in ; H NN. MN i "LAHOLMS. TIDNING - : IT Tisdagen ' den tt Kreml normaliserar > « 1 Tjeckoslovakien + " ” När de tjeckiska ledarna Alex- ander Dubeek, Oldrich Cernik och i 8 oktober 1968 - I : oktober LT = - lojalitet mot det kommunistiska . maktblocket, hette, det bl a i Prav=., ' Gustav Husak återvände från sin ;' da. Ett. sådant 'uttalaride .lämnar ” senaste ryska resa förde de knap- past med sig hem något mer av värde för det tjeckiska folket än. minnet av den så löftesrikt och inget som helst utrymme åt små . kommuvistiska staters rätt att. . själva bestämma över utvecklin- ' - gen inom det egna. landet. De ambitiöst påbörjade liberali: . måste d d: sig diktaten gen i Tjeckoslovakien, De. ryska » ledarnas: intentioner i, diktatet från Kreml förefaller "vara inte endast en normalisering av för- hålland, i Tjeckoslovakien till . det politiska tillstånd som ' rådde”, . där före revolten mot Novotnyre- gimen, utan därtill en ännu hår- "dare. - beroendeställning — under" ' KremlL-Men även -ett minne kan, om det är'starkt och levande; be- tyda en tillgång i framtiden, Den ” ryssarna beröva tjeckerna, ' I den' kommuniké från mötet i Kreml,: som förmedlades ' av-"den ryska nyhetsbyrån Tass natten till: lördagen, heter det bl a, att ryska trupper "temporärt stannar kvar, i Tjeckoslovakien, vilket torde be- tyda att. det är ryssarna. som. helt kommer att bestämma ockupa-- ” tionstruppernas storlek och place- : Fd ring. Censur av press, radio och 'I -TV blir tydligen ett ofrånkomligt' , faktum." Dessa massmedia : kom-= mer "att ställas i ”socialismens . tjänst”. Vad detta betyder är. inte svårt att-inse när den obevekliga normaliseringsprocessen, .med ..ut- N av . ”antisocialistiska" Personer: sätts in med hjälp : "den ryska hemliga' polisen, Mörk« ' läggningen av det som sker kom-. mer att bli mycket effektiv: Sam=" tidigt förefaller sovjetledarna' nu helt strunta i' världsopinionen. " Vad kommunistpartierna i Frank- rike, - Italien och andra" :länder:' tycker och tänker är tydligen en" andrahandssak jämfört" med kon- "sölideringen av: östblocket. : Att aktionen - mot "Tjeckoslovakien främst gäller en sådan är uppen-. bart. Sovjet anser sig. inte ha råd att förlora greppet över detta land " och - därmed . riskera: .en' fortsatt uppluckring - i randstaterna "mot väster, ' för R då: Tjeckoslovakien . en dag anses vara ;normaliserat efter sovjetryska begrepp." Den. dagen kan det bli rumänernas tur att normaliseras, För inte'så länge : sedan deklarerade det ryska kom- munistpartiets officiella -, orgån, Pravda, i anslutning till. debatten ..om' Tjeckoslovakien, att: hävdan- det av ett folks suveränitet -är-ett + reaktionärt borgerligt: tänkesätt, .=— Ett socialistiskt land "är först och främst förpliktigat att iaktta! = VILDSINTA PRELUDIER TCO:s "beslut att inte" föra en] centraliserad förhandling har på LO-häll väckt stor: förtrytelse, konstaterar 7 j en/Sven'k Skoltidning i veckans ' nummer, . Såväl: Arne Geijer som Yngve Persson gjor- de” vid träindustriarbetarförbun- dets kongress våldsamma utfall |-. mot TCO och tjänstemännen: Ordföranden "Arne Geijer utmå: Vv lade en dyster framtid och förut- sade att 'alla förhandlingar kom- mer att stranda, att inte ens för: likningsingripanden "kommer "att leda till uppgörelse; att-'en risk för storkonflikt är”; uppenbar. Vad som. fördystrade . perspekti- vet var dock inte så mycket. ar- betsgivarens vränghet, utan myc- Vv ket. mera . förargelsen över att > andra löntagargrupper ville sko "sig på LO:s bekostnad, såsom man skulle kunna uttrycka sa- ken. Vad gör samhällsmakten i detta läge, lydde den "retoriska frågan. 000 ee Yngve Persson drog ”sig' inte för att jämställa arbetare'. och tjänstemän meä. negrér och vita, påminner tidningen: .: Mon Nuvarande olikheter i villkor . - framstod för honom såsom gro- .va oförrätter av en'diskrimine- "rande. orättvisa . och ; politisk reaktion," Insatser/ till förmån för de lågavlönade 1 samhället, till utjämnande av en våldsam lönespridning stod enligt: hans mening inte längre i de förhand- lande parternas förmåga utån skulle endast: kunna” ätföras ge- - nom samhällsmaktens.' ingripån- de, : ne Moo ot , Vid ”trälndustriarbetarkongres-, sen talades 'också om-att LO-av- talet våren 1966" egentligen ; var gott men att det kom att fram- stå som :skällgen skralt, A ningen härtlll uppgavs va vissa lärare uppnådde bättre villkor under strejkhot,. Det är till att vara välorienterad om förutsättningarna : för 1966. års + frilagda Svensk , Skoltidning kortfattat." "Man blir åtskilligt konfunde- rad, skriver tidningen, när man tar del av. vissa vildsinta utfall, > — åt galet häll: vvs » Här har vf nämligen sedan år tillbaka tpå'. statstjänstemanna- området inväntat LO:s: uppgörel- se med SAF för att få” måttet på våra egna löneökningar, sökt i Lärart'dning | . lärarlöneförhandling; "kommenterar ,. Lärartidningen/ . från Kreml, och de nuvarande le- . darna 'där är ty2!igen inte lähgre '. . « hågade tolerera "några liberalise- ringsförsök inom sin maktsfär. En; sådan politik från Kremis sida” ” . ligger mer i linje med Stalinepo-' ' kens obevekliga disciplin än raed + -”den fredliga samexistens” som "Nikita Chrusjtjov gjorde. sig: till > " förespråkare för under sitt flitiga. umgänge med folken' utanför den ' ”järnridå;' som förmodliger : åter ' kommer att bli svårare att tränga : igenom västerifrån” än den varit . under de senare åren, ' en tillgången. kan i varje fall inte NM oess M 4 omsätta LO:s avtal i statliga ter- ,de med motparten, om kompen1 sation för ”löneglidningen. 'Mas- sor av tjänstemän | (och lärare) har denna dag den uppfattning- en att de ifråga om löneutveck- ling med nöd hållit jämna steg . med den: privata arbetsmarkna- "dens anställdal > ;-' ov oc '"Fölksollärarna har exempelvis "givaren 11964 års förhandlingar förklarade att :det var omöjligt acceptera denna grupps uppflytt- ning i lönegrad med hänsyn till ”strukturen . i avtalsrörelsen”. "Så uttryckte sig dåvarånde civil hänvisade till, utomstående över- mäktiga, aygöranden på löne: marknaden. a ' Om LO idag kräver fullstän- 1vden gemensamma. kakan”. stå -»sunder: LO:s - enväldiga beslut? Fördelningsproblemet löser” man nog inte så :enkelt' som. genom :måktspråk, : säger Lärartidning- 'en/Svensk. Skoltidning: LO har ju för egen del misslyckats. med fördelningsuppgiften 'när:- det gällt att tillgodose de lågavlöna: de. "Genom . löneglidning i kon- (| kurrensskyddade branscher har > man. .fått 'ut- väsentligt: högre -lö- ner-än de avtalsenligt reglerade. Därigenom har .lönespridningen -i stort sett blivit. oförändrad, -' "Näringslivet 'idag,; skriver ra] idningen/Svensk Skoltidn; . visar att möjligheterna till stör: re löneökningar är starkt redu- cerade' för flertalet arbetstaga- re, Inte heller” finns det större ar för 'den löneutjämning: som ..en god insats för de lågavlönade UNGDOMSPROBLEM no 00 "4 glesbygd och tätort tas upp "På RLFE-tidningens ledar sida, Bland annat diskuteras hur man .skall. kunna komma till rät- ta med narkotikaproblemet:,' :. Det verkar som om problemen . här "tornar upp" sig och" efter .händ' blir allt svårare att lösa. "Men samhället har ett oavvisligt krav på sig att bromsa denna ut- veckling och - hjälpa "dem som kommit in på ett-sidospår att komma rätt igen. Det är en svår uppgift, men samhället får helt enkelt inte misslyckas med den, Att i denna situation se hur vis- sa massmedia används — nu se- nast TV-programmet ”Timmen” — för att ge en helt skev bild av knarkeländet är ett brott mot de unga. .: el '" Vi kommer inte till rätta med de här problemen/ om vi inte på ett nytt och djärvare sätt går till angrepp mot de nedbrytande N krafter och de sociala situationer i samhället som är upphovet till missförhållandena. Men samti. — ' förutsättningslöst ' studera ungdomens situation. i dagens samhälle; LoN ' ] 7 — ETT ORD ; | >> PÅ VÄGEN J 1 John Steinbecks bok, "Bur- efter ett barn, att när han får reda' på nyheten om sitt fader- skap vill "han fira det ordentligt. Han ville ge sin hustru en -röd t | rubin "ty "glädfen fordrade jen tacksamhetens . symbol, I -1: tillbedjan överlåter! vi oss själva åt Gud, som har all; rätt till våra lv, I Jesu Kristus fin- ner .vi allt vi söker, Han älskar 088 trots vår synd och har 'tåla- mod med all vår bristfullhet. När vi "verkligen ' förstår hur Gud tar -] emot oss,' vil vi svara med vår tacksamhet och vårt offer: : Sanningen om oss är den att vi tjänar både Gud och avgudar, som t. ex. vårt land, vår familf, vårt arbete, "oss själva. Gäng på gjort oss avgudar. Vi överlåter oss'på nytt ät Gud som 1 sin nåd kallar: oss till sin gemenskap. Amen, (Rom 11:26). SEN i . ' mer: under ett förfärligt stridan- |: "di gött minne hur 'staten-arbets- |: ministern —LindKolm "när . hån |. » dig samordning av alla förhand: |. -lingar. ska då också delningen av |” utsikter tilltävgörande ändring. |. digt måste vi — och det hastar |: ning Bright” längtar Joe Saul så i "] gång måste.vl bekänna att vå har | A- ”— Det hot som länsutred- ningens förslag utgjort mot” . vårt läns ; fortbestånd, och - som, åtminstone. temporärt synes avvärjt, ser vi som re-" 'sultatet av ett föredömligt ' — och gott lagarbete mellan . landstinget och länsstyrel- - "> de om att. er. insats i bety-' halländska landstingets:. ål-'' derspresident;' J ohannes' Sa ” ”muelsson i Idala, då han på . måndagsförmiddagen ' hälsa- '” de landshövding Ingvar Lin- dell : jämte" landstingskolle- ; '- ger och funktionärer, väl | ' -komna till landstingets” ok- : -rådhus. Han tillade: — Jag ' "vill: lessutom understryka ' vår "stora uppskattning: av er :vakthållning och omsorg "om , länets : närimgsliv” och > dess utvecklin VE ; Rent allmänt kan konstateras, att budgetmässigt möter vi samma ut: veckling som under närmast före- > gående år, fortsatte hr Samuelsson: — Sålunda kan vi notera en, fortsatt ökning av skatteunder-'- laget, men samtidigt en; ännu :: " snabbare kostnadsökning - betin-" + Cg so er M ks . sen och där. vi är övertyga-' : . dande; 'grad :. påverkat ut« - | vecklingen, framhöll "det ;- Lal . Joh 2, Idala, häl Nor os eh Remissdebatt och 2 interpellationer - inledde ballandstingets böstarbete num ställdes två' interpellation till” ordföranden i: förvaltninj 'jgjort: utskottet, riksdagsman ' Gösta "Jo- sefsson, Dr Lars Edén i J.aholm ' tog, upp svårigheten att' skaffa fram utbildade barnmorskor: för avdelningar. Detta har bl a med- fört den konsekvensen att BE Halmstad för att kunna "fungera tagit i anspråk två barnmorskor |, från förlossningsavdelningen " vid - sjukstugan i Laholm, vilket i sin tur medförde att denna ststnämn. " da fick ligga ner: verksamheten, '' Interpellanten påpekade, även denna åtgärd också" fick ti att en .av de till Halmstad 4 förflyttade > barninorskorna upp sin” landstingsä ställni ML att den andra endast har varleran- de tjänstgöringsperioder : 1. stad, Alltså: Till priset av lagd institutioå har landstinget nu kvar en periodvis vikarierande arv t betskraft,., UvVoet SERA pekats, att antalet utbildade! barn-? morskor inte motsvarar. antalet ge- . nom äåvgång eller. nyinrättade Jes diga tjänster; och denna klyfta ökar,. . Under sådana förhållanden" frå-/ går interpellanten följande: förval 1 av tet i | |sjukvårdsstyrelse <hos: den mg dig- . het, som har ansvaret för utbild-. ningen : av. , denna: -yrkeskategori, 2nekand. är från. vänster landstingsmännen srna son dagsman Joh J Antons- . gad av en fortsatt lönekostnad: " ökning, liksom även av: lands- tingets nya initiativ på olika: om- den, vartill : komimer :att "staten: erfört” kostnadskrävande :upp- -- gifter på landstinget. Det är mot! "> denna" bakgrund som. man får se « förvaltningsutskottets' förelåg om' ”. höjning av; skattesatsen: med 30 'e. till 7,70 pr'skattekrona. de Gösta Josefsson samt Hampus Israel: L varna på främre bänk Werner Silfverskiöld, Claes-Göran Ek; förvaltni: k ordf samtliga hal dsrepr i.Den svenska körsången upplev- get L sön, 'Dahla och till vice ordförande|de. utan tvekan en nedgångsperiod f riksdagsmannen: Nilsson, li början av 'detta sekel då svenska i: ät genom sina okön- tal "av edragni att yttra "Oss "över och fatta "beslut rettets: framtida utformning och or- ganisation. ,På något längre sikt är " denna'”frågas avgörande” av" allra "största. betydelse 'för'tillskapandet + ev: effektiva. vårdresurser ”nän det H gäller lasarettsvård: för' södra läns delen ' och, specialistvård "för Jandstingskommunen.; - - > Det. är: förverkligande "av : detta + program kräver en.: ekonomisk .- insats ' av landstinget större 'än någon tidiga- - re:i ländstingets historia... En annan > fråga som vi har att tå ställning till "är" förvaltningsutskottets ”för- ” slag om. förvärv: av” kanslilokaler. Denna fråga: har sedan länge va- ”rit-aktuell, och "olika förslag till "> lösningar har under årens lopp dis- - kuterats, ;: z ser RN "- Landstingets administration ' har "ökat i- takt : med: verksamhetens ökade omfattning, därigenom ' har behovet av slutgiltig lösning av denna fråga blivit alltmer akut, Då förslag till förvärv av vad man kan bedöma mycket ändamålsenli- ga lokaler nu föreligger, vill jag uttala den förhoppningen att lands- tinget i positiv anda löser: denna fråga, slutade ålderspresidenten. . - "> PRESIDIEVAL , // > har "vi med ;"anledriing/" av 'geheralplane-| :V . kommitténs: förslag till -centrallasa. | f ;] att. bevara dé emellertid ' klart att ett : kulturstipenidiater på "god alt stjäla en. del av: intresset öppningscercmonielet' vid ok- tobermötet för: kulturpropaganda, Han frånvick inte heller, den här, hah. på ett elögan€'s sätt « = vår :halmstadsköllog: sk bi rjanseköläns sam- real- och gymnasieklasser. Dess'1e- dare jär sedan; 1958 musikdirektör Sam Claesson." RER I Körsång: är'en konstform som i mycket stor utsträckning utformats som:en religiös uttrycksform.' Själ- va" uttrycket, kör. eller kor" leder Fsökt "tanken, till kyrkorum och uttrycket å'capella, d v satt, med röster återge instrumentens klang leder' också ' tanken i kyrkliga ba- nor. i N H : . x än 'så. De' grekiska; dramerna 'be- ledsagades aven kör som: under- strök och fångade upp de, centrala motiven i. dramerna. och "jag tror att: det' ialla. tider fönnits 'behov "Därpå valdes till ordförande i tin- . N . dett L ännen är flitiga ”tidni äv:att uttrycka känslor: eller stäm- ningar i korus d v si kör. sr släsdre "och 'på bilden syns Tors- "ten Johansson-4 Årstad (sittande) ora t Honom : tillhör "äran i evighet. |. ; . -. a + > studera nyheterna". fn so och Karl-Olof Axidersson, Tvååker, " standard på 'enr kör, där medlem- » | manskörer 7” dånäde” liksom "åskan bröder:; och; då » sången ; Hör Oss Svea bars. fram med” en "kraft" som i annat elände också ; L Å i kraf- tigt förnyåts under. senare år. Mån- ga moderna tonsättare har, förnyat körrepertoaren' och'' körerna ' har också tagit:upp körverk från kyr- kösångsperic a VN | 1600-talet.” tilldela en 'skolkör landstingets kul turstipendiumi kan detta naturlig vis döck' inte bero 3 "jen i'sig förr . våra varande vanligen blandade körerii ' [regel har 'én' god -stämdisciplin 'och alltid "söker 'en' klangfärg som päs= sar det aktuella verke : : ; Collegiuni' Musicum r är 'emeller: tid icke någon "vanlig, skolkör. Kö- fen har? sedan”:1860 7 varit 'en. av, Sveriges; framgångsrikaste "körer! ordnats av. Sveriges radio och. i :|ädel tävlan rmed körer från. hela å Europa och Amerika blev den 1964 etta i ungdomsklassen .i en tävling i England, :1266 "och 1968 fortsatte framgångarna både i Sverige och i Wales och Collegium Musicum är i dag erkänd, som en av våra allra främsta svenska ungdomskörer., : Naturligtvis måste'det vara inspi- ferande att uppnå dessa resultat. Vida intressantar man uppnår dem. : I Genom att-intervjua Sam. Claes- ganiss i > nu FN os « Han karakteriserar kören som ett etsat kollektiv. Ev 1 la 'solistambitioner ' måste." odlas 'i andra sammanhang.' Förmågan. att samtidigt sjunga och” lyssna. tränas målmedvetet. ".. Genom ' samarbete med andra körer och råed orkest- "rar får kören nya impulser. En hård inlärningsdisciplin är nödvän- ' Sam : Claesson 'menar . också > att skolkollektivet ' och: den ', ständiga samvaron skapat' en semmanhåll- ning som inspirerar varje körmed- lem att ständigt göra sitt bästa, Re- ”pertoarvalet är: också 'väsentligt, Kören har en bred repertoar. Den slräcker sig från 1500-talets 'mästa- re Palestrina och di Lasso till da- "gens | svenska - modernister Sven Erik Bäck, Hilding Hallnäs ochl. Folke Rabe," Negro spirituals: och folkvisor: finns instuderade.' Den största satsningen! hittills" har varit Henry ' Purcells” opera Dido "och Aeneas. sh es sö fe : Repertoaren är vår men också inspirerande. Den är naturligtvis in- te en tillräcklig förklaring för kö- rens framgångar. ' Tyvärr; har: jag icke haft tillfälle att. intervjua nå- gon körmedlem utan endast: kö- rens. ledare, För. min del nöjer jag mig därför att uttrycka min ezen förmodan att en 'betydande del av. körens framgångar måste . tillskri- vas dess ledare, Sam Claesson, +" ; Regelmässigt brukar'det vard för- enat ” med "betydande "svårigheter | att få funktionsdugliga sångkörer vid våra skolor. Intresset för 'kör= sång, som. är. ett frivilligt ämne, är högst varierande. Att då under en tioårsperiod hålla samma . höga marna kontinuerligt "försvinner, är något av ett mirakel, ” De SM » Denna höga standard "och 'den i tinget, or sen sångarglädje som kören. ständigt sar: måste: sammanhänga ' me form- av "ledårskap,. parad me käns Att. kören; glädjekälla” för Jallvarligare. bristsituatio; [hjälpas ve förslag om hur bristen Och vilket svar-h fall fått? n|:r kollektiv --kraftanspän- |å Det bar även från läkarhåll 'på- ! . ; När kulturnämnden i år: beslutat |.: stadsborna har omvittnats på mån- gå "sätt. Kulturnämnden har "också kontaktåts' av väldigt många nmän- niskor: som :framfört som-sin' åsikt att :kören', borde tilldelas :landstin- värdig . mottagare”, av l landstingets kulturstipendium” och jag: anhåller därför att musikdirektör Sam Claes- Kungsbacka "gav i. .]tion” uttryck” för 'ör Kungsbacka nuvårände resurser mästra, «: sjukstuga ” mé int Den: har vunnit tävlingar som an-| är frågan, hur|: son' har jag sökt svar på den” frå- |: » Landstinget; r en :sång,. ett -tack: som både: ledamöternas: : s TILL LEDAMÖTER ; I VALBEREDNINGEN , = man Johannes Antonsson, överläm- nade 'stipendtet jämte gratulations- blomster, varpå kören tog plats vid sidan av presidiet och tackadé med och synbart uppskattades av tings- "| hrr : Johannes "Samuelsson, : socialdemokraterna, + hrr. '<Göste Svensson,.. Kungsbacka -- och; Olot fru "Alice Jönssori;"Snöstorp : samt - ala > och. Axel. "Kristiansson, Harplinge / för. centerpartiet” och . Arvid. nerås, Lindome för folkpartiet, Remissdebatter utsågs hrr Eric Mossberger, :.Ge-| Höög kritiserade brister.” . i. Apelvikenslångtidsvård:: Ht tiotal landstingsledamöter tog. tillfället i akt att remissdeb i; tala sedan ordföranden förklarat ordet fritt för en sådan debatt; Men det var mest beskedliga påpekande i anslutning till frågor, som åter kommer senare under landstingsaroetet,, som framfördes. Hr, Olof Stenström inledde med att erinra om landstingets ekonomiskt be: .tungande program för nybyggnader och underhållsarbete samt. bes klagade att tinget inte är intresserat av' en'rullande' ekonomiplan, som tillåter att de mest angelägna projekten plockas. fram och ) ' mindre sådana läggs åt sidan. Talaren betraktade fu-förslaget 'omin=' " köp av de s k, flygarbostäderna i Halmstad som ett mindre angeläget” - investeringsobjekt och frarnhöll att denna. fråga är. kontroversiell och kommer att föranleda fortsatt. debatt," Pengarna : kan. användas ; re t ex för sjukvården, menade hr Stenström. :--- 'Talaren undrade även, vänd till tingets ordförande, om det inte är lämpligt att tinget uppdrar åt fu att besluta. om den mängd småan- slag, som varje höst kräver. bety- dande utrymmg i: landstingets handlingar. Hr /Antonsson replike- rade emellertid att detta inte kan ske enligt landstingslagen. Hr Tuwe Jepson kritiserade att den för ett år sedan tillsatta kom- mittén ' för utredning av lands- tingsi ” nämndorganisa- tion. inte sammanträtt hittills: Han var även kritisk mot näringspoli- liska nämndens arbetstakt, ' oc. - Hr Antonsson upplyste om att varken landstingets kansli eller ställd med vårdformerna för: lång- tidssjuka vid Apelviken. Bl & kan 7 inte sjukgymnastik beredas patien- - ter 'som . behöver sådan. Han 'ville. därför att kraftansträngningar skall vidtas för att -bättra: på där "det brister, Talaren ifrågåsatte: även om inte arbetslös ungdom, som åt='. njuter kontantbidrag, skulle kunna > utnyttjas för att: hjälpa patienter + com inte själva kan klara sig och därmed spara mer kvalificerad 'ar- : betskraft för viktiga uppgifter.> X Landstinesdirektör Gillis Albins- son framhöll, att man -har. ekono- miska. resurser för långtidsvårder gå Apelviken. . Däremot råder det brist på kvalificerad :personsl'.=— bl a — och rekry= Sn Jukg han' själv i kap av kallande hunnit med att ta itu med - nämndorganisationen och hr leringsfrågan är svårlöst, Siukgym- nasterna räcker knappast till för or ich ' det MH ”värf Mossberger tillbakavisad krjtiken mot: näringspolitiska nämnden och framhöll att' den hait flera sam- manträden och därvid tagit upp Åtskilliga spörsmål. , Hr John Höög var inte tilltredä= tångtidsvården får sitta emell: ko "Hr Kurt Jalmarson, som är 1le- damot i direktionen för Apelviken, underströk hr Albis-ons,, upplvs : on (Forte på sidan'g
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.