Måndagen den —=H 7 oktober - 1968 ITE Olympiska miljöproblem De poliliska striderna och oro- ligheterna i Mexico City. kastar en mörk skugga över de ulym- piska spel, "som tar sin' början där 'den 12 oktober. Det finns vissa paralleller mellan: vad som . händer nu-och de olympiska spe. « Jen 3 Berlin 1936. Den gången . stod /Adolf Hitler och. nazismen: på höjden av sin maktbana-och = utnyttjade spelen. till en; verklig; jättepropaganda för sina då ännu ; +». inte avslöjade syften. Tävlingarna genomfördes perfekt under utom- ordentlig organisation, bl a syf- " tande till att visa vad "Tredje ri--- ket då förmådde åstadkomma un- der sin ledare Adolf Hitler;:Det " krigshot: och det människoför- tryck,: som doldes bakom" den välputsade fasaden maskerades skickligt och det fanns; inte khel- 7 ler några chanser för oppositio= - nen i den tidens "Tyskland att på något sätt göra sig hörd, «> cn Mexico är det mest utvecklade landet i Latinamerika ekonomiskt : och industriellt sett och/z är, på god väg' att räknas in i 'de rika ländernas krets. Men landet har. " sedan bortåt 60. år styrts. genom - enpartivälde. Detta har inte, för-. mått att fördela de resurser 'ut- initiativtagare i modern tid, frans- N vecklingen gett. Klyftorna mel": lan de Besuttna och folkets bre- da lager har bara ökat.' Till det=' - ta har en kraftig befolkningsex- | N plosion bidragit. De studenter som - frän interhationell debatt. Från en . del håll har t ex hävdats att trans- ” plantatörens - etiska "mo : del .i gamla tider också — Ja; i alla tider varit . blodöverföringar från människa tillkommande - » fått elektrokardiografin; det konst- nu demonstrerar'mot regimen gör : det inte bara för att hävda den ' akademiska " immuniteten utan” även i'hög grad: för att bloita — de stora sociala : orättvisor, som " finns och som regimen EN oför- mögen eller ointresserad! a äv att N försöka eliminera, = + Detta är den egentliga! bk srunden till den' revolution? som”. ” pågår i den stad 'som just : nu, jav, s invaderas praktiskt denterna rar, att de inte avser att jstopna 7 ; olympiaden. Men att de olympiska a spelen ändå utgör .en bakgrund till. händelserria där är; gancka. självklart. Därmed är hela: värl- dens ögon riktade just mot Mexi- . co och ett bättre tillfälle 'att spri- da. kännedom ' om. enpartiväldete' : mörka avigsidor :kunde inte den. : revolterande "akademiska ungdo- - » men få, ”qhent ör: alla de "idrottsmän + och ickor, som nu gör;sig beredda -. att ge det yppersta av idpottsliga prestationer . måste deh "politiska situationen I Mexico verka. myc- ket negativ. Sammanstötningarna'”"- mellan polis och truppert på ena idrottsmän « fråna / Ss d 'sidan' och demonstranter på den andra med” dödsöffer Sapa ” människoskador som följd är in" "gen värdig ram för olympiska, spel, . vars egentliga syften enljgt-dess ., mannen Pierre -de :: Coubertin, -. " skulle vara lekfulla idrottstävlin- gar för all världens ungdöm : oav«" . sett nationalitet, ras eller sociala - skrankor.. Ur, den "aspekten, sett "> "hode det: varit bättre om spelen 4 i Mexico AA uppskjutits «till. en, "tidnunkt då samlevnådsproblemen” i värdlandet fått en lyckligare. lös- VIGSEL. > > va LYSNING . oh Laholms kyrka mellan stud. Lärs. Anders, Gunnarsson, , Gös- torp," veingé,; och. sjukvårds] itrå- ” På” lördagen” vikdes: i! Ysby kyr- ka laboratoriebiträde Benny Karls- son, Skogaby och Berit ' Agnes- son, dotter till lantbrukare Agne Johansson och hans maka. . Eli, Ljunghem, , Ysby- Som inledning spelade kantor : Sölve” ” Pålsson Bröllopsmarsch ur en Midsommar- nattsdröm av Mendelssohn. Vig: selförrättare "+ var ; kyrkoherde” Frank : Arögård, "Som utgångsmu- I sik spelade kantor Pålsson Trumi pet Voluntary av: Clarke, Uppvak- tände / tärna och ' marskalk". var -Jstud. Ann Christin Jönsson och chaufför, Leif /Karlsson: Efter. vig- seln gav, brudens föräldrar mid- däg på Lagagårdén, där tal hölls av brudens , far. lahtbrukare' Agne Johansson och brudgummens fa- der . maskinist Arne I Kärlsson, Skogaby." i Pn DÖDSFALL ; ; Anton Crona. I en "ätder av 79. år avled i onsdags F. hemmans" ägare" Anton”, . Crona, Markaryd. Den ' bortgångne var född. i H ning än vad våldet förmår. E bt gaholma, Som 20-åring emigrera” Db HL "minut '5 Det kirurgiska ' faktum ”att' över. föring aw människohjärtan . pro- vats i praktiken, -: har" utlöst er mycket intensiv och delvis ytterst skulle ha varit orena. of - Hur som helst så är: problemen både många, komplicerade och 'yt- terst känsliga på det här mycket speciella kirurgiska området... X Att gjuta sitt 'hjärteblod. har ju iktydigt . med högsta grad: av” självuppoffring. Det vär inte för intet som de gam- Ja nordmännen ' blandade: blod med varandra” då de ingick föst- brödralag. I vår tid: blandar man. blod” gehom att” vid skilda livshotande tillfällen företa vad vi kallar blod- överföring. Det gjorde man för all man, överförde till och med djur- blod till - människor. Den :'sist- nämnda metoden misslyckades all- tid, medan det däremot hände att till människa lyckades mer. eller mindre: bra. Först genom österri- karen Karl Landsteinres revolu- tionerande upptäckter. rörande de röda 'blodkropparnas olika aggl tinationstendens och den här. uppdelningen .. blodgrupper, kom man;in på nya. och fruktbara vägar 1 kampen för ”Jivssaftens” behållande.: .- « Under .. senare | årtionden har mängder . av: nya hjärtmediciner tillkommit, t och: vi: har -dessutom gjorda hjärtat, en rad geniala ope- rationsmetoder, förbättrad» rönt- genapparatur m m för "att. hålla ”härskaren över alla ämbetsmän” vid liv. (De gamla kineserna kal- lade alla människans. Viktigaste inre organ för ”ämbetsmän” och högst bland dem var hjärtat). ordats åtskilligt om 'nj tationer. En av. pioi området är doktor Adrian: ”Kantro: witz vid . Maimanides” Hospital Brooklyn, New York, som redan , för ett par: år .sedan framlade. vis«'l]: sa värdefulla 'teorler, dels "om me-” kaniska hjälpapparaturer ch. dels om ' tänkbara metoder', fört'trans- plantationer. Han trodde dock; så sent som: i början av 1967, att det skulle dröja mycket länge innan den första hjärtöverföringen från människa, till. människa, skulle bli " än . Den 'här' teckningen. åskådliggör , från en. viss synpunkt. ett människohjärtas ,; arbete." ; minutvolymen är i vila fören ;storvuxen; människa ungefär : 5 liter; vilket betyder att- för: varje od 1 blod punipas” genom . den' ena eller andra h nutvotym på 53 I betyder : att ete: "normalt: mänskligt. 1 fullt på drygt. kn. timme ellér två tankbilar : (8000 1 Pi 1" | ler” ett helt långt liv: eller på 80 år skulle Stockholm: kunna. fyll : på ett di själv, inspirerad av; professor Chris. Barnard "i Kapgt transplantation,”$ som: dog Även. Barnard 'räisslyt ades ju först, men" i skrivande "stund - le- ver ivalla fall tandälkaren: Philip Blaiberg, som ' fick sitt” pjärta ut- bytt vid :Groote Schuur! Hospital, som ' är Barnards sjukhust i. INTENSIV- DEBATT c Dn jälvfallet. har emellertid idet ki- rurgiska faktum att överföring av människohjärtan provatg i prakti- ken utlöst en mycket intensiv och delvis ytterst: frän internationell debatt. , Det . har , antytts att- Bar- nard och andra skulle ha handlat överilat och det saknas "inte insi- | nuationer om att de | etiska motiven skulle orena, Alla tycks "dock vara' ense om att. de: tekniskt-i Operativa? -proble- men. är ”lösta” och ättifortsatt framgång är avhängig! av:bättre .kemoterapeutiska .metoders . Men den "ömmaste , punkten: är fnatur- Kd varit Ännu medan den tidigare -pa- tienten; Louis Waskhansky käm- pade' med döderi på sjukhuset i ela. värl liskutera hjärttransplantationernas a setiska sida. 'Dr Jacob Zimmerman,.en be- römd”. New York-läkarer. tä.'del;i något ingrepp av det här nal " Heart ..' Hospital 1-..London, hjärtklaffar,' uppges haleplikerat: Det; måste ni, det måste vi alla”. På frågan om någon hjärtöver- föring' var' förestående dT Zärich svarade den svenskfödde" kirurgen dr såke Senning motvilligt "ja. Dr Senning,. som” har reparerat de- fekta klaffar. genom att, förbinda | vänstra ventrikeln med Porta, be- tonade dock. att han var, mycket oroad över, svårigheterna; att ber döma när en patients hjärta - är dödligt". skadat. eller bara defekt. ” Varken Senning eller Rosg tyck- tes "anse att hjärttransplantationer nödvändigtvis skulle -behöva' inne- bära: större risker för -avstötning än de nu tämligen: vanliga njur överföringarna.' Iota Dr Zimmerman 'var: mest be- kymrad för donatorerna..:”Det är medicinskt och moraliskt förkast- ligt. av oss som läkare”, framhöll verklighet. : Elva månader, senare utförde han, ”att stå vid döende patients SE var | ligtvis..de. etiska. implikatipnerna,.- Kapstaden träffades: ett stort an-' | tal hjärtkirurger från” | den i New York; för att med skärpa att han "aldrig tänkte" slåget! Dr Donald Ross vid! Natio” I pionjär för transpläntetiöner 'åv: Den. ssk irthalyan eller "genom hingorna.: En mé så rta: skulle' pumpa : ett : badkar. om ygn. På” ett: halvår ; skulle: ät sängar "och Höppäs att de kan dö snart; så att vi kan ta hand om de-' ras hjärtan”. Han målade till och med upp -bilden. av. en” ;despotisk, härskare, dödsdömd : av en ,hjä sjukdom, som." beordrade . åavrätt- ning av en politisk :motståndare för att. dennes :hjärta skulle. kun-: na. utnyttjas för en” transplanta- satte . han, skulle 'en:.skrupelfri patient kunna" köpa nästan vad: som helst -— även ett nytt hjärta. «I en artikel i London-tidningen Sunday Times om ”The Ethics of 'Transplant”' vänder: sig: dr MF Woodruff, professor i kirurgi vid Edinburgh University, - mot: dem' som tvivlar ',på den 'etiska"” bak-' grunden till operationer. av denna typ: ”Jag anser: att «transplanta-, tionskirurgins etiska « svärigheter. har ' överdrivits: 1; s lva” "verket tror jag inte det behöver betraktas. som något etiskt problem alls 'att' använda organ från bevisligen dö- da”. No NS Bakom dess ord döljer sig dock' självfallet ett väldigt; så gott som helt -outforskat” etiskt-territorium. Även om -man löser de' svåra prob- lemen att, å ena-sidan;”besluta om när ett. givarhjärta: måste-avlägs- nas,.: så" återstår - fortfarande" mas- sor åv fallgropar, Louis ”"Wash- kanskys död har: gett oss ett hög- intressant exempel; 'Washkanskys Jeget : hjärta vär borta och" hade ersatts" med ett” 'som. tidigare. till- hört en iviss Dehise' Darval: Nä patienten "dog avlägshades detta: nva' hjärta! Men Wastikans- ky tillhörde den judiska tron, en- ligt vilken. alla "delar av en död DE religiösa Protesterna” från fa- miljen Washkansky" har, ” enligt pressen, ignorerats mm veten: skapens Åntresse”., : FARLIGA INFEKTIONER ' Organismen strävar att. bevara vad den australiske nobelprista- garerv Sir Macfarlane Burnet kal: lar ”integritet”, "vilket medför att de transplanterade. patienterna tenderar att. dö av infektioner om de inte avstöter transplanta- ten. När kirurgerna får kroppen ätt ”godta” ett transplantat, med hjälp av strålning och immunosu- pressiva medel öppnar de vägen fektioner .som, kroppen normalt Kan avvärja. , Dr R Billingham, medicinsk ge- netiker vid University of Penn- sylvania, ' yttrade nyligen: I en detsamma ” försåldes, - :| nare "i : vårdsverket, tion: ”För. en miljon dollar”, fort- mm människas 'kropp 'måste' begravas. för nederlag i kampen mot in-|- de han: till Amerika betade som ” snickare" fram "till 1923. Under "tiden i Amerika "in gick Crona "äktenskap. Sistnämn- da året återvände han med” fa- milj till” födelsebygden och in- köpte därvid ett lantbruk i Hö- gaholma, Efter ett '”halvår äter- vände Crona till. Amerika . me- dan den övriga delen av: famil- jen stannade Kvar i Sverige fram familjen till: Sverige” där de: se- na "drev jordbruket i. Högaholma fram” till början på: 1950-talet. då I. samband därmed inköptes ' en fastighet. I familjen flyttade då till. en hy- reslägenhet i: Fjärholma , .och var sedan "omkring 'ett är tillbaka bö- satt i tätorten, Närmast sörjande är maka: och 'en dotter Lisbeth, gift :med .mejerist ” Bertil” Larsson, Markaryd, 1: sorgen! deltar” dess utom. barnbarn. Ruth” Trägårdt gårdh, Grevie; har; avlidit i ålder . av ,78 år. Hon var. mästare. E. "G. Trägår na, var. "först. bosatta : Å 25 år 'men' hade däretter si hem: vist först i Nyhämnsläge "och se- Geneväd ' innan.: familjen återvände till "Grevie: 1947 "och maken blev: stationsmästare där. Under ' en "lång fv av år tog hon, "al aktivt del/ "Röda "korsets arbete.. Hennes. närmaste är" ma singborg, - och: Roland". köpniän, Kristianstad, "samt. svä Y fru Karin Trägårdh, Fuddingé; Frilaftsänslag till ."H0os+ regeringe "Markaryds . kö iluftslivets fond beviljas: 19:000 nor "för, :uwpp- förande av. -servi ebyggnac d campingplatsén ,: in, Skolmatsedel” för. Markary .Måndäg” thakaroner med, ensk 7 köttsås,... morotsallåd;. eTisdag:' stekt. fiskfilé, sås öch potatis, .äpple- "och : rödbetssallad. +, Onsdag: ... grillkorv,' potatismos, senap, . till 1928. 'Fyra år senare återkom |' dan stannade för gott. Anton Cro-|- Erikstorp, Denna såldes 1964. och |: :.| Eldsberga, och" ingick ,1911:: ;äkten- ce "I skap: med - ke, sönerna' Gösta, Köpmånl,. Häl]. dottern, | Du ön, . Eire är en nation med särprägel och egenart, Men det -'&r.- en -ung nation :på framåtgåen- . de. Trots att det-bara är 50 år sedan republiken utropades, ' . Påskupproret i Dublin år 1916 slogs brutalt. ned av engelsmän- nen. Chefen för den. provisoriska irländska regeringen "läste upp.en' proklamation: ”Irländska män och kvinnor, I Guds namn och i nam-' net av de döda generationer' från + vilka hon emot:agit sina gamla na- ' tionélla'' traditioner, samlar Irland genom oss sina barn kring sin flag- ' ga och slåss för sin frihet” Vi häv- dar det irländska. folkets ägande- rätt! till"sitt land och rätt till fri, » köntroll: över 'dess: öden, Härmed ' "utropar: vi den Irländska republi- | "ken', såsom' en suverän, oberoende .. "stat "och - sätter våra: liv 1 ' pant; . "för; dess frihet, dess välfärd och . "dess upphöjelse bland nationerna, . Detta kuride först” längt senare” förverkligas.” s I :Hans ord blev den. Irländska re-; . publikens dopattest. Men påskupp-'. - röret... I. fyra -dygn Kämpade man runt O'Connell Street i Dub” - fin; Byggnad efter byggnad "sköts sönder "av engelsmännen, På” lör- dagen "kapitulerade" irländarna, och " nuvarande. presidenten : : Valera, ot Allmänt. iyckte man det var skönt att upproret var. över, Men. sent ve började. avrättningarna. Sexton "av ” "+ ledarna hängdes, 150 rebeller fick mångåriga fängelsestraff 'och nära '' 2.000 internerades i (engelska fång=" Likväl funde- Sinn” Feinorgani- i vid pärt tsval cember” 1918. ta 74 mandat av ' 105 e klagande vindarnad ö, den” sist av dem som gav' upp var den " i de-"t m -gater till; Paris. Med mindre. fram- "gång. ; >Vare: sig. Wilson: eller, Clex ; ansåg. sig! ha tid över. för SS : Tand gick till "en början frarå med r: du lika "redligt : "sinnad mot mig som 'jag är mot. dig?” -Jona- s (2 Kon, ,10:. 15) Jehu och "Jonadab; långt före: Kristus, :'kunde''räcka varandra handen och färdas till "som levde sammans, - De. > upptäckte vatt. de tjänade samma Herre, .. ns Jag hade. betten "romersk ka tolsk professor: komma och: tala om sin kyrka” och .: hennes lära för en grupp, protestantiska, män, ju att dep är mycket som ,vi: inte kän acceptera”, Han: lade. han- ett »leende: ; ”Låt: oss ta; itu. med "det på deh” gemensamma. grund som ; vår. kärlek. till" Herre är”. Detta samtal lev. en”. ij renhet "som Kristus," och - närmare , varandra, John Wesley ' frågade en, gång: ”Fastän skillnader ;i' åsikter.” och gudstjänstbruk kan... hindra en fullständig yttre. enhet,” behöver det. väl. inte hindra, "enheten" i kärlek?”. w När vi hår Penhet i kärleken”, kan. vi, då tvivla på att. det är Herren som verkar? Y ' s kunskap om' vävnadskompabilite- ten 'genetik' hos människan, : ett område som f n är praktiskt tar get helt okänt”. | "Ryska ' forskare har uttalat sig i'liknande ordalag och i samband därmed ' klart tagit avstånd från professor Barnard och dennes an- hängare. : Från 'västtyskt "och franskt "håll 'har" liknande tor gångar. skunnar noteras. : ne - Nej, "direktör /Svensson, det vill jag absolut inte! Jag går ald- rig ut med- gifta. herrar, . intervju: Allteftersom forskningen — Men behöver vi gå ut? ig än hand”. I - Jag. sade till..honom: ”Jag-förstär| den på. mitt knä och sade. med - förde" oss i närmare liortskrider” kommer vv att fål "silk +. Världskri 1 over) Ute i världen" började man | inse'också de 'små nationernas rät- ; inte"heller:svika sina vänner i öns : norra delar, i'”de sex grevskapen”. " Detta dröjsmål gav: irländarna : + chansen :att organisera sig. Irish Republican' Army (IRA) blev kär- » nan:i ett: helt folks kamp och led-' : des framgångsrikt av en ung.f'd | pösttjänsteman, Michael " Collins. (Irlands ””Röda Nejlika” som; till= sammans méd'en annan IRA-man, rn fr D "Kevin, O'Higgins," blev, nedskjuten mellan Nord-" och Sydiland. -Fast man : 1'dag "accepterat situationen ide. båda delarna” av, den' gröna ur. bakhåll. när de ville inleda för- handlingar med England, Än idag . undrar man. 'vém som. organiserade |” alltså de. Va- ? 25 var man: som aldrig frångår sina prin- ciper:: och ;-.hans, mål. var bara ett: » den; suveräna "republiken Irland. "Hade shan :sin hand 'metl i spelet? Det: finns" motståndare" till :honom söm ”tror-så än'i dag). Collin: blev den perfekta; > gerillaledaren” och ir- "Ctiterade onpphörligt England! Man - slog till, våren 1920. Från kontinen- ten fördes reguljära trupper; utrus- efter bit loss - Llöyd - Ge Irland. kulle; få 4 tigheter, Man ville: å andra sidan i-Dubl UPPLÖSNINGEN AV DET? BRITTISKA IMPERIET” iniperiet -knakäde i fogarna ch: bit ] 1: d sammanhållande länken "i: Jandet. Ett: olyckligt : ; beslut," "Långt: in: på n 6 december 1921 - Åräft en. överenskommelse i kompromis” sens :tecken.- Den Irländska frista- ten 'skapades,"rhot 'de Valeräs pro- tester. Hans 'mål. var 'och förblev den fria Irlärtdska "republiken; Sinn Feinskaparen” Arthur, Griffith och 3 Ir- dan " motståndare överfaskande av - justitieminister: 1: Collins 'repr land "och underteckriade.. konmelsen: :de "Valera hävdade ätt de intevhade: några”rättigheter till detta utan samråd med rTegeringen. de undertecknat ud överéns- strider blev f iden: Inbördes- : Unga: «politiskt ” oskolade män :Jedde' Irlands: öden. : Där var. realistef. Collins , och dogmatikern de Valera. Tidigare" kamrater, se- Griffith >» avled en / hjärtattack, Collin mördades. En våg av avrätt- ningar! svepte över Tandet. -.Engels- männen . hann med att avrätta: 40. ländaré åren "1916—1921;. Den 'ir- :]tändska' ”regeringen' hann: me avrätta -7T personer” under: åren 1922—1923,', . ,.- Drivande ' kraft: var Kevin : Omiegins 1 att "| verk, men "Mad vårdar ätländskt: e NV gäliska — öch Kultur och” "det.kom- mer inte att dröja I Vår förrän ' stberling "festveckor,”. "som börjar. vid. slvtet september” och "skall båzå" väder försja hälften av. oktuber, ob ider.. arrangörernas för” Berlin hilft”,; till förmån rsamlingar, på en 'unik : gensation, "F.onstmålaren: -Mighael Ostwald;. 40, har i, insafalingslings- . styrelsens uppdrag "målat ”världens största »målning” (2). på. 984 kva-> dratmeter. Den är” 12: meter bred ' ”öch 82 meter hög. Monumentaltav>+ ' lan är, ett' ex) essionistiskt konst- ttaren "skall upptäcka: att den föreställer. en "Topande - «och pinad man £em ' räcker sina armar i . bön om" hjälp mot himlen; Saar Vän . håll. än st rs! staden:« Prublemet. var nin s davarna huruvida han fick de”spe- ciella färger som behövdes Hill tav- Jr. och” om råson” textilfabtik, ville
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.