - skyndsamt införa en för olika åldersgrupper anpassad, effektiv -sexualunder- visning innefattande.-även -: upp- lysning, om." barnbegränsning”. Enligt - förslaget” motsvarar den uppmärksamhet som =<sexualfrå- gorna i dag ägnas inte av den bristfälliga upplysning och. väg- ledning samhället och skolan ger ungdomen. I de flesta fall är det snarare fråga om familjefostran Joch'-hygien än om sexualunder- visning i egentlig bemärkelse, Om sådan över, huvud taget ges meddelas den vanligen i form av nägra lektioner. i. anslutning till andra ' ämnen, 't'-ex: hälsolära, gymnastik, biologi . eller ”samhälls- kunskap. , Enligt förslaget är. si- tuationen! i stort sett; densamma i alla: nordiska d inde samnordiska överväganden : och påkallade; och bör erbjuda möjlighet. .att förå saker vidare. WBarnens:' och. "ungdomens stora rörlighet genom: bla skol resor och praktikantverksamhet talar" också för att en viss enhet- lighet :uppnås i:fråga om denna undervisning, En" central uppgift "företag "i 'sin rationalisering «kommer i direkt; konflikt... med svensk näringspolitik. ==" vad "bryr. sig en. utlandsbaserad' kon: i .cernledning om "konsekvenserna - av fabriksnedläggningar” i OSS: säga, Norrköping? : För d get "multinationella smarknadsföringsregur begränsade” möjligheter: att: hä "da, sig I den: dansen. Man. kän' "kamp. , mot; Kodaks: , kompakta Regeringarna I Nordén bör i : varför | : lät I sju, som exempel" ta” tyska 'Ägfas.] betala- föreskrivet 'grundarvode,- åll; Sexualundervisningen i Norden ” | N för samarbetet bör vara utbild. ning av lärare och - fortbildning av: redan verksamma lärare, Ge- mensamma-'. program barde utar- betas för. skolradio och skol-TV. En första åtgärd bör vara "att sammankalla ' vederbörande skol. | och. ”hälsovårdsmyndigheter ”samt andra berörda '- institutioner. och organisationer ide nordiska län- derna för.en diskussion av sexual- undervisningens" målsättning . och metoder, > IL. ones JURIDISKA SPÖRSMÅL FRÅGA: För sex år sedan skrev vi bort våra två fastigheter till vår son, han bor på gården, Enligt papperen: skall vi ha 21 mjölk per dag, men så dog min man efter några veckor och jag tar ej ut mer än 1 eller 2 1 per vecka. 1) Har. jag rätt. att påfordra ' pengar för outtagen : mjölk. enligt gällande mjölkoris? 2y' Är jag skyldig dekla= ” rera: för dessa pengar? .' EA Oviss pensionär ” "SVÅR: 1) Ni kan ej våfordra kontanter istället. för - mjölk, "men Ni” bör - resonera "med Er son i saken, Ni kan dock ej räkna med” att få mer än som. belöper sig på” Eder själv. (Ej på Eder avlidne" "makes andel). 2) För ev kontanter, scm Er son: kan utgiva till Eder i stället för mjölken är Ni i prin-" cip deklarationsskyld : : FRÅGA: Mina föräldrar köpte" en. $ordbruksfastighet före år 1914. Min far och en bror'dog. under. 1930- talet och min 'mor i slutet av :1940- "talet, ' Min . syster; och'jag: har ”se- ' dän dess' sony enda" 'dödsbodeläga-" z Vilka regler d. Se till att Ni alltid har grädde hemma : (den håller sig länge i kylskåpet) + 4... - Då kan Ni göra något gott när Ni har lust. Till exompol . Strutar med chokladgrädde a Beräkna till varje strut 1/2 dl vispgrädde smaksatt med 1/2 msk kakao och lite socker, Godast om den serveras genast, sg avlägsen, då 'utla d peka Väderlekstjänsten- är ombads, för det VE Sbälblive en bild av «våldsam utveckling som den moderna metenarologin D och väderlekstjänsten : företer lås : ter oss ana, vilka möjligheter den för framtiden innebär, I .jämför- : else med de' exakta. vetenskaper= | na som "måtematik, "fysik! och ästa -"ronomi.. står” :meteörologin : ännu blott "på ungdoinens stadium och . det: kan inte" betvivlas, att. dess land i I fortsättni kom« mer. att "bi. än. .mer' imponerade .: d "och .resultatrika, än "de: hittillsva= rande; "Denna unga vetenskap ' ute ' - gör dock” redan nu ett. av mänsk- : lighetens » oumbärligaste hjälpmes del 1? dess strävan. att skapa" sig ett tryggare och komfortablare liv på "jorden, i luften. och” på haven. S Redan "de gamla” grekerna" var inne på ett: vetenskapligt spår, då det , gällde ” utforskandet . av ”luft- ; havets "hemligheter, - och "än :1 dag bär det berömda" Vindarnas Torn i Athén ett vackert "vittnesbörd om grekernas intresse på detta om- råde ett par århundraden före vår tidräkning. Det skulle emellertid dröja mer än halvtannat årtusen- deiinnan väderleksforskningen kom att utvecklas till en verklig meto- . disk vetenskap i nutida mening. Denna " utveckling 'sammanhängde intimt "med - upptäckten, att luften "ären "materia med tyngd, vars vikt går att mäta, Sedan man lärt sig . använda - denna egenskap för |+ » att genom jämviktsmätningar me- delst. en kvicksilverpelare faststäl- la ”luftttycket, hade mätningar. fått 1en första: fasta grunden "för me- teorologiska ' observationer . i' nu- tida mening. Barometern' uppfanns av. Torricelli 1643, 'och den store l. ” Pascal 4 Frankrike var :en av« de första . forskare som utförde, kon- > findörkiga "och. systematiska "luft- "DE FÖRSTA SYSTEMAT) ij VÄDERLEKSOBSERVA- , 45 sänk Ton tolchallan » En väderlek: med de; radiosond ' färdig för 'uppsänd= Tal nin till: de: högre. rymderna.: Tycho: "Brahe - på: Hven under åren 1582—1597. Men 'i' stort 'sstt hade " under : hela ; medeltiden och den nyare tidens början de meteorolo- giska observationerna lyst med: sin frånvaro, sec 2 Det är "väl knappast en a "slämp, -att just ide, nordiska folken kring Atlaritens, : ; Nordsjöns' och" Öster- sjöns: ofta - -stormiga och dimmiga kustländer 'redan mycket tidigt blev "intresserade av 'väderlekens skift- ningar "och ”lufthavets " nyckfulla och .- farofyllda | företeelser. Dessa folk: var.-ju redan för sin- knappa s bärgning, såväl till. lands som till sjöss, ' mera än ' andra." i: sydligare klimat.. boende ; folk:.beroende , av vädrets makter, Det förtjänar kan- ske'i dåta sammanhang" också på- att” ännu. i-vår. tid "”prat om vädret” är'en lika vanlig kon- versationsform ”blahd "folk i Nord- euröpa : som den är ovanlig i låt oss "säga de klimatiskt. så mycket bättre. gynnade medelhavsländerna. Det är. också' betecknande,. att dei just var. länder 'som Sverige och Norge, som under 1700-talet blev Yde första, där regelmässiga obser- > vationsserier över väder, vind ba- rometerstånd och temperatur gjor- des, Den store svenske astronomen 7 och fysikern Anders Celsius (1701— 1744) . och hans , medarbetare var härvid . föregångsmän, "Från 1720 utfördes sålunda vid Uppsala ny- inrättade astronomiska. observato- rium sådana regelbundna . obser- vilka å der Celsius. egen tid .var de bästa och noggrannaste, som då förekom i världen. « oe KN De första norska observations- serierna föreligger från -1770-talet, men den äldsta och längsta utför- des” av ' prosten Nils :Herzberg i Hardanger 1798—1840. Han begag- nade härvid - mätinstrument, . som han själv hade tillverkat. Han var icke minst intresserad av proble- met .. oa väderleksprognoser och : som, sedan ligger. till grund. för den: "väderlek skréy to m en liten av "händling, "Om at forutsige Veirliget”, i "DE SYN OPTISKA VÄDERLEKS- ' KARTOENA GÖR SITT INTAG 1" Början" av. 1800-talet" tog denj meteorologiskå ”. forskningens " me- todik ett stort och avgörande steg framåt" i synaptisk; väderlekskartor : ( kartor över samtidigt.på flera stäl- len: utförda ebservationer). Det: var den: tyske: » forskåren. Brandes, som har äran.av detta framsteg: - -Då" uppfinningen" "av "den : elek friska ”telégrafen” några" årtionden senare slog igenom: och kom 'i' all- mänt bruk, hade man "fått elt nytt utomordentligt, hjälpmedel / i .me- teorologins tjänst, Astronom Kreil i Prag :föreslog. år 1843; att .man borde insamla telegrafiska - väder- leksrapporter - från ett. stort: nät av ör. att på ' grundval: av ina; utarbej y er På 'så”vis skul- v började "från Paris utsän ningen om de' > första " stormvarningarna. "och || Ungefär: sämtidigt -hade .även- Eng3 ' land 'stärtat en väderlekstj" inst un- der” ”Jegning' lav) | Norge, där, det. Nors) logiske- Institutet trädde d het" år -1866, - och ; därpå , "Sverige, vats,c -Meteorologiska Centralanstalt begyiite ” Tsi "verksamhet -- 1873. De "första" "svenska: väderleksförut- sägelserna utsändes i juli 1880; Men/| de första svenska 'sforinvarningär-.] na i(uvseende västku först i i sept 1905. 4 MÖTGANGAR. OCH . -- BESVIKELSER. De meteorologer, som satte igån3| väderlekstjänsten" ide västeuropis- ka länderna "på 1869-talet var gi- vetvis ' optimistiska ' i" början' men snart nog "inträffade besvikelserna. "och med införandet ' av lg, logiska - : undersökningarna "gel ätt utforska de vandrande lågtyy ken medelst s k'radiosonder: (d v med registreringsinstrument uti |tåde. ballonger med automa isk: : dioförbindelse; till utsändaren),sGex, s og i Kjeils ge”, lör erkligas. |, 4| Daily |, 1849" publicerade vå het definiti na. Ae a kartor, KSprognos, 30 lills den strådlös till innan denna "Vgörande" s våriga ” skall ställde, telegräfen:. kom ket "mera. omfattande kunskap än. tidigare om” "de: "högre: ;luftlagrens - och : X Irals har utbildat; raturen:. därhän; att, man-; på: en fluorescerssade skärm" "eller .medelst men tie på. mångt "och mynket "bås SSa Ol rad” å.nyäderlekaskepp! Ag digt ligger. vart och ett ål "sir stämda position i i Nordatlanten, i ölja ett Lumen hörande .': erlröed - De :förhander en i visade” sig-;hel förutsägelser. Den ena fer "den" andra: 'bröt i europa; ”utån”-att ':de. upptäckts” 'och' "kunnat" föranleda förvarningår. / ” Skälet : vår lätt - att begripa; de observationer ' och det rapportmaterial, man hade att byg- ga på, härrörde : uteslutande från den. europeiska sidan, från Eng- land och fastlandet. Man insåg nöd- av: 'regnonrådet - s- följa. dess förflyttning. Särskilt för |- «| den :amerikanska” väderlekstjänsten -, har: denna "metod" blivit: av stor; be tydelse, då? man ”geho följa'; ; utvecklingen”, och ” av ide. tropiska regnorkaner ( härricans), som varje år : 'förhärjar de : östamerikanska kustlärderna mellan Kanbiska havet i söder och de stora sjöarna i norr. Genom det varningssystem amerikanerna i dets ack Hill dessa et, sista. kriget. | ch filornar ppa= n' fånga -ensbild = VY dess, helhet .och a. har vändighet att' uppnå en koppling mellan det europeiska ob- servationsnätet' och motsvarande i Amerika; Väderleksforskarna var sålunda av naturliga” skäl de var- maste förespråkarna för tetegraf- kabelförbindelser - över — Atlanten. Kabeln kom. ju. också till. stånd, un=| men svårigheterna befanns allt- jämt kvarstå; Det var-i och för sig icke att förvånas över, Atlan- tiska oceanen är ju själv de euro- peiska ovädrens födelseort, där uppstår” de cyklonförande lågtryc- ken i gränstrakterna mellan po- larbassärigens kalla och ekvatorial- regionernas värma 'luftströmmar! Men just därute på havet kunde meteorologerna "på den tiden icke få till stånd rapportstationer, Det under de senaste" åre sentals. människoliv, sparats och - även den materiella skadegörelsen . lopp ;tu= utstr -ene sår” ne — Kan du” tänka de Ja läste 1 tidningen: om - en gammal dam i ; Skillingaryd :som. hittade ; en 50- öring på vägen, tippade en rad och ” "vann 50.000 kronor! Det var märke. ligt. > oo Mycket märkligt! sa den andre. . Det är inte”ofta någon hittar Möre > skulle dröja '50 år fram. i tiden i Småland! : ” CH M Palmgren. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.