Ner > Även om” man” "kulle > ku ON. driften vid sågverket i Kram-' LAHOLMS TIDNING NAN Tisdagen den -15 oktober 1968 = IT. "Tlsdagen den 15 oktober 1968 IT= framkallar Relatlonerna mellan Västtysk-'- land och Sovjetunionen har varit . . Spända under hela efterkrigsti- ” den och efter tjeckkrisen -har Moskva kraftigt skärpt sin håll- . ning gent "emot regeringen i Bonn. Den har beskyllts för att under- blåsa de s k kontrarevol ära " Västtyskland, . ee Moskvas skocheispolik osäkerhet . att bli ockuperade — om än. inte militärt, så ekonomiskt — av ”Monopolherrarna » vid "Rhur” vill dominera Skandi- - nävien heter det. ' Förklaringen till den ryska po- litiken mot Västtyskland får sökas i er från . > krafterna i'Tjeckoslovakien och tr Moskva lät sin ambassadör I Bonn utfärda en osedvanligt skarp var-. ning till Västtyskland för inbland- världskriget. 1939 ingick Hitler-. .. tyskland och Stalinrégimen > epakten, vari de kom överens om . ning i östblockets. angelägenhe-' ter. Med hänvisning till en ”sedan graf i FN-stadgans övergångsbe- stämmelser” "rörahde säkerhe- ten hävdade den ryska regimen ; att den hade rätt att med vapen- makt intervenera i Västtyskland, "ifall den ' politiska” utvecklingen länge fullständigt: inaktuell. para-" Sovjetunionen d s k Ribbentrop- ession : och samarbete. Midsommaren 1941 var Hitler fördig att bryta detta avtal ' och låta sina: trupper "invade- ra : Sovjetunionen. - Under tysk-ryska krig som därefter följ- ' . de, dödades inte mindre än 20 " miljoner ryssar. militärer; och ci- där skulle komma att hota öst-". blockets säkerhet. En häftig pro= pagandakanonad från ryskt håll; mot Västtyskland är sedan någon :' tid tillbaka i gång. I densamma har : också ingått varningar till de- - skandinaviska staterna, som sägs ' vara utsatta för en allvarlig risk uma " LUSTBET( NAT? sö z Regeringen funderar nu som: bäst "över vad "dett "skall göra med 'sin Välseger. Det är inte sä kert att” alla ' funderingar är:så entydigt lustbetonade 'kommeh- ” terar Veckans atfäreri "Till de mindre lustbetönade:4 .Yegeringens. tankemödor hör nog ' utformningen av den ekonomis- | ka politiken, Orsaken till:denna olust är paradoxalt nog angenäm. Nämligen :.att konjunkturupp- | gången blir” alltmer markerad och att med all sannolikhet den längre öhskade"'och eftersträva-' de ökningen av industrins inves- teringar :ser ut: att' ligga inom räckhåll. 7 Fer - Hur-skulle då. en ätstramnings- politik kunna. se ut? På Kort sikt finns inte. mycket att hämta” av Likviditeten', i företagen och : i bänkerna ”är "så ”hög' att enbart ” en” penningpolitisk- åtstramning måste" bedömas som 'ett sg i luften. a - oS genomföra en: effektiv Kredität- . ju” inte så snart” invester ingarna , pekar. uppåt igen inom industrin ” bedöma sig” om att "skära ned dem, fortsätter "tidningen Det enda ,som egentligen. teg står för regeringen. om, den "pe höver strama "åt är, ätt avg ind sig av finarispolitik. ch mycket talar för att en finanspolitisk' åt- stramning måste .;komma '; till ganska snärt.>Så' länge Yingeh- ting görs förblir också” råöjlighe- terna att i sinom tid”åstadkom- ” ma.en penningpolitisk åtstram- ning mycket strakt begränsade, Att likviditeten i bankerna är så hög beror ju just på att budget- « underskotten tillåtits växa ohäm- mat under det senaste året. Sta- ten har 'för "närvarande utgifter som med '$ 000 miljoner översti- ' ger. dess "inkomster. Detta kan inte fortsätta, även om konjunk- : ,; turutvecklingen' skulle befria re- : geringer:: från - kravet 'att snart "strama en: ekonomiska :poli- tiken; - : : Regeringen lär inte kunna at: tackera detta underskott från ut- giftssidan.. och därmed / återstår bara att höja skatterna, Den en- da frågan som är öppen är när: I. januari eller i april? ' AN i ” MÖRK FRAMTID F FöR ADALEN 146 arbetare 'mästå söka. nya jobb nästa år då SCA lägger her fors, Västernorrlands A1 lehandå (hh) > ser mörkt på framtiden + för - Adalens .vidkom- » mande: vänn sr Vem kan efter detta trö på en ny papbersfabrik i Kramfors byggd av: SCA, Är inte risken 'i stället den: att också cellulosafab- riken har, sin framtid bakom sig "i stället för framför sig? Kanske rentav $CA' under en oviss pe- riod framåt tvingas helt lämna Adalen för att vinna koricentra- tionens, ; strukturrationalisering- ens fördelar i Sundsvall och Ort- viken? Det är naturligt 'om ”allmänhe- ten i Adalen nu ställer sådana frågor. Det är heller inte. obe- kant ått skogsägarna får allt svå- rare att stå till tjänst med. rå- vara för SCA när NCB bygger ut sin verksamhet igallt :snabba- re tempåö."Blr. det kanske så att NCB blir: Hénarådande i Adalen framöver : Det är 'många” "frågetecken och några svar kan tyvärr inte ges. En sak är dock klar, skriver VA: Kramfors med omgivande kom; muner tål inte." flera nedlägg: ningar, s ee lh På nytt reses alltså -kravet på > ersättningar :1' Kramfors för de industrier som försvinner, An- nars kan snart inte samhället 2é v . der. detta. krig. bör det iäfe!' våra ' svårt att föreställa sig, att ryssar. Lä västtyska republiken. . Dén. sovjet- ' ryska: politiken" gent 'emot "denn: här? som mål att- skapa garantier för Sovjetunionens" och: dess allie - västtyska ' revanschfö l Hu '"kän' emellertid med skäl ställa den "ken: mot : Västtyskland motverkar; . "sitt eget syfte och skapar spän- :.. . H ning och osäkerhet I i Europa, : ' . vila. Polen förlorade under: and-: ra världskriget drygt en ferntedel -+ av, hela sin befolkning eller cir-"' ka 6.å 7 miljoner! Den materiella ':' skadegörelsen var nom d i båda ; ; länderna, sl ” Hitlerarméernas framfart I i öst europa: skapade ett hat: mot:tys- karna, som säkerligen aldrig kom- :mer att. utplånas hos den. äldre generationen människot där, "framför allt! i Sovjetunior en” och / «Polen, :' Misstänksamheten;;... -mot ; ; Västtyskland "' släpper 7” inte '-sitt " grepp om dessa människor och e politiska ledningarna iirespek-' tive, länder "spanar "ivrigt efter ; : varje tecken "på västtyska” "strä- vanden att' söka, ta revansch för : nederlaget i i andrä 'värld tige "Oavsett, vilka . . Personer, . so) "under : årens. lopp' innehaft; den : politiska: makten & Sovjetunionen, här 'den västtyska: politiken följts : med "spänd ' vaksamhet. Misstron 2 " mot-Bonn hår varit nästan” imönd?' ” man; "tidvis har det: verkat.s som ' "om de ryska : Jedarna' varit full- " ”komligt ' besatta , av'. fruktan”. för, västtyska försök till hämnd för de . ryska" segrarna i andra' världskri- Bets, I slutskede; Mot- bakgrunden av "den väldiga 'skadegörelsen” un- > nas: fruktan för ” ”revanschisterna' : i Västtyskland är äkta och inte. ett. camouflage ör ryska aggres- sionssträvanden 7 gent emot: den rades - säkerhet mot : eventuella tfrågan, om inte. den ryska” politi surser; eller sådan politisk hand- ' . lingsfrihet, att den skulle kunna / tföra en militär attack mot Sov-". man tydligen med den möjlighe- + ten att Västtyskland skulle kunna” provocera Natoländerna till ett angrepp mot Sovjetunionén, Lyc- kas 'västtyskarna = till exempel” framkalla en revolt i Östtyskland | skulle Bonnregeringen anse .sig' förpliktad att intervenera för att hjälpa 'revoltörena -mot: den, öst" tyska kommunistregimen. Te ett så- dant läge skulle då USA kanske ” anse sig tvingat att blanda ' sig i leken på Västtysklands sida. En' sådan utveckling är måhända in- te, absolut otänkbar” men dock" | högst osannolik. "USA 'hå "förpliktelser att militärt ”inskrida inga i detta tänkta fall... '- > Den västtyska utrikespolitiken har tidigare utformats på” ett så- dant sätt att den burit fram bräns- : le till: den' ryska misstänksamhe- tens bål,. Efter det att det krist-'. ligt-demokratiska partiet och so- . cialdemokraterna bildat regering ' har politiken i fråga om relatio- nerna till östblocket inriktats på ' ”avspärding österut, Denna Politik ' under" Willy Brandts ledning har : burits upp av en ärlig vilja fast- än! kanske inte tillräcklig förmåga 7 att utjämna motsättningar. till öst- 1 "blocksstaterna.: Denna nyå ”politik har emellertid inte mötts av nå- got gensvar hos Sovjetunionens. och Polens regeringar och: kom- munistpartierna, Vill'man'i Mosk- va verkligen uppnå” säkerhet för ” sig och sina allierade borde den" ryska ledningen resolut ha stött . de kräfter inom Västtyskland som ” arbetar för försoning och vänskap med ryssarna och andra 'öststaters ' inbyggare, 1 stället söker den TYyS- ka ledningen säkerhet genom för- tryck av Tjeckoslovakikn ' och ' hotfull propaganda mot ästtysk- land.' Den ryska ledningen söker Se och vinner osäkerhet, ” andra det tunionen, Men i Moskva räknar Skall oljeväxten. : avlösa buskarna i.våra landskap? Vid krigsutbrottet 19359 ' stältdes lantbrukarna i Sverige inför: pro- blemet att på något sätt Pprodu- cera fett till margarintillyerknin- gen, Det fanns svenska erfaren- heter att stödja sig på vid pro- duktion av oljeväxter men den största erfarenheten av raps ha- de tyskarna, Svenska lantbrukare började nu odla raps och lin för margarin- tillverkningen, Skördeutfallet öka- de också vart efter som odlarna vande sig vid de nya grödorna des, skriver. fil är K. G. Trotzig den. Jordbruksekonomiska Meddelan- eri = När kriget tog, slut och han- deln återgick" till - det: nonmala stod' odlarna. åter där i en nv situation. i Det gällde att på 'nytt anpassa sig till normala förhål- landen, : Nu menar är” Trotzig "att man skulle kunna överföra oljeväxt- "erfarenheterna på nya grödor, De arealer somrdag förbuskas; skulle kunna odlas upp. - Vid en "enkät blarid eleverna på "lantmästarkursen vid. Alnarp har ställts några. frågor. bl. a. ort -| förhållandet mellan odlad -| och - planerad - areat "gröda ren ger en antydan om: att. sultaten av. föregående års gröda spelar större roll när .den nya odlingen" bestäms än det garan terade priset, med oljeväxter, var en fråga och 32 v procent, a ; eleverna 'svatade: SN > - nsågs. mer lönanae i: de sydliga” delarna "av. Sverige me- dan 'svaren för: låndskapen: | Svea- land var 14 av 27 för olieväxter. En tvdlig förskjutning till vetets I nåckdel, = - "Dessa, svar,” menar. dr iTrotzi stödjer”. hans ' teori . att: nya” grö dor ' skulle . kunna : införas i ”Sve- Tige "och "detta "skule. ur: natio- nalekonomisk : tiutvecklingssyn- punkt: vara: av. stort ' värde, .Kan vi använda: den: areal ' som. idag | håller: på: att : växa : "igen.-skulle . mycket: sparas, 'menar dr” Trotzig. HUR: SKALL I FÖR SJ :är, socialisering: av, trafiken;" för 'modligen menar han lastbilstra- fiken, Receptet förefaller; dock, "järnvägarna som är. föremål för hans missnöje varit s länge, s Annars är def. riktigt: att: det ligger i nationalekonomins, in- tresse att den. trafikkapacitet "som finns i järnvägarna bör: tas till vara; =: - « Som det nu är vållar inte bara '" glesbygdsbanorna -+ " förluster, + Stockholms. lokaltrafik” på järn: väg går inte ihop, och den som ” reser med fjärrtågen :undrär hur det "förhåller: sig med dem, "så glest belagda med: resande 'som N "vagnarna brukar vara." " "Vi har hört järnvägsmän” som | kör dessa tåg” säga-att' den trafi- ken kan då inte -bära sig. INGRIP, HR LUNDKVIST! a i Järnvägsmannaförbundet' vill ' inte längre stödja SJ-ledningens "sätt att bedriva trafikpolitiK. Det är-' välgörande "att åtminstone järnvägsmännen/ protesterar, tyc- ker Dala-Demokraten (s): "Utan att det gjorts någon un- -dersökning om de ekonomiska förutsättningarna sker "det en fortsatt nedläggning av järnvägs- "driften ock därmed en motsva: rande ökning av de tunga lands- vägstransporterna, . Det fästes tydligen inget avseende vid de : väldiga bekymmer en. allt inten: .sivare och vad det kommer att kosta "samhället att bygga Vägar som är anpassade . till Förskilt tung "trafik. : " SJ- ledningen tycks vara nöjd med att lönsamheten i "trafikpo- litiken: enbart inriktas på järn- vägsdriften, Det är obegripligt. ' Man "tycker 'stt” det borde vara ett intresse för de SJ: "ansvariga | att söka få till stånd en konkur- > rens på. lika villkor. När så tyd- ligen inte är fallet är det bra att järnvägsmännven själva säger till och söker medverka till en om- prövning av gällande trafikpoli- tiska riktlinjer. Kommunikationsintnister Svan- «te Lundkvist, som i andra frågor ' visat sig vara en förståndig karl, har alla skäl att vidta åtgärder för en omprövning av trafikpoli- fungera I den ordning och på det '. sätt som bla statsmakterna be- "slutat 'genom riksdagen, Proble- men är sannerligen inte lättlösta men måste lösas. Och i nästa vec- törs : . kä reser'en' delegation" från "läs | "vec vivo - »tiken. Det måste ske en satsning även på järnvägen. Andrå &€ euro- " peiska industriländer har redan Insett detta, framhåller tidning- en net ned till Stockholm för ätt re- ST é «Sonera med inrikesminister Ru- ne' Johånsson om 'sakeil. ' Man kan livligt föreställa sig, att' her- rarna inte har det lätt, Soclaldemokraterna har lovat a att. klara sådana här: saker, sul "tar VA, Lät se St Ynväsiarna 4 Adalen Inte 'sviks, och odlingsmetoderna - förbättra- |. Bör aträsädesväxtföljden brytas ' tvivelaktigt med hänsyn till: att NM : landsvägstrafik : medför |.” Landstinget har fått. egen kursgård - Utan någon större pompa men under bästa stämning inträffade en smått historisk -händelse på Liah på ' Hallands läns landsting invigde sin första kursgård, inrymd i den gamla överläkarvillan som varit utan funktion i hemmets nuva- rande drift. Och man invigde den :inte bara med tal, den togs ock- - så i bruk för en endagskurs för onen; 6 anställda vid landstingets perso-Å nal- och lönekontor och befanns "vara utomordentligt ändamålsen- lig. - Der Den nya kursgården här i bot tenplanet inrymt (en större före- 4 ed de. mod tek- niska hjälprhedel, som behövs för fr de av åskådni ter- . ial,' samt vidare ett par grupprum. S I. övervåningen finns logi, och då & man dessutom ihar/ möjlighet att disponera - ytterligare sovrum: i.en | närliggande . fastighet kan 'man ta emot: upp till 24 deltagagare per v kurs. Matfrågan ordnas - behändigt " genom att man har Liahemmets ut- N märkta mathållning att tillgå, : [ULERANDE KURSMILJ ö Isningsanförandena vid kurs- " gårdsinvigningen inleddes av köp- man Ivar : Carlsson," Fridhemsberg, " gom på direktionens" vägnar: väl- komnade, ,— Jag” tror att "det är : . "klokt att satsa på detta, till kurs- f> : Det ligger i "en ”Iugn' och É rivsam miljö och även om vädret för' dagen är grått och ger en 'rTug- ” "ig "kontur åt den: omgivande na- ">. turen skall -ju gården användas "året runt och kan uppvisa betyd- fit. "skönare sidor. Fördelen här 'i "motsats" till en "livligare kursgårds-= omgivning anser jag vara att den= na stimulerar, Mycket som behand- fas på en "kurs' fordrar. eftertanke "i: lugn” och ro, och- det isolerade: läget inbjuder till” grupparbete och ”eftersnack” i För landstingets anställda så cöntaktsmöjligheter.” ; 7" tagarna och fö; = tets, ordförande Tiksdagsman Gösta Josef: : Han : i / att landstinget med sina cirka 2 .500 an- . ställda är länets störste arbetsgi- : vare. För tio'år sedan rörde det ' :sig”om' ungefär tusen och .med den .utvecklingstrend ': som ' råder .' kan man kalkylera med kanske 3.500 - anställda om fem år. Expansionen gäller - ' rekryteringsfrågor,' utbild- ningsfrågor m m;, det finns ständigt aktuella frågor att diskutera, pro- . blem att lösa om organisation, sam- ordning, kostnadsökning os v, och då behöver. landstinget en kurs- . gård. Han uttalade. utskottets till- |: fredsställelse med att gården kom-|” mit till och förklarade den invigd. -. Och den togs därefter: genast i "bruk för premiärkursen, som väckt så stor anslutning att den måste dubbleras. 3 stycken hade NN sig. na : .. KURSGÄRD OCKSÅ FÖR st ORGANISATIONER - « : . Det är ett par år sedan man bör- jade planera en kursgård — till- komsten av en sådan aktualisera- i des då landstinget lade fram för- : slag om personaltjänster. ,' — Men genom att vi satsat på ” det här och har kursgården klar vill vi givetvis också att den skall ut- nyttjas i största möjliga utsträck- ning, säger hr Waldebrand, Kurser för. landstingets anställda kommer ” givetivs inte att fylla hela årspro- grammet utan vi är öppna för and- ' ra 'användningsmöjligheter, Statbe-li rderi "skall. bli: till "nytta och nöje inte bara för arbetsgiva- pe ren "utan /också" för arbetstagarna ; platser: har: "årbetet med' tiden bli- vit mer: ”öch mer” kvalificerat, en söm jag: trör skall kunna tjäna två soda syften; ötbildningsmöjligheter :Utbild= g. v” personalen i trivsam och k ändamålsenlig; lokal," och. förlägg-" | ningen” till Lia ett led i strävandena "för en-levande"landsbygd med vid=" ”:gade kontakter', både för kursdel=".,, Den pampiga fd överläkarvillans - > debrand: och : "Kurt Jalmarsson" ser ns LR torla 'men i stället praktisk lösning -|vå flera problem, :En villa av' den storleksordningen' som .f 'd över- läkarvillan! är är? lätt” förfallen fepararekats upp. "med: tapetsöri By målning och lite” textilier; er upp: fräschning & som, klar; its av med: der | våndla"”den ' till” kursgård under. stiger 20.000. kr... Och; ändå uppfyl. | Hushällstärare - på höstmöte ”Halländs lokalavdelning av hu . hållslärarnas riksförening har hållit höstmöte på MHF-motellet 'i Fal-:: kenberg. Ett stort antal medlemmar ” hade hörsammat kallelsen, . Mötesförhandlingarna leddes -av:: ordförande Bodil Laurell, som rap- porterade från HLR:s allmänna mör. ' te i Karlstad. Från förhandlingarna ' i Stockholm refeferade lokalavdel-' ningens PR-ombud hushållslärare S Anna, Ek-Grytell. | vt Frågor :som behandlade den nya läroplansöversynen för grundsko-" i Ian, YB:s tredje betänkande disku- NS terades . livligt. "Lokalavdelningens motion till Facklärarförbundet an- + gående återanställning av i o lärare lästes upp. Framlades förslag om | nya motioner till HLR. ' > -Ordförandeh . framförde . Broiler- förenings inbjudan till ” lokalavdelni till: Broilerträff på "handlingen: skulle lvis kun- a förläggas till Lia, och likaså informationskurser för nytillträdan- de landstingsmän. men även för Råå värdshus där könsulent Anna-, Lisa' Lyberg "kommer; att tala om =” broilern ur närings- och bekväm . N linkt. Ordföranden infor- förtr d. — lands- tingets "arbetsområde ökar ju så " oerhört att det behövs information för att få inblick i allt. Vi tycker också att kursgården skulle kunna utnyttjas av organisationer i länet — givetvis med direktionens god- > kännande, ' . I en tid när dyrbara nybyggen FARRA | : genom Röda korset : BANKGIRO I i för admini ionen/ florerar kan ' man som skattebetalare förnöjt kon- statera att den nya kursgården inte his- merade om Slakteriförbundets kött-' kurs som skall hållas i Hälsing- borg 29—30 oktober. = 5 so oA s Mötesförhandlingarna avslutades . och ordföranden : hälsade kvällens > | föredragshållare. + tandläkare , --Ulf . Jönsson välkommen, Han kåserade - på ett medryckande 'sätt om kost, . karies och tandlossning, Efter före draget ' följde - diskussion, 'Kvällen'' blivit någon dek vänlig Svpb i vt vi vad till. "Lia ke rsgå rd” står: det 7 på tavlan ockh.i det i Ivar en» kursgård? sam, goda utrymmen och dessutom!" «| strikt, "| personella : resurserna, bör avslutades med en n god och tand =". sale "Il grupperna 2 ie «iden gamla överläkarvillan påkL a rejäla: iutrymmen gör den väl lämpad som ku 'sgård.' Hrr. Gösta Wala nöjda : ut när den” "på måndagen invigts. för sitt nye: ändamål, : NN - volintendent Per 7 Aspeli man: ställer på. ändamålsenlig, triv-. som natur: nstämmer lönesekreterare Carlsson, personalnämndsordföranden, Gösta - Waldetka lv sa Å skön miljö.” Rikspolisstyrels har | föresta- ) | bildas; av . Falkenbergs, . Kungs- "backa" och Varbergs distrikt, d. VS en" minskning av distriktens . antal i Halland från fyra till två. : 1967. års. polisutredning:' skall enligt . sina direktiv. undersöka möjligheterna 'att effektivera ' po- lisverksamheten genom att bilda störré distrikt. Vissa preliminära bedömanden av -organisationen :i stort och verksamhetens bedri- vande i det :' föreslagna :nya di- striktet ' görs av polisutredningen i en PM. Man 'går: inte in på all- männa frågor utan berör. bara förhållandena 7 :på orter 'som upp: hör att vara. .kansliorter-.i polis- distrikt.” Alla tre städerna är nu kansliorter :;:men slås. dessa di strikt -tillsammans. väljer utred- ningen ..Varberg som kansliort'i det nyg distriktet, Verksamheten i detta skall ledas av polischefen i Varberg under det 'att tjänster- na som polismästare i de två and- ra städerna 'skall utgå, >". -Trafikuppgifterna ' skall . hand- has av. trafiksektionen i Varberg och ' av. länstrafikgruppen "inom Falkenbergs och Kungsbacka di- | Varberg kommer att "svara för den mera kvalificerade verksam- heten. i Falkenbergs. och Kungs- backa distrikt, > « Behovet "av "ytterligare" tjäns-]- ter inom den; "lokala. polisorgani- sationen är: stort. ändringen får därför. inte” leda" till” en. reell minskning av antalet tjänster; De stäl. |. let omfördelas, för att minska be- hovet 'av "ytterligare. personalut- ökningar. I' princip anser 'utred- ningen "att den arbetskraft” som inte- kan behållas. i: Falkenberg och : Kungsbacka - 'bör - användas till" ått förstärka” huvudstyrkan i'det nya :distriktet; Genomförs." sammanslagningen kommer föreståndarna för arbets- i Falkenberg. ' och Kungsbacka att få. befogenhet att besluta i vissa, ärenden. Någr försämringar i den polistlära”.ser-!] vicen ät allmänheten kommer in- | git, ätt ett. nytt polisdistrikt skall; Utredningsavdelningen "il. | sägelse,.'i. hans: gårdar: -med "lov, Tacken honom ty.':t, Herren är god! » hans trofasthet varar från släkte "till "släkte. (Ps: 100: 4, 5) ossr dagligen, Iivet självt; vänners ,' kärlek, . -jordens frukt . MH och : försohingen 1 Kristus... .Han välsignar oss också så att vi kan, få vara hans medarbetare. VI blir. det "när vil omsätter, det till väl-' signelser, -omtanke. och hjälp för andra människor, så att alla kan- S Allmänheten ' en vända sig ti) amma - polis- vaktkontor,. som "för . närvarande med anmälningar om brott m. m, tredningen räknar i stället med att polisens, övervakande verk- samhet blir: effektivare; + "Ifråga "om Aklagarväsendet. be- höver ” endast ”ern' ändring - göras nämligen "att dei Falkenberg och ' Kungsbacka stationerade 'åklagar- na flyttas till Varberg. . Utredningen finner det :vansk- ligt att nu uttala sig om när sam- manslagningen: Kän-- genomföras. Detaljerade - organisationsplaner måste göras upp "och. ett! stort antal "frågor lösas. Med hänsyn till enskilda tjänstemäns person-' liga. förhållanden ' och : liknande faktorer anser utredningen . det angeläget. att anpassningen: till planerna sker så mjukt .s som möj- ligt, = - a "Gån in | nans | portar. med tadk-, Vid "en ' blodgivarcentral > lade" man märke till attxen man kom regelbundet :för att ge blöd, Nå- gon: på .kliniken, sade" något om hans generositet. «-Donatorn rade. att. hans. eget "liv. en, gång >. räddats. av> blodöverföring..' Han var.så tacksam för, detta att han ; gärna ville ge" något för att räd: da någon annan. U ”svh. I : Gud slösar sina- välsignelser på | våra edas fram till. att tar emot det överflödande livet -1-Kristus, — 4 mmanslagning- .. ————— — 1F SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.