"+ cent Kurt Samuelsson i en val 2! LAHOLMS TIDNING .. "= tion anbefalldes, -—E ET. Fredagen den 1" oktober 1968 . LT= = "dj nya ” Med «undantag för ' Gromykos anförande i generallinje stem kan existera utan Moskvas har de tyska ledarna iakttagit en märklig tystnad under ett helt > kvartalfoch detta mitt-under en : kris som av allt att döma marke- rar övergången ' till: en: ny. poli- . ' tisk generallinje, Utländska iakt- tagare har hänvisats till den rys- "ka pressen för att få "upplysning om' i vilken riktning derna rör Ända ” sedan - den ' "nuvarande kollektiva ledningen efter Chrusj- tjov för fyra år sedan har den . tyska politiken präglats ' av" en" långsam omorientering. Den fred-: liga samexistensen har formellt fått gälla; amen samtidigt har var- I dkä de, Mån förstår att jus goslaverna inför detta magistrala kominformspråk befarar det värs-." ta, Man måste också i alla andra : kommunistpartier fråga sig hur, "man, med framgång ' skulle kunna ' "agitera för socialismen ”om” man . : efter ett eventuellt maktöverta= "gande Tiskerar en rysk invasion. - Mot. den bakgrunden är det inte ” förvånande att det inte blir något . . kommunistiskt : världsmöte ; men /. däremot att Moskva in i det sista - "insisterat på det. + "3 selen rs > Parallellt .. med den "Änterna klassk framhävs den väx- ningar för ökad -inter spänning uttalats. och behovet av ett stärkt försvar framhävts, Den- na tendéns har skärpts på sena- re tid och i ett tal. i midsomras' beskrev? 'omyko - Europa " som fäster levde man då "ännu i föreställningen om en var- ', aktig 'avspänning fastän - ryska manövrer pågick från Ishavet till Balkan, 'Ändå hade centralkom- ; . mittén vid sitt möte i april fattat beslut som - klart pekade i nysta= : .linistisk'tiktning. Skärpt vaksam- " het mot vad som senare kom 'att kallas ”smygande”, kontrarevolu- Därmed hade ' man ' dragit ett streck över Chrusjtjovs optimis- - tiska tes'att det "socialistiska samväldet” "kommit så. långt på vägen till kommunismen att det > var immunt. mot kapitalismens "frestelser. Skärpt : partidisciplin och andriå” åtstr åtgärder | och den ' västtyska" " men”, NWisserligen - hör. det till : ande "spänningen --mellan.. makt- :blocker. -.Det är 'den gamla 'sta= linistiska konfliktteorin som app= liceras på Vietnam-' och: Palesti- nakrigen, - Natos . "aggressivitet" ”revanschis-. pjäsen att utmåla en fientlig om- S värld för att återställa ordningen . hemma, men -tonfallen är brutala och. aggressiva, - lika; mycket avsedda för yttre som inre mot" ståndare. I den fortlöpande ;upp- : värderingen av Stalin dras en. parallell: mellan läget före andra -; världskriget, och idag.: Skillnåden - : är bara att dagens hot inte är öp- "pet utan smygande. . : De män som talar i dessa Ore dalag erkänner att Sovjetunionen inte bara" under Chrusjtjov utan även efteråt förlorat prestige in- ternationellt; Cuba, Vietnam och Mellersta östern: har inneburit gjorde också slut på Chrusjtjovs tal om ”folkets 'parti och stat”. Aktionén mot . Tjeckoslovakien gav det definitiva beskedet om att man kände landvinningarna från aridra världskriget hotade genom president ' Johnsons - försök att: hygga broar mellan öst och väst "och 'Bonhregéringens nya östpo-, litik. Den ”vetenskapliga” Jeninis- tiska: doktrinen för: undanröjände : "av ickeinbli incipen ut-” bakslag som bara kan övervinnas genom en kraftfull, aggressiv po="' litik. Den ryska upprustningen på alla områden bär syn! för sägen.” : Men först måste den inre fronten.” befästas. Det återstår: inom 'pa=. rentes att se om man. anser det nödvändigt . att 'stationera trup='> per i Rumänien; Krav på gemen= samma manövrer: framfördes 're- dan: i" våras men "avvisades ' då, Paktchefen Jakobovski: är. i färd... "formades post. festum. Det heter; att. normerna för. den "nationella suveräniteten är abstrakta och "inte tar hänsyn till. klasskampen. Om arbetarklassens diktatur ho- tas i ett: socialistiskt land måste de andrå”ingripa. Det är Stalins argumentation mot ” ”parti ender- na” som går igen, : " Inte. nog härmed. renhet som den - lade 'och Foderdtybsklad och inget annat t sockalis "före detta, :;val, men det fattades "ett led. Detta,' som innebär sov- ” aktivitet 'än tidigare och :pro- - och oklar politisk profil inför N svårt, att fatta som riktigt all- EN FR AGA OM FÖRTROENDE " Valutslaget ' behandlas rande i Presskommentareri: insatser före valet och diskute- rar partiets” "framtid. Fp”hade en ambitiös . Y”yorienteringsaktivitet ring av programmaterialet, kan ge partiet den profil det nu ge 'nom sin arnbition suddade ut: En mängd arbetsuppgifter för skilda områden har varit verk- samma, partiets landsmöten har varit präglade av: en längt. mer omfattande: motions- och 'debatt- grammatiskd ställningstaganden har skett ifråga -om flera vitala samhällsavsnitt. "Även "inför: va- let var nog folkpartiet det-parti som redovisade det största 'anta- let mer eller "mindre: program: betonade politiska skrifter. - Allt dettåa-är 'riktigt, men frå ga är om inte” just denna ivriga omprövning"! och nyplöjning' av det politiska” fältet — tvärtemot avsikten -—— 'kom att, medverka till att ge folkpartiet en suddig väljarna. Man gav intryck av att vilja servera ett helt politiskt smörgåsbord ii stället för några enkla och” "rediga huvudrätter. Partiledaren:.Sven '”"Wedéns : be- stämda förklaringar, att man in- te ville lova mer än man kunde hålla och att situationen nödvän- diggjorde en härd framgallring av de mest angelägna och ekono- miskt möjliga reformerna, hade väljarna mot denna bakgrund - varligt menad. +. =. toa Det fattades ett led, valet kom för tidigt för, folkpartiet, skriver V-K och fortsätter: ” Man hade inte hunnit smälta, sovra och sammanfatta allt det material som de politiska arbets- grupperna redovisat i sina 'skrif- ter. Det är: den "uppgiften 'som nu återstår. "Det är. två år till: nästa val, och den tiden bör räc- ka till. Men då gäller det också att folkpartiledningen — liksom socialdemokratin gjorde - efter 1966 års val — ser till att ak- , tivt engagera sitt eget folk I den- na kompriméring och klarare ut- formning av partiets politiska riktlinjer, och ' allmänna | profil, Först då kan.man vänta att par- tiet i nästa.val kan framträda så inför väljarna, . sätt dess” politik" vinner det förtroende som" är en äng ttning Si en valfram- gång. . Der Tidringén tycker ' liksom I dor med ätt inrätta ett nytt säkerhets= ; system: som ändrar styrkeförhål" landet :i”Europa' även: om någon». framstöt” väster ut inte är aktuell, " Läget i väster gynnar otvivels -' aktigt det . ryska agerandet," Pre="” sident ' de. ' Gaulle" håller : envist fast. vid 7 sin : avspänningstéori, - Amerikanska : regeringen : 1oppas - på” fortsatt ”öst-väst-dialog” och" - Cromyko underhåller dessa för- ppningar.- Västtyskland som är: äiven " får förnyade” "löften - om 7 stöd men påtagliga" åtgärder för ' 1: att öka dess: säkerhet uteblir. Det gäller att ligga lågt men det är "inte tillräckligt, Det status quo som" ;Moskva allt . bestämdare ' | insisterar: på . innebär att Bonn skall erkänna Östtyskland och. av- "stå från: sina anspråk på Västber- | lin, Hur , ryssarna” "kommer. att agera är ovisst men snart: kom- mer förbundsdagen att åter hävda sin rätt att hålla sammanträden i. - Västberlin ”och då ges ett osökt ' tillfälle till motdrag. Gromyko har på : förband lagt: allt - ansvar på Bonnregeringen för vad” som kan inträffa i Berlin, Diskussionen i väster om hur det" ryska hotet skall mötas. står under intryck, av' händelserna i Tjeckoslovakien för tjugo år se- dan. Då blev reaktionen mycket häftig och i Nato skapades snabbt en motvikt med ett långvarigt kallt krig som fölid. Denna gång vill man undvika detta i hopp om att det skall ge de moderata kraf-' terna i Sovjetunionen ett handtag. Ännu har varken centralkommit- tén eller politibyrån fastslagit en "ny generallinje men de män som nu har övertaget i Moskva afiser "sig ha" behov' av internationell spänning och inre likriktning för ”att bevara sina maktpositioner.. Om händel i Tjeckoslovaki en innebär en definitiv brytning med det förgångna så kommer :' blockpolitiken ” att intensifieras och USA måste dra konsekven- serna sedan en ny president trätt till. Men för amerikanarna kvar- står det ' olösliga dilemmat att. fortsätta” dialogen med |Moskva och samtidigt hålla samråan sina bundsförvanter i ett solitt block. Läxan ' av upplösningen inom blocken är de faror som den gett upphov till och den är "särskilt smärtsam för européerna, Värl- dens säkerhet beror på supermak-= ternas samspel och deras egna in- tressen går före alla andras, En ändring kan först komma: till stånd när den tyska ledningen anser sig kunnx Jätta på tyrlar- na, men i öster är ofrihetens tra- ditioner djupt rotade, ” analys, att fp, utplånade sig för |” mittensamverkani: Ch "Att på en gång agera och ar- ”gumentera för både det egna "programmet . och' det med cen- tern. gemensamma ' 'mittenpro- grammet går. inte så 'bra. Detta :understryker att en partisamver- kan ”på halva vägen” är en si- tuation. omöjlig att bibehålla ger "nom flera. val -Kan inte mitten- samverkan innan 1970 föras vi- '.dare"till en..fast organisatorisk "förm' "måste Nog folkpartiet åter- gå till- att tala: för sin egen po-, litik. Man kan inte rida på två hästar: på en. n gång, ” SE .| bevakningen. "terna via; jordbrukets: ra civilrättsliga frågor behandl | Efterfrågan på. jordbrukets: Ka . arbetskraft- har: felbedömts- lande divektör i Tr LF; "Nä RLF "de senaste ären allt- mera betonat de:'sociala och .ar- hbetsmarknadsmässiga på jordbruket så innebär detta Jinte en. förändring av organisa- tionens ''-intresseinriktning' :' utan endast: en -- tyngdpunktsförskjut- ning. Jordbrukets representanter framhöll, redan i samband . med 1960, :års jordbruksutredning att majoritetens : förhoppningar. - om arbetsmarknadens förmåga att ta emot ytterligare arbetskraft från jordbruket föreföll kraftigt över- drivna. Utvecklingen därefter har givit css rätt, framhåller verk- ställande direktören "i RLF, Nils Allan ' Svensson inför sinNöd-års- dag idag den 11 oktober. - . Direktör, Svensson har varit i förbundets, tjänst sedan 1946 med endast 'ett "kort avbrott... RLF. är en respekterad och betydelsefull intresseorganisation . med: drygt 5/4 "av; landets jordbrukare som. medlemmar och : därmed . den största :' företagar eorganisationen i : samhället. Dess 'uppgifter 'har förändrats : med gång, men 'det:har ändå funnits en : mycket framträdande konti- nittet i arbetet.- En: primär : arbetsuppg för RLF år: nu som: tidigare” att en- gagera isig i den:'ni singspolitiska De" förhandlingar om jordbrukets priser” och andra villkor. som , förs: med... statsmak- Nngsdelegation, har stor”, betydel- se "för > näringens: -alla - utövare, framhåller: : direktör Svensson, -: Men. serviceverksamheten:.. har kvantitativt ökat. ..mest... Vi nu. omkring 30. personer, syssel- satta på RLF':s juridiska avd ning. "Avdelningen biträder mark- ägare i ala;de juridiska” frågor som: kan” uppkomma ” i dagens läge. rr amför allt gäller det prob lem. samband ” med tvångsför- |! fogandén t. ex... expropriationer; vägar, vatternmål, men även an För. framtiden hoppas; jag att en. sådan anpassning ” skall : kun- Åtta a miljoner i I Sverige vid. årets. utgång? Stockholm (TT-specj . "Statistiska centralbyrån är. nu färdig med .den. detäljerade . be- folkningsstatistiken för. 1967. Ur innehållet i en. kommande rapport kan redan nu följande huvuddata framläggas. .. Folkmängden , uppgick. vid års- skiftet :19G7/68 till 7 892774. och folkökningen.- under. .1967.. till 49 686 ' eller: 0,6 procent. Detta är betydligt mindre än under :de tre närmast ' föregående. åren. -Dämp- "I ningen i uppgången beror främst” på att” immigrationen. har gått ned. Invandringsöverskottet var 1967 inte mer än omkring . 10 000 personer mot 27000 1966 och 34 000 år 1965 (rekord): > oo: Även” födelseöverskottet gick 1967 .ned något nämligen från 45 000 år 196G till ' förra året drygt 41 000. Förklaringen är att antalet till 121000), medan' antalet döda gick upp (från 78 000 till. 80000). : -. Trots minskningen 1 totalanta- let födda .har antalet utom äkten-, skapet födda barn fortsatt att öka; de uppgick 1967 till 15,1 procent av'samtliga barn. Så hög har den- na: andel inte -varlt sedan 1933; Bland + mera: anmärkningsvärda förändringar I övrigt kan nämnas, att antalet. ingångna" äktenskap har: gått. ned: kraftigt, ' nämligen från.” 61000 är 1966 "till drygt 56 000'år 1967. "För 1968 "föreligger tills vidare endast summatal: för 'de färsta fem eller sex månaderna, För 'des- sa månader: är nedgången 1' anta- let födda barn så kräftig att man kan gissa att'antalet under' hela 1968 födda barn inte kommer 'ått uppgå till. mer än 110000, kanske setalet skulle därigenom komma att gå.ned till. melian 13 och.14; så låga värden , har. tidigare en- dast, förekommit under. tre är, på, 1930-talet samt ären 1960, och 1961; + Inflyttfingsöverskottet. hade un- der första halvåret helt upphört och: förbytts i ett obetydligt ut- flyttningsöverskott, men det är än- nu. för tidigt 'att . säga något be- stämt. om: siffrorna för hela året, De; senaste årens inflyttning har varit koncentrerad till höstmåna- derna, N sc bygens utveckling som .alla är > härför är «en. delvis annan. syn och n ringslivet på: landsbygden. -statsmakterna satsar på jordbru- svårigheter . på. arbetsmarknaden aspekterna |. ö | Med :16' sekunder slog hon fjolårs- : utvecklingens |i förhand- |; hon emellertid genom .. att i lånad |. .J under. årligen. återkommande rattmäster- födda barn minskade (från 124 000 |: till och med ännu mindre, Födek | + na "ske: av jo dbrukets "och lands betjänta av... En' förutsättning på landsbygdspolitiken' — en .hel- hetssyn.:som snabbt. kan leda fram till konkreta” åtgärder i.ett samspel ;meltan stat, - kommuner Vi är angelägna ' 'om tioner -"till -: lantbruksnämnderna, som "vi anser . gör : värdefulla .in- satser: för "lantbruket: i den fort: löpande. -rationaliseringsprocessen. Men vi är kritiska .mot vissa” av ktiv:"de'' fått att arbeta Det är: 'oacceptabelt:: "att da” rela: ket :endast:i..de , bättre bygderna av vårt. land och inte ger mel- lanbygder och - skogsbygder - en rättvis” chans, iDet. kan. inte”h ler få' vara :ett. primärt mål för cen « statliga rationaliseringsverk- samheten att: vår ”självförsörj- ningsgrad:' skall » pressas ned. till 50 procent”. I. dagens. 'situation. med. dess måste . det. : vära --bättre j att. låta folk. vara - produktivt. sysselsatta i -jordbruksnäringen - än ”att de tag om: hand. av. samhället, att, de. inte har något att .framhäller , direktör. Svens- - Direktö Svensson nämner . Jock: så: att: det -.internationella ..sam- arbete, .som RLF .deltar i, : givit henom. anledning. tro' att lantbru- karna i ingen annan del av .värk den, är. så öppna för tidens krav och så intresserade av utveckling och rationalisering : som. .i.. värt land... Det . bör också göra” dem berättigade att. i. gengäld :ställa "Slakteriorganisationens nya si Star sig ett ökat ansvar föratt rat kött. Köpmännen G 1 Gösta Söderberg i Öster, 'götlands: Andelssläkteri förenings i nya mörningshall — lan«' vill ha"ett; här av di förhåtalndevis stora krav” på. sam- hället," till. förmån . både! för. dem som :skali : fortsätta i näringen fan dem "som överger den, anser han. . Samina t tättrio som 1: ie Margit Persson från Hämmen- hög :i..Skåne blev Centerns" kvin- noförbunds rattmästare för- året, segraren; ”Fhyra» Eriksson;: ”Öster- plats". N Kjellgren!" "Det 'intre le främsta plåtserna besåttes av. säm-' ma" personer ”söm” 1" fjol men:med annan inbördes, ordning ändå. I som följd. Sin: säkerhet "bevisade bil utom" tävlan "köra Kv han på en tid som. skulle. ha, Pp 'sorå nr tre, i prislistan, Banan” i. år omfattade”. ment och var; "betydligt ' svårare än fjolårets. t Att de fem; bästa :i tävlingen ' körde banan "på en tid. ket hög | klass på deltagarna:: Detta. var andra" året .CKF ord- nade” 'rattmästerskap. I uttagnings- "Ttävlingarna har .ca '700 ' CKF-are | ordnats i18 distrikt. I fortsättning- |, en räknar man emellertid inte med skap, i varje fall är det inte tan: år har det visat sig Svårt att klara uttagningstävlingarna" grund av att man varit. engagera de i valarbetet. . - Resultat: : Sen TR DD: Margit Persson, Skåne 6.11 minuter, ' 2) Thyra Eriksson; Ös-' tergötland 6.27, 3): Greta” Kjell- gren, Värmland 7.11,' '4) Karm Ivarsson, Uppsala '8,21,' 5) Ingrid Söderlund, Stockholms län 8.59, 6): Margareta Eriksson, Örebro "12.19, 7) Ulla Andersson, Södermanland io minuter "vittnar om. nye sc "berg, Dalarna 5.37, 9).Eje Eriks- 'son, Blekinge. 20, 00. ken att: arrangemang av denna art |- skall sammanfalla med "valåren.” I) tid: på I 12. 27, gg Barbro "Dickman, ”stock- holms ..:stad "'12.41,,", 9): Ingegerd Björsgärd; Skaraborg. 14. 10, 10) Lisen Pettersson, Jönköping 14.35. 0 ungdomar: engage- agni gar .i: ca 500 lokal- att få fram de fi nalister” som” ställde . Upp icriksfi nalen-i. Västerås. adgén efter. CKF- arnas. tävlingar... - : Konkurrensen - - "om t platsen Nar; knivskarp. Segraren» Håkan tvåan" Stig: Gardelin från 'Gotland.; Båda: körde"på-en' tid. un- Örebro; : 5) "Ake "Fridell, N, Älvsborg” 4,51; 6). Sture Svensson. son; Stockholms län 6.00, 10) Lars [ed .Magnusson,! Jönköping 6.21. : Damer: 1) Birgitta ' Gustavsson, örebro 14.16, 2) Britta Bengtsson, N' Kal- mar' 13.44, 3) Gun Britt Ottosson, |- N Älvsborg 20.00, :4) Angrid, Hans: (ETT. ORD AH Soc PA VÄ (CEN I :en: "tidskrift för predikanter | skrev för: ett år. sedan C. G.'Par- | ker, ila om världens tragedi. idag, - utan New York: ”Vi kan inte:ta- att tala; om murarna”, Murar åtskiljer mi människor, men CKF:s rattmästare Margit Persson ' från Hammenhög t Ver och : tvåan Thyra E Rod ä hb ötland, pr na I Vä fin på ör ett par. veckor: sedan ' hi de endast sju. $ekunders. mar- | .| med hjälp av glasögon. ":]re':i denna sistnämnda kategorl.- tog inte 'enbart. sikte på synskär- :| Jesus kom för att bryta ned mu- | pens sakrament som förde. män- +:]1- nattvardsfivande. ran Andersson : och Bengt dets stö reta f. mes a kötrgiv skall | ee — Forskningen 'om NN en har nu nått så långt att slakte- riorganisationen /efter- hand . kan genomföra ett .: systematiskt mö- ringsprogram över : hela landet. Detta omtalade professor Torsten Storgårds "i" Köttforskningsinstitu- tet, Kävlinge, i samband med. in- vigningen aven mörningshall på måndagen 'hos Östergötlands; An- delsslakteriförening i Linköping. . Många" affärer.mörar nu. kött i egen regi." Dagens "moderna" buti-' ker har: dock ofta'små möjligheter" till" den : omfattande :köttbehand- ling "som :krävs' "innan -försäljning- nisationen.: beslutat: satsa = ”på- sitt mörningsprogram.;, Man' skall leve- rera-garantimörat' kött,-d' v sett mörat; svenskt. kött. som :är: en -1le- verantörsgaranterad: märkesvara. : :— För att få fram: köttets bästa kvalitetsegenskaper s—'- "största möjliga "mörhet: och: bästa” "möjliga smak: —: mäste "man använda nya livsmedeé steknologiska «metoder; underströk professor Storgårds, Vi håller nu på att pröva sådana De går -framför. allt -ut - på att hålla nere: den-:bakterieutveckling på köttytan som-spelar en nyckelroll vid: mörningshängningen:. ;Det. har, visat :sig att: det;tar 3 veckor in- nan såväl. .mörheten som smaken når. sitt optimum: : Professor Storgårds omtalade” att enligt «de preliminära :-resultaten från undersökningarna" av. dispo- sitionen : för mörhet, -så blir 'stut- kött lättare mört. än-kött från kvi- gor 'och : ungtjurar. . Orsaken ' till detta 'skall' undersökas. Dispositio- nen för. mört' kött kan påverkas genom , hormonbehandling; - vilket specialkylrum för. köttmörning innebär att slakteri ierna på ee mört när det når konsumenten, förutsatt att handlaren N "| dast.svarat: en :sker.- Därför : har' slakteriorga- |: Dellsten, Linköping, informeras ÖKAR götlands Slakteriförening; sade vid invigningen”av'de ya mörnings- : hallen i i Linkögin € övertar. mör- ningsfunktionen "påtar sig köttkvaliteten.. Tidigåre bar vi en- fatt klassificerings- stämplarna mt: äöverens- "med«de statliga” öd klässificeringsbestämmel- , : också på OSS aän- gen. sker” "mest rationellt på slakterierna; sfortsatte : hr Sallnäs. Kortaste- vägen från-slakthall-till mörningskylrum med :så- lite: han-, tering "som möjligt av köttet före mörningen är-:en-förutsättning för mörningsresultat:. "Det kontrollerad .tempera- nerad föratt: vid behov, kunnarför.« se: + flera” vunderskottsområden. > i Mellan: Sverige: "meg," mörat "kött, exempelvis” Stor- Stockholimisområ- verera! 200. 5 k köttpistoler.'. dvs sådana lårstycken : som sitter Intill. biffstocker: på:dj > Andelssläkte iet:i: Linköping Har - medä:-landets :största" specialkylrum för "köttmörning” fått" resurser att förse "Varje: handlare: som :så öns- kar: med; mörat i;grill-; och . stek- kött. Det betyder: att: inte bara öst- götar, utan även tex smålänning- ar och stockholmare, som gillar ett” mört kött, kan få. det. : . dock inte ännu: är tillåtet. i Sveri |. "Den 21 april i'år anordnade Mo- tormännens Riksförbund och Sve-. riges :Legitimerade Optikers Riks- förbund en landsomfattande tra- fiksyndag för snabbkontroll av tillfälle för att kontrollera synen ' hos 248 legitimerade optiker ellér '"Ivid' andra -arrangemang på 114 platser. Arrangemanget ' ingick .i' 'Trafiksäker hetsverkets » kampnaj ”Vår i trafiken”: vv Kopia av testkorten med” bl ar "Juppgifter om. födelseår och utfall insändes ' "Jav optikerna till Produktionsgrup- =: av synskräpekontrollen pen för Syninformation för att sta- tistiskt bearbetas, I en fullständig + rapport — sammanställd : av. rek- "| tor Robert von Sandor — av 8.801 statistikbehandlade testkort redo- visas bla: 4 3,7 "procent Q. 100) "har ”go | känd” syn men skulle se ännu bättre: om de' korrigerade synen "8,47. procent (528) har en syn- skärpa som ' ligger "under den gräns som stipuleras för körkort. I flera fall rapporteras yrkesföra- Vid bearbetningen delades ma- terialet' upp i tre åldersgrupper, från 19—28 'år, från 29—49 år och från . 50—75 år. Snabbkontrollen a rarna och ge oss ett gemenska- niskor närmare Gud och närmare varandra, "Parker berättar också om en betydelsefull upplevelse” han gjor- de i Afganistan, där han deltog Brödet som användes var bakat-av moham- medaner, 1 ett bageri som ryska kommunister ' hade byggt. Mjölet |" hade. kommit från kristna i Ame- rika, -Detta brö som trots. att det var framställt av människor av olika. ras,: religion 'och politisk åskådning, fick tjäna som” en 1 symbol för enheten i Kristus, DÅLIG "SYNSKÄRPA ÖKAR on iv. RISKERNA 1 TRAFIKEN synskärpan hos bilförare. Mer än 7 10.000 "personer . utnyttjade detta med resultaten från en internatio- 300.000 bilförare, som tidigare pub- TRAFIKSYN: 19/10 > - ÖVER HELA LANDET. pasök LEGITIMERADE OPTIKER FÖR KOSTNADSFI RI KONTROLL MOTORMÄNNENS Av ur äsFöRDiND GAR LTRAFÄSÄRERUEISFERKES HUSTKAMEANT pan under körkortstillåten.. gräns. Man undersökte också s k asteno- .” piska besvär (Asteponi är likamed trötthet i ögonen I samband med, ansträngning. Astenopiska besvär kan yppa sig i form av huvudvärk allmän trötthet, ouppmärksamhet — exempelvis i trafiken. Den en- skilde lokaliserar sällan själv be- svären till synorganen; då de säl- lan förenas med oskarpt seende på avstånd). | Undersökningen bjuder på mån- ga intressanta sifferuppgifter. In. , om åldersgruppen 50—75 år tes- tades 1.897 personer. 214 Personer , (11,2 procent) hade lägre synskär- på än körkortskravet ställer och ” hela 914 personer ; (41,0 procent) hade astenopiska besvär, ' Rapporten sammanfaller i stort nell" undersökning, omfattande icerats i Motor och (dagspress, "NY TRAFIKSYNDAG 19/10 Lördagen den 19 oktober anord- fan (Forts. på sid, 7) " Direktör Torsten Sällnäs,. öster- Sö samtidigt 'iett större. ansvar för i ER EN frn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.